Stress och psykisk ohälsa hos unga med autism / Asperger



Relevanta dokument
Stress och psykisk ohälsa hos unga med autismspektrumtillstånd. Kunskapsöversikt och källor

Stress och psykisk ohälsa hos unga med autism. Innehåll. Stress några definitioner. Positiv stress

Stress och psykisk ohälsa hos unga med autism / Asperger DIANA LORENZ KURATOR, NEUROPEDIATRISKA AVDELNINGEN ASTRID LINDGRENS BARNSJUKHUS

Autismspektrumtillstånd och tvångssyndrom

Vad är psykisk ohälsa?

Föräldrar med kognitiva svårigheter och deras barn.

Autismspektrumtillstånd AST

Hur pratar man med sitt barn om funktionsnedsättningen?

Autism hos barn och unga Anders Hermansson Psykolog och Helén Kindvall Kurator. Psykiatriveckan 2016, BUP

Unga vuxna och neuropsykiatri "Ju mer man tänker, ju mer inser man att det inte finns något enkelt svar Nalle Puh

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

Välkommen till NPF och lösningsfokuserat förhållningssätt

Psykiatrisk komorbiditet, hur hitta detta? 10 november 2011 Barbro Thurfjell öl med dr barn och ungdomspsykiatri

Autism en introduktion

Förstärkt familje/jourhem, Uppsala kommun

Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort

Om autism information för föräldrar

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta

PTSD- posttraumatiskt stressyndrom. Thomas Gustavsson Leg psykolog

Neuropsykiatrisk funktionsnedsättning att förstå och ta sig förbi osynliga hinder

Livet med en autistisk hjärna. Jill Söderlund

Kognitiv beteendeterapi som stöd i skolfrånvaro. Psykoterapeut Petra L. Berg Vasa

Utmanande beteenden och problemskapande situationer

Anna förmår inte gå i skolan

BLYGA OCH ÄNGSLIGA BARN

Barn som tänker annorlunda

-man slutar bara att leva

Aspergers syndrom - en introduktion. Historik. Diagnos Presentation. Historik. Historik. Jill Carlberg Söderlund

NPF. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.

NEUROPSYKIATRISKA FUNKTIONSHINDER PÅ UNIVERSITETET

Problemskapande beteende

Rätten att ställa diagnos inom hälsooch sjukvården är inte reglerad i någon lag. I allmänhet är det dock läkare som gör det. Många av psykiatrins

Oroliga själar. Om generaliserat ångestsyndrom (GAD), för dig som är drabbad och dina närmaste.

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE

Kognitionskunskap för bättre kommunikation. Beata Terzis med.dr, leg.psykolog

Autism vad innebär det och hur kan jag som pedagog arbeta för att möta barnet/eleven

Hälsa - och hälsofrämjande möten Umeå

Problematisk frånvaro Hemmasittare. Vilken benämning ska vi använda? Vad säger forskningen

Bemötande av barn och unga med kognitiva svårigheter

INFORMATION OM INVEGA

Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar

För dig som varit med om skrämmande upplevelser

Till dig som har varit med om en svår upplevelse

Barn med specialbehov. 4H Verksamhetsledardag, 25. mars, 2010 Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening

Autismspektrumtillstånd hos vuxna. Agneta Hell

Långvarig smärta Information till dig som närstående

Habilitering inom BUP. Maria Unenge Hallerbäck Överläkare, med dr Landstinget i Värmland

Stress och psykisk ohälsa hos unga med Aspergers syndrom

Apotekets råd om. Nedstämdhet och oro

AUTISMSPEKTRUM- TILLSTÅND I SKOLAN. UMEÅ Barbro Ivars-Aroch Överläkare, BUP Umeå/ Umeå Universitet

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård

Utbildningsdag Vård- och omsorgsförvaltningen. Utbildningsinnehåll dag 1

Panikångest med och utan agorafobi (torgskräck)

Samband mellan arbete och hälsa

RÅD till närstående Diagnos Sjukdomsutveckling/insikt Läkarbesök: Vara steget före Medicin

Information om förvärvad hjärnskada

Kris och Krisbemötande. Återvändande Ensamkommande

Starta fortsätt - håll ut. Kursledare: Lisa Alsèn Björneke Kurator vid Studenthälsan

Stress och belastning - en modell för kartläggning och behandling. Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog

MINNESFÖRLUST - BRISTANDE KONCENTRATION

Tvångsvård och lågaffektivt förhållningssätt en omöjlig kombination?

Hjärna och samhälle - normalitet och avvikelse

fortsättning: Psykiatriska problem och behandling av unga Tillstånd som är specificerade inom

Varför stannar bussen när jag inte ska gå av?

BHV Uppsala län. Föräldraskap och NPF. 23 och 24 oktober, 2018

ADHD och autism. Björn Kadesjö. Vad är ADHD? ADHD i olika åldrar 1/ Vad är ADHD? 1. ADHD i olika åldrar 1. Så vanligt är ADHD 2

Stöd till vuxna med en autismspektrumdiagnos

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad

Sömn och stress.

