Små barn och Trauma Stöd och behandling



Relevanta dokument
Små barn och Trauma Stöd och behandling vid traumatillstånd

Små barn och Trauma Stöd och behandling vid traumatillstånd

Små barn och trauma. Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut.

Stöd och behandling för barn som drabbats av våld

Barn och trauma. Anna Norlén Verksamhetschef & Rektor Leg Psykolog, Leg Psykoterapeut ERICASTIFTELSEN

Barn och Trauma - bedömning och behandling

Barn och trauma Konsekvenser, förståelse och bemötande

Traumarelaterade tillstånd hos barn. Sofia Bidö, leg psykolog, leg psykoterapeut Biträdande enhetschef BUP Traumaenhet.

Barn och unga som lever med våld v hemmet Göteborg 2012

Varför är föräldraarbete viktigt vid traumafokuserad behandling och hur kan vi underlätta? NFBO, 23 maj 2016

Akuta insatser för barn och unga efter svåra händelser

Child Parent Psychotherapy, CPP

Hur stöttar vi barn med traumatiska upplevelser? Ole Hultmann Leg. Psykolog och psykoterapeut Fil Dr Flyktingbarnteamet, Göteborg

Unga som har sex mot ersättning Ylva Edling Leg. psykolog BUP Traumaenhet Barnahusteamet.

Anknytning och omsorg när våld är vardag Små barn och trauma Sundsvall

Barns behov och föräldrars omsorgsförmåga. Vi kan alla göra skillnad, Västerås 2012

Våld i nära relationer inom BUP- förekomst och behandlares erfarenheter av att identifiera våldet

Barnmisshandel - Barns utsatthet och behov av stöd. Moa Mannheimer, enhetschef, leg psykolog. Bup Traumaenhet Moa.mannheimer@sll.

Sleeping Dogs Fallkonceptualiseringsformulär

Sleeping Dogs Fallkonceptualiseringsformulär

CPP Child and Parent Psychotherapy. Susanna Billström Jessica Pehrson

Bedömning inför psykoterapi. Barnet 3

Traumamedveten omsorg

Anknytning och omsorg när våld är vardag Jönköping

Anknytning och omsorg när våld är vardag Små barn och trauma Göteborg

Barn utsatta för våld i Sverige

Traumafokuserad kognitiv beteendeterapi

Flyktingbarn i ett barnpsykiatriskt perspektiv

Att identifiera om någon är traumatiserad vad är adekvat stöd/hjälp?

Nya klienter, nya utmaningar inom traumabehandling

Integrativ traumafokuserad psykoterapi med ensamkommande flyktingungdomar

Trauma och Prostitution

Teamet för krigs- och tortyrskadade BUP Skåne Björn Ramel

PTSD- posttraumatiskt stressyndrom. Thomas Gustavsson Leg psykolog

Ensamkommande barn som upplevt kris och trauma. Disposition. Ensamkommande Sverige 1/1-1/

Flyktingbarnteamet Göteborg

Barn och familjer: Se flyktingbarnens ohälsa. Mikael Billing, Karin Hedberg BUP Asylpsykiatrisk enhet

Att synliggöra barnen på kvinnojour. Psykologenheten Hisingen Ulla Bergbom Carina Karlsson Souzan Jamie

BUP PTSD-mottagning. Södra Älvsborgs Sjukhus. Barn- och ungdomspsykiatrisk klinik

KIBB KOGNITIV INTEGRERAD BEHANDLING VID BARNMISSHANDEL. Elisabet Kjellander KIBB-utbildare/behandlare Cecilia Kjellgren universitetslektor/forskare

EMDR och flyktingar. Fredrik Garpe Leg psykolog, leg psykoterapeut Cert EMDR-terapeut, fascilitator/handledare Kris- och Traumacentrum

Anknytning och omsorg när våld är vardag Små barn och trauma Stockholm

Barns utsatthet att förstå och förändra. Johanna Thulin Socionom och doktorand i socialt arbete vid Linnéuniversitetet

Våld kan påverka hjärnans utveckling. Supervisors. Beteenden, psykiska och fysiska besvär kan indikera våldsutsatthet

För dig som varit med om skrämmande upplevelser

fortsättning: Psykiatriska problem och behandling av unga Tillstånd som är specificerade inom

