Lovisa stad. Budget och ekonomiplan 2012 2014

Lovisa stad Budget och ekonomiplan 2012 2014 Stadsstyrelsens förslag 25.10.2011 Stadsfullmäktige 9.11.2011

Lovisa stad Budget och ekonomiplan för åren 2012 2014 Stadsstyrelsens förslag 25.10.2011

Lovisa stad Budget och ekonomiplan 2012 2014 Stadsstyrelsens förslag 25.10.2011 Utgivare: Lovisa stad Ombrytning och tryckning: Edita Prima Ab Helsingfors 2011

3 Innehållsförteckning Stadsdirektörens förord 5 Utgångspunkt för planering 6 Lovisa stads vision 6 Mål för verksamheten 6 Verksamhetsmiljön och budgetutsikter 6 Ekonomiska utsikter för Lovisa stad 8 Lovisa-koncernen och dess målsättningar 15 Personal 17 Driftsekonomi 27 Allmän och koncernförvaltning 30 Grundtrygghetscentralen 43 Bildningscentralen 63 Tekniska centralen 88 Bilagor 119 Lovisa hamn 120 Affärsverket Lovisa Vatten 124 Lovisa stads organisationsschema 134

4

5 Stadsdirektörens förord Upprättandet av budgeten för 2012 har skett i utmanande förhållanden. De mörknande utsikterna för världsekonomin, de i regeringsprogrammet inskrivna målen för tjänster, som i betydande grad berör kommunfältet, samt regeringens projekt för en reform av kommunstrukturen är exempel på frågor som orsakar osäkerhet och en viss vaghet i budgetplaneringen. Planeringsprocessen för budgeten 2012 och ekonomiplanen 2012-2014 har dessutom tidigarelagts med en månad vilket innebär att beredningen av budgeten har genomförts inom en ytterst stram tidtabell. Budgeten 2012 och ekonomiplanen 2012-2014 har utvecklats i en ännu mera målinriktad och strategisk riktning. Utvecklingsarbetet forsätter också under de kommande budgetåren. I budgetboken betonas stadsfullmäktiges roll i fastställandet av mål och tyngdpunkter samt i beslutsfattandet. År 2011 inleddes utbildningen i strategiskt ledarskap för stadsfullmäktige och den fortsätter även 2012. Bokslutet för 2010 har utgjort utgångspunkten för upprättandet av budgeten för 2012. I jämförelse med bokslutet 2010 är ökningen i verksamhetskostnaderna för 2012 sammanlagt +7,1 %, men jämfört med budgeten 2011 är tillväxten endast +4,0 %. Budgeten för 2012 uppvisar ett överskott på 190 540 euro. Redan att få tillväxten att hållas bara i denna storleksklass är också en utmaning. Liksom under tidigare år måste centralerna koncentrera sina resurser till producerandet av lagstadgade tjänster och överväga att genomföra övriga servicehelheter och utvecklingsprojekt tillsammans med andra samarbetspartner. Under de kommande åren blir det allt viktigare att bilda nätverk och hitta nya, alternativa modeller för verksamheten. På så sätt kan vi också bättre stävja det ständiga trycket på tillväxt inom driftsekonomin. Viktiga aspekter för investeringarnas del är också prioritering och lönsamhetsgranskning. För investeringarna måste man också investeringar. Även om de kommande åren kommer att bli utmanande för ekonomin och verksamheten har Lovisa stad ändå alla möjligheter att klara sig med all heder i en ständigt föränderlig omvärld. Stadens läge i metropolområdets omedelbara närhet, ett aktivt arbete för en mångsidig utveckling av staden, en välfungerande servicestruktur och en infrastruktur som hela tiden utvecklas skapar alla förutsättningar för byggandet av ett livskraftigt Lovisa. Olavi Kaleva stadsdirektör

6 Utgångspunkt för planering Stadsfullmäktige godkände på sitt sammanträde 11.2.2010 Lovisas strategi för övergångsperioden 2010-2012. Detta budgetförslag baserar sig på strategin för övergångsperioden. En ny strategi som sträcker sig till 2020 är under beredning. Lovisa stads vision Lovisa är en dynamisk stad vid havet som aktivt utvecklar förutsättningarna för sina näringar och tillhandahåller basservice nära invånaren och genuint på två språk. Mål för verksamheten 1. Att säkra förutsättningarna för utvecklingen 2. Att utveckla befolkningsstrukturen 3. Att utveckla administrationen och förfaringssätten Verksamhetsmiljön och budgetutsikter Den allmänna ekonomiska situationen Osäkerheten i den internationella ekonomin har enligt den senaste konjunkturprognosen ökat alltjämt. Balanseringen av den offentliga ekonomin i EU-länderna har framskridit långsammare än vad man satt upp som mål och Finlands budget uppvisar fortsättningsvis ett gravt underskott. Den offentliga ekonomins hållbarhetsunderskott förorsakar det att man utan en tämligen snabb tillväxt av nationalekonomin eller en ansenlig höjning av skattesatsen blir tvungen att skära ner de offentliga utgifterna, såvida man vill få tillväxten av skuldsättningen att stanna upp. De faktorer som anknyter till den internationella ekonomins osäkerhet återspeglas också till Finland och förorsakar frågan på tjänster ökar kommer i fortsättningen att medföra stora utmaningar för ekonomin. Finansministeriet gav 22.8.2011 sitt budgetförslag för 2012. Där går man in för att göra linjedragningar enligt regeringsprogrammet såväl beträffande skattehöjningar som nedskärningar. Det är också viktigt att balansera den offentliga ekonomin med tanke på de utmaningar som den åldrande befolkningen förorsakar på lång sikt. Utöver skattehöjningarna och tyglandet av utgifterna är det särskilt viktigt på lång sikt att trygga ekonomins tillväxtpotential och konkurrenskraften. I regeringsprogrammets allmänna målsättning för näringslivspolitiken poängteras tillväxtens betydelse och teman som är viktiga med tanke på den lyfts fram.

7 Lovisa stad som verksamhetsmiljö Stadens invånare I slutet av augusti 2011 var invånarantalet i Lovisa stad 15 605 personer. Jämfört med bokslutet 2010 har antalet invånare vuxit med 10 personer. 17500 17000 16500 16000 15500 15000 BEFOLKNINGENS UTVECKLING 14500 PROGN PROGN PROGN PROGN PROGN BS2010 UTFALL 2011 2012 2013 2014 2020 LOVISA 8/2011 (Sskcentralencentralencentralencentralencentralen) (Ssk- (Ssk- (Ssk- (Ssk- MÅL 2020 INVÅNARE 15595 15605 15839 15895 15957 16026 16495 17000 Den verkliga befolkningsutvecklingen i Lovisa stad ligger efter statistikcentralens prognos för 2011 med 200 personer. En positivare utveckling av befolkningsmängden förutspås dock i fortsättningen och år 2020 är Lovisa stads målsättning ha 17 000 invånare. Tyngdpunkten av Lovisa stads invånares åldersstruktur ligger på den arbetande befolkningen. Andelen 20 65-åringar är 57 % av hela befolkningsmängden. Befolkningen förutspås dock att föråldras. Statistikcentralens prognos är att antalet personer över 65-åringar ökar fram till 2020 till inemot 30 % och att andelen personer som arbetar minskar på motsvarande sätt. Åldersgruppen barn och unga förmodas hålla sig på nästan samma nivå. Den åldrande befolkningen och tillväxten av efterfrågan på tjänster kommer i fortsättningen att medföra stora utmaningar för Lovisa stad, om man inte förmår utveckla befolkningsstrukturen i en riktning som är gynnsammare för Lovisa.

