STRADA information Vilken information tillför sjukvården trafiksäkerhetsarbetet i Skåne?

Transkript

1 STRADA information 2014 Vilken information tillför sjukvården trafiksäkerhetsarbetet i Skåne?

2 I faktabladen från STRADA Skåne (där STRADA står för Swedish Traffic Accident Data Acquisition) presenteras olika utmaningar och problem i den skånska trafiken. Ambitionen är att årligen redovisa ett aktuellt område. Detta faktablad behandlar vad STRADAsjukvård kan tillföra i underlag för ett skånskt trafiksäkerhetsarbete. En jämförelse görs med tillgänglig information i den officiella statistiken baserat på STRADApolis. STRADAsjukvård innehåller uppgifter inhämtade från skadade som sökt vård för skador i trafikmiljön på akutmottagningarna vid de åtta skånska sjukhusen. STRADA - registreringen är ett avtalsreglerat samarbete mellan Region Skåne och Transportstyrelsen. Faktabladet är tänkt att spridas bl.a. till väghållare i Skånes kommuner, Trafikverket, internt inom Transportstyrelsen och Region Skåne samt till lärare, forskare och studenter inom Lunds tekniska högskola. Fotografierna på omslaget är tagna av Monica Berntman, LTH, LU, 2014

3 1. Bakgrund Hösten 1996 gav regeringen Vägverket i uppdrag att införa ett nytt informationssystem för skador och olyckor inom hela vägtransportsystemet. Informationssystemet skulle bygga på uppgifter från både polisen och sjukvården och inkludera fallolyckor bland gående. Det skulle utformas så att det kunde stödja trafiksäkerhetsarbetet på central, regional och lokal nivå. Från och med 2009 är Transportstyrelsen ansvarig myndighet för STRADA. År 1999 startade registrering i fyra pilotområden (Skåne, Göteborg, Stockholm och Umeå). Från och med 2003 registrerar samtliga polismyndigheter i STRADA och därmed hämtas underlaget för den officiella statistiken därefter från systemet. Antalet anslutna sjukhus har ökat år från år. Vid starten 1999 deltog 11 sjukhus varav åtta i Skåne. I nuläget lämnar 69 av 70 sjukhus med akutverksamhet för olycksfall uppgifter till STRADAsjukvård. I den officiella trafikskadestatistiken redovisas antalet dödade, svårt och lindrigt skadade i vägtrafiken. Bedömningarna av svårt och lindrigt skadad görs av poliser på olycksplatsen. Från starten år 1999 har sjukvården klassificerat skadorna enligt The Abbreviated Injury Scale (AIS 1990) i registreringen i STRADA. Den 1 januari 2007 infördes en ny version, AIS Förändringarna av allvarlighetsgraden i skadorna är påtagliga i den nya versionen och detta påverkar även maximal AIS (MAIS) och Injury Severity Score (ISS). Antalet lätta skador (ISS 1-3) har härmed ökat medan de måttliga (ISS 4-8) och svåra skador (ISS 9-) har minskat i olika grad. Genom STRADA sammanförs uppgifter från två källor, polis och sjukvård, detta ger ett bättre informationsunderlag, vilket bidrar till större och djupare kunskap om skadade i trafikmiljön. Dels minskar det mörkertal som funnits då polisen inte känner till alla trafikolyckor (gäller framför allt oskyddade trafikanter, dvs fotgängare, cyklister och mopedister), dels får man en bättre bild av skadegraden genom sjukvårdens skadekodning av patienternas diagnoser. Femton år har gått sedan pilotstudien startades i Skåne år I detta informationsblad redovisar vi nu några utvalda uppgifter från de två informationskällorna polis och sjukvård i Skåne samt visar vilken betydelse tillgången av information från sjukvården har för det gemensamma informationsunderlaget. Följande frågeställningar har kartlagts för skadade i trafikmiljön i Skåne: - Vad ger STRADAsjukvård för tillskott i underlaget för trafiksäkerhetsarbetet? - Hur förändras bedömningen av skadorna i trafiken genom kunskaper från sjukvården? 2. Definitioner och använda beteckningar Följande definitioner används i STRADApolis för olycka, vägtrafikolycka samt dödad, svårt och lindrigt skadad. Definitionerna har hämtats från publikationsserien Vägtrafikskador utgiven av myndigheten Trafikanalys. En olycka är en oönskad eller oavsiktlig plötslig händelse, eller rad av händelser, som leder till skador. En vägtrafikolycka är en olycka som inträffat i trafik på väg, vari deltagit minst ett fordon i rörelse och som medfört personskada. 1

