Tentamen i Termodynamik Q, F, MNP samt Värmelära för kursen Värmelära och Miljöfysik 20/8 2002

Relevanta dokument
Entropi. Det är omöjligt att överföra värme från ett "kallare" till ett "varmare" system utan att samtidigt utföra arbete.

Tentamen i Termodynamik och Statistisk fysik för F3(FTF140)

Tentamen i Kemisk Termodynamik kl 13-18

Tentamen i KFK080 Termodynamik kl 08-13

Tentamen i Kemisk Termodynamik kl 14-19

Tentamen i Termodynamik och Statistisk fysik för F3(FTF140)

Övningstentamen i KFK080 för B

Tentamen i Kemisk Termodynamik kl 14-19

Övningsuppgifter termodynamik ,0 kg H 2 O av 40 C skall värmas till 100 C. Beräkna erforderlig värmemängd.

TENTAMEN I TERMODYNAMIK för K2, Kf2 och TM2 (KVM091 och KVM090) kl

Godkänt-del A (uppgift 1 10) Endast svar krävs, svara direkt på provbladet.

Tentamen i kemisk termodynamik den 12 juni 2012 kl till (Salarna L41, L51 och L52)

Lösningar till tentamen i Kemisk termodynamik

Bestäm brombutans normala kokpunkt samt beräkna förångningsentalpin H vap och förångningsentropin

Kap 4 energianalys av slutna system

Godkänt-del A (uppgift 1 10) Endast svar krävs, svara direkt på provbladet.

U = W + Q (1) Formeln (1) kan även uttryckas differentiells, d v s om man betraktar mycket liten tillförsel av energi: du = dq + dw (2)

Termodynamik Föreläsning 4

Tentamen i termodynamik. 7,5 högskolepoäng. Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student)

TENTAMEN I TERMODYNAMIK för K2, Kf2 och TM2 (KVM091 och KVM090) kl

18. Fasjämvikt Tvåfasjämvikt T 1 = T 2, P 1 = P 2. (1)

Tentamen i teknisk termodynamik (1FA527)

Linköpings tekniska högskola Exempeltentamen 2 IKP/Mekaniksystem Mekanisk värmeteori och strömningslära. Exempeltentamen 2

Kretsprocesser. För att se hur långt man skulle kunna komma med en god konstruktion skall vi ändå härleda verkningsgraden i några enkla fall.

mg F B cos θ + A y = 0 (1) A x F B sin θ = 0 (2) F B = mg(l 2 + l 3 ) l 2 cos θ

Arbetet beror på vägen

Kap 7 entropi. Ett medium som värms får ökande entropi Ett medium som kyls förlorar entropi

Räkneövning 2 hösten 2014

Hur förändras den ideala gasens inre energi? Beräkna också q. (3p)

Tentamen, Termodynamik och ytkemi, KFKA01,

Energitekniska formler med kommentarer

Tentamen i Kemisk termodynamik kl 14-19

TENTAMEN I TERMODYNAMIK för K2, Kf2 och TM2 (KVM091 och KVM090) kl

Tentamen i Termodynamik för K och B kl 8-13

Tentamen i Termodynamik och Statistisk fysik för F3(FTF140)

Arbete är ingen tillståndsstorhet!

Tentamen i kemisk termodynamik den 17 januari 2014, kl

Övrigt: Uppgifterna 1-3 är på mekanik, uppgifterna 4-5 är på värmelära/termodynamik

David Wessman, Lund, 29 oktober 2014 Statistisk Termodynamik - Kapitel 3. Sammanfattning av Gunnar Ohléns bok Statistisk Termodynamik.

Tentamen KFKA05 och nya KFK080,

TENTAMEN I TERMODYNAMIK för K2, Kf2 och TM2 (KVM091 och KVM090) kl

Idealgasens begränsningar märks bäst vid högt tryck då molekyler växelverkar mera eller går över i vätskeform.