Förhållningssätt till barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar i skolan

KÄNNA IGEN ADHD-SYMTOM OCH DIAGNOS

Stöd vid demenssjukdom och kognitiv svikt. Beata Terzis med.dr, leg.psykolog

EXEKUTIVA FUNKTIONER - UTVECKLING, UTMANINGAR, RIMLIGA KRAV

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

KUNSKAP GÖR SKILLNAD. Katherine Wiklund

Familjer med barn och unga med psykisk ohälsa

Främjande av psykisk hälsa hos Ensamkommande barn Örebro 13 & 15 maj 2013

Fostran av annorlunda barn

Hantering av problemskapande beteende

Pass C3 Självskadebeteende

Bemötande utifrån ett lågaffektivt perspektiv. Lotta Lindholm Utvecklingsledare, LaB

Utmattningssyndrom Information till dig som närstående

Områdesbeskrivning Norrköping

Att leva i en annorlunda värld

Mentaliseringsbaserad terapi - MBT. Kvällens schema. MBT-teamet:

En inblick i elevens ryggsäck. - en föreläsning om föräldraskap i möte med lärare

Hantering av problemskapande beteende

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften:

LYCKAT PROJEKT FÖR BARN OCH UNGAS PSYKISKA HÄLSA

BARNFETMABEHANDLING OCH

Psykiatrisk tilläggsproblematik hos unga vuxna med autismspektrumtillstånd

Handledning: Nu blev det KNAS

STÖD VID MÖTEN. Om det här materialet

Annorlunda tänkande vid intellektuell funktionsnedsättning. Grundproblem. Grundproblem. SvenOlof Dahlgren E-post:

Vad innebär det att ha Aspergers syndrom? Föreläsningen i Göteborg Susanne Jessen Utbildningscenter Autism.

Barn o ungas psykiska ohälsa. Hur kan familjerna få stöd?

SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap

Ätstörningar. Ute Attermeyer. Överläkare. Centrum för Ätstörningar

Förhållningssätt och bemötande vid psykisk ohälsa/sjukdom. Psykisk ohälsa. Specialistpsykiatri. Psykiatrin idag. Tillämpningsområden

Autism/Aspergers syndrom och unga rätt hjälp och stöd. Psykisk Ohälsa Barn 2013; Hannah Jakobsson, leg. psykolog

Transkript:

Stress och psykisk ohälsa hos unga med autism / Asperger DIANA LORENZ kurator, neuropediatriska avdelningen Astrid Lindgrens Barnsjukhus dianal@ourmail.se

Stress Uppstår vid obalans mellan krav och förmåga Vi behöver ett visst mått av stress för att utvecklas Positiva förväntningar och positiva erfarenheter av tidigare stresssituationer ökar motståndskraften

Negativ stress Långvarig Utan återhämtning När glappet mellan krav och förmåga är för stort När sammanhanget upplevs negativt Vid negativa tidigare erfarenheter

Konsekvenser av negativ stress Minskad förmåga till nyinlärning Personen tappar nyligen utvecklade, mest avancerade kognitiva funktioner Personen blir mer funktionshindrad Vardagen blir hårt beskuren Ökad risk för sjukdom

Autismspektrumtillstånd och stress Kognitiva drag vid AST Vanliga stresshärdar Svag central koherens Svårigheter med exekutiva funktioner à à Nya situationer, förändringar, val Krav på självständighet, problemlösning Begränsningar i mentaliseringsförmåga à Annorlunda känslighet för sinnesintryck à Social kontakt, särskilt i grupp och under tidspress Många starka sinnesintryck eller för lite intryck

Tålamodsburken (efter Gunnel Lundkvist) Person utan AST Person med AST?

Stressanering och stresshantering Stressanering: att anpassa vardagen så att kraven bättre motsvarar förmågan (ändra kraven; träna upp förmågan; kompenserande strategier och hjälpmedel) Stresshantering: att främja återhämtning; att öka personens förmåga att förstå och bemästra stressupplevelsen; att anpassa omgivningens bemötande i stressituationer

Vad hjälper Julia att tömma hennes tålamodsburk?

Källa: Gunilla Gerland

AST kan försvåra stressanering och -hantering Osäkerhet på vad det är man känner och varför Dålig självkännedom, negativ självbild Har svårt att förklara Har svårt att skapa och tillämpa nya strategier Kan fastna i en icke-fungerande lösning Kan sakna inre dialog, kan inte tala sig själv till rätta

Stressanering och stresshantering hur? Ta bort några stressfaktorer i miljön Ta bort några krav, ersätt dessa med krav på något som främjar återhämtning Regelbundna avstämningssamtal är en plattform för att informera, söka förståelse och skapa lösningar Bygg på styrkor Bygg på sådant personen är motiverad till Bli lösningsdetektiv, identifiera sådant som redan fungerar

Hur agerar personer med AST i stressituationer? Att undvika och vägra Att analysera och grubbla Att söka trygghet hos andra Rutiner, ritualer, stims Utbrott, inbrott, panikattacker Att skada sig själv Tankestörningar, overkliga upplevelser Problem med ätandet och sömnen Nedstämdhet, uppgivenhet

Att undvika och vägra Saknar verktyg för att påverka, maktlös, skyddslös Saknar information och överblick Ser inte någon mening Saknar nödutgång Negativa erfarenheter / föreställningar, feltolkningar Situationen väcker tankar / känslor man inte kan hantera Undvikande som konstruktivt alternativ till utagerande Måste spara på orken Jämför med fobisk rädsla, som är överdriven eller orimlig i förhållande till faran (APA 2002).

