Magisteruppsats. Effekterna av bikarbonat under högintensiv träning hos CrossFit atleter Före- och eftermätning av prestationseffekterna.

Magisteruppsats Effekterna av bikarbonat under högintensiv träning hos CrossFit atleter Före- och eftermätning av prestationseffekterna.

2 Författare:Petter Månsson Handledare:Lasse Ten Siethoff Examinator: Marie Alricsson Termin:HT15 Ämne:Idrottsmedicin Nivå:Magisteruppsats Kurskod:4IM01E

Abstrakt Introduktion: Kosttillskott som kreatin och koffein har bevisade erogena effekter hos idrottare, men det finns flertalet kosttillskott som är mindre beprövade. Tidigare studier på bikarbonat har visat på prestationshöjande effekter men resultaten varierar. Bikarbonat har visat sig påverka det intramuskulära ph-värdet under högintensiv träning. Syfte: Syftet med studien var att undersöka prestationseffekterna av bikarbonat på CrossFit utövare under kort, högintensiv träning. Metod: Testerna utfördes på CrossFit utövare (n=7) där deltagarna fick antingen bikarbonat (0,3 g/kg/kroppsvikt) eller placebo 60-90 min innan testerna utfördes. Deltagarna fick utföra rodd och thrusters med skivstång under totalt 12 min. Antalet repetitioner, roddeffekt samt puls mätes under testutförandet. Studien är utfört med crossover samt dubbelblindat. Resultat: Resultatet visade inte på några signifikanta skillnader gällande varken antalet repetitioner, roddeffekter eller pulser mellan interventions- eller placebogruppen. Slutsats: De tidigare dokumenterade prestationshöjningarna skulle eventuellt kunna vara relevant för elitidrottare. Denna studie ger en inblick i huruvida de prestationshöjande effekterna av bikarbonat kan visa sig hos CrossFit utövare. Abstract Introduction: Dietary supplements like creatine and caffeine has proven ergogenic effects on athletes. Studies on sodium bicarbonate has been shown to improve performance during short, sprint-like exercise, but the results varies. Sodium bicarbonate influences the intramuscular ph during high-intensity training. Purpose: The purpose of this study was to examine the effects of sodium bicarbonate on CrossFit athletes during short, high-intensity training. Method: The tests were conducted on CrossFit athletes (n=7) were the participants either were given a sodium bicarbonate or a placebo supplement. The supplements were ingested 60-90 min before tests were conducted and all exercise test were performed double-blind and cross-over. The participants rowed and performed thrusters during a total of 12 min. The number of repetitions, average effect on the rowing machine and heartrate were measured during. Results: The result did not show any significant differences between the intervention group and the placebo group regarding number of repetitions, average rowing effect or heartrate. Conclusion: The previous documentated performance enhancing effects could potentially be relevant to elite athletes. This study might give an insight to the effects of sodium bicarbonate in CrossFit participants. Nyckelord Kosttillskott, prestationshöjande, acidos, alkalos, erogena supplement i

Innehåll 1 Inledning 2 Bakgrund 2.1 Träningsinducerad trötthet 2.2 Laktat och mjölksyra 2.3 Syra-bas balans 2.4 Bikarbonat 2.5 Laktattröskel 2.6 Trötthetsmekanismer under fysiskt arbete 2.7 CrossFit 2.8 Tidigare forskning på bikarbonat 3 Syfte 4 Metod 4.1 Studiedesign 4.2 Powerberäkning 4.3 Urval 4.4 Baselinemätningar 4.5 Testutförande 4.6 Etik 4.7 Statistisk analys 5 Resultat 6 Diskussion 6.1 Validitet och reliabilitet 7. Slutsats Referenser Bilagor ii

1 Inledning Kosttillskott i ett prestationshöjande syfte har blivit allt populärare bland både elitidrottaren samt vardagsmotionären, men bevisen för de påtagliga effekterna är bristande (Messerer et al, 2008). Då tillskott som kreatin och koffein har dokumenterade erogena effekter hos idrottare så är dessa en av de få supplement som har vetenskapliga belägg bakom sig (Dunford & Doyle, 2008; SOK, 2009). Utöver kreatin och koffein så finns även andra mindre beprövade tillskott som bikarbonat, då den har en avgörande roll i regleringen av kroppens ph balans. Bikarbonat HCO3 är ett salt som fungerar som en buffert vid lågt ph i blodet (<7,0) (McNaughton et al, 2008). Under högintensivträning ackumuleras laktat och vätejoner från dissociation av mjölksyra. Hög mängd vätejoner ger ett lågt ph i musklerna och blodet vilket leder till utmattning och försämrad prestationsförmåga (Sahlin, 1998). Teoretiskt så skulle tillförandet av HCO3 leda till att höja det ph-värdet och fördröja försurning i musklerna och därmed förbättra prestationsförmågan vid högintensiv aktivitet (Kenney et al, 2012). Flera studier har också visat att HCO3 kan vara en potentiell prestationshöjande substans vid korta, sprint-liknande aktiviteter (Krustrup et al, 2015; Egger et al, 2014; Marriot, 2015; Van Montfoort et al 2004). 2 Bakgrund 2.1 Träningsinducerad trötthet Orsakerna till muskulär trötthet under fysisk aktivitet kan bero på flera faktorer och mekanismer för trötthet är ett komplext fenomen där flera faktorer samverkar. Vid mekanism för trötthet som dominerar beror framförallt på typ av träning (Kenney et al, 2012; Michalsik och Bangsbo, 2004). Utmattning kan definieras som oförmågan att upprätthålla en given kraft eller kraftutveckling och är oundvikligt under maximal träning (Jeukendrup och Gleeson, 2007). Under fysiskt arbete täcks energikravet av både aeroba (syregivande) samt anaeroba processer. De anaeroba processerna är ej beroende av syre vilket betyder att den kan leverera energi i form av ATP snabbare än aeroba processer vilket gör anaerob energibildning viktig under korta och snabba aktiviteter men de blir också begränsade (Kenney et al, 2012). De anaeroba processerna består till största del av kreatinfosfat nedbrytning samt glykolysen. Westerblad med flera (2002) har påvisat att fosfat (P) 3