4 I STRADApolis registreras personer som skadats vid olyckor i vägtransportområde. Som vägtransportområde räknas gatu-/vägsträcka, gatu-/vägkorsning, gång- och cykelbana (- väg), gångbana/trottoar, buss-/spårvagnshållplats samt okänd platstyp. Dödad i en vägtrafikolycka räknas en person som avlidit inom 30 dagar till följd av olyckan dvs inte av sjukdom. En dödad person exkluderas om den statistikansvariga myndigheten klassificerar dödsfallet som ett självmord eller ett mord, det vill säga en handling med avsikt att skada sig själv eller annan person och som lett till döden. Svårt skadad (SS) och lindrigt skadad (LS) som svårt skadad räknas en person som erhållit brott, krosskada, sönderslitning, allvarlig skärskada, hjärnskakning eller inre skada. Dessutom räknas som svår personskada annan skada som väntas medföra inläggning på sjukhus. Övrig personskada betecknas som lindrig. Bedömningen om en personskada är svår eller lindrig utförs av polis på plats vid olyckstillfället. I STRADAsjukvård registreras personer som skadats vid olyckor i trafikmiljö. Som trafikmiljö räknas gatu-/vägsträcka, gatu-/vägkorsning, cirkulationsplats, trafikplats, gång- och cykelbana (-väg), gångbana/trottoar, separat p-plats, torg, bensinstation, buss-/spårvagnshållplats samt okänd platstyp. Förutom dessa platstyper finns det även möjligheter i STRADAsjukvård att registrera personer som skadats på privat område, skolgård, naturområde eller annan platstyp. Dessa räknas som ej Trafik. Allvarligheten hos varje enskild skada i STRADAsjukvård (en förkortning som genomgående används i denna rapport om sjukvårdsrapporterade skadade i STRADA) bedöms enligt en internationell skadeklassificering The Abbreviated Injury Scale (AIS) som är en sexgradig ordinal skala. Skalan går från 1 som är en lätt skada till 6 som är en maximal (ej behandlingsbar, oftast dödlig) skada. I STRADAsjukvård beräknas även maximal AIS (MAIS) och Injury severity Score (ISS) från erhållna AIS-värden i registret. MAIS är det högsta AIS-värdet en person har. ISS är summan av de tre högsta AIS-värdena i kvadrat i tre av sex kroppsregioner. ISS kan anta värden mellan 0 och 75. ISS (1-3) är en lätt skada, ISS (4-8) är en måttlig skada samt ISS (9-) betraktas som en svår skada. Följande beteckningar används i text, tabeller och diagram: Om trafikantslag: F = fotgängare, C = cyklist, Mp = mopedist, MC = motorcyklist, Pb = personbilist samt Övr = övriga Om olyckstyp: s = singelolycka, k = kollisionsolycka. Tex betyder Fs = fotgängare skadade i singelolycka Om platstyp: GC-bana = gång- och cykelbana (-väg) Om delmaterial från olika källor: enb P = unika uppgifter från polisen, gem PS = uppgifter registrerade av både polisen och sjukvården, enb S exkl Fs= unika uppgifter från sjukvården där fotgängare skadade i singelolyckor har exkluderats, enb S Fs = unika uppgifter från sjukvården om fotgängare skadade i singelolyckor. Om skadans uppkomst: ej VT = skadan har inte tillfogats personen i en vägtrafikolycka 3. Metod och material Studien baseras på skadade i trafikmiljön i Skåne (polis och sjukhus). Den omfattar fem års skadade under åren Urvalskriteriet i STRADAsjukvård är skadegraden ISS 1 2

5 eller högre för en skadad. Matchningen av skadade i polis och sjukvård har utförts automatiskt i STRADA registret. Ett begränsat antal skadade har hämtats från STRADAsjukvård ej Trafik då de har bedömts ha skadats på platser som ingår i begreppet trafikmiljö enligt ovanstående definition. I tabell 1 visas hur de skadade fördelas på trafikantslag per insamlingskälla. I tabellen ingår inte ca 20 personer som saknat uppgift om trafikantslag. Tabell 1 Antal skadade personer i trafikmiljö i Skåne under perioden fördelade på trafikantslag och insamlingskälla Antal skadade F C Mp MC Pb Övr Totalt Källa STRADApolis STRADAsjukvård Under de fem studerade åren har totalt personer rapporterats som skadade i Skåne i STRADApolis, medan i STRADAsjukvård är totalt personer registrerade. Antalet skadade som både registrerats STRADApolis och STRADAsjukvård är personer. Det totala antalet skadade i STRADApolis och STRADAsjukvård är tillsammans personer. 4. Resultat 4.1 Hur många har skadats? Antal enb S Fs enb S exkl Fs gem PS enb P Alla Figur 1 Skadade i trafikmiljön i Skåne under perioden fördelade per år och källa (antal respektive andelar) I medeltal rapporterar polisen ca antal skadade i vägtrafiken medan sjukvården registrerar ca skadade i trafikmiljön. Poliskällan har en strängare definition av trafikolycka än sjukhuskällan då den som skadats skall varit inblandad i en olycka med minst ett fordon i rörelse. Detta utesluter t ex fotgängare skadade i fallolyckor som återfinns i sjukhuskällan. Totalt skadas i genomsnitt ca personer i trafikmiljön per år under femårsperioden i Skåne. Antalet varierar något mellan åren. Variationen uppskattas till ca ± 2 %. Täckningsgraden för de registrerade i STRADAsjukvård i Skåne följs upp på veckobasis. Patientadministrativa system i Skåne (PASiS) används som facit. Under den studerade perioden ligger täckningsgraden i STRADAsjukvård för de åtta medverkande sjukhusen gemensamt i Skåne i intervallet 88 % - 93 %. År med lägre antal skadade kan dock inte förklaras av en sämre täckningsgrad. Från och med år 2010 omfördelas andelen registrerade mellan polisoch sjukvårdskällan från förhållandet 43/57 % till 37/63 %. Detta kan delvis bero på att antalet skadade som både polisen och sjukvården gemensamt registrerar har minskat. 3

6 4.2 Vem har skadats? Antal F C Mp MC Pb Övr 10 F C Mp MC Pb Övr Alla enb S Fs enb S exkl Fs Figur 2 Skadade trafikanter i trafikmiljön i Skåne under perioden fördelade på källa (antal respektive andelar) gem PS enb P Under perioden registreras i medeltal ca skadade personbilister, skadade fotgängare samt skadade cyklister per år i Skåne. Informationen om storleken på olika trafikanters problem skiljer sig åt mellan de två källorna. Poliskällan bidrar med mest uppgifter om skadade personbilister, ca 70 %, men ger mindre kunskap om skadade fotgängare och cyklister. En förklaring till den låga andelen polisrapporterade fotgängare är att fotgängarnas singelolyckor (fallolyckor) inte definieras som en vägtrafikolycka och därmed inte ingår i den officiella skadestatistiken. Det senare gäller dock inte de skadade cyklisterna utan här är skälet en låg rapporteringsgrad, ca 20 %. Inom sjukvården är täckningsgraden för fotgängare och cyklister som skadats i singelolyckor god och väl i paritet med den för samtliga skadade. Sjukhusens registrering tillför ny kunskap om problemen i trafiken bland samtliga trafikanter och bidraget är största bland de oskyddade trafikanterna. Poliskällan rapporterar ca 70 % av samtliga skadade personbilisterna i singelolyckor, medan sjukhuskällan registrerar ca 75 % av de skadade personbilisterna i singelolyckor. För skadade fotgängare och cyklister i singelolyckor ansvarar sjukhuskällan nästan för samtliga uppgifter. I kollisionsolyckor registrerar polis- och sjukhuskällan ungefär lika stor andel skadade bilister som fotgängare, ca 70 %. Sjukhuskällans andel är något högre för skadade cyklister, ca 70 %, jämfört med ca 60 % i poliskällan. Inverkan av olyckstypen för registreringsgraden i respektive källa har betydelse för samtliga trafikantgrupper men är helt avgörande för beskrivningen av de oskyddade trafikanterna i trafikmiljön. Antal enb S Fs enb S exkl Fs gem PS enb P år år år år år 75 - år 0-14 år år år år år 75 - år Alla Figur 3 Skadade personer i trafikmiljön i Skåne under perioden fördelade på ålder och källa (antal respektive andelar) 4