8 Lovisa stads arbetsplatsstruktur är servicedominerad. Andelen service är cirka 62 %, jord- och skogsbruk cirka 7 % och förädling cirka 29 %. Antalet Lovisabor som är i arbete är cirka 7 000 personer. Cirka 66 procent av de Lovisabor som arbetar har sin arbetsplats i Lovisa och cirka 20 procent har sin arbetsplats antingen i Borgå eller i Helsingfors. Den resterande delen av dem som arbetar har sin arbetsplats i trakten av Kotka, Kouvola, Fredrikshamn och Lappträsk. Däremot har ca 1 400 personer från andra orter sin arbetsplats i Lovisa. Största delen kommer från trakten av Kotka, Kouvola, Pyttis, Borgå och Lappträsk. Sysselsättningsgraden i Lovisa är 8,5 %. Ekonomiska utsikter för Lovisa stad På basis av utfallsuppgifterna för januari-augusti uppvisar den för Lovisa stad och Affärsverket Lovisa Vatten gemensamma resultatprognosen ett underskott på - 1,2 miljoner euro för räkenskapsperioden 2011. I budgeten uppskattades det att försäljningen av fritidsbostadstomter och fastigheter ger försäljningsinkomster cirka 1,7 miljoner euro, vilket inte har förverkligats planenligt och dessa inkomster har inte uppstått alls. Utvecklingen av skatteintäkterna har däremot varit väldigt positiv och uppskattningsvis uppgår be-

Till det positiva resultatet har för sin del har bidragit sammanslagningsunderstödet som erhållits till följd av kommunsammanslagningen. För 2011 är beloppet av sammanslagningsunderstödet för Lovisa stad sammanlagt 1,8 miljoner euro. Sammanslagningsunderstöd betalas även för det kommande budgetåret ett lika stort belopp på 1,8 miljoner euro, efter vilket betalningen av understödet upphör helt. På basis av utfallsuppgifterna för augusti uppskattas specialsjukvårdens utgifter överskrida det budgeterade med cirka 0,6 miljoner euro. I synnerhet utvecklingen av skatteintäkterna och utgifterna för specialsjukvården utgör en stor osäkerhetsfaktor för utfallet av budgeten för det innevarande året och för utarbetningen av den kommande budgeten. Lovisa stad Lovisa stad CVO (1 000 ) Utfall (kumul.) Januari - augusti Budget Differens Differensutf / bg % Föregående år Prognos (12 mån) Budget Hela året Differens prog / bud Differens- % Föregående år Verksamhetens intäkter 25 263 26 313-1 049-4,0 % 22 736 var av interna och koncern 8 352 8 939-587 -6,6 % 5 883 var av externa 16 911 17 374-462 -2,7 % 16 853 Verksamhetens kostnader -76 374-77 973 1 599-2,1 % -72 907 var av interna och koncern -8 517-8 713 196-2,2 % -5 891 var av externa -67 856-69 260 1 403-2,0 % -67 016 Verksamhetsbidrag -51 110-51 660 550-1,1 % -50 171 Skatteintäkter 39 423 37 113 2 310 6,2 % 36 387 Statsandelar 15 868 15 677 191 1,2 % 15 149 Finansiella intäkter och kostnader 1 109 434 675 155,6 % 659 Årsbidrag 5 290 1 564 3 726 238,2 % 2 024 Avskrivningar och nedskrivningar -2 410-2 517 106-4,2 % -1 961 Extraordinära poster -236-333 97-29,2 % -517 Räkenskapsperiodens resultat 2 644-1 286 3 929-305,6 % -454 38 430 39 469-1 039-2,6 % 34 679 13 226 13 411-185 -1,4 % 8 604 25 204 26 058-854 -3,3 % 26 075-117 392-117 023-370 0,3 % -109 424-13 266-13 133-133 1,0 % -8 641-104 126-103 890-236 0,2 % -100 783-78 962-77 554-1 409 1,8 % -74 745 59 100 55 670 3 430 6,2 % 54 581 23 800 23 515 285 1,2 % 22 724 905 651 254 39,0 % 988 4 843 2 282 2 560 112,2 % 3 547-5 523-3 779-1 744 46,1 % -4 058-400 -500 100-20,0 % -776-1 080-1 997 916-45,9 % -1 287 Skatteintäkter och statsandelar Skatteintäkterna består av inkomstskatt, fastighetsskatt och andelen i samfundsskattens avkastning. Kommunens beslutanderätt gäller inkomstskatt och fastighetsskatt samt hundskatt. Lovisa stad uppbär ingen hundskatt. Inkomstskattesats Stadsfullmäktige beslutar årligen om inkomstskattesatsen som tillämpas, vilken för 2011 är 19,75 %. Budgetförslaget har utarbetats med det antagandet att inkomstskattesatsen hålls på den nuvarande nivån.

Fastighetsskattesats Budgetförslaget har utarbetats utifrån det antagandet att fastighetsskattesatserna hålls på samma nivå som 2011 och således uppgår det estimerade beloppet av fastighetsskatteintäkterna som ingår i budgetförslaget till cirka 6 miljoner euro. Tabellen nedan visar de fastighetsskattesatser som gäller i Lovisa stad samt de övre och nedre gränserna som föreskrivits i fastighetsskattelagen. Fastighetsskatt ska inte betalas för vattenområden, skog, jordbruksjord eller fastigheter som används för försvarsmaktens behov. Skattefria är även visa allmänna områden, såsom gator och torg. FASTIGHETSSKATTE SATS BESKATTNINGS VÄRDE VARIATIONS- BREDD FASTIGHETS- SKATT 2012 FASTIGHETS- SKATTE- INTÄKTER 2012 Allmän 190 977 924 0,60 1,35 % 0,90 % 1 718 801 fastighetsskatt Fastighetsskatt för 253 648 894 0,32-0,75 % 0,35 % 887 771 stadigvarande bostad Fastighetsskatt för 41 984 053 Stadigvarande 0,95 % 398 849 andra än stadigvarande bostad bostadsbyggnads skatteprocent höjd med högst 0,6 procentenheter Fastighetsskatt för 103 284 962 0,60-2,85 % 2,85 % 2 943 621 kraftverk Allmännyttiga 3 164 000 0,00 1,35 % 0,00 % 0 samfund Obyggda byggplatser 709 042 1,00 3,00 % 3,00 % 21 271 TOTALT: 593 768 875 5 970 314

Andelen av samfundsskatteintäkterna Aktiebolag och andra samfund betalar inkomstskatt i form av samfundsskatt. Företagens samfundsskattestock sjunker år 2012 en procentenhet och är efter det 25 %. Samfundsskatten räknas ut som differensen mellan vart och ett samfunds beskattningsbara inkomster och avdragbara utgifter. Samfundsskatteplikten för affärsverk, offentliga samfund och allmännyttiga föreningar och inrättningar berör endast näringsinkomster. Mottagare av samfundsskatten är staten, kommunerna och församlingarna. År 2009 steg kommunens andel av samfundsskattens intäkt för en utsatt tid på tre år från 22,03 % till 32,03 %. För åren 2010-2011 har kommunernas andel fastställts till 31,99 %. Under åren 2012-2013 kommer kommunernas andel av samfundsskatteintäkterna att sjunka till 26,99 %. svårt att uppskatta intäktens storlek i och med att samfundsskatteintäkterna är beroende av företagens resultat. Budgeten för år 2012 utgår från premissen att man erhåller 8,5 miljoner euro i samfundsskatteintäkter. Skatteintäkter inalles Budgetförslaget utgår från premissen att man år 2012 erhåller 60,1 miljoner euro i skatteintäkter. Tabellen nedan beskriver utfallet av skatteintäkterna och prognosen för hur de kommer att utvecklas. 70000 60000 50000 40000 30000 20000 10000 0 TP/BS2010 TA/BG2011 Ennuste/Prog nos2011 TA/BG2012 TS/EP2013 TS/EP2014 KiinteistöveroFastighetsskatt 5756 5800 5800 5800 5850 5900 YhteisöveroSamfundsskatt 5276 5900 8300 8500 8000 7600 KunnallisveroKommunalskatt 43548 43970 45000 46633 48000 49200

