Projektmaterial. Sunderby folkhögskola

Relevanta dokument
Projektmaterial REDOVISA DOKUMENTERA KOMMUNICERA. Viskadalens folkhögskola

Projektmaterial. Västanviks folkhögskola

Projektmaterial. Bosöns Folkhögskola

Projektmaterial. Härnösands folkhögskola

Projektmaterial. Birkagårdens folkhögskola

Projektmaterial. Att presentera projekt med IT-stöd Företagarnas folkhögskola

Projektmaterial. Hellidens folkhögskola

Projektmaterial. ITiS-rapport Fritidsledarlinjen Mullsjö folkhögskola

Mall för studiecirkelns arbetsplan

Projektmaterial. Molkoms folkhögskola

Projektmaterial. Skinnskattebergs folkhögskola

Projektmaterial. Molkoms folkhögskola

Den digitala skolan När praktik möter teori möter praktik ULRIHCA MALMBERG

Innehållsförteckning. 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning

Konstverket Air av Curt Asker

Digitala Minnen. Luleå kommun

Projektmaterial. Skinnskattebergs folkhögskola

4. Beskriv projektets inslag av och inriktning mot ett flexibelt lärande

Projektmaterial. DIGITALA RÄNDER Fornby folkhögskola

Projektmaterial DISTANSUNDERVISNING MED DATAKOMMUNIKATION. Mora folkhögskola

Projektmaterial INFORMATIONSSAMHÄLLET. Strömbäcks folkhögskola

BARN I STADEN MÖTER DJUR

Projektmaterial. PRO folkhögskola

Kurs 6, delkurs 1; Omsorg, habilitering/rehabilitering och vård 10 poäng

Sv-Flex stfb Organisation

Projektrapport-ITiS Spängerskolan

Sociala arbetskooperativ. inte starta eget - men starta vårat. Riksförbundet för Social och Mental Hälsa,

Projektmaterial MIND-MAP. Klarälvdalens folkhögskola

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet

Filosofin bakom modellen bygger på uppfattningen att varje människa har resurser och kraft att:

Skaparkraft ger resultat Kulturens Hus Luleå, 3 februari 2011

Innehållsförteckning. 1. Inledning. 2. Förutsättningar. 3. Läroplansmål 3.1 Normer och värden. 3.2 Utveckling och lärande. 3.3 Barns inflytande.

Riktlinjer för. VFU verksamhetsförlagd utbildning. LHS, Akademin för lärande, humaniora och samhälle

Utveckla din IT- kompetens

Projektmaterial. Kid-IT. Kjesäters folkhögskola

Teamplan Ugglums skola F /2012

Flexibelt lärande i den sociala ekonomin fhsk Organisation

Tollarpsskola Sofie Frank Ove Strömvall Anette Berg Jonas Friberg Matts Premberg Yvonne Svensson Anna-Karin Karlsson

Projektmaterial. IT-bonden i Småland Studieförbundet Vuxenskolan

Utvärdering av Att skriva sig till läsning läsåret

folkbildning.net en antologi om folkbildningen och det flexibla lärandet andra reviderade upplagan SÄRTRYCK

Studiecirkeln omfattar 3 x 3 tim inkl fika. Utöver träffarna ingår en liten förberedande uppgift inför träffarna.

JA, MYCKET. ABSOLUT! Ja. Programmet är dessutom mycket roligare att arbeta med än vad jag hade trott.

Projektmaterial. Företagarnas Folkhögskola

Pedagogiskt ledarskap och kollegialt lärande i förskolan

Projektmaterial. ABF Södra Lappmarken

Riktlinjer fo r VFU verksamhetsfo rlagd utbildning

Tips till dig som UTBILDARE

PROJEKTMATERIAL. Tvärpedagogiskt utvecklingsarbete. Lunnevads folkhögskola. Juni 2001