spelar en viktig roll i muskeltrötthet då nedbrytningen av kreatinfosfat då fosfat bidrar till en försämrad muskelkontraktion. Vid fysiskt arbete som varar längre än några sekunder kommer muskelglykogen att vara den primära energikällan, dock så finns bara muskelglykogenet i begränsade mängder vilket leder till en snabb uttömning. Muskelbiopsier på individer under längre träningspass har visat på en korrelation mellan muskelglykogen tömningen och trötthet (Kenney et al, 2012). ATP som redan finns i cellen sjunker aldrig under 60-70% av den befintliga koncentrationen före träning (ACSM, 2006; Bangsbo et al, 1996; Fitts, 1994) så mängden ATP verkar inte vara huvudorsaken till muskelutmattning under intensivt fysiskt arbete. Vid kortare mer högintensivt fysiskt arbete är den största orsaken till trötthet metabola biprodukter som ackumuleras så som protoner eller vätejoner (H+) vilket kan leda till försurning i muskeln (Fitts, 1994). Under en längre tid har teorierna angående muskeltrötthet varit en direkt association till ett lågt ph-värde i musklerna (Farrell et al 2012; Fitts, 1994). Redan 1929 gjorde Hill och Kupalov upptäckten att isolerad muskeltrötthet uppstod hos grodor vid kvävgas stimulans och att mjölksyra ackumulerades i muskeln. Detta var ett tidigt tecken på att mjölksyra kanske var mekanismen till trötthet. Laktatansamlingen påverkar ett flertal fysiologiska parametrar så som ph-värdet i blodet, respiratorisk kvot samt minutventilation (Bellardini et al, 2009). Under 90-talet var det också vedertaget att dissociationen av mjölksyra, till laktat och vätejoner, var orsaken till muskulär försurning under högintensiv fysisk aktivitet vilket orsakade den muskulära tröttheten och en prestationsförsämring (Vaz Macedo et al, 2009). Men troligtvis finns det inga biokemiska bevis för att laktat orsakar försurning (Kemp 2004; Roberts et al, 2004). Studier på muskler hos människor har visat en stark korrelation mellan minskningen i ph-värdet och en avtagande i kraftutveckling samt att försurning i muskeln kan reducera isometrisk kraft (Westerblad et al, 2006). 2.2 Laktat och mjölksyra Mjölksyra är kanske den faktor som är mest förknippad med trötthet under fysiskt arbete och bildas när glukos eller glykogen sönderdelas (Sahlin, 1998). De två största anaeroba energiproducerande systemen är kreatinfosfat (ATP-PCr) och det glykolytiska systemet (glykolys). 4

1. Kreatinfosfat + ADP + H + ATP + Kreatin 2. Glukos/glykogen (CHO) + (3)ADP + (3)Fosfat (3)ATP + (2) Laktat + (2) H + Vid nedbrytningen av glukos bildas pyruvat som sedan blir till mjölksyra. Mjölksyran dissocieras till laktat och vätejoner där laktatet kan återanvändas som bränsle, men när laktatproduktionen överstiger en viss nivå kommer laktathalten i blodet att stiga (Sahlin, 1998). Notera skillnaden mellan laktat och mjölksyra då mjölksyra (HLa) i kroppsvätskorna är laktat och vätejoner. Det finns ett nära förhållande mellan en nedgång i muskelkraft och en ökad koncentration av laktat och vätejoner. Laktat har visat sig kunna stiga upp till 50 mm men har ingen större effekt på kraftproduktionen i muskeln (Andrews et al, 1996; Dutka och Lamb, 2000; Posterino et al, 2001) utan kraftnedgången beror i synnerhet på den ökade vätejonkoncentrationen. Laktatbildningen är alltså en konsekvens av den cellulära försurningen och inte orsaken till försurning (Roberts, 2000). Då laktathalten och vätejonkoncentrationen, det vill säga surhetsgraden, ökar proportionellt vid hårt fysiskt arbete fungerar mätningen av laktat som en god indirekt markör för den metabola statusen i cellen (Kravitz, 2005; Sahlin, 1998). 2.3 Syra-bas balans ph används som ett uttryck för vätejonkoncentrationen i blodet där ett normalt phvärde ligger mellan 7,35-7,45. Acidos eller försurning inträffar när koncentration av vätejoner är högre än normalt och under hård fysisk aktivitet kan ph:t sjunka mellan 6,8-7,1 (McNaughton et al, 2008). För att förhindra ph förändringar i kroppen så finns först och främst buffertsystemet men också långsammare och mer långsiktiga processer som respirationen samt filtrationen via njurarna. Buffertsystemet fungerar med kemiska föreningar som binder vätejonerna i sura miljöer då en av de vanligaste buffertsystemen är bikarbonat där vätejoner binder till bikarbonat och bildar kolsyra som snabbt sammanfaller till koldioxid och vatten. 2.4 Bikarbonat Bikarbonat är ett salt som finns mindre mängd tillgängligt i blodet och arbetar för att balansera ph-värdet (Kenney et al, 2012). Just av denna anledning har bikarbonat använts i flertalet studier för att höja den intracellulära buffertkapaciteten hos idrottare 5

