Risk- och skyddsfaktorer bland förskolebarn Hur göra i praktiskt arbete? Henrik Andershed Professor i psykologi, Docent i kriminologi Anna-Karin Andershed Fil.dr. Verksamma vid Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete Örebro universitet
Baseras på: Forskningsöversikt som genomförts av Anna-Karin Andershed, Henrik Andershed, & David P. Farrington, på uppdrag av Nordens Välfärdscenter. Forskningsöversikten finns att hämta i sin helhet på www.nordicwelfare.org/tidigainsatser
Varför viktigt? Många av ungdomens och vuxenårens problem kan kopplas samman med risk och skyddande faktorer, som visar sig redan under förskoleåldern. Den praktiska användningen av den här kunskapen inom hälsovården, förskolan, socialtjänsten och psykiatrin, är än så länge mycket begränsad. Viktigt att användningen ökar eftersom det sannolikt kommer att leda till mer effektiva insatser!
Fokus på utagerande och inåtvända problem Två av de mest vanligt förekommande problemen hos unga är externaliserade och internaliserade problem. Externaliserade problem är till exempel störande, trotsigt, aggressivt, normbrytande, kriminellt beteende, samt bruk/missbruk av alkohol och andra droger. Internaliserade problem definieras som ångestrelaterade och depressiva symtom. Båda typerna av problem är relaterade till flertalet negativa konsekvenser i vuxen ålder.
Vad är en riskfaktor? En riskfaktor för ett visst beteende är en egenskap, händelse, förhållande eller process som ökar sannolikheten eller risken för ett visst utfall. Kan vara en orsaksfaktor men måste inte vara det
Vad är en skyddsfaktor? Skyddande faktorer är egenskaper, händelser, förhållanden eller processer som minskar sannolikheten eller risken för ett visst utfall. genom att agera som en buffert mot eller mekanism som förändrar effekterna av att exponeras för risk. Närvaro av en eller flera skyddsfaktorer kan göra att den unge inte utvecklar problem trots att han eller hon innehar eller exponeras för riskfaktorer.
7 Vilka är risk- och skyddsfaktorerna för psykosociala problem? Initierande vs. Upprätthållande Direkta vs. Indirekta Statiska vs. Dynamiska
Risk- och skyddsfaktorer i förskoleålder (0-6 år) för långvariga problem - Föräldrafaktorer
Risk- och skyddsfaktorer i förskoleålder (0-6 år) för långvariga problem Barnfaktorer
Praktiskt arbete med ett risk-skyddsperspektiv / Risk-focused prevention 1. Identifiera och gradera riskfaktorer Riskfaktorer som vi vet från forskning är just riskfaktorer Identifiera och gradera skyddsfaktorer Skyddsfaktorer som vi vet från forskning är just skyddsfaktorer 2. Arbeta för att genom insatser: Reducera/avhjälpa riskfaktorerna Stärka skyddsfaktorerna
Risk-Behov-Responsivitetsprinciperna Riskprincipen (Vilka ska ges våra olika insatser?) Insatsens omfattning anpassas till nivån av risk för långvariga problem mer omfattande insatser till de med hög risk Behovsprincipen (Vad ska fokuseras i insatserna) Insatser fokuserar på barnets/familjens unika behov - dvs. de mest centrala risk- och skyddsfaktorerna Responsivitetsprincipen (Hur ska insatsen utformas och ges?) Insatser ges på ett sätt så att just detta barn och just denna familj kan ta till sig av insatsen
HUR ska vi då göra detta? Hur kan vi bedöma risk- och skyddsfaktorer? Behöver vi stöd av instrument?
Behöver vi instrument när vi ska bedöma risk- och skyddsfaktorer?
Behöver vi instrument? Låt oss testa om vi kan bedöma två olika fall korrekt och om vi kan vara överens! Först utan instrument och sedan med instrument.
Fall 1: Är linjerna A och B lika långa? Utan bedömningsinstrument: Svarsalternativ: Lika långa. Inte lika långa. Vet ej. Med bedömningsinstrument: Användning av linjal som bedömningsinstrument visar att de inte är lika långa Vi gör korrekt och samma bedömning! A 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 B 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10
Fall 2: Är mittencirklarna lika stora? Utan bedömningsinstrument: Svarsalternativ: Lika stora. Inte lika stora. Vet ej. Med bedömningsinstrument: Användning av linjal som bedömningsinstrument visar att de är lika stora Vi gör korrekt och samma bedömning!