Välkommen till. Särskild utbildning för vuxna i Trelleborg

Cambros elektroniska utvärderingssystem

Motion om sociala arbetskooperativ

Omelett! VAD HANDLAR BOKEN OM? LGR 11 CENTRALT INNEHÅLL SOM TRÄNAS ELEVERNA TRÄNAR FÖLJANDE FÖRMÅGOR LGRS 11 CENTRALT INNEHÅLL SOM TRÄNAS

Verksamhetsplan. Förskolorna område Öst

Lokal pedagogisk planering Läsåret

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN

Kursrapport Förskollärarutbildning, 210 hp

Forskningsbasert utvikling av undervisningsvideor. Video for Kvalitet Jonas Persson

ARBETSLAGETS VERKSAMHET OCH ORGANISATION. Årskurs 2. Arbetslagsdeklaration/Arbetslagets pedagogiska idé

Presentation av Björkängens förskola

Bett mässa i London 2013

Att göra en studieplan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Dokumentation för dig som deltagit i kursen: Förskoleklassens uppdrag - hur utformar vi förskoleklassens verksamhet?

Ett Itis-projekt av Ingela Dahlby Ingrid Nilsson Maria Nilsson Karina Arnkvist Rönnowsskolan i Åhus

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet

! " IT-mål01-03.doc 1

ITiS. Ett utvecklingsarbete i Eskilsby skola Ht kultur miljö teknik. Arbetslaget i Eskilsby skola

Hur stödjer vi lärares lärande och professionalitet i ämnet svenska

Särskild utbildning för vuxna

Innehå llsfö rteckning

Elevsamtal med eleverna kring deras lärande

Mall för kursrapporter vid Malmö universitet

Pedagogisk planering. Verksamhetsåret 2018/19. Förskolan Lyckan. Nattis

Smärta, en introduktion En presentation för datorstött lärande

Riktlinjer för VFU verksamhetsförlagd utbildning

Hur dokumenterar vi elevens individuella utveckling?

Lärarhandledning. Tidningsskaparna. åk 3 5

Manual och instruktioner Workshop Arbetsplatslärande DigIT. Workshop arbetsplatslärande 1 timme Arbetsplatslärande våren 2018 ESF PROJEKT DIGIT

Verksamheten skall utgå från barnens erfarenhetsvärld,intressen, motivation och drivkraft att söka kunskaper. Barn söker och erövrar kunskap genom

ITis arbete. VT Internationellt tänkande.

REMISSVAR BETÄNKANDET FRÅN SOCIALBIDRAG TILL ARBETE SOU 2007:2

Distanspedagogik bland folkbildare DiFo

Arbetsplan för Långareds förskola Läsåret 2014/2015

AEC 7 Ch av 10. Detta ska du kunna (= konkretisering)

Ett ITiS-projekt på Spängerskolan i Arkelstorp Kristianstad kommun vt-02

Reggio Emilia, en stad med ca invånare i norra Italien. Den är känd för sin pedagogiska filosofi som växte fram efter andra världskriget.

PIM Examination 5. Inspirationsmaterial för elever och pedagoger. Filmskapande i PhotoStory 3

Kursens namn: Datorkunskap AKO... 2 Kursens namn: Engelska AKO... 3 Kursens namn: Idrott AKO... 4 Kursens namn: Klasstimme AKO...

PROJEKTMATERIAL. Interaktiva distansstudiematerial (Distanspraktika) Runö folkhögskola. Februari 2001

Itis projekt Ht 2000 Särskolan Kulltorp Särskolan Norretull BUF

Arbetsplan. Killingens förskola

BEHÖVS DET BÖCKER PÅ ÄLDREBOENDET. Seminarium på Mötesplats äldreomsorg mars Presentation

Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering

Enkätundersökning IT-pedagoger 2010/11, 2011/12, 2012/13

KOLLEGALYFTET. Ett utvecklingsarbete inom det systematiska kvalitetsarbetet på Sörbyängsskolan och Kryddgårdsskolan. Gy träff Örebro

ITiS arbete. Trafiken i skolan

Heartmaps Skriva dikter

KURSPLAN. Kursens omfattning 55,5 högskolepoäng. Förkunskapskrav Antagen till Kungl. Konsthögskolans masterprogram i fri konst.