(Edge et al, 2005; Egger et al 2014; Krustrup et al, 2015; McNaugton et al, 2008). Under normala förhållanden ligger bikarbonat koncentrationen runt 23 till 27 mmol/l (Lancha Junior et al, 2015) men kan genom supplementation kan stiga med 4-6 mmol/l i blodet (Coppoolse et al, 1997; Sigler et al., 2010). Bikarbonat via intag av bakpulver har visat att förbättra prestationen under kort, högintensiv träning men orsaken till varför är ej klarlagt. Förklaringen kan vara en ökad produktion av laktat och/eller ett ökat laktat utströmning från muskeln (Mainwood och Worsley-Brown, 1974). Under träning till utmattning med bikarbonat som kosttillskott visade Egger m.fl. (2014) på en högre nivå blodlaktat under träningen efter intag av bikarbonat som bidrar till metabol alkalos. Precis som Mainwood och Worsley-Brown (1974) menar Egger med flera (2014) på att detta kan bero på en högre utströmning av laktat från den arbetande muskeln på grund av den extracellulära alkalosen. I samband med detta finns det tecken på att metabol alkalos resulterar i en högre glykogenolys (nedbrytning av lagrat glykogen) och glykolys vilket då leder till en högre produktion av laktat i muskeln men som mäts i blodet. 2.5 Laktattröskel Traditionellt så har den maximala syreupptagningsförmågan (VO2-max) betraktats som den avgörande komponenten till framgång inom förlängd fysisk aktivitet. Enligt Kenney med flera (2012) beskriver författaren att laktattröskeln har en mer betydande roll i uthållighetsträning då vältränade individer kan träna på en högre procent av sitt VO2- max innan laktat börjar ackumulera i blodet. Både Katch med flera (1978) samt Sjödin med flera (1981) har visat på att mätning av förändringen i blodlaktat är en känsligare indikator än VO2-max för träningsadaption. Laktattröskeln brukar anges till en viss procent i relation till VO2-max och under vila utgörs en balans mellan laktatproduktionen samt avlägsnandet av laktat. Laktattröskeln syftar till den fysiska aktivitetens intensitet där det skapas en förhöjd laktatproduktion i blodet då produktionen överstiger borttagandet (Wilmore och Costill, 2005). 2.6 Trötthetsmekanismer under fysiskt arbete Som tidigare nämnt är trötthet och utmattning under fysiskt arbete ett komplext fenomen med flera olika faktorer involverade så som intensitet, duration och typ av aktivitet. De vanligaste mekanismerna som bidrar till trötthet vid fysiskt arbete är (1) en lägre energitillförsel via de tre olika energisystemen, (2) ackumulationen av metabola 6

bi-produkter, (3) muskelfibrernas kontraktila förmåga avtar samt (4) skillnader i neurala kontrollen av muskelkontraktion (Kenney et al, 2012). Muskeltröttheten hos människor har visat uppstå trots små förändringar i ph-värdet. In vivo studier på gastriocnemius muskeln hos råttor påvisade en 60% lägre tetanisk kraft fast ph-värdet enbart hade sjunkit till 6,9. Människor med myofosforylasbrist leder till uttröttning av muskeln utan någon sänkning i ph värdet, vilket tyder på muskeltrötthet inte bara orsakas av vätejonkoncentrationen eller ph värdet (Allen et al, 2007). Förutom ansamlingen av vätejoner kan även en högre koncentration av kalium (K+) vara en viktig faktor till trötthet under kortvarigt fysiskt arbete. Under hårt arbete frisätts kaliumjoner från muskelcellerna och skapar en högre ansamling som leder till att muskelfibrernas effekter minskar (Michalsik och Bangsbo, 2004). Fosfat kan ha en stor inverkan till muskeltrötthet då under högintensiv skelettmuskelaktivitet ökar koncentrationen av fosfat (P) på grund av nedbrytning av kreatinfosfat (PCr). 2.7 CrossFit Träningsformen CrossFit är en blandning av flera delkapaciteter, också kallad hybrididrott, där styrka och aerob kapacitet är viktiga faktorer för en god prestationsförmåga. CrossFit som träningsform innefattar flera komponenter gällande fysisk fitness som aerob uthållighet, anaerob och uthållig muskelstyrka samt även rörlighet (Heinrich et al 2014; Eather et al 2015). Då element som kardiovaskulär- och respiratorisk uthållighet är grunden inom CrossFit som träningsform tränas också de metaboliska systemen genom varierande duration och intensitet. CrossFit träning involverar högintensiv träning mellan flera olika tidsdurationer och intensiteter och kommer därför leda till att olika metabola system och muskelgrupper används vid olika tillfällen. 2.8 Tidigare forskning på bikarbonat En meta analys från 2011 (Carr et al., 2011) visade att supplementation av bikarbonat kan ge en 2-3% prestationshöjning i flertalet utfall så som effekt, snabbhet, arbetskapacitet och tid till utmatning. Detta gäller högintensivt både enstaka och 7