Att analysera och grubbla Hänger inte med i sociala situationer, analyserar efteråt Fokus på detaljer gör processen mödosam Svårt att släppa ämnet om inte alla frågor är besvarade Återupplever det jobbiga Att analysera är positivt. Stötta genom att vara medforskare och bollplank. Stå för strukturen.

Att söka trygghet hos andra Minskar utsattheten Ger möjligheter till social inlärning Syskon, kompis som social handledare / hjälpjag Att kopiera någon annans lösningar Att låna någon annans framtoning Att gå med i en grupp Arbeta jagstärkande. Lyft fram att detta är personens egen lösning. Synliggör fördelar och nackdelar. Avfärda inte personens manus / påtagna identitet.

Rutiner och ritualer Kompenserar för svårigheter med planering och överblick Mer av samma lugnar, skänker vila Ökar när vardagen saknar struktur, när kommunikationen är otydlig, när personen mår dåligt Att kräva att andra följer en viss rutin handlar om att skydda sig mot kaos Barns ritualer utspelar sig ofta hemma och involverar föräldrarna

Ritual eller tvång? Ritualens funktion: att organisera tillvaron och skapa vila. Personen upplever ritualen som rimlig. Tvångshandlingens funktion: att bli av med inre obehag (t ex ångestladdad tanke). Personen upplever handlingen som orimlig (obs, gäller vuxna!) men kan inte låta bli. Ritual och tvångshandling kan se identiska ut. Gränsen kan vara flytande.

Utbrott, inbrott, panikattacker m m När stressnivån går i taket hamnar man i inre kaos Utbrott vid AST har i regel inget manipulativt syfte Att tappa kontrollen är skrämmande Inbrott : hjärnan drar ur kontakten Dåligt automatiserade funktioner (att gå, tala, ögonkontakt) sätts lätt ur spel vid stark stress Lästips: Elvén, B.H. (2009): Problemskapande beteende vid utvecklingsmässiga funktionshinder. Lund: Studentlitteratur

Självskadande beteende... är att avsiktligt skada kroppen för att reducera negativa inre upplevelser (rädsla, ilska, skrämmande tankar, fysisk smärta) Kan vara impulsivt Kan vara övervägt och fungera som nödutgång Kan vara ett sätt att reglera stimulansnivån (stims) Sällan rop på hjälp vid AST Kan vara något man tar till för att slippa krav Kan eskalera Psykiatrin bör kontaktas för bedömning.

Tankestörningar och overkliga upplevelser Stark stress kan utlösa en övergående psykosliknande episod Verklighetsanpassningen bryter samman Tankarna blir desorganiserade, kan få bisarrt innehåll Hallucinationer (att se / höra saker som inte finns) Fixering vid föreställningar som inte stämmer med verkligheten Det handlar oftast inte om psykos. Det går över när stressfaktorn har tagits bort (Stockholms Läns Landsting 2010).

Problem med kroppen, ätandet och sömnen Kan finnas med från början som en del i AST Tilltar vid stress En tendens att missa kopplingen till psykiska processer Fokus på kroppen ( hypokondri ) Stört ätbeteende är inte samma som ätstörning, men personer med AST har ökad risk för anorexi (Råstam, 2008) Sömnsvårigheter ingår i bilden av ångesttillstånd och depression Vid uttalade svårigheter med mat eller sömn, kontakta läkare.

Nedstämdhet eller depression? Nedstämdhet: naturlig reaktion på långvarig stress och insikt i de egna svårigheterna Inte samma som depression; kan ibland övergå i den Depression, vanliga symtom förutom nedstämdhet: sänkt förmåga att tänka, fokusera, minnas; sänkta kroppsfunktioner; hämning; ökad ångest och oro Grunddragen i AST kan lätt misstas för depressiva symtom eller tvärtom maskera depression Viktigt att läkare som ska bedöma depression vid AST har personlig kännedom om patienten (Socialstyrelsen, 2007)

När behövs läkarbedömning? 1. Risk för liv och hälsa 2. Försämrad verklighetskontakt 3. Lidande Bedömningens syfte: att bekräfta eller utesluta behandlingskrävande sjukdom.

Källor American Psychiatric Association (2002) Mini-D IV: diagnostiska kriterier enligt DSM-IV-TR. Danderyd: Pilgrim Press. Råstam, M. (2008) Eating disturbances in autism spectrum disorders with focus on adolescent and adult years. Clinical Neuropsychiatry (2008), 5:1;31.42. Socialstyrelsen (2007) Så här kan man göra... Vägledningsdokument autismspektrumtillstånd hos vuxna. Stockholms Läns Landsting (2010) Regionalt vårdprogram: ADHD, lindrig utvecklingsstörning och autismspektrumtillstånd hos barn, ungdomar och vuxna.