Statsandelar andel. Ökningen uppgår till 118 euro/invånare. Statsandelen sjunker i medeltal från 34,11 % till 31,4 % av de kostnader som lyder under statsandelen. (Procenttalen beskriver kostnadsindelningen staten och kommunerna emellan, inte storleken på statsandelen som den enskilda kommunen får). Den kalkylmässiga grunden för statsandelarna är enhetskostnaderna för de producerade tjänsterna. Enhetskostnaderna höjs i enlighet med kostnadsutvecklingen som baserar sig på tjänsteproduktionen. I enlighet med prognosen för 2011 får man 1 524 euro statsandel per invånare. Enhetskostnadernas indexjustering för år 2012 uppgår till 3,7 %. Förändringar i kommunens invånarantal och åldersstruktur samt statens och kommunernas kostnadsindelning inverkar även på de kom- I och med att avdragen som görs i kommunbeskattningen minskar på kommunernas skatteintäkter, kompenseras de kommunerna till fullo med ett statsandelssystem i enlighet med statens budgetförslag. Enligt preliminär beräkning uppgår skattekompensationen som med statsandelssystemet betalas staden till 790 000 euro. Budgetförslaget för år 2012 utgår från premissen att man erhåller 1 588 euro statsandel per invånare, det vill säga inalles 24,9 miljoner euro. Enligt bokslutet 2010 uppgick stadens lånestock till 23,8 miljoner euro, det vill säga till 1 528 euro 2011 inte haft behov av tagning av tilläggslån. Man har dock amorterat lånen enligt planen och enligt prognosen uppgår lånen i slutet av år 2011 till 1 244 euro per invånare. Stadens investeringsbehov är utmanande. Staden äger en stor fastighetsmassa, som kräver reparationer och saneringar av olika grad. Investeringsplanen för år 2012 uppgår till 12 miljoner euro, vilket är minst 2-3 Enligt budgetförslaget är stadens årsbidrag 2,8 miljoner euro och lånens kalkylmässiga amorte- ra investeringarna. Den planerade investeringsnivån i budgetförslaget är så hög att man måste ta nom att sälja fastigheter. Ökning av lånet med 11 miljoner ökar lånen per invånare till 1 732 euro och lämnar fortsättningsvis stadens likviditet spänd.

60 Investeringar,avskrivningar,räntorochlånestock20102018 50 40 milj.euro 30 20 10 0 Bs2010 Bg2011 Pr2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 Investeringar 8,6 11,2 1,8 12 10,0 5,9 4,9 6,6 14,3 0,6 Avskrivn+räntor 4,2 4,3 4,6 3,7 4,6 4,9 5,2 5,5 5,8 6,2 Lånestock 23,8 31,3 19,9 27,2 34,2 37,6 42,46 44,03 53 48,37

Sammandrag av budgeten De anslag som står till förfogande för verksamheten (bindande i förhållande till stadsfullmäktige) 1000 BOKSLUT2010 BUDGET2011 PROGNOS ( 8mån.+4 ) 2011 Förslag BUDGET2012 Förändr.% Budgetförslag 2012/Bokslut 2010 Förändr.% Budgetförslag 2012/ Prognos2011 Ekonomiplan 2013 Ekonomiplan 2014 Verksamhetsinkomster 28174 36903 35200 36160 28,3 2,7 37193 37807 varavinternaposter 4838 14111 13010 14557 200,9 11,9 14473 14660 Försäljningsinkomster 10736 18933 17095 18154 69,1 6,2 Avgiftsinkomster 5575 5270 5523 5522 1,0 0,0 Understödobidrag 5337 4767 4630 4501 15,7 2,8 Övrigainkomster 804 278 381 292 63,7 23,4 Hyresinkomster 5724 7656 7571 7692 34,4 1,6 Verksamhetsutgifter 103405 115590 114877 120021 16,1 4,5 120744 122411 varavinternaposter 4954 14207 13141 14639 195,5 11,4 14596 14780 Personalutgifter 45115 46971 46580 48494 7,5 4,2 Köptatjänster 41452 49356 49302 51962 25,4 5,4 Material.förnödenh 5886 5913 5885 6114 3,9 3,9 Understöd 5625 5647 5624 6083 8,2 8,2 Övrverksamhetsutg 5328 7705 7486 7371 38,3 1,5 Verksamhetsbidrag 75231 78687 79677 83861 11,5 5,3 83551 84604 varavinternaposter 116 95 131 82 123 120 Verksamhetsbidrag,extern 75114 78591 79546 83780 11,6 5,3 83428 84485 Skatteinkomster 54581 55670 59100 60933 11,6 3,0 61800 62700 Statsandelar 22724 23515 23800 24940 9,8 4,8 24900 24900 Finansieringsinkoutg 981 720 900 756 22,9 16,0 500 250 Avskrivningaroch 3177 2950 4755 2848 10,3 40,1 3224 3466 Extraordinäraposter 776 500 400 Räkenskapsperiodens 782 2136 901 0 548 101 Bokslutstalen för år 2010 är inte jämförbara för de interna delarnas del. Kalkylen av de interna posterna togs i bruk år 2011 i samband med en delårsöversikt.

Lovisakoncernen och dess målsättningar ridiskt självständiga samfund, i vilken kommunen ensam (modersamfund) eller tillsammans med fund (dottersamfund). I kommunkoncernbokslutet sammanställs också andelarna i delägarsamfundens vinster och förluster samt ändringarna i det egna kapitalet. Delägarsamfund är samfund, där staden har en Samkommunerna ingår i kommunens koncernbokslut oberoende av hur stor andel kommunen har i samkommunen. Det centrala målet för år 2012 är att utveckla koncernfunktionerna och koncernstyrningen. Ordnandet av kommunfusionen och verksamheten inom kommunens egen organisation har krävt resurserna för år 2011. För stadsfullmäktige föreläggs särskilda koncernanvisningar efter det att koncernfunktionerna genomgått en ekonomisk analys. Koncernanvisningarna inkluderar anvisningar för ledning, styr- och revision. Anvisningarna har en central betydelse som verktyg för stadens ägarpolitik. Stadens ägarpolitik bestäms i ett ägarpolitiskt program som uppgörs under budgetåret. Åt personer som representerar staden i samkommunerna ges instruktioner i enlighet med koncernanvisningarna. Representanterna informeras om att det är viktigt att kontinuerligt förmedla adekvata uppgifter om samfundets verksamhet till staden. Stadsfullmäktige godkänner målen för koncernen och följer upp hur de nås. I och med ändringen av kommunallagen kan fullmäktige ställa upp mål och bestämma principerna för kommunens koncernledning gällande styrning och övervakning av dotterbolagens verksamhet. Fullmäktige kan därtill ställa upp mål som styr kommunens representanter i dotterbolagens organ. Verksamhetsberättelsen för stadens bokslut inkluderar en redogörelse för hur de mål som uppställts har nåtts. Dottersamfunden som hör till Lovisa stads koncern är inte affärssamfund och samfund som verkar i marknadsläge utan är i huvudsak fastighetssamfund, vars uppgift inte är att inbringa vinst åt kommunen utan svara för kommunens bostadsutbud. Till koncernen hör stiftelser baserande på sociala och kulturella grunder. Till koncernen hör ytterligare Lovisanejdens Vatten Abra kommuner och som ansvarar för anskaffningen av bruksvatten och som inte strävar efter vinst. Stadsstyrelsen leder kommunkoncernen och utövar ägarens styrbefogenheter. Stadsdirektören ansvarar för den operativa ledningen. 1. uppgöra koncernanvisningar för den nya staden och organisera koncernrapporteringen, till kommun koncernen, 3. möjligheterna till fusionering av fastighetsbolag m.m. som hör till koncernen, 4. de fastighetsbolag och stiftelser som hör till koncernen ska sköta hyrningen av bostäder så, att bostäderna hyrts ut så effektivt som möjligt. Inom koncernen följer man gemensamma principer vid bestämning av hyresnivån och hyresgästerna bemöts så jämlikt som möjligt. Man ska sörja för upprätthållet av hyresbostäderna på ett lämpligt sätt. 5. dotterbolagen ska eftersträva ett balanserat resultat för räkenskapsperioden 2012.