upprepade moment. Egger med flera (2014) undersökte effekterna av bikarbonat under längre högintensiv cykling hos vältränade idrottare. Resultaten visar att tiden som deltagarna fick cykla förlängdes under intag av bikarbonat (49.5 +- 11.5 min) jämfört med placebogruppen (45.0 +- 9.5 min). Andra studier har också använt samma dos på 0,3 g per kg kroppsvikt för varje individ (Kraemer et al 2012). Konsumtionen av bikarbonat ledde till ett ökat ph-värde samt blodlaktat nivåer före, genom och efter båda tester. Edge med flera (2005) visade på en högre koncentration blodlaktat efter åtta stycken 2- minuters intervaller på cykel. Även bikarbonat koncentrationen och ph-värdet var högre hos interventionsgruppen än hos placebogruppen under alla cykelintervaller. Trots att deltagarna inte visade på några förändringar i buffertkapaciteten efter åtta veckor så drar författarna slutsatsen att träningsintensiteten har en större inverkan på en förbättrade buffertkapaciteten än mängden ackumulerade vätejoner. Flertalet studier har undersökt effekterna av bikarbonat hos tävlingssimmare. Lindh med flera (2007) fann att simmarna förbättrade tiden på 200 m genom intag av bikarbonat (0,3 g/kg kroppsvikt) mellan 60-90 min innan aktivitet (1:52 ± 4,7s respektive 1:54 ± 3,6 för intervention- och kontrollgrupp). Precis som andra studier observerades också ett högre ph i blodet samt en ökad bikarbonat koncentration. Studier gällande upprepade aktiviteter har visat att bikarbonat har en potentiell erogen effekt (McNaughton et al, 2008). Bishop med flera (2004; 2005) visade på en förbättrad prestationsförmåga under upprepade sprinter av sex sekunder med kort vila mellan. Ett lågt värde av vätejoner i blodet samt en högre bikarbonatkoncentration uppmättes efter bikarbonatsupplementering. Enligt en meta-analys av Siegler med flera (2016) har dosen av 0,3g/kg kroppsvikt visat sig vara den mest optimala, då äldre studier har undersökt från 0,1-0,5g/kg kroppsvikt men inte visat ge några förbättringar samt en större dos har enbart visat sig ge gastrointestinala biverkningar. 8

3 Syfte Syftet med studien var att undersöka på CrossFit utövare om konsumtionen av bikarbonat ger en prestationshöjande effekt under högintensiv träning. 4 Metod 4.1 Studiedesign Studiedesignen var en randomiserad, dubbelblind, placebokontrollerad crossover design. Deltagarna fick antingen bikarbonat (BIC) 0,3 g/kg kroppsvikt eller placebo (PLA) 60 min innan test där testledaren samt deltagarna var ovetande om vilka som fick BIC respektive PLA. Sammanlagt utförde deltagarna tre stycken tester. Det första är en baselinemätning av uppskattat VO2-max genom ett Beep-test. Test ett och två är identiska i upplägget men vid andra testtillfället byts interventionsgruppen mot placebogruppen så kallad crossover. 4.2 Powerberäkning Powerberäkningen för tid till utmattning användes data ifrån Eggers m.fl. (2014) studie med 21 stycken deltagare och genom ett parat t-test i G*Power blir effektstorleken (d) 0,8 och sammanlagt 36 deltagare behövs för 80% (1 β) och α = 0,05. Edge m.fl. (2006) studie mätte tid till utmattning genom cykeltester och med denna data skulle deltagarantalet behöva vara 27 stycken med en effektstorlek på 0,81 för 80% (1 β) och α=0,05. 4.3 Urval Deltagarna rekryterades via en lokal CrossFit träningsanläggning via ett informationsbrev. Totalt deltog sju deltagare i studien (27± 6 år; 176 ± 7 cm; 79 ± 9 kg; 13 ± 5 träningstimmar/veckan; 44,6 ± 5 ml kg -1 min-1 VO2-max) därav fem män och två kvinnor. Inklusionskriterierna var att ha utövat CrossFit i minst två år och för tillfället träna utifrån en egen träningsprogrammering eller tävlingsprogrammering. Detta är för att säkerställa att deltagarna var bekanta med övningarna som skulle utföras i testerna. Deltagarna var alla fyllda 18 år och informationen skedde både muntligt och skriftligt angående testgenomförandet samt ett skriftligt godkännande krävdes för att deltaga. Deltagarna fick klart och tydligt information om det frivilliga deltagandet samt att de fick avbryta när som helst utan att ange skäl. 9

4.4 Baseline mätningar Ett Beep-test utfördes för att därefter uppskatta deltagarnas maximala syreupptagningsförmåga,vo2-max, samtidigt som de bar ett pulsband för att notera det högsta uppnådda pulsvärdet. För att bestämma deltagarnas maximala effektutveckling på roddmaskinen fick de ro i korta intervaller av 6-10 sekunder med ca 1-2 minuters vila mellan varje set. Detta upprepades 4-5 gånger för att bestämma ett medelvärde utav de högsta effektvärdena. Båda baseline testerna utfördes vid ett separat tillfälle från testutförandet. 4.5 Testutförande Testtillfälle 1: Deltagarna fick en 0,5 liter placebodryck (Fun Light, Orkla Foods Sverige AB+vatten) eller en 0,5 liter bikarbonatdryck (bikarbonat 0,3g/kg kroppsvikt+ Fun Light +vatten ) för att testledare 1 ska vara blindat. Båda grupperna fick drycken tilldelad 60-90 min innan testerna utfördes och bads att dricka under en 30 minuters period. Vid testtillfälle 1 fick deltagarna utföra thrusters och rodd (se bilaga 1) under ledning av testledare 1. Testet inleds med en minut på roddmaskin, där de uppmanades att ro så kraftfullt de kunde, direkt följt av en minut max antal repetitioner av thrusters med skivstång, Eleiko XF bar 20kg och 10kg Eleiko XF bumpers på varje sida för herrar och Eleiko XF bar 15 kg samt 5kg+2,5kg Eleiko XF bumpers på varje sida för damerna. Därefter vilade deltagarna 30 sekunder för att sedan upprepa intervallet fem gånger till, inklusive 30 sekunder vila mellan. Testtillfälle 2: Deltagarna tillgavs motsatt dryck som vid testtillfälle 1. Inför detta test upplystes deltagarna att både äta samt dricka likadant som vid första tillfället. Testutförandet gick vidare tillväga på samma sätt som testtillfälle 1. Pulsmätning skedde med pulsklocka och pulsband och mättes vid början av rodden, direkt efter rodden samt efter thrusters momentet och sammanställdes efteråt för ett medelvärde för pulsen under hela testet. Ytterligare noteringar gjordes på medeleffekten av 60-sekunders rodd, antalet thrusters utförda varje omgång samt det totala antalet thrusters efteråt. 10