7 Under femårsperioden registreras i medeltal per år ca skadade i åldern år, skadade i åldern år respektive skadade i åldern år i trafikmiljön i Skåne. Problemen bland äldre, dvs 65 år och äldre, är nästan lika omfattande. Bland barn och unga framstår problemen i trafikmiljön som något mindre (0-14 år). En bidragande orsak till detta kan vara att registreringen på akutmottagningarna på barnklinikerna i Skåne inte är fullständig. Vid en uppskattning av incidensen för skador i trafikmiljö för olika åldersgrupper finns ingen större skillnad i åldersintervallen 25 år och äldre om man antar att alla som skadats i Skåne också bor i Skåne (vilket är en förenkling). Incidensen är igenomsnitt ca 7 skadade per invånare och årsklass. I åldersgruppen år är däremot incidensen i genomsnitt 12 skadade per invånare och årsklass, medan den är strax över 3 skadade per invånare och år för individer i åldergruppen 0-14 år. Dessa incidensberäkningar på uppgifter från STRADAsjukvård i Skåne överensstämmer väl med utförda beräkningar baserad på uttag från det patientadministrativa systemet i Skåne (PASiS). I en detaljanalys kartläggs vilka trafikanter som skadats i respektive åldersgrupper. Här uppträder olika mönster för skadade i olika åldersgrupper både när det gäller storlek på problemet samt källa för inhämtade uppgifter. Storleken på åldersintervallen har valts något olika för de olika åldersgrupperna. Åldersgrupperna år samt år omfattar vardera10 år medan åldersgrupperna år samt år består av 20 år. Barnen och ungdomarna, 0-14 år, återfinns i ett 15 års intervall. För de allra äldsta, 75 år och äldre, är åldersintervallet störst med strax över 20 år. Antalet skadade äldre än 90 år är dock få per år i trafikmiljö. De äldsta skadade som registrerats under tidsperioden är 98 år. Åldersgrupp 0-14 år (15 års intervall) Åldersgrupp år (10 års intervall) enb S Fs enb S exkl Fs gem PS enb P F N=779 C N=2095 Mp N=140 MC N=10 Pb N=586 Övr N=101 Alla N=3701 F N=1260 C N=1998 Mp N=1688 MC N=249 Pb N=4279 Övr N=324 Alla N=9798 Figur 4a Skadade trafikanter i trafikmiljön i Skåne under perioden fördelade på de två yngre åldersgrupperna 0-14 år samt år och källa (andelar) Barn och ungdomar, 0-14 år, skadas oftast som cyklister och fotgängare. Flertalet av dessa skadas i singelolyckor och därför bidrar sjukhuskällan oftast med kunskaper om problemen i denna åldersgrupp. I övre tonåren upp till och med 24 års ålder är man mest utsatt som personbilist i trafiken (två av tre skadade personbilister är rapporterade av polisen). Även många skadas som cyklister. oriteten av skadade mopedister återfinns i denna åldersgrupp. 5

8 Åldersgrupp år (20 års intervall) Åldersgrupp år (20 års intervall) 10 F N=1704 C N=2821 Mp N=299 MC N=554 Pb N=5831 Övr N=416 Alla N= F N=3405 C N=3110 Mp N=232 MC N=477 Pb N=3310 Övr N=346 Alla N=10880 enb S Fs enb S exkl Fs Figur 4b Skadade trafikanter i trafikmiljön i Skåne under perioden fördelade på åldersgrupperna år samt år och källa (andelar) I yngre medelåldern är ca hälften av de skadade i trafikmiljö personbilister, medan ca var fjärde skadas som cyklist. oriteten av skadade motorcyklister återfinns i åldersgruppen år. I den övre medelåldern, årsåldern, skadas flest som fotgängare och ungefär lika många är personbilister och cyklister. Polisen rapporterar ca tre av fyra skadade bland personbilisterna. I årsåldern skadas många i singelolyckor som fotgängare men även som cyklister. Sjukvården bidrar med merparten av denna information. Dessa fotgängarolyckor har särskilt inträffat under år med långvariga vintrar efter skånska förhållanden. gem PS enb P Åldersgrupp år (10 års intervall) Åldersgrupp 75- år (mer än 20 års intervall) enb S Fs enb S exkl Fs gem PS enb P F N=2148 C N=1018 Mp N=27 MC N=48 Pb N=722 Övr N=173 Alla N=4061 F N=2561 C N=710 Mp N=14 MC N=3 Pb N=447 Övr N=166 Alla N=3884 Figur 4c Skadade trafikanter i trafikmiljön i Skåne under perioden fördelade på de äldsta åldersgrupperna år samt 75- år och källa (andelar) I de båda äldregrupperna, år och 75 år och äldre, är flertalet skadade framförallt fotgängare men även cyklister. Antalet skadade äldre som personbilister är inte särskilt många per år i Skåne. Sjukvårdskällan bidrar oftast med uppgifterna om de skadade oskyddade trafikanterna då flertalet skadats i singelolyckor. 6