VÄCK DEN BJÖRN SOM SOVER

Posttraumatiskt stressyndrom hos vuxna

Child Parent Psychotherapy - CPP ERICASTIFTELSEN

Vanliga sömnproblem hos barn. Vanliga orsaker 2. Vanliga orsaker 1. Generella interventioner för barn. Sökorsaker

Små barn och trauma. Anna Norlén Verksamhetschef, Rektor, Doktorand Leg Psykolog, Leg Psykoterapeut ERICASTIFTELSEN

NEUROFEEDBACK. -En metod för att behandla traumatiserade patienter? Farzad Pakzad Stavanger 7 Juni 2019

Att vilja men inte kunna - om föräldraskap, alkohol och kognition. Bo Blåvarg, enhetschef, leg psykolog, Ersta Vändpunkten

Barn och familjer: Se flyktingbarnens ohälsa. Mikael Billing, Karin Hedberg BUP Asylpsykiatrisk enhet

Svar på frågor om Stöd och behandling

Traumamedveten omsorg. Camilla Küster Kurator Rädda Barnens Centrum för barn och ungdomar i utsatta livssituationer

Psykiskt trauma och dess följder ur ett kliniskt-och folkhälsoperspektiv

Om autism information för föräldrar

Barn och familjer: Se flyktingbarnens ohälsa. Mikael Billing, Karin Hedberg BUP Asylpsykiatrisk enhet

Svenska BUP kongressen april 2014 Eva Tedgård leg psykolog, leg psykoterapeut, doktorand IKVL Viktoriagården BUP Malmö

Små barn och trauma MELLANRUMMET Anna Norlén Stockholm

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften:

Hur frågar man om våld, och vad får man för svar?

Ungas psykiska hälsa Den senaste forskningen om barn och trauma. Poa Samuelberg och Maria Schillaci Leg. psykologer och utredare för #traumapåkartan

SMART Utbildningscentrum

Flyktingbarnteamet Göteborg Trauma diagnostik, behandling och förhållningssätt i vardagen Caroline Nilsson, leg. psykolog

Kris och Trauma hos barn och unga

Kursbeskrivning fristående kurs: Barn, unga och trauma

Basutbildning våld i nära relation. Barn som har bevittnat våld Barn som har utsatts för våld

Del 1 introduktion. Vi stöttar dig

BRIS. ØGruppstöd : TRT, familjehem och stöd till barn som förlorat en förälder i suicid. Bris Linköping : Region Öst. 3 Anställda. bris.

Ensamkommande barns och ungdomars hälsa, kriser och trauma

BUP Asylmottagning. Föreläsning: Vanliga reaktioner vid trauma

Barn utsatta för våld i nära relationer och barnmisshandel. Kartläggning, riskskyddsbedömning. BUP Göteborg

Föräldrar. Att stärka barnet, syskon och hela familjen. Föräldrafrågor. Funktionsnedsättning sårbarhet och motståndskraft.

Krisstöd. Filip Arnberg Docent i klinisk psykologi Programdirektör, Kunskapscentrum för katastrofpsykiatri

Traumafokuserad Kognitiv Beteendeterapi Information till ungdomar

Vet du att det finns hjälp att få, stora tokerier är nå t man rår på. Mindre tokerier bör man ha, dom berikar och är bra!

Varför traumakunskap i skolan? Åhörarkopior. psykologi.se/material/

Lågaffektivt bemötande i skolan. Anton Sjögren leg. Psykolog. Erik Rova leg. Psykolog. Rova & Sjögren. Böcker.

Hälsa en nyckel till integration. Britt Tallhage verksamhetschef

Psykoterapeutiska interventioner i sårbara späd- och småbarnsfamiljer. Eva Tedgård, leg psykolog, leg psykoterapeut, doktorand, Lunds universitet

Psykiatrisk samsjuklighet vid opiatberoende. Nadja Eriksson Sektionschef och Överläkare Metadonsektionen

Humanas FUB-enhet (Forskning, Utbildning, Behandling) presenterar:

Modern krishantering:

Barns bästa och rätt till delaktighet - professionellas och barns perspektiv

TF- KBT traumafokuserad kognitiv beteendeterapi

Förövarpsykolog, ROS och IDAP Vem är förövaren och hur arbetar Kriminalvården för att förhindra återfall i brott?