Affärsverket Lovisa Vatten Stadsfullmäktige grundade vid sitt möte 9.11.2009 ett kommunalt vattenaffärsverk, som lyder under stadsstyrelsen. Affärsverkets verksamhet styrs av kommunallagen samt av affärsverkets instruktion. Vattenaffärsverket har en egen direktion, chefen för vattentjänster föredrar ärendena för direktionen. Enligt kommunallagen godkänns affärsverkets budget av direktionen. Direktionens förslag till bud- beviljar fullmakter vid lyftande av budgetlån i enlighet med instruktionen. Enligt affärsverkets bokföringsmässiga principer är fördelningen av de lån som upptagits för affärsverkets investeringar och verksamhet och behandlingen av låneskötselkostnaderna ärenden som hör till bokföringen. För år 2012 föreslås för Lovisa vattenaffärsverks del att långfristiga lån upptas sammanlagt högst 2 miljoner euro. Lovisa vattenverks eget budgetförslag är 1,3 miljoner euro. Låneupptagningen sker i samband med koncerns upphandling. Fullmäktige konstaterar att Affärsverket Lovisa Vatten ska eftersträva ett balanserat resultat åren 2012-2014 och försöka hålla prisförhöjningarna moderata samt verksamheten även i övrigt ekonomisk och kostnadseffektiv. Enligt 87c i kommunallagen beslutar direktionen om utvecklandet av affärsverkets verksamhet inom ramen för de mål som fullmäktige ställt för verksamheten och ekonomin. Investeringarna har nedtecknats i affärsverkets budget. Fullmäktige godkänner Affärsverket Lovisa Vattens investe-

Personal I enlighet med strategin för övergångsperioden och samgångsavtalet har personalen ett uppsägningsskydd på 5 år. Man ändrar så småningom personalstrukturer till att passa servicebehovet genom pensionering och övrigt naturligt bortfall. Den nya hälsovårdslagen åligganden om att öka på förebyggande hälsovård ökar också trycken på anställning av ny personal i synnerhet till primärvården. Budgetförslaget innefattar ökning av personalmängden med 2,3 personer år 2012 och de största resursökningarna allokeras till grundtrygghetscentralen.

kalkyler

Lovisa stad RESULTATRÄKNING,extern BOKSLUT BUDGET PROGNOS RAM STADSDIR. EP(1000 ) EP(1000 ) 2010 2011 (1-8) 2012 FÖRSLAG 2013 2014 Verksamhetsinkomster 23 338 628 22 792 084 22 190 000 22 300 000 21 604 743 22 719 23 147 Försäljningsinkomster 9 994 804 10 926 887 10 273 000 10 000 000 9 703 408 r 5 574 745 5 269 842 5 523 000 5 600 000 5 522 084 Understöd och bidrag 5 337 453 4 767 515 4 630 000 4 800 000 4 501 310 Övr. verksamhetsinkomster 2 431 626 1 827 840 1 764 000 1 900 000 1 877 941 Tillverkning för eget bruk -98 451 800-101 385 373-101 736 000-102 600 000-105 384 403-106 147-107 632-44 960 554-46 970 939-46 580 000-47 000 000-48 493 807 Köpta tjänster -40 822 713-41 323 740-42 344 000-42 500 000-43 497 720 Material,förnödenheter -5 772 846-5 801 349-5 885 000-5 950 000-6 001 532 Understöd -5 624 761-5 646 460-5 625 000-5 850 000-6 082 361 Övr. -1 270 925-1 642 885-1 302 000-1 300 000-1 308 983 Verksamhetsbidrag -75 113 172-78 593 289-79 546 000-80 300 000-83 779 660-83 428-84 485 r 54 580 532 55 670 000 59 100 000 60 500 000 60 933 000 61 800 62 700 S tatsandelar 22 723 677 23 515 000 23 800 000 23 800 000 24 940 000 24 900 24 900 981 562 720 000 900 000 800 000 756 000 500 250 Ränteinkomster 61 297 90 000 70 000 23 000 1 568 512 1 560 000 1 560 000 1 575 000-617 895-900 000-800 000-807 000 Övr -30 352-30 000-30 000-35 000 Å rsbidrag 3 172 600 1 311 711 4 254 000 4 800 000 2 849 340 3 772 3 365 Avskrivningar och nedskrivningar -3 178 643-2 950 000-4 755 000-3 200 000-2 848 800-3 430-3 466 Avskrivningar enl. plan -3 178 643-2 950 000-4 755 000-3 200 000-2 848 800-3 430-3 466 Nedskrivningar Extraordinära poster -776 001-500 000-400 000 0 0 0 0 Extraordinära inkomster Extraordinära -776 001-500 000 Räkenskapsperiodens resultat -782 044-2 138 289-901 000 1 600 000 540 342-101 283 562 190 000 190 000 190 190 Ökn. (-) och minskn. (+) av frivillig res. 50 000 Ökn. (+) och minskn. av fonder RÄKENSKAPSPER. ÖVER-/UNDERS -448 482-2 138 289-901 000 1 790 000 190 540 532 89 Mål och nyckeltal Verksamhetsink/verksamhetsutg 24 22 22 22 21 21 22 Årsbidrag/Avskrivningar % 100 44 89 150 100 110 97 Årsbidrag,euro/invånare 203 84 272 306 182 239 209 Ackumulerat över- 3 090 365 (inkl ej Invånarantal 31.12 15595 15700 15650 15680 15680 15780 16100

Lovisa stad

22 Lovisa stad AFFÄRSVERKETS INVERKAN PÅ RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT Budget 2012 Elimineringar Stadens Stadens resultaträkn. resultaträkning k staden k Verksamhetsinkomster Försäljningsink. externa 9 703 408 3 309 390 13 012 798 Försäljningsink. i nterna 97 700 225 610-97 700-225 610 0 A giftsinkomster 5 522 084 5 522 084 Understöd och bidrag 4 501 310 4 501 310 Understöd och bidrag, av staden 0 r 1 877 941 1 877 941. interna 44 000-44 000 0 0-48 493 807-845 000-49 338 807 Köpta tjänster -43 497 720-545 300-44 043 020 Köpta interna -225 610-97 700 225 610 97 700 0-6 001 532-1 142 000-7 143 532 Understöd -6 082 361-6 082 361 Understöd 0-1 308 983-11 000-1 319 983 interna -44 000 44 000 0 Verksamhetsbidrag -83 863 570 850 000 83 910-83 910-83 013 570 S katteinkomster 60 933 000 60 933 000 S tatsandelar 24 940 000 24 940 000 Finansieringsink o 0 R änteinkomster 23 000 23000 r 1 575 000 5 000 1 580 000-807 000-50 000-857 000 0-35 000-5 000-40 000 Å rsbidrag 2 765 430 800 000 83 910-83 910 3 565 430 o enl plan -2 848 800-800 000-3 648 800 Extraordinära poster Räkenskapsperiodens resultat -83 370 0 83 910-83 910-83 370 AFFÄRSVERKETS INVERKAN PÅ STADENS KASSAFLÖDE Budget 2012 Eliminering Stadens Stadens resultaträkn.del resultaträkn.del k Staden k Verksamhetens Å rsbidrag 2 765 430 800 000 83 910-83 910 3 565 430-12 020 000-1 925 000-13 945 000 r 220 000 220 000 Förs-ink bestående a 100 000 100 000 Verksamhetens o -8 934 570-1 125 000 83 910-83 910-10 059 570 för del Förändringar i lånebeståndet Ökn lån 11 000 000 1 300 000 12 300 000 Minskning lån -3 798 000-66 000-3 864 000 Förändring i lån 0 Förändringar i eget kapital 0 förändr på -1 732 570 109 000 83 910-83 910-1 623 570

