Sunne Kommun Plan för investeringar i infrastruktur och kollektivtrafikåtgärder 1
Innehåll 1 Kommunens förutsättningar för planering och investeringar i transportinfrastruktur... 3 1.1 Kommunala mål och strategier... 3 1.1.1 Kommunens planer och program... 3 1.1.2 Framgångs- och riskfaktorer... 3 1.2 Budget transportinfrastruktur... 4 1.3 Finansieringsavtal... 4 1.4 Marknadsanpassning, utredningar och åtgärdsvalsstudier... 5 2. Information om potterna i Länstransportplanen... 6 2.1 Cykel... 6 2.2 Åtgärder för trafiksäkerhet, trimning och miljö... 6 2.3 Åtgärder Marknadsanpassning, utredningar och åtgärdsvalsstudier... 6 2.4 Åtgärder för kollektivtrafik... 7 3 Handledning för Kommunala treårsplaner - Åtgärdsförslag och åtgärdslistor (Excel-tabell)... 8 3.1 Förklaring av åtgärdstabeller och kolumnrubriker... 8 2
1 Kommunens förutsättningar för planering och investeringar i transportinfrastruktur 1.1 Kommunala mål och strategier Fler avgångar på Fryksdalsbanan. Uttalad ambition att utöka cykelnätet Rondell vid Helmia-korset leder till ökad trafiksäkerhet Norra broalternativet, bättre miljö i Sunne tätort Säkra upp ett flertal järnvägsövergångar Övergången vid Strandvägen till Kotorget 1.1.1 Kommunens planer och program Dokument Antagen år Kommentar (ange syfte, skeden och status mm) Översiktsplan 2011 Ska revideras under innevarande mandatperiod. Detaljplan Sundsvik 10:10 Detaljplan Skäggeberg 15:148 m fl. Norra Bron Miljöstrategi Trafikstrategi Namn Cykelplan Namn Beräknas antas hösten 2015 Beräknas antas 2:a kvartalet 2016. Byggstart 2020? Beräknas antas 2017 Granskning maj 2015. Bredda järnvägsövergång vid Strandvägen till Kotorget mm. Trafiklösning vid korsningen E45/Storgatan, parallellväg längs E45s västra sida. ÅVS, utredningar, detaljplan/vägplan, projektering Syftet är att samla kommunen miljömålsarbete i ett dokument. 1.1.2 Framgångs- och riskfaktorer För att kunna genomföra byggnationen av Norra Bron är det önskvärt med medfinansiering från Trafikverket, Region Värmland och näringsliv, lika så gäller trafiklösningen vid korsningen E45/Storgatan. 3
Åtgärder för skred på Strandvägen. Enligt den ras- och skredkartering som MSB nyligen gjort åt Sunne kommun, ligger ett riskområde i det område som håller på att detaljplaneras. Där bör man säkra upp strandkanten ner mot Fryken. Tanken är att göra om Strandvägen till gc-bana. 1.2 Budget transportinfrastruktur De siffror som presenteras är kommunens budgetplan. Budget för 2016 antas under juni månad 2015. Gc-väg och gata redovisas tillsammans i investeringsbudgeten därför är kostnaderna i tabellen för cykel uppskattade. 2016 2017 2018 Cykel 700000 500000 600000 Trafiksäkerhet, trimning och miljö Marknadsanpassning, utredningar och åtgärdsvalsstudier Kollektivtrafik 50000 50000 50000 400000 Total budget 750000 950000 650000 1.3 Finansieringsavtal Medfinansiering av vissa rastplatser tillsammans med Trafikverket. Ny bussangöring vid Öjerviks station var planerad men uppskjutet på oviss framtid. Vilka intentioner finns för ytterligare medfinansiering? Norra bron är ett stort projekt där medfinansiering är en förutsättning för att det ska kunna genomföras Detaljplan Sundsvik 10:10, åtgärder längs med GC-väg, erosionsskydd Rondell vid Helmia-korset för att på ett säkert sätt utveckla industriområdet på västra sidan av E 45 och därmed också minska antalet utfarter till E 45. I kommunen finns ett antal järnvägsövergångar som är obevakade. Dessa vill vi säkra upp. Cykelvägar längs större och ett antal mindre vägar som bedöms prioriterade. 4
1.4 Marknadsanpassning, utredningar och åtgärdsvalsstudier Nedan följer ett exempel på hur tabellen kan fyllas i. Ange enligt prio 1-3enligt: Prioritet 1 = Mycket hög 2= Hög 3= Mindre Hög Projektnamn Prio ÅVS Norra Bron 1 Kmn/TRV, Bråruds industriområde Trafikutredning Helmia-korset Järnvägsövergång Sundets Handelsplats Huvudansvar/ intressenter Syfte/Mål Kommentar 1 Kmn/TRV, LBC 1 Kmn/TRV, fast. Äg. Lämplig ny trafiklösning med bro för att lösa trafiksituationen längs Storgatan. Vilka åtgärder behövs för att etablera ny verksamhet väster om korsningen. Bredda järnvägsövergången mm. Utredning 2015 Funktionsutredning pågår (2015-04) 5