9 4.3 När har fotgängare, cyklister och personbilister skadats? Antal Fs Fk Figur 5a Skadade fotgängare i singel- och kollisionsolyckor i trafikmiljön i Skåne under perioden fördelade på månad och år (antal) Under femårsperioden skadas i medeltal 170 fotgängare i singelolyckor i trafikmiljö per månad i Skåne vilket motsvarar ca skadade per år. Antalet skadade varierar dock under årets månader i Skåne. Under vinterperioden skadas oftast mångdubbelt fler än under sommaren. Vissa vintersäsonger t ex under 2009/2010 och särskilt under 2010/2011 är antalet skadade särskilt stort. Flest skadade registrerades under januari 2011, ca 700 personer. För att enklare kunna göra en jämförelse av antal skadade mellan trafikantslag har därför samtliga diagrammen i Figur 5a-5c en högsta nivå på 700 skadade. Antalet skadade fotgängare i kollisionsolyckor är medeltal ca 30 per månad respektive ca 340 per år i Skåne. Variationen för denna skadegrupp är förhållandevis liten under årets månader. Antal Cs Ck Figur 5b Skadade cyklister i singel- och kollisionsolyckor i trafikmiljön i Skåne under perioden fördelade på månad och år (antal) Under femårsperioden skadas i medeltal 135 cyklister i singelolyckor i trafikmiljö per månad i Skåne vilket motsvarar ca skadade per år. För cyklisterna är våren och sommaren den tid då flest skador inträffar i singelolyckor. Flest skadade under perioden har registrerats i augusti månad 2012 med ca 230 personer. Antalet skadade cyklister i kollisionsolyckor är medeltal ca 60 per månad respektive ca 740 per år i Skåne. Variationen för skadade cyklister i kollisionsolyckor följer ganska väl den för skadade i singelolyckor fast på en lägre nivå. 7

10 Antal Pbs Pbk Figur 5c Skadade personbilister i singel- och kollisionsolyckor i trafikmiljön i Skåne under perioden fördelade på månad och år (antal) Under femårsperioden skadas i medeltal 75 personbilister i singelolyckor i trafikmiljö per månad i Skåne vilket motsvarar ca 900 skadade per år. Över åren finns en tendens att flest skadas under förvintern troligen i samband med säsongens första halktillfällen. Antalet personbilister som skadas i kollisionsolyckor är i medeltal ca 180 per månad respektive ca per år i Skåne. Flest skadade har registrerats i december 2010, ca 250 personer. Antalet skadade personbilister i kollisionsolyckor tycks genomgående vara något lägre under eftervintern än under övriga delar av året. 4.4 Var har fotgängare, cyklister och personbilister skadats? enb S Fs gem PS enb P enb S gem PS enb P Vägsträcka Vägkorsning N=2184 N=355 GC-bana N=1145 Trottoar N=4728 Övrigt N=1342 Okänd N=413 Alla N=10167 Vägsträcka N=874 Vägkorsning N=356 Figur 6a Skadade fotgängare i singel- respektive kollisionsolyckor i trafikmiljön i Skåne under perioden fördelade på olycksplats och källa (andelar) GC-bana N=141 Trottoar N=92 Övrigt N=203 Okänd N=32 Alla N=1698 Under femårsperioden skadas i medeltal ca 950 fotgängare i singelolyckor på trottoarer i Skåne per år. Något mindre än hälften så många, ca 440 fotgängare per år faller vid passager av gator medan ca 230 fotgängare ramlar på gemensamma gång- och cykelbanor (GC-banor). Nästan samtliga registreras av sjukvården vid besök på akutmottagningen. Under motsvarande period skadas också i medeltal ca 175 fotgängare i kollisionsolyckor på väg- och gatusträckor i Skåne per år samt ca 70 fotgängare blir inblandade i kollisioner i vägoch gatukorsningar. Ca 70 % av fotgängarna som skadas i en kollision är rapporterade av polisen. Även sjukvården bidrar med kunskaper om ca 70 %. Uppgifter om kollisioner mellan fotgängare och cyklister på GC-banor och trottoarer återfinns oftare i STRADAsjukvård än i STRADApolis. 8

11 10 10 Vägsträcka N=3071 Vägkorsning N=713 GC-bana N=3038 Trottoar N=422 Övrigt N=175 Okänd N=662 Alla N=8081 Vägsträcka N=1151 Vägkorsning N=1615 Figur 6b Skadade cyklister i singel- respektive kollisionsolyckor i trafikmiljön i Skåne under perioden fördelade på olycksplats och källa (andelar) I medeltal skadas nästan lika många cyklister i singelolyckor på GC-banor som på väg- och gatusträckor i Skåne per år, vardera strax över 600 personer. Enbart 3 % har rapporterats av polisen så sjukvården registrerar nästan samtliga vid omhändertagandet på akutmottagningen. Under åren skadas också i medeltal per år ca 325 cyklister i kollisionsolyckor i väg- och gatukorsningar i Skåne samt ca 230 skadas i kollisioner på väg- och gatusträckor. Även på GC-banor uppkommer förhållandevis många skador i kollisioner, ca 160 per år. Uppgifter om ca 60 % av samtliga cyklister som skadats i en kollision återfinns i STRADApolis. GC-bana N=794 Trottoar N=29 Övrigt N=44 Okänd N=55 Alla N=3688 enb S gem PS enb P enb S gem PS enb P Vägsträcka Vägkorsning N=3840 N=513 GC-bana N=5 Trottoar N=9 Övrigt N=76 Okänd N=41 Alla N=4484 Vägsträcka N=5348 Vägkorsning N=5280 Figur 6c Skadade personbilister i singel- respektive kollisionsolyckor i trafikmiljön i Skåne under perioden fördelade på olycksplats och källa (andelar) GC-bana N=6 Trottoar N=2 Övrigt N=107 Okänd N=35 Alla N=10778 I medeltal skadas majoriteten, ca 760 personbilister (förare eller passagerare i personbilar) i singelolyckor, på vägsträckor, per år i Skåne medan ca 100 skadas i korsningar. Ungefär 70 % rapporteras av polisen medan sjukvården ensamt registrerar ca 30 %. Under åren skadas i medeltal nästan lika många, strax över personbilister i kollisionsolyckor, på vägsträckor som i vägkorsningar per år i Skåne. Något mer än 70 % av samtliga personbilister som skadats i en kollision är rapporterade i STRADApolis. En något större andel skadade i kollisionsolyckor än i singelolyckor är enbart rapporterade i STRADApolis, ca 33 % respektive 25 %. 9