23 SAMMANDRAG ÖVER BUDGETENS ANSLAG OCH BERÄKNADE INKOMSTER 1000t E xterna Bindning Anslag Ber. inkomster DRIFTSEKONOMIDEL Val N 168 47 Revisionsnämnd N 36 0 Fullmäktige N 152 0 Allmän och koncernförvaltning N 16 771 8 738 G rundtrygghetscentral N 51 440 9 165 B ildningscentral N 24 641 2 157 Tekniska c entralen N 12 177 1 497 RESULTATRÄKNINGSDEL S katteinkomster B 60 933 S tatsandelar B 24 940 Ränteinkomster B 23 Övriga f inansieringsinkomster B 1 575 Ränteutgifter B 807 Övriga finansieringsutgifter B 35 Extraordinära inkomster B 0 0 INVESTERINGSDEL Allmän och koncernförvaltning sammanlagt projekt över 100t euro B 2 304 sammanlagt projekt under 100t euro B 50 100 Grundtrygghetscentral sammanlagt projekt över 100t euro B 175 sammanlagt projekt under 100t euro B 50 Bildningscentral sammanlagt projekt över 100t euro B 7 981 220 sammanlagt projekt under 100t euro B 30 Tekniska centralen sammanlagt projekt över 100t euro B 700 sammanlagt projekt under 100t euro B 730 FINANSIERINGSDEL Förändringar av utlåningen Ökning av utlåningen Minskning av utlåningen Förändringar av lånestocken Ökning av l ån B 11000 Minskning av lån B 3 798 Förändring av lån Förändringar av eget kapital Inverkan på l ikviditeten 1 649 BUDGETEN T OTALT 122 045 122 045 * N = Bindning -beräknad inkomst B = -beräknad inkomst

24 Sammandrag över centralernas anslag och beräknade inkomster 2010 2011 Arbetsbudget 1 2012 Bokslut Budget Central. förslag Budget C6 C8 VAL Inkomster, externa 0 23 100 47 000 47 000 Inkomster, interna Utgifter, externa 0 41 780 168 060 168 060 Utgifter, interna 2 000 2 000 REVISIONSNÄMND Inkomster, externa Inkomster, interna Utgifter, externa 32 249 31 241 32 080 36 180 Utgifter, interna 0 0 0 0 0 0 0 0 C10 STADSFULLMÄKTIGE Inkomster, externa 396 Inkomster, interna Utgifter, externa 132 399 150 820 152 200 152 200 Utgifter, interna 0 3 400 0 3 500 C5 ALLMÄN OCH KONCERNFÖRVALTNING Inkomster, externa 9 892 415 10 227 044 9 387 738 8 737 738 Inkomster, interna 80 930 7 354 480 7 790 170 Utgifter, externa 14 751 321 16 567 682 16 810 535 16 770 835 Utgifter, interna 253 164 689 610 0 701 200 C30 GRUNDTRYGGHETSCENTRAL Inkomster, externa 9 321 707 9 053 470 9 165 379 9 165 379 Inkomster, interna 93 592 92 000 92 000 Utgifter, externa 49 064 604 50 134 900 51 540 947 51 439 747 Utgifter, interna 1 103 248 4 887 100 4 782 750 C40 BILDNINGSCENTRAL Inkomster, externa 2 509 708 2 040 430 2 132 459 2 157 459 Inkomster, interna 177 230 139 310 148 710 Utgifter, externa 23 621 714 23 551 299 24 968 396 24 640 845 Utgifter, interna 3 016 292 7 522 180 7 963 230 C60 TEKNISKA CENTRALEN Inkomster, externa 1 614 402 1 448 040 1 467 167 1 497 167 Inkomster, interna 4 486 629 6 527 100 6 526 100 Utgifter, externa 10 849 512 10 907 651 12 367 336 12 176 536 Utgifter, interna 583 173 1 102 510 1 188 210

25 2010 2011 Arbetsbudget 1 2012 Bokslut Budget Central. förslag Budget STADEN TOTALT Inkomster, externa 23 338 628 22 792 084 22 199 743 21 604 743 Inkomster, interna 4 838 381 14 112 890 14 556 980 Utgifter, externa 98 451 799 101 385 373 106 039 554 105 384 403 Utgifter, interna 4 955 877 14 206 800 0 14 640 890 VATTENAFFÄRSVERKET Inkomster, externa 2 736 890 3 236 000 3 217 390 3 309 390 Inkomster, interna 216 641 223 210 235 610 225 610 Utgifter, externa 2 285 742 2 293 700 2 477 300 2 543 300 Utgifter, interna 99 146 129 300 141 700 141 700 STADEN TOTALT + AFFÄRSVERKET TOTALT Inkomster, externa 26 075 518 26 028 084 25 417 133 24 914 133 Inkomster, interna 5 055 022 14 336 100 235 610 14 782 590 Utgifter, externa 100 737 541 103 679 073 108 516 854 107 927 703 Utgifter, interna 5 055 023 14 336 100 141 700 14 782 590 * interna anslag med i beräkningarna från och med 2011 *interna kostnader i BS 2010 är ej jämförbara LOVIISAN KAUPUNKI LOVISA STAD, ulkoinen/extern (ml. liikelaitos/inkl. affärsverk) Talousarvion tunnusluvut - Budgetens nyckeltal TP2010 TA 2011 Ennuste TA 2012 BS2010 BG 2011 Prognos BG 2012 Asukasluku - Inv.antal 31.12 15595 15700 15620 15680 Veroprosentti-Skatteprocent 19,5 19,75 19,75 19,75 Käyttömenot milj -Driftsutgifter mn 100,8 103,8 104,1 108,0 muutos%-förändrings% 2012-2010 3,3 7,2 Käyttömenot/asukas 6463 6612 6666 6948 Käyttötulot milj -Driftsinkomst mn 26 26,2 25,2 25,1 muutos%-förändrings% 2012-2010 -3,1-3,5 Toimintakate milj -Verksamhetsbidrag mn 74,7 77,6 78,9 83,0 muutos%-förändrings% 2012-2010 5,6 11,1 Toimintakate /asukas - Verksamhetsbidrag /inv 4791 4940 5055 5295 Verotulot yht milj -Skatteintäkter totalt mn 54,6 55,7 59,1 60,9 Verotulot /asukas-skatteintäkter /inv 3500 3545 3784 3884 Valtionosuudet milj -Statsandelar mn 22,7 23,5 23,8 24,9 Valtionosuudet /asukas-statsandelar, /inv 1457 1497 1524 1588 Vuosikate milj - Årsbidrag, mn 3,6 2,2 4,1 2,8 Vuosikate /asukas- Årsbidrag /inv 230 145 264 178 Vuosikate/poisto %-Årsbidrag i % av avskrivn. 88 61,1 88 96 Investoinnin netto milj -Investeringar netto mn 9,5 9,2 3,2 13,7 Investoinnit /asukas -Investeringar /inv 608 582 205 874 Lainakanta milj - Lånestock mn 23,8 32,7 25,1 28,4 Lainakanta /asukas-lånestock /inv 1528 2081 1607 1811 Lainanhoitokate Låneskötselbidrag 0,7 0,4 1,1 0,4