4.6 Etik Deltagarna tilldelades ett informationsbrev (se bilaga 2) där de fick skriftlig samt muntlig information och eventuella biverkningar av bikarbonat. Testerna var frivilliga och de hade rätt att avbryta när de ville utan förklaring. Informationen presenterades i informationsbrevet och de fick skriva under ett samtyckesformulär (se bilaga 3). Data presenteras anonymt samt att studiens resultat nämner inga namn eller liknande som kan kopplas till deltagarna. 4.7 Statistisk analys Den statistiska analysen genomfördes med hjälp av IBM SPSS statistics 23. De två oberoende variablerna består av bikarbonat samt placebo. De beroende är hjärtfrekvensen vid olika tillfällen under passet, antal repetitioner deltagarna utför samt medeleffekten på roddmaskinen. Dessa presenteras i medelvärden ± standardavvikelse vid normalfördelade data. För att jämföra medelvärdena utfördes ett parat t-test mellan grupperna och signifikansnivån sattes till 5%. 11

Puls Repetitioner Effekt (W) 5 Resultat Resultatet visade inte på några signifikanta skillnader mellan placebogruppen (BIC) och interventionsgruppen (PLA) gällande antal repetitioner, t(6) = 0.777, p = 0.467 (se figur 1). Det fanns inte heller några signifikanta skillnader mellan placebogruppen och interventionsgruppen gällande medeleffekten på rodd, t(6) = -1.137, p = 0.299 (se figur 2). Ej heller fanns det några signifikanta skillnader mellan placebogruppen och interventionsgruppen gällande hjärtfrekvens, t(6) = 2.147, p = 0.075 (se figur 3). Sammanställningen av deltagarnas resultat presenteras i tabell 1 för interventionstillfället samt tabell 2 för placebotillfället. Figur 1. Antal repetitioner deltagarna utförde per set för interventions- och placebotillfället. Figur 2. Deltagarnas medel roddeffekt under totalt fem set för interventions respektive placebotillfället. 20 18 16 14 12 10 8 6 4 2 0 BIC PLA 275 250 225 200 175 150 125 100 75 50 25 0 BIC PLA Figur 3: Deltagarnas medel hjärtfrekvens under interventions- och placebotillfället. 175 150 125 100 75 50 25 0 BIC PLA 12

Tabell 1: Medelpuls, -repetitioner, -effekt på roddmaskinen samt totala antalet repetitioner vid interventions försöket. Bikarbonat Deltagare 1 2 3 4 5 6 7 Total: Avg. puls 140 183 173 174 163 162 174 167±13,9 Total reps 76 47 85 77 74 83 93 76,4±14,5 Avg. reps 15,2 8 17 15,4 14,8 16,6 18,6 15,1±3,4 Avg. effekt W (%) 281 (41%) 151 (42%) 247 (38%) 186 (46%) 230 (40%) 248 (43%) 243 (39%) 227±44 Tabell 2: Medelpuls, -repetitioner, -effekt på roddmaskinen samt totala antalet repetitioner placebo tillfället. Placebo Deltagare 1 2 3 4 5 6 7 Total: Avg. puls 136 173 172 173 162 157 175 164±13 Total reps 80 47 88 73 72 71 93 75±14,9 Avg. reps 16 9,4 17,6 14,6 15,2 14,2 18,6 15,1±3,0 Avg. effekt W (%) 276 (40%) 146 (40%) 263 (40%) 189 (47%) 239 (42%) 256 (44%) 241 (38%) 230±46 13

6 Diskussion Syftet med den här undersökningen var att genom före- och eftermätning undersöka den eventuella prestationshöjande effekten som bikarbonat kan ha på CrossFit-utövare. Detta skulle vara speciellt intressant då träningsformen CrossFit är en så kallad hybrididrott, där styrka, aerob och anaerob kapacitet är viktiga faktorer för en god prestationsförmåga. Det är en träningsform som innefattar flera komponenter gällande fysisk fitness som aerob uthållighet, anaerob och uthållig muskelstyrka samt även rörlighet vilket kan innebära att olika metabola system och muskelgrupper används vid olika tillfällen (Heinrich et al 2014; Eather et al 2015). I enlighet med tidigare forskning (t.ex. Lindh m.fl., 2005; Mainwood & Worsley-Brown, 1974; Edge, 2005; Egger m.fl. 2014) gavs deltagarna bikarbonat, detta för att kunna genomföra före- och eftermätningar. Enligt meta-analysen från Carr med flera (2011) så har bikarbonat en prestationshöjande effekt på 1,7% (±2,0%) hos manliga idrottare med en dos på 0,3g/kg kroppsvikt innan 1-minuts sprint. Redan sedan 1930-talet har intag av ph-sänkande supplement varit intressant för prestationen under högintensiv träning (Dennig et al, 1931; Dill et al, 1932). Genom att öka den extracellulära buffertkapaciteten borde försena muskeltröttheten under den anaeroba metabolismen på grund av muskeln kapacitet att göra av med vätejon överskottet. Deltagarnas kostvanor eller typ av kost som intogs innan testerna analyserades inte. Variationer i hur deltagarnas kost skilde sig mellan passen samt mellan deltagarna kan ha en stor inverkan på slutresultatet. Studier har visat på att kolhydratuppladdning har förbättrat prestationen vid högintensivt arbete (Balsom et al, 1999; Saltin, 1973). Då deltagarnas styrke- samt konditionsnivå inte var någon avgörande faktor under testernas gång så uppmärksammades av deltagarna och testledaren att den andra testet var mentalt lättare att ta sig igenom jämför med det första testet. Inför det andra testet hade deltagarna en annan inställning till passet och hade bara efter ett tidigare test innan lärt sig hur de skulle anpassa och strategiskt planera repetitionerna och hastighet i förväg. Det låga deltagarantalet i denna studie spelar en viktig roll då powerberäkningar på tidigare utförda studier skulle kräva mellan 27 till 36 deltagare för att kunna uppmäta några signifikanta resultat. 14