Tentamen KFKA05 Molekylära drivkrafter 1: Termodynamik,

jämvikt (där båda faserna samexisterar)? Härled Clapeyrons ekvation utgående från sambandet

Föreläsning 14: Termodynamiska processer, värmemaskiner: motor, kylskåp och värmepump; verkningsgrad, Carnot-cykeln.

b) Beräkna den totala entropiförändringen i systemet. (5p) 2. I en kretsprocess genomgår 1 mol kvävgas följande fyra steg:

Omtentamen i teknisk termodynamik (1FA527) för F3,

SG1216. Termodynamik för T2

Tentamen i Kemisk termodynamik kl 8-13

Repetition. Termodynamik handlar om energiomvandlingar

Två system, bägge enskilt i termisk jämvikt med en tredje, är i jämvikt sinsemellan

Kap 3 egenskaper hos rena ämnen

Tentamen i Termodynamik och Statistisk fysik för F3(FTF140)

Tentamen - Termodynamik 4p

Lösningsförslag. Tentamen i KE1160 Termodynamik den 13 januari 2015 kl Ulf Gedde - Magnus Bergström - Per Alvfors

TENTAMEN I TERMODYNAMIK för K2 och Kf2 (KVM091 och KVM090) förmiddag

och/eller låga temperaturer bildar de vätskor, nåt som inte händer för Dieterici-modellen, och virialexpansionen.

Lite kinetisk gasteori

Godkänt-del. Hypotetisk tentamen för Termodynamik och ytkemi, KFKA10

X. Repetitia mater studiorum

Termodynamiska potentialer Hösten Assistent: Frans Graeffe

X. Repetitia mater studiorum. Termofysik, Kai Nordlund

TENTAMEN I TERMODYNAMIK för K2, Kf2 och TM2 (KVM091 och KVM090) kl

Tentamen KFKA05, 26 oktober 2016

Wilma kommer ut från sitt luftkonditionerade hotellrum bildas genast kondens (imma) på hennes glasögon. Uppskatta

Föreläsning 2.3. Fysikaliska reaktioner. Kemi och biokemi för K, Kf och Bt S = k lnw

Tentamen i termisk energiteknik 5HP för ES3, 2009, , kl 9-14.

Teknisk termodynamik repetition

Vad tror du ökning av entropi innebär från ett tekniskt perspektiv?

Termodynamik FL4. 1:a HS ENERGIBALANS VÄRMEKAPACITET IDEALA GASER ENERGIBALANS FÖR SLUTNA SYSTEM

X. Repetitia mater studiorum

MEKANIK KTH Forslag till losningar till Sluttentamen i 5C1201 Stromningslara och termodynamik for T2 den 30 augusti Stromfunktionen for den ho

3. En konvergerande-divergerande dysa har en minsta sektion på 6,25 cm 2 och en utloppssektion

TENTAMEN I TERMODYNAMIK för K2 och Kf2 (KVM090) kl i V

PTG 2015 övning 1. Problem 1

Tentamen i Kemisk Termodynamik kl 14-19

Betygstentamen, SG1216 Termodynamik för T2 25 maj 2010, kl. 9:00-13:00

Till alla övningar finns facit. För de övningar som är markerade med * finns dessutom lösningar som du hittar efter facit!

Planering Fysik för n och BME, ht-15, lp 1 Kurslitteratur: Göran Jönsson: Fysik i vätskor och gaser, Teach Support 2010 (eller senare). Obs!

Tentamen i FTF140 Termodynamik och statistisk mekanik för F3

Om trycket hålls konstant och temperaturen höjs kommer molekylerna till slut att bryta sig ur detta mönster (sublimation eller smältning).

Termodynamik Föreläsning 7 Entropi

Energi- och processtekniker EPP14

TENTAMEN I TERMODYNAMIK för K2, Kf2 och TM2 (KVM091 och KVM090) kl

TENTAMEN I TERMODYNAMIK för K2, Kf2 och TM2 (KVM091 och KVM090) kl

Linköpings tekniska högskola IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära. Exempeltentamen 8. strömningslära, miniräknare.