26

Driftsekonomi 27

28 Val Förvaltningsdirektör President- och kommunalval ordnas år 2012 och EU-val år 2014. De anslag som centralen förfogar över (verksamhetsbidraget är bindande i förhållande till stadsfullmäktige) 1000 BOKSLUT 2010 BUDGET 2011 PROGNOS ( 8mån.+ 4 ) 2011 Förslag BUDGET 2012 Förändr.% Budgetförslag 2012/Bokslut 2010 Förändr.% Budgetförslag 2012/ Prognos2011 Ekonomiplan 2013 Ekonomiplan 2014 Verksamhetsinkomster 0 23 23 47 104,3 0 24 varavinternaposter 0 0 0 0 0 0 Verksamhetsutgifter 0 42 41 170 314,6 0 42 varavinternaposter 0 2 0 2 0 0 Verksamhetsbidrag 0 19 18 123 583,3 0 18 varavinternaposter 0 2 0 2 0 0 Verksamhetsbidrag,extern 0 17 18 121 572,2 0 18 Revisionsnämnden OFR:s revision sköts på avtalsbasis med Oy Audiator Ab. Antalet granskningsdagar är 25 + 5. De anslag som centralen förfogar över (verksamhetsbidraget är bindande i förhållande till stadsfullmäktige) 1000 BOKSLUT 2010 BUDGET 2011 PROGNOS ( 8mån.+ 4 ) 2011 Förslag BUDGET 2012 Förändr.% Budgetförslag 2012/Bokslut 2010 Förändr.% Budgetförslag 2012/ Prognos2011 Ekonomiplan 2013 Ekonomiplan 2014 Verksamhetsinkomster 0 0 0 0 0 0 varavinternaposter 0 0 0 0 0 0 Verksamhetsutgifter 32 31 30 36 12,1 20,3 36 36 varavinternaposter 0 0 0 0 0 0 Verksamhetsbidrag 32 31 30 36 12,1 20,3 36 36 varavinternaposter 0 0 0 0 0 0 Verksamhetsbidrag,extern 32 31 30 36 12,1 20,3 36 36

Fullmäktige År 2012 ordnas för fullmäktige utbildning angående strategiskt ledarskap. Utbildning i kommunalförvaltning ordnas år 2013 för nya befullmäktigade. Fullmäktigemöten hålls i regel en gång i månaden. Fullmäktiges aftonskolor hålls vid behov. De anslag som centralen förfogar över (verksamhetsbidraget är bindande i förhållande till stadsfullmäktige) 1000 BOKSLUT 2010 BUDGET 2011 PROGNOS ( 8mån.+ 4 ) 2011 Förslag BUDGET 2012 Förändr.% Budgetförslag 2012/Bokslut 2010 Förändr.% Budgetförslag 2012/ Prognos2011 Ekonomiplan 2013 Ekonomiplan 2014 Verksamhetsinkomster 0 0 0 0 0 0 varavinternaposter 0 0 0 0 0 0 Verksamhetsutgifter 132 153 136 155 17,2 14,0 152 153 varavinternaposter 0 3 0 3 0 0 Verksamhetsbidrag 132 153 136 155 17,2 14,0 152 153 varavinternaposter 0 3 0 3 0 0 Verksamhetsbidrag,extern 132 150 136 152 14,9 11,8 152 153

Allmän och koncernförvaltning Stadsdirektör Verksamhetsidé Lovisa stad producerar och genomför tjänster av god kvalitet för sina invånare på ett så kostnadseffektivt sätt som möjligt. Mål för verksamheten 1. att kontinuerligt förbättra tillvägagångssätten och öka produktiviteten 2. en förutsägbar, balanserad ekonomi De anslag som centralen förfogar över (verksamhetsbidraget är bindande i förhållande till stadsfullmäktige) C5 Allmänna och koncernförvaltningens resultaträkning 1000 BOKSLUT 2010 BUDGET 2011 PROGNOS ( 8mån.+4 ) 2011 Förslag BUDGET 2012 Förändr.% Budgetförslag 2012/Bokslut 2010 Förändr.% Budgetförslag 2012/ Prognos2011 Ekonomiplan 2013 Ekonomiplan 2014 Verksamhetsinkomster 9973 17581 15320 16527 65,7 7,9 17216 17406 varavinternaposter 81 7354 6200 7790 9529,7 25,7 7800 7900 Försäljningsinkomster 4845 6039 11196 12577 159,6 12,3 Avgiftsinkomster 315 175 220 181 42,5 17,7 Understödobidrag 4198 3694 3529 3443 18,0 2,4 Övrigainkomster 264 11 59 0 100,0 100,0 Hyresinkomster 352 309 316 326 7,4 3,2 Verksamhetsutgifter 15004 17257 16169 17472 16,4 8,1 17631 17815 varavinternaposter 253 689 717 701 177,3 2,2 675 714 Personalutgifter 8195 8398 8278 8505 3,8 2,7 Köptatjänster 4284 5397 5127 6088 42,1 18,7 Material.förnödenh 1152 1339 1107 1262 9,5 14,0 Understöd 1032 901 875 1123 8,9 28,3 Övrverksamhetsutg 342 533 782 496 44,8 36,6 Verksamhetsbidrag 5032 324 849 945 81,2 11,2 415 308 varavinternaposter 172 6665 5483 7090 4224,2 29,3 7125 7187 Verksamhetsbidrag,extern 4860 6341 6332 8034 65,3 26,9 7540 7494 Avskrivningarochnedskrivningar 628 706 723 660 5,1 8,7 660 660 Summorna för bokslutet 2010 är ej jämförbara för de interna posternas del. Kalkyleringen av de interna posterna togs i bruk år 2011 i samband med delårsrapporten.

på målen för verksamheten samt en verksamhetsplan för hur målen ska nås. Lämpliga, kundorienterade tjänster av hög kvalitet producerade på ett kostnadseffektivt sätt i rätt tid NYCKELMÅL Målnivå Mätare (ansvarsperson) - - NYCKELMÅL Målnivå Mätare (ansvarsperson) - Stadsstyrelsen Målet är att utveckla stadsstyrelsens verksamhet i en mera strategisk riktning. Utbildningen av stadsstyrelsen y i strategiskt ledarskap genomförs samtidigt med utbildningen av stadsfullmäktige. 1000 BOKSLUT 2010 BUDGET 2011 PROGNOS ( 8mån.+4 ) 2011 Förslag BUDGET 2012 Förändring bokslutet 2010/budgeten 2012 Ekonomiplan 2013 Ekonomiplan 2014 Verksamhetsinkomster 4014 4880 3479 3384 629 3810 3886 varavinternaposter 0 0 0 5 5 5 5 Verksamhetsutgifter 2364 1782 1675 2222 143 2237 2268 varavinternaposter 206 8 0 8 198 8 8 Verksamhetsbidrag 1650 3098 1804 1163 487 1573 1618 varavinternaposter 206 8 0 3 203 3 3 Verksamhetsbidrag,extern 1855 3106 1804 1166 690 1576 1621

32 Förvaltningstjänster Förvaltningsdirektör Ansvarsområdets uppgifter Ansvarsområdet förvaltningstjänster styr genomförandet av stadens personalstrategi och ser till att personalförvaltningen är jämlik och rättvis. Ansvarsområdet koordinerar stadens externa och interna kommunikation och utvecklar dess växelverkan och tidsenlighet. Ansvarsområdet förvaltningstjänster främjar uppkomsten av en positiv stadsbild och kommuninvånarnas samhörighet via marknadsföring och kommunikation. Ansvarsområdet har som uppgift att främja en effektiv verksamhet och minska den interna och externa byråkra-tin genom att producera effektiva och användarvänliga samt samtidigt data- och funktionssäkra IT-tjänster. Ansvarsområdet skapar möjligheter för utveckling av förtroendearbetet och för en öppen verksamhetskultur med avseende på såväl kommuninvånare, förtroendevalda och personal, som på övriga intressenter. Ansvarsområdets mål för verksamheten Förbättrande av verksamhetens effektivitet Sörjande för personalens välmående Främjande av interaktiv kommunikation Uppnående av gott kommunanseende Erbjudande av funktionssäkra IT-tjänster som stöder centralernas verksamhet Förändringar i verksamhetsmiljön under planperioden Samma förändringar och utmaningar som berör den kommunala sektorn på en mer generell nivå berör även förvaltningstjänsternas verksamhetsmiljö. Den fortgående osäkerheten inom världs- Lovisa målsättning är att förbli en självständig kommun även i fortsättningen, fast det inom de närmaste åren sker förändringar i kommunstrukturen. Förvaltningens och de förtroendevaldas strategiska planeringsarbete kräver långsiktigt samarbete vid beslutsfattande och utbildning av personalen i beredning av ärenden och i ansvarskännande. På personalförvaltningen anknyter förändringarna till hälsoutmaningarna som beror på personalens höjda medelålder och tillväxten av antalet anställda som pensioneras. Man svarar på utmaningarna bland annat med främjande av välmående i arbetet, utbildning, förbättring av den interna kommunikationen och marknadsföring, samt med andra åtgärder med vilka man förbättrar Lovisas attraktivitet såväl som stad som en arbetsgivare.