Att överbrygga den digitala klyftan

Transkript:

Projektmaterial KOOPERATIV VALBORG Sunderby folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net

Sunderby folkhögskola våren 2002 ITiS ITiS-projekt KOOPERATIV VALBORG Arbetslag Kooperativ Valborg Britta Backman Carina Edlund Hansson Carina Erixon Christina Holmqvist Yvonne Norberg Ylva Yvesand Brännwall

INNEHÅLLSFÖRTECKNING BAKGRUND...3 C:\WINDOWS\Skrivbord\ITis-rapport - Kooperativ Valborg.doc - _Toc19956069#_Toc19956069 Syfte...4 Metod...4 GENOMFÖRANDE...5 RESULTAT...6 DISKUSSION...7 LITTERATURFÖRTECKNING...8

BAKGRUND Inledning Sunderby folkhögskola består av många olika verksamheter. Det finns en allmän linje med elever som vill läsa in sin gymnasiebehörighet och det finns en konstlinje, men också flera speciallinjer för människor som av olika skäl behöver någon typ av anpassad studiegång. Vi har dessutom en grupp av tidigare deltagare som bildat ett kooperativ på skolan Kooperativ Valborg. Kooperativet driver café, tillverkar papper samt odlar kryddor. Valborgkooperativet är ett pilotprojekt som har blivit uppmärksammat som en möjlig väg för människor med någon typ av social och/eller mental ohälsa att kunna återskapa en meningsfull tillvaro. Kooperativ Valborg tog sin början för fem år sedan (1997). Då startade en tjugoveckors kurs för tolv deltagare som kallades KAK (det står för Kunskap, Arbete och Kamratstöd). Kursen vände sig särskilt till människor med psykisk och/eller social ohälsa. Där talades det ofta om drömmar och önskningar om vad man helst av allt skulle vilja göra. Många hade tankar om arbeten och sysselsättningar som skulle vara lustfyllda men ändå anpassade till mig som inte orkar till 100 %. Den gemensamma nämnaren var oftast att få träffa människor. Det började som en spirande önskan om att kanske kunna förverkliga något tillsammans. Några av dessa ursprungsdeltagare finns med som en kärna i det nybildade Kooperativ Valborg, för gruppen uppehöll kontakten sinsemellan. De fortsatte med att gå på en allmän anpassad kurs för att få tid att repetera och finna sig tillrätta som studerande. Det hela fortsatte trevande med att en styrelse bildades som formulerade deltagarnas intressen på så sätt att alla kunde enas. Man bildade Projekt Valborg och sökte EU-medel. Under tiden hade sysslorna utarbetats efter var och ens önskemål. Det var viktigt för gruppen att finna sina egna former. Det var också under den här tiden som man utforskade vad som bäst

skulle ta tillvara medlemmarnas intressen. Studieresor gjordes både inom landet och utomlands för att på så vis få nya idéer och vidgade vyer. Caféverksamheten, papperstillverkningen samt trädgårdsarbetet var önskemål som funnits med sedan starten. Kooperativverksamheten kom till som något som man behövde lära sig mer om. I Valborgdeltagarnas verksamhet ingår att informera om sin verksamhet och om idéerna bakom kooperativ. Den verksamhet som Valborgdeltagarna bedriver och behöver kunna presentera är till exempel sin papperstillverkning där de tillverkar brevpapper, namnskyltar och mappar med mera. De behöver även kunna presentera kryddgården, där de odlar fram blommor och frön för olika användningsområden. De bedriver även caféverksamhet med försäljning, främst till alla skolans elever, vilken de behöver kunna informera om och presentera på ett bra sätt. Deltagarna har dessutom påbörjat ett miljöarbete som deras verksamhet involverar. Syfte Syftet med vårt projekt är att tillsammans med deltagarna i Kooperativ Valborg ta fram ett presentationsmaterial för kooperativets olika verksamheter vilket också kan fungera som ett verktyg för deltagarna att presentera sitt kooperativa samarbete med. Metod Vi har tillsammans med Valborgdeltagarna samlat material om deras olika verksamheter. Vi har samlat fakta, dokumenterat med foton och gjort intervjuer. Detta har vi sammanställt i ett multimedieprogram. Programmet vi använt oss av är multimedieprogrammet HyperStudio 4.0. Multimedia betyder att man kan kombinera bild, ljud samt text och göra en interaktiv presentation som tilltalar flera av våra sinnen. HyperStudio är ett interaktivt program dvs. det tillåter den som tittar på en presentation att själv delta genom att styra presentationen med hjälp av knappar.