2. Information om potterna i Länstransportplanen Nedan beskrivs syftet med potterna översiktligt. Detaljerad information finns i Länstransportplanen på sidorna 27-38. Länstransportplanen finns på länken nedan: http://www.regionvarmland.se/infrastruktur-kommunikationer/lanstransportplan. 2.1 Cykel Cykel är det transportslag som skapar mest mervärde utöver själva transporten vilket främst bidrar till en positiv effekt på hälsa och välmående. Ökad cykeltrafik skulle förbättra den allmänna folkhälsan, minska sjukvårdskostnader kopplat till övervikt och lägga grunden för hälsa hos framtidens befolkning (barn och unga). En ökad andel cyklister kan också nås genom att locka nya grupper, exempelvis genom att motivera fler manliga cyklister. För kortare resor utgör cykel en viktig del i ett hållbart transportsystem. Cyklandets attraktivitet påverkas av säkra och snabba cykelvägar samt god vägvisning. För cykel har fyra strategiska områden definierats i Regional cykelplan för Värmland (se Bilaga 5 i Länstransportplanen): Samhällsplanering/Fysisk planering, Ökad vardagscykling, Hela resan-perspektivet och Cykling för rekreation och turism. Gångtrafik är ofta en viktig länk i transportsystemet. På korta avstånd kan gång vara det enda transportslaget, medan gång vid längre resor ofta utgör den första och sista länken i resekedjan. Åtgärder som främjar gångtrafik är därför viktigt för att transportsystemet ska fungera hela vägen. Medel ur åtgärdsgruppen kan även användas som statlig medfinansiering till kommunala objekt. 2.2 Åtgärder för trafiksäkerhet, trimning och miljö Denna åtgärdsgrupp riktar sig i första hand mot mindre åtgärder som har betydelse för trafiksäkerhet, miljö, val av transportsätt, samt effektivare användning av befintligt transportsystem. Medel ur åtgärdsgruppen kan användas till samtliga transportslag och även användas som statlig medfinansiering till kommunala objekt. 2.3 Åtgärder Marknadsanpassning, utredningar och åtgärdsvalsstudier Ange om kommunen avser använda några medel ur potten för marknadsanpassning, utredningar och åtgärdsvalsstudier. Medel från denna pott ska bland annat kunna användas för att stödja och möjliggöra utveckling av nya eller befintliga verksamheter i länet. Exempel på sådana utvecklingsprojekt under senare år är handels- och fritidsverksamhet. Ansökan kan handla om medfinansieringsobjekt där kommunen tillsammans med privata intressenter medverkar. Kriteriet för att ett objekt ska finansieras via potten är att det bidrar till regional tillväxt. Även åtgärdsvalsstudier kan finansieras genom potten. Exempel på andra 6
studier kan vara resvaneundersökningar och utredningar i formella processer för att skapa handlingsberedskap. 2.4 Åtgärder för kollektivtrafik Den regionala kollektivtrafiken har stor betydelse för utvecklingen av en gemensam arbetsmarknadsregion i Värmland och för sammanbindning med angränsande regioner. Genom att möjliggöra daglig pendling med buss och tåg ökar människors tillgång till arbete och utbildning. Kollektivtrafiken medverkar till måluppfyllelse på nationell, regional och lokal nivå där hållbar utveckling med miljömässiga, sociala och ekonomiska dimensioner samverkar. Kollektivtrafik har goda förutsättningar att i samverkan med övriga transportlösningar bidra till alla de tre dimensionerna och skapa ett mer hållbart transportsystem. Den statliga medfinansieringen till regionala kollektivtrafikanläggningar syftar till att stimulera kollektivtrafikmyndigheter och kommuner till insatser för att göra kollektivtrafiken mer tillgänglig, attraktiv, trygg och säker. Ansökan om åtgärder för kollektivtrafik Ansökan om statlig medfinansiering för kollektivtrafikåtgärder hanteras av Värmlandstrafik, på