33 av hur målen nås Stadskansliet: NYCKELMÅL Målnivå/Mätare Verksamhetsplan Uppföljning och verkställighet - - - - - - - - - - - Personalenheten: NYCKELMÅL Målnivå/Mätare Verksamhetsplan Uppföljning och verkställighet - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

34 Kommunikationsenheten: NYCKELMÅL Målnivå/Mätare Verksamhetsplan Uppföljning och verkställighet - - - - - - - - - - - - NYCKELMÅL Målnivå/Mätare Verksamhetsplan - Uppföljning och verkställighet - Dataförvaltningsenheten: NYCKELMÅL Målnivå/Mätare Verksamhetsplan Uppföljning och verkställighet - - - - - - -

35 De anslag som står till förfogande för verksamheten Förvaltningstjänster Ansvarsområdets uppskattade inkomster och anslag (riktgivande) 1000 BOKSLUT 2010 BUDGET 2011 PROGNOS ( 8mån.+4 ) 2011 Förslag BUDGET 2012 Förändring bokslutet 2010/budgeten 2012 Ekonomiplan 2013 Ekonomiplan 2014 Verksamhetsinkomster 366 2222 2202 2345 1979 2392 2370 varavinternaposter 38 1906 1900 2077 2038 2091 2120 Verksamhetsutgifter 2623 3391 2813 3295 672 3335 3341 varavinternaposter 6 300 300 301 295 272 296 Verksamhetsbidrag 2257 1169 611 950 1308 943 972 varavinternaposter 32 1606 1600 1776 1743 1819 1824 Verksamhetsbidrag,extern 2290 2775 2211 2725 436 2762 2796 Avskrivningarochnedskrivningar 1 10 12 18 17 17 17 Bg 2010 Bg 2011 Bg 2012

36 Ekonomitjänster Ekonomidirektör Ansvarsområdets uppgifter Ansvarsområdets uppgifter är att stöda verksamhetsområdenas verksamhet och sörja för de gemensamma principerna för ekonomistyrningen och instruktionerna samt främja beaktandet av ekonomiska och resultatrika aspekter i stadens verksamhet Ekonomitjänsterna ansvarar för ekonomiplaneringen och koordinerar centralt beredningen av budgeten samt rapporteringen om verksamheten och ekonomin i realtid under räkenskapsperioden. Ekonomitjänsterna handhar Lovisa stads löpande bokföring och ansvarar för upprättandet av koncernbokslutet. Ansvarar för sin egen del för de anmälningar till myndigheter som anknyter till penningprocessen na tillsammans med centralerna. Ansvarsområdets uppgifter inbegriper också den centraliserade upphandlingen samt genomförandet av ägarstyrningen och övervakningen som hänför sig till dotterbolagen. Enheterna för kost- och städservice ingår i ekonomitjänsterna. Kostservicen framställer näringsmässig, god mat av bra kvalitet på ett kostnadseffektivt sätt. För att kontrollera kvaliteten på kostservicen utför man regelbundet kundenkäter. Städservicen ansvarar för den högklassiga och helhetsmässiga städningen av Lovisa stads lokaliteter och byggnader på ett kostnadseffektivt sätt. Ansvarsområdets mål för verksamheten Det centrala målet för den ekonomiska strategin är att skapa stabilitet, konkurrenskraft och långsiktighet i förvaltningen av stadens ekonomi. En sund ekonomisk bas utgör grunden för en stabil verksamhet och utvecklingen av verksamheten inom Lovisa stad. Under den kommande planeringsperioden ligger tyngdpunkten på 1) att åstadkomma en förutsägbar, balanserad kommunekonomi 2) att kontinuerligt förbättra produktiviteten, tillvägagångssätten och kostnadseffektiviteten 3) att stärka personalens kompetens och utveckling Förändringar i verksamhetsmiljön under planeringsperioden och projekt som pågår Rapporteringen i realtid utvecklas vidare, man satsar på analyseringen av uppgifter under den kommande planeringsperioden. Kostnadskalkylering och prissättning utvecklas tillsammans med centralerna. Planeringsprocessen för investeringar utvecklas vidare och framförallt ska man fästa ännu mera vikt vid prioriteringen av de investeringar som ska genomföras genom att man också beräknar och reder ut kostnaderna för alternativa tillvägagångssätt.

37 hur målen nås Ekonomiavdelningen: 1. Att åstadkomma en förutsägbar, balanserad kommunekonomi NYCKELMÅL Målnivå Mätare (Åtgärder/ ansvarspersoner) - - - - 2. Att kontinuerligt förbättra produktiviteten, tillvägagångssätten och kostnadseffektiviteten NYCKELMÅL Målnivå Mätare (Åtgärder/ ansvarspersoner) - - - - - - - - - -

38 3. Att stärka personalens kompetens och utveckling NYCKELMÅL Målnivå Mätare (Åtgärder / ansvarspersoner) - - - Övriga användartjänster NYCKELMÅL Målnivå Mätare (Åtgärder / ansvarspersoner) - - - - De anslag som står till förfogande för verksamheten Ekonomitjänster Ansvarsområdets uppskattade inkomster och anslag (riktgivande) 1000 BOKSLUT 2010 BUDGET 2011 PROGNOS ( 8mån.+4 ) 2011 Förslag BUDGET 2012 Förändring bokslutet 2010/budgeten 2012 Ekonomiplan 2013 Ekonomiplan 2014 Verksamhetsinkomster 165 5521 4561 5796 5631 5912 6000 varavinternaposter 42 5448 4300 5709 5667 5704 5775 Verksamhetsutgifter 4567 6214 5824 6118 1551 6181 6228 varavinternaposter 11 175 157 166 155 167 180 Verksamhetsbidrag 4402 693 1263 322 4080 269 228 varavinternaposter 31 5273 4143 5543 5512 5537 5594 Verksamhetsbidrag,extern 4433 5966 5406 5865 1432 5806 5823 Avskrivningarochnedskrivningar 65 144 141 140 75 140 140

Utvecklingstjänster Utvecklingsdirektör Ansvarsområdets uppgifter Ansvarsområdet utvecklingstjänster har som uppgift att stöda stadsstyrelsen och stadsdirektören i närings- och utvecklingsfrågor samt i andra intressebevakningsfrågor. Ansvarsområdet förenar närings-, turism- och landsbygdsväsendet och hamnen samt det allmänna strategi- och utvecklingsväsendet till samma helhet. Ansvarsområdet indelas administrativt i två enheter: utvecklingsavdelningen och hamnen. Till utvecklingsavdelningen hör följande uppgiftsområden: utvecklingsväsendet, näringsväsendet, turismväsendet och landsbygdsväsendet. Ansvarsområdets mål för verksamheten Målen för ansvarsområdet utvecklingstjänster är bl.a. att skapa attraktiva förutsättningar för befolknings- och arbetsplatsutvecklingen, utveckla Lovisa till en aktiv och betydande regional aktör, utveckla samhällsstrukturen i samarbete med bl.a. tekniska väsendet samt bidra till att skapa goda förutsättningar för näringslivets utveckling. Förändringar i verksamhetsmiljön under planeringsperioden och projekt som pågår Inom den närmaste framtiden inverkar många allmänna förändringar på kommunernas och även Lovisa stads verksamhetsmiljö: Ekonomins strukturomvandling Den globala ekonomin och den ekonomiska recessionen inverkar även på Lovisa stads utveckling. Lovisa stad har tack vare läget och näringsstrukturen goda möjligheter att anpassa sig till ekonomins strukturomvandlingar och staden vill vara utvecklingsstad för det glesare bebyggda gränsområdet, som ligger utanför det framtida metropollandskapets kärnområde. Klimatförändring Finland har förbundit sig till EU:s målsättningar gällande minskning av koldioxidutsläppen och avsikten är att utveckla landskapet Nyland till Finlands första kolneutrala landskap och till föregångare i anpassning till klimatförändring. Lovisa deltar starkt med egna projekt för att medverka i målsättningen.