Knappar ges olika egenskaper. Genom att klicka på dem kan man gå vidare till nästa kort, spela upp en film, lyssna på ljud m.m. Vi valde HyperStudio för att det är ett bra nybörjarprogram. De flesta funktioner som behövs finns med. Dessutom har vi licenser till detta program på skolan. GENOMFÖRANDE Kooperativ Valborg, som bedriver hela sin verksamhet på Sunderby folkhögskola, uttryckte en önskan om hjälp för att på bästa sätt kunna presentera - och informera om sitt kooperativ och dess olika verksamheter. I samtal med kooperativets deltagare inventerade vi deras behov och kom fram till en arbetsform som tilltalade bägge grupper. Det innebar till att börja med att vi som arbetar som pedagoger startade två studiecirklar, en i kooperation och en för att arbeta oss igenom boken Folkbildning.net - en antologi om folkbildningen och det flexibla lärandet (Axelsson m.fl., 2001). Det kändes viktigt för oss att lära oss så mycket som möjligt om kooperation och dess möjligheter innan vi gav oss i kast med den verkliga uppgiften; att framställa en presentation av Kooperativ Valborg. Som litteratur i studiecirkeln om kooperation hade vi Att skapa kooperativ En handledning i att starta kooperativa föreningar och företag (Bartilsson, 1998). Vi träffades en gång i veckan i vardera studiecirkel för diskussioner, genomgång och vidare planering. Förutom dessa träffar hade vi kontinuerlig kontakt med deltagarna i Valborg för att höra deras åsikter och få bekräftelse att vi var på rätt väg. Väl insatta i Valborgs verksamhet kom vi, tillsammans med deltagarna, överens om en arbetsgång för den presentationsteknik de önskade, vilken var att göra en multimedieproduktion på CD-rom som beskriver kooperativets alla delar. Önskemålet var att produktionen skulle vara ett komplement till en muntlig presentation av kooperativet samt även kunna säljas i informationssyfte.

Vi valde verksamhet efter vår ämnesinriktning, men vi fick även områden att arbeta med som innebar att vi fick möjlighet att sätta oss in i andra ämnesområden än de vi arbetar med vanligtvis. Detta var mycket intressant och lärorikt för oss. När vi, i samråd med kooperativdeltagarna, valt vilken multimedieproduktion som skulle vara lämpligast inföll en mycket intensiv period. Vi behövde bilder på deltagare, verksamheter och produkter. Vi behövde även bearbeta den skriftliga information som deltagarna ville skulle finnas i anslutning till bilderna. Vi utbildade oss själva på digitalkamera, scanner samt HyperStudio. I studiecirkeln om kooperation väcktes idén om en ny linje på skolan kooperativt företagande. Där tog vi tillvara på de idéer och tankar som väckts under ITiS-projektets gång. Kursen ska utgå från storyline-perspektivet. Deltagarna ska delas in i två grupper som tillsammans ska bygga upp varsitt kooperativ. Vi ska använda oss av dockor och arbeta både praktiskt och teoretiskt. Alla ämnen kommer då att integreras på ett naturligt sätt, från juridik och företagsekonomi till att presentera sitt företag på engelska. Hela tiden ska datorn vara ett arbetsredskap. Dessutom funderar vi på en distanskurs för handledare i sociala arbetskooperativ. Då får vi prova de idéer vi fått under läsningen av folkbildning.netboken! RESULTAT Resultatet har blivit en CD-romskiva med ett multimediaprogram om kooperativet Valborg. Startsidan består av kooperativets namn och ett antal knappar som i sin tur leder vidare till ytterligare information om kooperativets olika arbetsområden som café, kryddor, papper och miljö. Därtill finns knappar till en presentation av deltagarna och information om kooperation och social ekonomi.