En potentiell förklaring till varför inte det var några direkta skillnader mellan placebo -och interventionsgruppen är upplägget av övningar då kombinationen och antalet kan diskuteras. Då deltagarna skulle ro en viss tid till skillnad från att ro en angiven distans på tid leder till att de ej behöver pressa sig lika hårt. Detta leder till att den tröttheten ej uppnås till den nivå som önskas i syftet till studien. Även motivationen att utföra så många thrusters som möjligt under 60 sekunder inte är motivation nog för att ge allt man kan. Även i detta moment kan den önskvärda tröttheten som testet ska uppnå avta hos deltagarna då än en gång tekniken och rörelseförändringarna spelar en stor roll. Tidigare studier gällande bikarbonat supplementering har använt sig av oföränderligt, cykliskt rörelsemönster, likt rodd, simning, löpning (Bishop & Claudius, 2005; Coppoolse et al, 1997; Edge et al, 2005; Egger et al, 2014; Krustrup et al, 2015; Lindh et al, 2007; Van Montfoort et al, 2004). Deltagarna i denna studie fick utföra två moment vilket kan ha haft en negativ inverkan på syftet, då syftet är att undersöka bikarbonatets potentiellt prestationshöjande effekt. Då deltagarna fick ett konstant byte av rörelser kan det ha lett till att återhämtningen av PCr inte var optimal då Siegler med flera (2007) nämner att passiv vila mellan högintensivt arbete leder till snabbare återhämtning av PCr jämfört med aktiv återhämtning. Författarna skriver att aktivitet under vila verkar förbättra bortforsling av laktat, mer än vätejon transporten, i och med ett ökat blodflöde. Dock visade McAinch med flera (2004) att laktatnivåerna gick ner lika mycket oavsett passiv eller aktiv vila. Detta är beroende på vilket typ av aktivitet som utförs då inaktiva muskler får ta hand om det bildade laktatet. Under denna studie fick deltagarna använda sig av högintensiv rodd samt skivstång övningar involverande hela kroppen. Enligt McAinch med flera (2004) och Siegler med flera (2007) så skulle en aktiv vila förbättra laktattransporten mellan de högintensiva omgångarna. För vidare studier inom effekterna av bikarbonat skulle mätning av laktat samt bikarbonat koncentrationerna i blodet vara relevant. Vid mätning av laktat går det att studera när deltagarna når den punkt som laktattransporten från blodet blir allt för stor att hantera och där och då går det att avgöra om bikarbonat kan ha en effekt. 15

6.1 Validiteten och reliabiliteten Perioden mellan mätningarna skiljde sig mellan deltagarna. Testerna låg bland annat under the CrossFit Open som är en deltävling för att kvalificera sig till EM och pågår under fem veckor. Detta ställer stora krav träningen och återhämtningen på de CrossFit atleter som väljer att satsa på att försöka ta sig till EM. Alla deltagare i studien utförde alla dessa kval pass under dessa fem veckor vilket gjorde att perioderna mellan mätningarna kunde skilja sig. EM-kvalet perioden ställer hårda fysiska krav på atleten vilket visar sig efter denna fem veckors period då atleterna kan vara i fysisk och psykisk sämre form. 7 Slutsats Till skillnad från tidigare forskning med genomförd manipulation med bikarbonat så visade resultatet från denna undersökning inte på någon signifikant skillnad mellan placebogruppen och interventionsgruppen i varken antal repetitioner, medelpuls eller effektutveckling på roddmaskin. Dock sågs en liten prestationshöjande skillnad som eventuellt skulle kunna vara relevant för elitidrottare där marginalerna för vinst och förlust är oerhört små. Förhoppningsvis kan denna studie ge en inblick i huruvida de prestationshöjande effekterna av bikarbonat kan visa sig hos CrossFit utövare. 16