Affektteori och affektsmitta

- hur kan vi alla hjälpa till?

Ole Hultmann, specialistpsykolog, psykoterapeut, doktorand vid Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet

FÖRBEREDELSEENHETEN LYSA

Anna Eldebo leg. psykolog Larissa Voutilainen PTP-psykolog

Bemötande av patienter med särskilda behov. Samarbete mellan tandsköterska och psykolog. Shervin Shahnavaz, leg. psykolog

Ångest, oro, rädsla, panik. Vad är vad och hur kan vi hjälpa?

Ersta Vändpunkten. Barnhälsovården Spela roll 2015 Bo Blåvarg, leg psykolog, verksamhetschef

Några tankar om mentalisering i bedömningssamtal

Barn i familjer med våld. Konsekvenser. Våga fråga. Anmäld misshandel mot kvinnor 2007 (BRÅRapport 2008:23) Förekomst

Bedömning inför psykoterapi

Transkript:

Små barn och Trauma Stöd och behandling Anna Norlén Leg Psykolog Leg Psykoterapeut Verksamhetschef Rädda Barnens Centrum för barn och ungdomar i utsatta livssituationer 1

Små barn, våld och övergrepp Små barn är mer drabbade av och sårbara för: - våld mellan vuxna (mammamisshandel) - sexuella övergrepp inom familjen och det närmsta nätverket - misshandel av föräldrar - ökad risk för barnmisshandel: prematura barn psykiska/fysiska funktionshinder (alla åldrar) kroniska sjukdomar/tillstånd - - (Allmänna Barnhuset 2000; 2007;2011, Annerbäck et al 2010; Svensson et al, 2011, Brå) 2

Var finns barnen när mamma misshandlas? 95% vid minst ett tillfälle befunnit sig i lägenheten 77% vid minst ett tillfälle varit i samma rum 45% vid minst ett tillfälle varit i direkt fysisk kontakt med ena/båda föräldrarna 62% av barnen själva utsatta för misshandel av pappa (Almqvist & Broberg, 2004 Barn, 0-6 år, på kvinnojour) 3

Symtom hos barnen (n=54) Barn som bevittnat våld Almqvist och Broberg (2004) Rädsla: Överdrivet föräldraberoende 83% Rädd att vara ensam 65% Lättskrämdhet 63% Oro 61% Rädsla för förövaren 56% Mörkrädsla 46% Aggressiv benägenhet Lätt för att bli arg 81% Slår andra 57% Lyssnar ej på tillsägelser 65% Fixering vid våld/skräck Pratar mycket om monster eller andra skrämmande saker 57% Starkt intresse för våld/skräck 41% Höjd spänningsnivå Rastlöshet 63% Vaknar nattetid 59% Koncentrationssvårigheter 41% Smärtproblematik/somatisering 50% 4

Vad behöver utsatta barn? Synlig- och giltiggörande Skydd och Trygghet Rätt resurser insatstrappa Anpassat bemötande och information Stödjande insats av något slag, t ex Trappan -samtal, stödgrupp Specialiserad barnpsykiatrisk bedömning/behandling (ca 60%) Samverkan, samarbete och dialog mellan professioner - ökade chanser för framgångsrik behandling 5

Barnkonventionen Barn har rätt att uttrycka sin mening i alla frågor som berör det Barn har rätt att uttrycka sig i tal, skrift, konstnärlig form eller annat uttrycksmedel som barnet väljer Barn har rätt till ledning att utöva sin rätt ur Artikel 12, 13 & 14 6

Fokus för traumabehandling Affekter, impulser, känslor Minne, uppmärksamhet, exekutiva funktioner Anknytning och relationer Medvetande (dissociation) Ökad reflektionsförmåga (mentalisering) Somatiska reaktioner 7

Diagnostik av barn + komplex trauma en utmaning Utveckling av PTSD-kriterier, DSM V DC: 0-3 (komplement) Komplex PTSD som diagnos? Developmental Trauma Disorder (DTD)? Bedömningsinstrument och diagnoser anpassade till små barn = bristvara (van der Kolk, 2005; Scheeringa, 1995, 2003; Nordanger, 2011) 8