Förändring inom teknologi Informationsteknologin utvecklas och ändrar snabbt samhällets funktioner. Med hjälp av Internet och informationsteknologi kan man effektivera vissa tjänster och utveckla nya tjänster. Den har även betydelse för bl.a. möjligheterna till distansarbete. I Lovisa är möjligheterna att dra nytta kommuner. Förändring av befolkningsstrukturen ring. Lovisa har möjligheter att öka invånarantalet med återinvandrare, med dem som arbetar i Lo- empel S:t Petersburgsområdet och från andra nordiska länder. Förändring i levnadssätt Förändringen i befolkningens levnadssätt kommer till synes i att man betonar miljömedvetenhet, värderingar och känslor och slow life -levnadssätt samt å andra sidan betonar man individualite- Regional utveckling mot centralisering I Finland pågår, såsom även på annat håll, en kraftig regional utveckling mot centralisering. I Nyland accentueras den som tillväxt av metropolområdet och de så kallade områdena invid järnvägen. Lovisa har möjligheter att delta i utvecklingen som stark aktör inom E18-området. av hur målen nås Utvecklingsväsendet: NYCKELMÅL Målnivå/Mätare Verksamhetsplan - - - Uppföljning och verkställighet - -

Näringsväsendet: NYCKELMÅL Målnivå/Mätare Verksamhetsplan - - - - Turismväsendet: NYCKELMÅL Målnivå/Mätare Verksamhetsplan - - - Landsbygdsväsendet: NYCKELMÅL Målnivå/Mätare Verksamhetsplan - - - Uppföljning och verkställighet - - Uppföljning och verkställighet - - - Uppföljning och verkställighet - -

42 Bokslut 2010 Budget 2011 Budget 2012 Ekonomiplan 2014 50 De anslag som centralen förfogar över för verksamheten Utvecklingstjänsterna totalt Ansvarsområdets uppskattade inkomster och anslag (riktgivande) 1000 BOKSLUT 2010 BUDGET 2011 PROGNOS ( 8mån.+4 ) 2011 Förslag BUDGET 2012 Förändring bokslutet 2010/budgeten 2012 Ekonomiplan 2013 Ekonomiplan 2014 Verksamhetsinkomster 3748 3428 3476 3454 293 3452 3450 varavinternaposter 1 0 0 0 1 0 0 Verksamhetsutgifter 4475 4688 4859 4719 245 4858 4847 varavinternaposter 5 109 255 116 111 118 119 Verksamhetsbidrag 727 1260 1383 1265 538 1406 1397 varavinternaposter 4 109 255 116 112 118 119 Verksamhetsbidrag,extern 723 1151 1128 1149 426 1288 1278 Avskrivningarochnedskrivningar 0 0 8 0 0 0 0 Hamnen 1000 BOKSLUT 2010 BUDGET 2011 PROGNOS ( 8mån.+4 ) 2011 Förslag BUDGET 2012 Förändring bokslutet 2010/budgeten 2012 Ekonomiplan 2013 Ekonomiplan 2014 Verksamhetsinkomster 1681 1530 1602 1548 133 1650 1700 varavinternaposter 0 0 1 0 0 0 0 Verksamhetsutgifter 976 1183 998 1119 143 1020 1030 varavinternaposter 25 98 5 110 85 110 110 Verksamhetsbidrag 705 347 604 429 276 630 670 varavinternaposter 25 98 4 110 85 110 110 Verksamhetsbidrag,extern 730 445 608 539 191 740 780 Avskrivningarochnedskrivningar 562 552 562 503 59 503 503

43 Verksamhetsidé Grundtrygghetscentralens uppgift är att trygga det att social- och hälsovårdstjänsterna fungerar, är tillgängliga och täckande. Tjänsterna riktas i enlighet med andan i den nya hälso- och sjukvårdslagen och socialvårdslagen som är under beredning på ett klientorienterat sätt för att trygga tjänsternas kvalitet och säkerhet, för att främja hälsa och välfärd, samt för att tygla kostnadstillväxten. Lovisa stad sköter med undantag av äldrevård även om tjänsterna för invånarna i Lappträsk kommun. Mål för verksamheten Förutom stadens strategiska riktlinjer styrs verksamheten för år 2012 av målen i enlighet med Katainens regeringsprogram: Det centrala syftet med social- och hälsovårdstjänsterna är att främja befolkningens hälsa och välmående. Basservicen och det förebyggande arbetet har i detta sammanhang en nyckelposition. Välfärdsprogrammet och välfärdsberättelsen som i enlighet med hälso- och sjukvårdslagen ska utarbetas en gång varje fullmäktigeperiod är här ett redskap som styr verksamheten och även mäter det man presterat. Planen som stadsfullmäktige godkände i april 2010 måste uppdateras och samordnas till att bli ett redskap som mäter hela områdets välfärd och dess utveckling.inom social- och hälsovården kan man kontinuerligt mäta produktionen av tjänster. En mer omfattande välfärdsberättelse behövs för att mäta effektiviteten. 1. Social- och hälsovårdstjänsterna stöder invånarnas samhörighet och egen aktivitet, främjar hälsa och välfärd samt förebygger marginalisering 2. Tjänsterna erbjuds invånarna i rätt tid 3. Man förbättrar hela tiden verksamhetssätten 4. Verksamhetens ekonomiska inverkningar kan förutses och kontrolleras

44 De anslag som centralen förfogar över (verksamhetsbidraget är bindande i förhållande till stadsfullmäktige) j 1000 BOKSLUT 2010 BUDGET 2011 PROGNOS ( 8mån.+4 ) 2011 Förslag BUDGET 2012 Förändr.% Budgetförslag 2012/Bokslut 2010 Förändr.% Budgetförslag 2012/ Prognos2011 Ekonomiplan 2013 Verksamhetsinkomster 9415 9145 9304 9257 1,7 0,5 9442 varavinternaposter 93 92 121 92 1,1 24,0 93 Försäljningsinkomster 4242 3877 4032 3860 9,0 4,3 Avgiftsinkomster 3970 3892 4070 4126 3,9 1,4 Understödobidrag 690 927 830 907 31,5 9,3 Övrigainkomster 185 44 103 81 56,2 21,4 Hyresinkomster 329 313 269 284 13,6 5,5 Verksamhetsutgifter 50168 55021 55224 56222 12,1 1,8 56616 varavinternaposter 1103 4887 4565 4782 333,7 4,8 4815 Personalutgifter 15095 16505 16068 16884 11,9 5,1 Köptatjänster 29463 28813 32270 32285 9,6 0,0 Material.förnödenh 1197 1242 1275 1261 5,4 1,1 Understöd 3113 3351 3354 3540 13,7 5,6 Övrverksamhetsutg 1300 225 2257 2253 73,3 0,2 Verksamhetsbidrag 40753 45876 45920 46965 15,2 2,3 47174 varavinternaposter 1010 4795 4444 4690 364,5 5,5 4723 Verksamhetsbidrag,extern 39743 41081 41476 42275 6,4 1,9 42451 Avskrivningarochnedskrivningar 16 16 0 28 77,5 30 Summorna för bokslutet 2010 är ej jämförbara för de interna posternas del. Kalkyleringen av de interna posterna togs i bruk år 2011 i samband med delårsrapporten.