TENTAMEN I TERMODYNAMIK för K2 och Kf2 (KVM091 och KVM090) kl

Kapitel III. Klassisk Termodynamik in action

Tentamen i teknisk termodynamik (1FA527) för F3,

Lösningar till tentamen i Kemisk termodynamik

Tentamen KFK080 för B,

Temperatur T 1K (Kelvin)

Kapitel IV. Partikeltalet som termodynamisk variabel & faser

Tentamen i termodynamik. 7,5 högskolepoäng. Tentamen ges för: Årskurs 1. Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student)

@

5C1201 Strömningslära och termodynamik

Tentamen i Termodynamik och Statistisk fysik för F3(FTF140)

Tentamen i Termodynamik CBGB3A, CKGB3A

Mer om kretsprocesser

Repetition F8. Lunds universitet / Naturvetenskapliga fakulteten / Kemiska institutionen / KEMA00

Transkript:

UPPSALA UNIVERSITET Fysiska institutionen Sveinn Bjarman Tentamen i Termodynamik Q, F, MNP samt Värmelära för kursen Värmelära och Miljöfysik 20/8 2002 Skrivtid: 9-14 Hjälpmedel: Räknedosa, Physics Handbook Använda beteckningar skall definieras i text och/eller figur. Uppställda samband skall motiveras. Korrekt antal siffror skall anges i svaret. Lösningarna skall vara lättlästa och utförliga, men utan ovidkommande delar, så att de är lätta att kontrollera. OBS!! Endast lösning till ett problem på varje blad! Skriv namn på varje inlämnat blad! Maxpoängen på denna skrivning är 50. För godkänt torde det behövas ca 23p. NAMN: Personnummer: LINJE: OBS!! Detta blad lämnas in tillsammans med lösningarna till uppgifterna: ( )1 ( )2 ( )3 ( )4 ( )5 Kryssa för de uppgifter du lämnat in lösningar på!

1. Besvara följande frågor kortfattat: a) I vilken del av pv-planet stämmer van der Waals tillståndsekvation bäst om man använder vdw-konstanterna som finns i PH sid 34? Rita gärna en figur och förklara. (2p) b) Visa att inre energin i en van der Waals gas beror på volymen. c) För en viss ideal gas, vid hög temperatur, är C p = (11/2)nR. Hur stor är gasens adiabatiska konstant, γ, och hur många frihetsgrader är utvecklade i gasen? (2p) d) Vilka energifunktioner är konstanta i följande processer? 1) En reversibel adiabat 2) En första ordningens fasövergång 3) Joule-Thomson-expansion 2. En enkel tillståndsekvation för fasta ämnen kan se ut som följer: V=V 0 (1+β (T-T 0 )-κ (p-p 0 )) Här är V 0 volymen vid temperaturen T 0 och trycket p 0. β är volymutvidgningskoefficienten och κ kompressibiliteten. Betrakta en kopparbit med volymen 1,00 cm 3 vid T 0 =300 K och p 0 =1,0 atm. För koppar gäller: β = 50 10-6 K -1 och κ = 1,0 10-11 Pa -1 a) Hur stort tryck krävs för att minska volymen isotermt med 1,0 %? b) Använd Maxwellrelationen (ds/dv) T = (dp/dt) V för att beräkna ändringen i provets entropi i processen. (5p) c) Beräkna även det på provet utförda arbetet. (2p)

3. Ångtryckstabellen för vatten (PH sid 40) kan användas till många olika saker. Använd data i tabellen för att: a) Beräkna vattnets molvikt vid 0 C respektive 130 C under antagande att ångan kan betraktas som en ideal gas samt jämför med vattnets riktiga molvikt. (4p) b) Beräkna specifika ångbildningsentalpin för vatten vid de två temperaturerna ovan under samma antagande om ideal gas samt under antagande att vätskans volym kan försummas jämfört med ångans. (6p) 4. En välisolerad kopparbehållare på 1,50 kg, hållen vid temperaturen 0,00 C, påfylls med 100 g is vid 0,00 C samt 50,0 g vattenånga vid temperaturen 100 C. Vilken temperatur har systemet behållare - vatten då jämvikt inträtt om man bortser från förluster? (10p) 5. En mol av en ideal gas genomgår följande kretsprocess: 1. En reversibel isokor fördubbling av trycket. 2. En reversibel isoterm volymsfördubbling. 3. En reversibel isobar återgång till begynnelsetillståndet. Beräkna för varje delprocess ändringen i gasens inre energi, tillförd värmemängd samt ändringen i gasens entropi. Allt skall uttryckas i C V, T 1 (starttemp.) och gaskonstanten R. (10p) Lycka till!