Referenser ACSM s Guidelines for Exercise Testing and prescription. 7 th ED. (2006). Lippincott Williams & Wilkins. Allen, D., Lamb, G. & Westerblad, H. (2007). Skeletal Muscle Fatigue: Cellular Mechanisms. Physiology Review. 88: 287-332. Andrews, MA., Godt, RE. & Nosek, TM. (1996). Influence of physiological lactate concentrations on contractility of skinned striated muscle fibers of rabbit. Journal of Applied Physiology. 80: 2060-2065. Balsom, PD., Wood, K., Olsson, P. & Ekblom, B. (1999) Carbohydrate intake and multiple sprint sports: with a special reference to football (soccer). International Journal of Sports Medicine. 20(1): 48-52. Bangsbo, J., Madsen, K., Kiens, B. & Richter, E-A. (1996). Effect of muscle acidity on muscle metabolism and fatigue during intense exercise in man. Journal of Physiology. 495 (2): 587 596 Bellardini,, H., Henriksson, A. & Tonkonogi, M. (2009). Tester och mätmetoder. SISU Idrottsböcker, Stockholm. Bishop, D., Edge, J., Davis, C. & Goodman, C. (2004). Induces metabolic alkalosis affects muscle metabolism and repeated-sprint ability. Medicine & Science in Sports and Exercise. 36: 807-813. Bishop, D. & Claudius B. (2005). Effects of induced metabolic alkalosis on prolonged intermittent-spring performance. Medicine & Science in Sports and Exercise. 35: 759-767. Carr, AJ., Hopkins, WG. & Gore, CJ. (2011). Effects of acute alkalosis and acidosis on performance: a meta-analysis. Sports Med. 41: 801-14. Codex. 2017. Forskarens etik. www.codex.vr.se/forskarensetik.shtml. (Hämtad 2016-10-21) Coppoolse, R., Barstow, TJ., Stringer, WW., Carithers, E. & Casaburi, R. (1997). Effect of acute bicarbonate administration on exercise responses of COPD patients. Dennig, H., Talbott, J., Edwards, H. & Dill, D. (1931). Effect of acidosis and alkalosis upon capacity for work. The Journal of Clinical Investigation. 9(4): 601-613 Dill, D., Edwards, H. & Talbott, J. (1932). Studies in muscular activity. The Journal of Physiology. 77: 49-62. Dunford, M. & Doyle, J. A. (2008). Nutrition for Sport and Exercise. Thomson Wadsworth, Belmont, Kalifornien USA. Dutka, TL. & Lamb, GD. (2000). Effect of lactate on depolarization-induced Ca2- release in mechanically skinned skeletal muscle fibers. American Journal of Physiology Cell Physiology. 278: C517 C525 17

Edge, J., Bishop, D. & Goodman, C. (2005). Effects of chronic NaCHO3 ingestion during interval training on changes to muscle buffer capacity, metabolism, and shortterm endurance performance. The university of Western Australia, Perth. Egger, F., Meyer, T., Such, U. & Hecksteden, A. (2014). Effects of Sodium Bicarbonate on High-Intensity Endurance Performance in Cyclists: A Double-Blind, Randomized Cross-Over Trial. Eather, N., Morgan, P. & Lubans, D. (2015). Improving health-related fitness in adolescents: The CrossFit Teens randomized controlled trial. Journal of Science and Medicine in Sport. 19: 11. Farrel, P., Joyner, M. & Caiozzo, V. (2012). ACSM s Advanced Exercise Physiology - 2nd ed. American College of Sports Medicine. Fitts, R-H. (1994). Cellular mechanism of muscle fatigue.physiological Reviews Published 1a januari 1994. 74 (1): 49-94. Heinrich, K., Patel, P., O Neal, J. & Heinrich, B. (2014). High-intensity compared to moderate-intensity training for exercise initiation, enjoyment, adherence and intentions: an intervention study. BMC Public Health. Jeukendrup, A. & Gleeson, M. (2007). Idrottsnutrition. SISU Idrottsböcker, Stockholm. Katch, V., Weltman, A., Sady, S. & Freedson. (1978). Validity of the relative percent concept for equating training intensity. European Journal of Applied Physiology and Occupational Physiology. Kemp, G. (2004). Lactate accumulation, proton buffering, and ph change in ischemically exercising muscle. American Journal of Physiology. 289(3): 895-901. Kenney, L., Wilmore, J. & Costill, D. (2012). Physiology of Sports and Exercise 5 th ed. Human Kinetics, Champaign Ill. USA. Kraemer, W., Fleck, S. & Descehnes, M. (2012). Exercise Physiology. Lippincott Williams & Watkins, USA. Kravitz, L. (2005). Lactate: Not guilty as charged. IDEA Fitness Journal. 2 (6): 23-25. Krustrup, P., Ermidis, G. & Mohr, M. (2015). Sodium bicarbonate intake improves high-intensity intermittent exercise performance in trained young men. Lancha Junior, A., Painelli, V. & Saunders, B. (2015). Nutritional strategies to modulate intracellular and extracellular buffering capacity during high-intensity exercise. Sports Medicine. 45: 71-81. Mainwood, G.W. & Worsley-Brown, P. (1974). The Effects of Extracellular ph and Buffer Concentration on the Efflux of Lactate from Frog Sartorius Muscle. Journal of Physiology. 250: 1-22 18