12 4.5 Vilken typ av vård och vilken svårighet på skadan får de skadade? en inlagda på sjukhus har studerats för att få en övergripande uppfattning om hur svåra skadorna är inom respektive åldersgrupp Antal Inlagda Ej inlagda år år år år år 75 - år 0-14 år år år år år 75 - år Alla Figur 7 Skadade personer i trafikmiljön i Skåne under perioden registrerade av sjukvården fördelade på ålder och vårdform (antal och andelar) en inlagda är i genomsnitt ca 20 %. en är något lägre bland barn, unga och i yngre medelåldern än för genomsnittet. en inlagda ökar därefter med ökande ålder. För åldersgruppen 75 år och äldre läggs mer än var tredje patient in till följd av sina skador. Om svårigheten på skadorna uttrycks som inlagd på sjukhus minskar utsattheten för åldersgruppen år i trafikmiljön medan de som är 65 år och äldre framstår som mer utsatta med medeltal 2 inlagda per invånare och årsklass jämfört med 1,6 i åldersgruppen år. Svårigheten på skadorna kan även uttryckas enligt Injury Severity Score (ISS). Nedan presenteras resultaten per åldersgrupp Antal ISS 9- ISS 4-8 ISS år år år år år 75 - år 0-14 år år år år år 75 - år Alla Figur 8 Skadade personer i trafikmiljön i Skåne under perioden registrerade av sjukvården fördelade på ålder och ISS-intervall (antal och andelar) en med svåra skador (ISS 9-) är genomsnitt ca 5 %, medan de med måttliga skador (ISS 4-8) är ca 28 %. I åldersgrupperna upp till 45 år drabbas flertalet av lätta skador (ISS 1-3) i trafikmiljön. I åldersgrupperna år och år får många måttliga skador (ISS 4-8). Den äldsta åldersgruppen, 75 år och äldre, har flest svåra skador (ISS 9 -). arna måttliga samt svåra skador ökar med åldern. Ett undantag är dock att andelen måttliga skador i den allra yngsta åldersgruppen är förhållandevis hög. 4.6 Hur många har dödats i vägtrafikolyckor? Under senare år har definitionen av dödsfall i vägtrafikolyckor förändrats i den officiella statistiken. Mellan åren 1994 och 2002 redovisades sjukdomsfall separat men inkluderas i 10

13 dödstalen dvs död till följd av olyckor, sjukdom och självmord. Mellan åren 2003 och 2008 (det första året i denna redovisning) exkluderas dödsfall till följd av sjukdom i definitionen av dödsfall i vägtrafiken. Från och med år 2009 exkluderas även självmorden. Dödsfallen omfattar därefter enbart dödade i regelrätta vägtrafikolyckor Antal D (ej VT) gem PS D (ej VT) enb P D gem PS D enb P Figur 9 Dödade personer i vägtrafikolyckor respektive i ej vägtrafikolycka (ej officiell statistik) i Skåne under perioden rapporterade av polisen (antal) I medeltal avlider strax under 40 personer i vägtrafiken per år under den här redovisade femårsperioden i Skåne. Utöver dessa dör ytterligare ca 10 personer per år i trafiken. Efter en genomgripande utredning klassas de dock inte som dödade till följd av skador i vägtrafikolyckor (ej VT) och ingår därmed inte i den officiella statistiken. Dödsorsaken kan ha varit självmord alternativ sjukdom men även t ex att dödsfallet som inträffat 30 dagar eller senare efter olyckshändelsen. Förändringen av definition kan ha bidragit till nedgången i antalet dödsfall i Skåne under åren En del av variationen kan också förklaras av slumpmässiga effekter. Under 2012 ökar antalet dödsfall på grund av sjukdom alternativ självmord i Skåne. 4.7 Hur många har skadats svårt enligt polisen eller har fått skador med ISS 9 enligt sjukvården? Definitionen av svårt skadad har varit oförändrad under många år i den officiella statistiken. Polisen gör skadebedömningen på plats vid olyckstillfället. Se vidare avsnitt Definitioner. Antal SS i gem PS med ISS 1-3 SS i gem PS med ISS 4-8 SS i gem PS med ISS 9- SS enb P Alla Figur 10 Svårt skadade personer i vägtrafikolyckor i Skåne under perioden rapporterade av polisen med ett ISS-värde för de som sökt vård på sjukhus (gem PS) (antal och andelar) 11

14 Enligt STRADApolis är i genomsnitt ca 370 svårt skadade (SS) i vägtrafikolyckor per år. Antalet minskar från ca 430 personer år 2008 till ca 350 från och med år Under femårsperioden ökar antalet svårt skadade bland de som enbart rapporteras i STRADApolis från ca 50 till ca 70 personer per år. Enligt den medicinska klassificeringen i STRADAsjukvård har endast ca 90 personer en svår skada (ISS 9-) av de 310 svårt skadade (SS) per år i den gemensamma delen av STRADApolis och STRADAsjukvård. Antalet skadade med (ISS 9-) minskar under slutet av perioden. De svårt skadade i STRADApolis är därmed i medeltal högst 150 personer, dvs ca 40 %. Övriga, 25 % respektive 35 %, har en måttlig (ISS 4-8) eller en lätt (ISS 1-3) skada. Antal ISS 9- i enb S Fs ISS 9- i enb S exkl Fs ISS 9- i gem PS Alla Figur 11 Svårt skadade personer (ISS 9 -) i trafikmiljö i Skåne under perioden registrerade i sjukvården (gem PS + enb S) (antal och andelar) Enligt STRADAsjukvård skadas i medeltal 280 personer svårt (ISS 9-) i Skåne per år. Antalet personer med en skada (ISS 9-) är nästan dubbelt så många som de med en faktisk svår skada i STRADApolis. Många med en svår skada (ISS 9-) har bedömts som lindrigt skadade (LS) i STRADApolis. Utöver dessa tillkommer i medeltal 110 fotgängare per år som skadats i en singelolycka och har en svår skada (ISS 9-). I tabell 2 framgår resultatet från en detaljgranskning av delmängden skadade som registrerats både av STRADAsjukvård och av STRADApolis (gem PS) och är ett komplement till figur 11 (den gröna delen) som är skadade i trafikmiljö omhändertagna på sjukhus med en skada ISS 9- där polisens skadebedömning är känd. Tabell 2 Svårt skadade personer (ISS 9-) i trafikmiljö i Skåne under perioden registrerade gemensamt i STRADAsjukvård och STRADApolis fördelade på polisens skadegrader (antal) Skadegrad År D D (ej VT) SS LS Totalt Totalt Något mer än hälften av de dödade i vägtrafikolyckor har kommit in till något av de åtta sjukhusen i Skåne. Två tredjedelar av dessa uppges vara döda vid ankomsten, medan bland de avlidna, som per definition inte ingår i den officiella statistiken (ej VT), är ca hälften döda vid ankomsten. Av de som har ett värde på ISS 9- har polisen bedömt ca hälften vara svårt skada- 12