Lösningar till termodynamiktenta 020820 1. a) p K gasvätsk isotermer T Van der Waals ekvation stämmer bäst i området runt kritiska punkten (K i figuren) då de konstanter som anges i PH är uträknade för att stämma just där. K är en sadelpunkt på isotermen. (Ursäkta den, med musen, darriga frihandsritningen) b) du = TdS pdv (du/dv) T = T(dS/dV) T p = T(dp/dT) V p = nrt/(v-nb) nrt/(v-nb) + an 2 /V 2 = an 2 /V 2 där vi använt p = nrt/(v-nb) - an 2 /V 2 Q E D c) γ = C p /C V = 11/9 då ju C p - C V =nr men antalet frihetsgrader är då 9 ty C V = (r/2)nr (r är antalet frihetsgrader). d) 1) Entropin, S 2) Gibbsenergin, G 3) Entalpin, H 2. V = V 0 (1+β(T-T 0 )-κ(p-p 0 )) dv = V 0 βdt - V 0 κdp a) (dp/dv) T = -1/V 0 κ p = -( V/V 0 )(1/κ) men -( V/V 0 ) = 0,01 p = 10 9 Pa (1 GPa) b) (ds/dv) T = (dp/dt) V =β/κ S = Vβ/κ = -10-8. 50. 10-6 /10-11 = =-0,05 J/K då ju V = -10-2. 10-6 = -10-8 m 3 c) dw = -pdv = -pdp(dv/dp) T = V 0 κ pdp W = = (1/2)V 0 κ(p 2 2 -p 1 2 ) (1/2) V 0 κ p 2 = 5 J

Obs! Q = T S = -15 J d v s U = Q+W = -10 J, reversibel process. 3. a) pv = nrt = (m/m)rt M = (m/v)rt/p = ρrt/p 0 C : ρ = 4,85.10-3, p = 611 Pa M = 18,02 g/mol 130 C : ρ = 1,494, p = 0,27 MPa M = 18,54 g/mol Riktiga värdet M 1+1+16 = 18! b) Använd Clausius-Clapeyrons ekvation dp/dt = l/t(1/ρ g - 1/ρ v ) men då 1/ρ g >> 1/ρ v kan vi skriva dp/dt= ρ g l/t l = pt/ Tρ g = (705-517)273,15/(2-(-2))4,85. 10-3 = 2,65 MJ för 0 C fallet och (3,612-1,985)10 5. 403,15/(140-120)1,494 = 2,20 MJ för 130 C fallet. 4. Smältning av is samt uppvärmning av smältvatten och koppar: 0,1. 333. 10 3 + 0,1. 4,14. 10 3. t + 1,5. 385. t J där t är C Kondensation av ånga samt kylning av kondenserat vatten till temperaturen t: 0,05. 2260. 10 3 + 0,05. 4,19. 10 3 (100-t) J. Jämvikt ger att dessa är lika t = 100650/1206 = 83,5 C. 5. p 2 1 3 p 2 = 2p 1 T 2 = 2T 1 p 3 = (1/2)p 2 V 3 = 2V 2 = 2V 1 U = C V T ds = dq/t V C V = T(dS/dT) V, C p = T(dS/dT) p Q 12 = U 12 = C V (T 2 T 1 ) = C V T 1, S 12 = C V ln(t 2 /T 1 ) = C V ln2 Q 23 = nrt 2 ln(v 3 /V 2 ) = nrt 2 ln(v 3 /V 2 ) = 2RT 1 ln(2), U 23 = 0, S 23 =Rln(2) Q 31 = C p (T 1 T 3 ) = (C V + R)(T 1 T 2 ) = -(C V + R)T 1 Men vi vet att U = S = 0 U 31 = - C V T 1 och S 31 = -( C V + R)ln2 vilket stämmer med uträknade uttryck (försök själv).