Lindh, A., Peyrebrune, M., Ingham, S., Bailey, D. & Folland, J. (2007). Sodium bicarbonate improves swimming performance. International Journal of Sports Medicine. 29: 519-523. Marriot, M., Krustrup, P. & Mohr, M. (2015). Ergogenic effects of caffeine and sodium bicarbonate supplementation on intermittent exercise performance preceded by intense arm cranking exercise. McAinch, A., Febbraio, M., Parkin, J., Zhao, S., Tangalakis, K., Stojanovska, L. & Carey, M. (2004). Effect of active versus passive recovery on metabolism and performance during subsequent exercise. International Journal of Sport Nutrition and Exercise Metabolism. 14(2): 185-96. McNaughton, L., Siegler, J. & Midgley, A. (2008). Ergogenic Effects of Sodium Bicarbonate. Curr. Sports Medicine Rep. 7 (4): 230-236. Messerer, M., Håkansson, N., Wolk, A. & Åkesson A. (2008). Dietary supplement use and mortality in a cohort of Swedish men. Institute of Enviromental Medicine. Karolinska Institutet. Stockholm, Sweden. Michalsik, L. & Bangsbo, J. (2004). Aerob och anaerob träning. SISU Idrottsböcker. Stockholm. Posterino, GS., Dutka, TL., & Lamb, GD. (2001). Lactate does not affect twitch and titanic responses in mechanically skinned mammalian muscle fibrer. Pfugers Arch. 442: 197-203. Robergs RA. (2000). Exercise-induced metabolic acidosis: where do the protons come from?. Sport Science 5: 1 20. Robergs, R.A., Ghiasvand, F., & Parker, D. (2004). Biochemistry of exercise-induced metabolic acidosis. American Journal of Physiology: Regulatory, Integrative and Comparative Physiology. 287: R502-R516. Sahlin, K. (1998). Mjölksyra och uttröttning. Svensk Idrottsforskning nr 3. Karolinska Institutet. Stockholm. Saltin, B. (1973). Metabolic fundamentals in exercise. Medicine and Science in Sports. 5: 137-146. Siegler, J., Keatley, S., Midgley, A., Nevill., A. & McNaughton, L. (2007). Pre-Exercise alkalosis and acid-base recovery. International Journal of Sports Medicine. 28: 1-7. Siegler, J., Midgley, AW., Polman, RCJ. & Lever, R. (2010). Effects of various sodium bicarbonate loading protocols on the time-dependent extracellular buffering profile. Journal of Strength and Conditioning Research. 24: 2551-2557. Sjödin, B. & Jacobs I. (1981). Onset of blood lactate accumulation and marathon running performance. International Journal of Sports Medicine. SOK. (2009). Kostrekommendationer för elitidrottare. 19

Van Montfoort, MC., Van Dieren, L., Hopkins, WG. & Shearman JP. (2004). Effects of ingestion of bicarbonate, citrate, lactate and chloride on sprint running. Medicine & Science in Sports & Exercise. Vol 36. Vaz Macedo, D., Lazarim, F., Catanho da Silva, F., Tessuti, L. & Hohl, R. (2009). Is lactate production related to muscular fatigue? State University of Campinas, Sao Paulo, Brasilien. Vetenskapsrådet. (2011). God forskningssed. Vetenskapsrådet, Stockholm. Wilmore JH and Costill DL. (2005) Physiology of Sport and Exercise: 3rd Edition. Champaign, IL: Human Kinetics. Westerblad, H., Allen, D. & Lännergren, J. (2006). Muscle fatigue: Lactic Acid or Inorganic Phosphate the Major Cause? News Physiology Science. Vol 17: 17-21. 20

Bilagor Bilaga 1. Testens moment 1: Rodd Testmoment 2:Thruster. Skivstången börjar vilande på axlarna. Deltagaren utför en knäböj med skivstången i frontrack position för att sedan driva upp skivstången till raka armar med hjälp av benen. I

Bilaga 2. Informationsbrev Informationsbrev till deltagare gällande magisteruppsatsen: Effekterna av bikarbonat hos CrossFit atleter under högintensiv träning Syftet med studien är att undersöka om bikarbonat har en effekt på prestationen hos CrossFit idrottare under kort, högintensivt fysiskt arbete. Bikarbonat har visat sig i flertalet studier resultera i prestationshöjningar där bland annat tid till utmattning har förlängts. Mer bakgrundsfakta finner du nedan under bakgrund. För att du ska kunna delta i studien krävs några förtester som: Testdagen: Delas in slumpmässigt i olika grupper för att utföra testet. Testet består av 5 antal rundor med övningarna thrusters och rodd. Under testerna sker pulsmätning med pulsklocka. Frivilligt deltagande Du som deltagare kan när som helst avbryta testerna och deltagandet i studien. Bikarbonatets bieffekter kan resultera i en känsla av uppsvälldhet, törst samt kan även lättare magproblem som diarré. All insamling av datamaterial kommer att bearbetas konfidentiellt. Bakgrund gällande bikarbonat och träning Bikarbonat är ett natriumsalt som inte bara är användbart till producerandet av kakor och bullar utan finns naturligt i våra kroppar bland annat i tarmar och i blodet. Bikarbonat fungerar som en bas när ph-värdet i våra kroppsvätskor sjunker till lägre nivåer. Anledningen till försurning är ansamlandet av vätejoner i kroppsvätskorna. Dessa vätejoner uppstår då vi utför hårt fysiskt arbete och musklerna kräver snabb energi. Energin levereras via olika energibildande system bland annat icke-syreberoende system. Dessa system, som inte är beroende av syre, kan bara leverera energi en kort stund vilket leder till en ökad mängd vätejoner. Vätejonerna leder till en minskad kraftutveckling och sänkt muskelprestation. Genom att tillföra extra bikarbonat så skall substansen kunna höja ph-värdet och i sin tur kunna fördröja försurningen i musklerna. Precis som kosttillskott som kreatin och koffein har bevisade effekter på idrottare så vill II

jag undersöka om bikarbonat har någon inverkan på prestationen, specifikt på CrossFit atleter. För mer information kontakta: Student Petter Månsson pm222bc@student.lnu.se Handledare Lasse Ten Siethoff Universitetslektor Linnéuniversitetet lasseten.siethoff@lnu.se III

Bilaga 3. Samtyckesformulär Samtyckesformulär Härmed intygas att jag väljer att deltaga i studien. Jag har erhållit muntlig och skriftlig information angående studiens syfte om bikarbonat effekterna på högintensiv träning. Alla personuppgifter samt datamaterial kommer att behandlas konfidentiellt. Jag har haft möjlighet att ställa frågor och är medveten om att jag när som helst har möjlighet att avbryta mitt deltagande. Ort Datum Namnteckning Namnförtydligande IV