15 de (SS). Ca 90 % av dessa blir inlagda varav 65 % mer än en vecka. Övriga med ett värde på ISS 9-, ca 30 %, har polisen bedömt vara lindrigt skadade (LS). Även nästan 90 % av dessa blir inlagda varav ca häften mer än en vecka. 4.8 Hur många har skadats lindrigt enligt polisen eller har fått skador med ISS 1-3 och ISS 4-8 i sjukvården? Lindrigt skadad (LS) till följd av olyckor i vägtrafiken är personer som har fått övriga skador än de nämnts som svåra skador i definitionen av svårt skadad. Polisen gör även denna skadebedömning på plats vid olyckstillfället. Se vidare avsnitt Definitioner. Antal LS i gem PS med ISS 9- LS i gem PS med ISS 4-8 LS i gem PS med ISS 1-3 LS i enb P Alla Figur 12 Lindrigt skadade personer i vägtrafikolyckor i Skåne under perioden rapporterade av polisen med ett ISS-värde för de som sökt vård på sjukhus (gem PS) (antal och andelar) Enligt STRADApolis är i medeltal strax under personer lindrigt skadade (LS) i vägtrafiken per år under åren De lindrigt skadade som enbart rapporteras i STRADApolis ökar, medan de lindrigt skadade (LS) som även återfinns i STRADAsjukvård med svårighetsgraderna (ISS 1-3), (ISS 4-8) respektive (ISS 9 -) minskar. Ca 2 % av de lindrigt skadade i STRADApolis har klassificerats med en svår skada (ISS 9-) i STRADAsjukvård. Detta motsvarar i genomsnitt 55 personer per år. Skadegraden ISS (1-8) i STRADAsjukvård, dvs lätta (ISS 1-3) och måttliga (ISS 4-8) skador, har valts att jämföras med begreppet lindrigt skadad (LS) i STRADApolis ovan. Bland måttliga skador ingår dock frakturer. Antal ISS 1-8 i enb S Fs ISS 1-8 i enb S exkl Fs ISS 1-8 i gem PS Alla Figur 13 Lätt och måttligt skadade personer (ISS 1-8) i trafikmiljö i Skåne under perioden registrerade i sjukvården (gem PS + enb S) (antal och andelar) 13

16 Enligt STRADAsjukvård får i medeltal strax över personer en lätt (ISS 1-3) alternativt en måttlig (ISS 4-8) skada i trafikmiljön per år under åren I medeltal ca personer registreras enbart som skadade i STRADAsjukvård. Antalet registrerade varierar något mellan åren. Antalet registrerade fotgängare som skadats i singelolyckor är i genomsnitt per år men halkperioderna har stor inverkan på antalet skadade, t ex skadades sammanlagt fotgängare i singelolyckor under år 2010 jämfört med ca under år Det är åter motiverat att påpeka att i skadegraden ISS 4-8 ingår en del frakturer med förhållandevis långa rehabiliteringsförlopp. I äldre åldergrupper kan det t ex uppträda livslånga kvarstående problem efter dessa typer av skador. I tabell 3 framgår mer resultatet från detaljgranskningen av delmängden skadade som registrerats både av STRADAsjukvård och av STRADApolis (gem PS) och är ett komplement till figur 13 (den gröna delen) som är skadade i trafikmiljö behandlade på sjukhus med en skada i ISS-intervallet (1-8) där polisens skadebedömning oftast är känd. I detta intervall återfinns både måttliga skador som t ex frakturer samt lätta skador som t ex sår och blåmärken. Fem personer som avlidit (varav fyra på grund av sjukdom) ingår inte i tabellen nedan. Tabell 3 Lätt och måttligt skadade personer (ISS 1-8) i trafikmiljö i Skåne under perioden registrerade gemensamt i STRADAsjukvård och STRADApolis fördelade på polisens skadegrader (antal) Skadegrad År SS LS Oskadad Okänd Totalt Totalt Av de som har ett värde i ISS-intervallet (1-8) har polisen bedömt att ca var tionde person vara svårt skadade (SS). Mer än 60 %, 666 personer, blir inlagda för vård varav ca 40 % längre än en vecka. oriteten, ca 80 % av personer, har polisen bedömt vara lindrigt skadade (LS). Ca 20 % av dessa blir dock inlagda men tre av fyra av dessa för kortare tid än en vecka. 4.9 Vem har fått de svåra skadorna och vilka kroppsdelar har skadats svårast? För att få en uppfattning om vilka som skadas svårast i trafiken och vilka kroppsdelar, som drabbas mest för olika trafikantslag, har en fördjupad studie av data ur STRADA sjukvård genomförts. Studien omfattar ett år, 2012, och hos varje individ har den svåraste skadan identifierats utifrån AIS. Om en individ erhållit två skador med samma AIS-värde, så har genomgående skadorna i denna studie registrerats på kroppen från huvudet och nedåt. Tabell 4 visar att totalt 7413 skadade personer registrerats i STRADA sjukvård under Fotgängarna inkl. singelolyckor står för störst andel med 34 % av de skadade (n=2 489), därefter kommer cyklisterna med 31 % (n=2 322) och personbilisterna med 26 % (n=1 950). 14