Delar i traumabedömning Observation av beteende och samspel i vardagssituationer Screeningformulär (ex) PVAS (Partner Violence and Abuse Screening. Svensk version, GU) TSCYC (Briere, 2005. 3-12 år, svensk version på gång) TSCC (Briere, 1996. 8-16 år, svenska normer finns) 9

Klinisk bedömning samtal + möjligheter till andra uttryckssätt Individuella samtal/möten viktigt! Undersök grundläggande funktioner som äta, sova, leka - förmåga och innehåll/kvalitet, socialt samspel, somatiska problem Fokus i bedömning: VEM är drabbad och NÄR? Kartlägg styrkor och resurser 10

Att uttrycka sig om våld och sexuella övergrepp Vad underlättar för barn? Tillfälle - initiativ och stöd från den vuxne Anledning - tro på att det blir bättre Tematisk förbindelse - t ex i media Tillåtelse/mandat Vad hindrar? Konsekvenser, relation till förövaren, hot, skam, skuld, minnessvårigheter, förvirring om vad som skett, brist på språk/ord 11

Behandling: forsknings- och kunskapsläget Forskningsevidens för barn: TF-KBT och EMDR, Psykodynamisk föräldra-barnterapi CPP Beprövad erfarenhet: Traumafokuserad behandling i grupp, uttryckande/skapande terapier med traumafokus Läkemedelsbehandling: Behandling av symtom (ångest, sömn, depression etc) som stöd till psykoterapi Uppehåll i kontakt med förövare under behandlingsinsats nödvändigt (Foa, 2009; Courtois & Ford, 2009; BUP Stockholms riktlinjer) 12

ex TF-KBT (Trauma Focused Behavioural Therapy. Cohen, Mannarino & Deblinger, 2006) Fasorienterad, 12-20 tillfällen. Individuella möten med barn och omsorgspers + gemensamma möten Psykoedukation, föräldraförmågor, avslappning, affektreglering, kognitiv bemästring Traumanarrativ och gradvis exponering Integrera och stärka nya färdigheter, trygghetsoch framtidsplanering 13

Traumafokuserad behandling Bedömning av skydd, trygghet och stabilitet situation, system och individ Stabilisering (nutidsfokus) psykoedukation om traumareaktioner, symtom och hur hantera dessa Traumabearbetning (dåtidsfokus) rekonstruktion: berätta om, visa, leka Skapa ett narrativ exponering Konsolidering (framtidsfokus) Framtidsperspektiv, hopp, stärka nyutvecklade strukturer 14

Traumafokuserad behandling Faserna/Komponenterna bra ram både på kort och lång sikt Symtomens grad avgör tyngdpunkten i respektive fas/komponent Tempo och upplägg beroende på individ, anknytningsrelation och situation I alla delar ha stöd för självreglering i åtanke Ha beredskap för cows 15

Stabilisering och Psykoedukation Planering för skydd, trygghet och stabilitet Stöd i sociala kontakter Information om traumasymtom och vanliga reaktioner under behandling Stärk barnets känsla av kontroll Stabiliseringstekniker stärk barnets egna, trygg plats, avledning, bilder/symboler, avslappning etc Toleransfönstret ett bra verktyg i bedömning och behandling 16

Stabiliserande interventioner Rytm, vagga, gunga, klappa, bli hållen/hålla i Suga, äta, dricka Ögonkontakt varsamt Fysisk kontakt? Andas Avslappning Överblick och struktur Fördel att lära ut till barn och omsorgspersoner gemensamt 17

Bearbetning Skapa en berättelse, ett narrativ, exponering - förklara syftet för barnet (och omsorgspers) Kom ihåg: toleransfönstret barnets upplevelse av kontroll/inflytande stabiliserings-/regleringstekniker Planera för hur och när dela innehållet med omsorgspersoner Hur kan man göra? 18

Att stå för skydd, hjälp och hopp 19

Att få ihop sin historia 20

Konsolidering Ibland specifika interventioner uttrycka önskningar, alternativa slut, framtidsbilder etc Uppmuntra tillämpning av regleringsstrategier i nya och vardagliga sammanhang Involvera omsorgspersoner 21

Att stödja barn & unga i svåra situationer Se barnet som uppdragsgivare/informant Fråga Lyssna Undervisa om barns rättigheter 22

23