Slutsatser? Svårt att göra säkra och korrekta bedömningar av dessa fall utan instrument Är ni osäkra när ni gör bedömningen? Varför inte svara vet ej? Lätt att göra säkra och korrekta bedömningar av dessa fall med instrument
Jamen, det här är ju inte samma sak som när man bedömer ett barn och en familj! Nej det man i praktiskt arbete är satt att göra är mycket, mycket svårare än att bedöma längden på ett streck Om det var riktiga fall med barn och familjer med komplexa sociala problem? Mycket svårare att göra korrekta bedömningar och ju svårare och mer komplext något är, desto större behov har vi av stöd och struktur
Socialsekreterare som använder instrument jämfört med de som inte gör det? 30 socialsekreterare utbildade i ett strukturerat instrument (ESTER-bedömning) fick i uppgift att bedöma ett skriftlig fall om Kalle 14 år 30 andra socialsekreterare fick samma uppgift med var inte utbildade i och använde inte något strukturerat instrument dock BBIC Uppgift: Vad är viktigt att uppmärksamma hos Kalle för att man ska kunna hjälpa honom?
60 socialsekreterare och fyra chefer vid socialtjänstenheter deltog i studien 30 socialsekreterare - använde ESTER-bedömning Samtliga utbildade i ESTER 28 kvinnor 2 män Ålder mellan 25 och 60 år. Medelålder= 40,1 år (SD=10,61). Arbetat i snitt 7,8 år som socialsekreterare och 6,8 år med utredning av barn och ungdomar. 30 socialsekreterare - använde inget strukturerat instrument (de flesta använder BBIC som stöd) 27 kvinnor 3 män Ålder mellan 25 och 59 år. Medelålder= 37,9 år (SD=9,83). Arbetat i snitt 8,6 år som socialsekreterare och 6,4 år med utredning av barn och ungdomar.
Resultat: Vilka riskfaktorer identifierar man? Riskfaktor Med ESTERbedömning (n=30) Överaktivitet, impulsivitet eller koncentrationssvårigheter 97%+ 83% Utan instrument (n=30) Svårigheter med medkänsla, skuld eller ånger 60%** 7% Bristfälliga språkliga förmågor eller skolprestationer 87% 73% Normbrytande beteende 97%* 80% Alkohol- eller droganvändning 97%* 80% Problematiska kamratrelationer 77%** 30% Svårigheter i föräldra-barnrelationen 77%** 40% Föräldrarnas svårigheter med uppfostringsstrategier 90%** 37% * ** eller + innebär signifikant skillnad mellan grupperna.
Resultat: Hur många av dessa åtta riskfaktorer har man identifierat? Antal riskfaktorer man identifierat Med ESTERbedömning (n=30) Samtliga 8 37% 0% 7 20% 10% 6 30% 20% 5 13% 17% 4 0% 23% 3 0% 17% 2 0% 3% 1 0% 7% 0 0% 3% Utan instrument (n=30)
Resultat: Vilka skyddsfaktorer identifierar man? Skyddsfaktor Med ESTERbedömning (n=30) Positiv skolanknytning och prestationer 37%** 0% Positiva förhållningssätt eller problemlösningar 20%* 0% Positiva umgängen och aktiviteter 43%** 3% Föräldrarnas ork, engagemang, eller stöd 57%** 7% Utan instrument (n=30) * eller ** innebär signifikant skillnad mellan grupperna.
Resultat: Hur många av dessa fyra skyddsfaktorer har man identifierat? Antal skyddsfaktorer man identifierat Med ESTERbedömning (n=30) Samtliga 4 10% 0% 3 20% 0% 2 20% 3% 1 17% 3% 0 33% 94% Utan instrument (n=30)
Resultat: Chefers uppfattning om bedömningarna På hela taget en adekvat/bra bedömning? Med ESTERbedömning (n=30) Inte alls adekvat 2% 10% Adekvat - Mycket adekvat 58%+ 38% Missat att uppmärksamma saker? Nej 58%+ 35% Ja, flera 2%* 23% Är det rätt insatser som föreslås? Nej, troligen inte 13% 25% Ja, sannolikt 25% 20% * eller + innebär signifikant skillnad mellan grupperna. Utan instrument (n=30)
Slutsatser Användning av ett strukturerat instrument har samband med att: Fler forskningsbaserade risk- och skyddsfaktorer bärs fram i en bedömning Att professionella, enligt chefer i socialtjänsten: gör bättre/mer adekvata bedömningar i mindre utsträckning missar viktiga saker tenderar att föreslå mer adekvata insatser jämfört med när man inte använder ett strukturerat instrument
Bedömning och insatser i praktik
Vad krävs för att kunna matcha behoven till rätt insatser? Att vi känner till behoven Vilka risker behöver minskas? Vilka skydd behöver stärkas? Risk Behov Responsivitet Att vi känner till vad insatserna riktar sig till Vilka risker kan insatsen avhjälpa? Vilka skydd kan insatsen stärka? Ta reda på detta för era insatser!
Tack. Kontaktinformation: Henrik Andershed, professor Örebro universitet Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete E-post: henrik.andershed@oru.se www.oru.se