17 Bland fotgängarna skadades i störst utsträckning handlederna, bland cyklisterna ansiktet och bland personbilisterna halsryggen. Tabell 4 Antal skadade personer i STRADAsjukvård under 2012, fördelat på trafikantslag och skadad kroppsdel (mest frekvent skadad kroppsdel inom respektive trafikantgrupp markerat med rött) Fotgängare Cyklister Mopedister MC Bilister Lastbil Buss Övrigt Totalt Kroppsdel Okänt Huvud exklusive ansikte Ansikte Hals, exklusive halsrygg Halsrygg Axel Överarm Armbåge Underarm Handled Mellanhand och fingrar Torax och sternum Bröstrygg Buk, bukvägg Ländrygg, korsrygg Genitalia, perineum Höft Lår Knä Underben Fotled Mellanfot och tår Totalt Under 2012 har flest personer med lätta skador (ISS 1-3) registrerats i STRADAsjukvård. Denna andel av samtliga skadade är 67 % (tabell 5). Bland de lindriga skadorna dominerar andelsmässigt personbilisterna med 91 % av sina skador. Fotgängarna drabbas i högre utsträckning än andra trafikantgrupper av måttliga skador (ISS 4-8) och bland de allvarligt skadade (ISS 9-) är det motorcyklisterna som drabbas mest. Tabell 5 Antal och andel skadade trafikanter i respektive grupper indelat i ISS-intervall ISS-intervall Trafikantslag Totalt Antal Antal Antal Fotgängare Cyklister Mopedister Motorcyklister Personbilister Lastbil Buss Övrigt Totalt I bilaga 1-3 återfinns en uppdelning av skadetyp fördelat på kroppsdel och för de tre trafikantgrupperna fotgängare, cyklister och personbilister. 15

18 I tabell 6 har de tre mest förekommande skadetyperna hos ovan nämnda trafikantgrupper plockats ut för närmare analys, och nedan redovisas varje grupp för sig. Tabell 6 De tre vanligaste skadetyperna inom respektive trafikantgrupp (mest frekvent skadad kroppsdel inom de tre vanligaste skadetyperna har markerats med rött) Fotgängare N totalt = 2489 Cyklister N totalt = 2322 Personbilister N totalt = 1950 Stukning, urledvridning Stukning, urledvridning Kroppsdel Skelettskada Mjukdelsskada Mjukdelsskada Skelettskada Mjukdelsskada Whip-lash skada Skelettskada Huvud exklusive ansikte Ansikte Hals, exklusive halsrygg Halsrygg Axel Överarm Armbåge Underarm Handled Mellanhand och fingrar Torax och sternum Bröstrygg Buk, bukvägg Ländrygg, korsrygg Genitalia, perineum Höft Lår Knä Underben Fotled Mellanfot och tår Totalt Fotgängare: Bland fotgängarna dominerar skelettskadorna vilka oftast drabbar handlederna. Även axel, mellanhand och fingrar samt fotled är utsatta för frakturer. Mjukdelsskadorna är också vanliga och då framförallt skador i ansiktet. Den tredje vanligaste skadetypen är stukning och urledvridning och här dominerar skador på fotleder. Cyklister: Den vanligaste skadetypen bland cyklister är mjukdelsskador och dessa drabbar framförallt ansiktet. Den näst vanligaste skadetypen är skelettskador vilka i största utsträckning drabbar övre extremiteter såsom axel, armbåge, handled, hand och fingrar. Stukning och urledvridning drabbar oftast axlar bland cyklisterna. Personbilister: Mjukdelsskador och då skador på halsen (exklusive halsrygg) är mest förekommande bland personbilisterna, men även mjukdelsskador typiska efter säkerhetsbälte på bröstben och bröstkorg är tämligen vanliga. Whiplashskador är den näst vanligaste skadetypen och ungefär hälften av dessa har registrerats i upphinnandeolyckor. Avseende personbilisternas skelettskador så är det bröstkorg och bröstben som är mest utsatta. Skelettskador är vanligt förekommande bland de tre största trafikantgrupperna, därför har dessa studerats närmare. 16

19 Tabell 7 Fotgängarnas skelettskador fördelat på svårhetsgrad (några frekvent skadade kroppsdelarna har markerats med rött) Kroppsdel AIS-grad Totalt Huvud exkl. ansikte Ansikte Axel Överarm Armbåge Underarm Handled Mellanhand och fingrar Torax och sternum Genitalita, perineum 1 1 Höft Lår 3 3 Knä Underben Fotled Mellanfot och tår Totalt Bland fotgängarnas skelettskador är det handled, axel och fotled som i största utsträckning renderar de måttliga skadorna (tabell 7), och höft som får de allvarliga skadorna. Cirka 65 % av de allvarliga höftskadorna återfinns i åldern 75 år och äldre, och cirka 67 % av höftskadorna i denna åldersgrupp drabbar kvinnor. Tabell 8 Cyklisternas skelettskador fördelat på svårhetsgrad (några frekvent skadade kroppsdelarna har markerats med rött) Kroppsdel AIS-grad Totalt Huvud exkl. ansikte 8 8 Ansikte Axel Överarm 7 7 Armbåge Underarm Handled Mellanhand och fingrar Torax och sternum Genitalita, perineum 3 3 Höft Lår 6 6 Knä Underben Fotled Mellanfot och tår Totalt Bland cyklisterna är det skelettskador på de övre extremiteterna såsom handled, axel och armbåge som återfinns bland de måttliga skadorna, medan de allvarligaste skadorna i störst utsträckning drabbar höft (tabell 8). Cyklisternas måttliga och allvarliga skelettskador drabbar i störst utsträckning personer i åldern 0-14 år samt år. 17