uppdrag av Region Värmland. I dialog med kommunerna tar Värmlandstrafik fram en lista med förslag till åtgärder för kollektivtrafik som bifogas i detta utskick (bilaga 5). I bilaga 6 svarar kommunen på om åtgärderna i listan stämmer överens med kommunens planer, eller om det finns önskemål om ändringar, tillägg eller att ta bort objekt. Bilaga 6 skickas till Värmlandstrafik senast 31 mars, som därefter sammanställer en länsgemensam lista som skickas till regionala transportgruppen för fortsatt beredning. Efter att listan inkommit till Värmlandstrafik förs dialog mellan Värmlandstrafik och berörda kommuner ifall det inkommit synpunkter på listan. Eftersom ansvar för projektering och produktion ligger hos kommunen är denna avstämning betydelsefull för det fortsatta arbetet. Listan i bilaga 5 tar höjd för om det går att omfördela medel till kollektivtrafikåtgärder eller om någon av åtgärderna inte kan genomföras under angivet år. Slutlig prioritering görs av Regionala transportgruppen utifrån beslutade medel och genomförbarhet i övrigt. 7
3 Handledning för Kommunala treårsplaner - Åtgärdsförslag och åtgärdslistor (Excel-tabell) Nedan följer en handledning till Exceltabellen (bilaga 2) med förklaring av prioriteringsprinciper, effektbedömningar och exempel på hur de olika tabellerna kan fyllas i. 3.1 Förklaring av åtgärdstabeller och kolumnrubriker Namn och typ av investering Bifoga gärna karta som visar var i kommunen de olika åtgärderna planeras. Exempel på hur kolumnen fylls i: Namn och typ av investering Åtgärd/ sträckning Åtgärdstyp Prio Kommentar T.ex. Statoil- Skogsgårdsgatan Cykel Fyll i enligt prioriteringsprincip i avsnitt 3.1 Cykelväg till skolan på Skogsgårdsgatan Kommunal prioritering av infrastrukturåtgärder Prioriteringsprincipen för kolumnen prio i åtgärdslistorna består av tre steg. Fyll i kolumnen enligt principen nedan: Prioritet 1 = Mycket hög 2= Hög 3= Mindre Hög Nedan listas faktorer som används vid bedömning och prioritering av ansökningar. Ju fler av dessa kriterier som stämmer in på den föreslagna åtgärden desto högre prioritering bör åtgärdsförslaget få. Små och kostnadseffektiva åtgärder som beräknas ge stora effekter Åtgärdsförslag som har en färdig Vägplan (krävs till exempel för cykelvägar, pendelparkeringar, bytespunkter, mm) Om objekten finns i kommunens Översiktsplan och finns detaljplanerade Om åtgärdsförslaget finns med i kommunens budgetkalkyl eller har en annan färdig finansieringslösning Om åtgärdsförslaget har ett medfinansieringsavtal 8
Planeringsförutsättningar Exempel på hur kolumnen fylls i: ÖP DP VP Planeringsförutsättningar Möjligt byggår Väghållare Ja Nej Behövs ej 2012 Kommunen Kommentar Förklaring Med ÖP avses översiktsplan Med DP avses detaljplan Med VP menas vägplan Kolumnerna ÖP, DP och VP i tabellen fylls i enligt nedan: Ja = Behövs och finns Nej = Behövs, men finns inte Behövs ej Finansiering Med totalkostnad avses kostnad för projektering, produktion samt eventuell administration Exempel på hur kolumnen fylls i: Totalkostnad Finansiering Medfinansiering (från kommun eller annan intressent) Kommentar 2 500 000 700 000 Förskotteras med 1000 000 1 200 000 Kommunen finansierar hela åtgärden men hänger ihop med objekt 3C 9
Effektbedömning För att ge en indikation om vilka och hur stora effekter som kan förväntas av åtgärden används en tregradig skala. Effekterna delas in i: Trafiksäkerhet Miljö Framkomlighet, tillgänglighet och trygghet Graderingen görs enligt följande: + + Stor positiv effekt + Liten positiv effekt -- Stor negativ effekt - Liten negativ effekt ( ) En faktisk uppmätt beräknad/skattad effekt finns <blank> Ingen påvisad effekt Kolumnerna för effektbedömning i åtgärdslistorna fylls i enligt illustrationen. Lämna blankt om det inte går att påvisa eller uppskatta några effekter för åtgärden i nuläget. Exempel på hur kolumnen fylls i: Trafiksäkerhet Effektbedömning Miljö Framkomlighet Tillgänglighet Trygghet + + ( ) + + + + + + 10