20 Tabell 9 Personbilisternas skelettskador fördelat på svårhetsgrad (några frekvent skadade kroppsdelarna har markerats med rött) Kroppsdel AIS-grad Totalt Huvud exkl ansikte Ansikte Axel Överarm 2 2 Armbåge 2 2 Underarm 5 5 Handled 9 9 Mellanhand och fingrar Torax och sternum Höft Lår 5 5 Knä 7 7 Fotled 3 3 Mellanfot och tår Totalt Både bland de lätta och måttliga skadorna är det bröstkorg och bröstben som utsätts för skelettskador i högst utsträckning bland personbilisterna, men även skelettskador på axel, mellanhand och fingrar är vanliga (tabell 9). Liksom bland de lätta och måttliga skadorna så är det skelettskador på bröstkorg och bröstben som oftast blir av en allvarligare karaktär bland bilisterna. 5. Slutsatser Följande slutsatser har dragits: I både STRADApolis och STRADAsjukvård förekommer bortfall av olika karaktär och orsaker I Skåne är fördelningen av insamlade uppgifter under femårsperioden i STRADApolis och STRADAsjukvård ca 40/60 % (varav fotgängare som skadats i singelolyckor i STRADAsjukvård motsvarar ca 25 % av totalmaterialet) Antalet skadade personbilister är flest men antalet skadade fotgängare och cyklister är också många. Tillgång till sjukvårdskällan är avgörande för att beskriva de oskyddade trafikanternas hela problembild Antalet skadade fotgängare och cyklister är flest i singelolyckor medan antalet skadade personbilister är högst i kollisionsolyckor Rapporteringsgraden för fotgängare och cyklister som skadats i singelolyckor är hög vid de flesta akutmottagningarna i Skåne Personer i åldersgruppen år är mest utsatt i trafikmiljön till antal skadade. Tas även hänsyn till svårighet på skadan och/eller inläggningsgrad är personer 65 år och äldre mest utsatta i trafiken Antalet skadade i singelolyckor bland fotgängare och cyklister varierar under årets månader. Motsvarande är inte tydlig för skadade personbilister Fotgängare skadas oftast i singelolyckor på trottoarer Cyklister skadas ungefär lika ofta i singelolyckor på sträckor i det separerade cykelnätet som i blandtrafik Personbilister skadas ungefär lika ofta i kollisioner på vägsträckor som i korsningar STRADApolis behövs för att fastställa det totala antalet som avlider i vägtrafiken 18

21 STRADAsjukvård behövs för att ge en korrekt uppfattning om vilka som skadas svårt och lindrigt i trafikmiljön. I STRADApolis görs både under- och överskattningar av skadornas svårighet På regional nivå är antalet svårt skadade (SS) i STRADApolis ungefär lika stort som antalet skadade med ISS 9- i STRADAsjukvård (exkl. fotgängare skadade i singelolyckor), men det är olika individer som drabbas Fotgängarna skadar oftast handlederna, cyklisterna ansiktet och personbilisterna halsryggen Skelettskador är vanligast bland fotgängarna, medan mjukdelsskador är vanligare bland cyklister och bilister Skelettskadorna blir ofta måttliga bland fotgängarna. De allvarliga höftskadorna drabbar mest kvinnor i åldern 75 år och äldre Cyklister får oftast måttliga skelettskador i handleder, axlar och armbågar. Deras måttliga och allvarliga skelettskador drabbar oftast barn och personer i övre medelåldern Personbilisterna får ofta lätta och måttliga skelettskador på bröstkorg och bröstben 6. Rekommendationer Några generella rekommendationer: att registreringen i STRADAsjukvård bör bli obligatorisk på alla akutsjukhus att begreppet vägtrafik utvidgas till trafikmiljö generellt att oskyddade trafikanter informeras om sin utsatthet i trafiken, särskilt i singelolyckor, och av vikten att använda olika skyddsutrustning som t ex bra vinterskor, lämpliga däck för årstiden samt en säker hjälm att driftåtgärder på trottoarer och i gång- och cykelnätet ges högre standard i framtiden än i dag. Särskilt då vinterväghållningen men även sopningen och siktröjningen att även beläggningsstandarden på gång- och cykelnätet inventeras inför underhållet av beläggningarna i kommunen att både STRADApolis och STRADAsjukvård blir underlag till den officiella statistiken om skador i trafikmiljön att bortfallsanalyser bör införas i både STRADApolis och STRADAsjukvård att följa upp diagnoserna i den gemensamma delen av STRADApolis och STRADAsjukvård för att öka förståelsen för polisens problem med att bedöma skadans svårighetsgrad Kontaktpersoner Monica Berntman, Inst. För Teknik och samhälle, Lunds tekniska högskola; monica.berntman@tft.lth.se Monica Frank, Transportstyrelsen; monica.frank@transportstyrelsen.se Birgit Modén, Avd för Folkhälsa och social hållbarhet, Region Skåne; birgit.moden@skane.s 19

22

23 Bilagor

24 Bilaga 1 Fotgängare - Skadad kroppsdel och skadetyp Cervical spine Concussive Injury External Finns ej Internal organs Skadetyp Lumbar spine Muscles tendons ligaments Thoracic spine Vessels Whole area Kroppsdel Joints Skeletal Total Okänt Huvud exklusive ansikte Ansikte Hals, exklusive halsrygg Halsrygg Axel Överarm Armbåge Underarm Handled Mellanhand och fingrar Torax och sternum Bröstrygg Buk, bukvägg Ländrygg, korsrygg Genitalia, perineum Höft Lår Knä Underben Fotled Mellanfot och tår Total I

25 Bilaga 2 Cyklister - Skadad kroppsdel och skadetyp Skadetyp Kroppsdel Cervical spine Concussive Injury External Internal organs Joints Lumbar spine Muscles tendons ligaments Nerves Skeletal Thoracic spine Whole area Total Huvud exklusive ansikte Ansikte Hals, exklusive halsrygg Halsrygg Axel Överarm Armbåge Underarm Handled Mellanhand och fingrar Torax och sternum Bröstrygg Buk, bukvägg Ländrygg, korsrygg Genitalia, perineum Höft Lår Knä Underben Fotled Mellanfot och tår Totalt II

26 Bilaga 3 Personbilister - Skadad kroppsdel och skadetyp Skadetyp Kroppsdel Burns Cervical spine Concussive Injury External Finns ej Internal organs Joints Lumbar spine Muscles tendons ligaments Skeletal Thoracic spine Vessels Whole area Total Okänt Huvud exklusive ansikte Ansikte Hals, exklusive halsrygg Halsrygg Axel Överarm Armbåge Underarm Handled Mellanhand och fingrar Torax och sternum Bröstrygg Buk, bukvägg Ländrygg, korsrygg Genitalia, perineum Höft Lår Knä Underben Fotled Mellanfot och tår Totalt III