Tanken är att man kan använda CD-romen vid studiebesök, både till grupper och enstaka besökare. Det går att klicka sig runt genom hela programmet och prata till bilder och texter, men det går också att låta en besökare själv välja inom vilka områden man vill fördjupa sig. Eftersom många ringer till kooperativet och är nyfikna på deras verksamhet. Tillsammans med videofilmen som de tidigare gjort fungerar CD-romen som ett komplement. DISKUSSION Syftet med vårt arbete var att, tillsammans med Kooperativ Valborg, göra en presentation av deras verksamhet i form av ett multimedieprogram. Vi har uppnått vårt syfte även om vägen dit har varit lite krokig. Först var det arbetet med att få deltagarna att känna delaktighet i projektet och sedan att lära oss att göra en multimedieproduktion. Det har krävt ett idogt och omsorgsfullt arbete. När allt är avslutat står det klart att vi lärt oss mycket. För att förstå bakgrunden till, och tankarna i, Kooperativ Valborg har vi lärt oss vad ett socialt arbetskooperativ är. Genom att först sätta oss in i den del av kooperativet var och en hade ansvar för och sedan sätta ihop de olika delarna till en helhet lärde vi oss mycket om både kooperativ och multimedieproduktion. Presentationen innebar att perspektivet vidgades från delar till en helhet. Det har varit både berikande och lärorikt att träffa lärare från andra skolor vid seminarierna. Diskussionerna om artiklarna utvidgades till givande pedagogiska samtal där vi ventilerat olika arbetssätt och erfarenheter allt från om hur vi jobbar med IT på de olika skolorna till skolfrågor i allmänhet. Det har varit inspirerande och fyllt en stor funktion. Sedan datorn förstås. De bärbara datorerna är fantastiska att planera med eftersom de är så lätta att ta med sig överallt. Vi har alla sedan tidigare varsin

dator på vår arbetsplats, men den användes oftast bara till det nödvändigaste och det vi redan kunde. Nu är det skillnad. Det känns som det är lättare att våga sig på nya program och gå djupare in i dem vi redan använder. Dessutom kan vi nu använda HyperStudio när våra deltagare i andra grupper ska redovisa sitt arbete. För oss som arbetar på folkhögskola är det speciellt viktigt att jobba med olika redovisningsformer eftersom vi inte har prov utan bedömer deltagarna efter hur de arbetar och hur de redovisar resultatet. Det ämnesövergripande perspektivet vi använt oss av har lärt oss att den frihet och flexibilitet det erbjuder kan passa många elevgrupper, inte bara de som ingår i ett socialt kooperativ. Under ett seminarium fick vi se en video om storyline och flexibelt lärande. Denna har inspirerat oss mycket i vår planering inför kommande läsår. Vi har insett att vi måste gå ifrån synen på datorundervisning som ett särskilt ämne till att använda datorn mer som ett komplement och ett kontinuerligt arbetsredskap i ämnesövergripande studier. Vi vill avsluta med ett tänkvärt citat av Thomas Edison, skrivet redan 1922, (ur folkbildning.net, 2001 s. 184) vilket belyser hur förutseende en tanke kunde vara för 80 år sedan. I believe that the motion picture is destinied to revolutionize our educational system and that in a few years it will supplant largely, if not entirely the use of textbooks. I should say that on the average we get about two percent efficiency out of schoolbooks as they are written today. The education of the future, as I see it, will be conducted through the medium of the motion picture LITTERATURFÖRTECKNING

Axelsson, L-E, Bodin, K, Norberg, R, Persson, T & Svensson, I. Folkbildning.net en antologi om folkbildningen och det flexibla lärandet. Folkbildningsrådet & Distum, 2001. Bartilsson, S. Att skapa kooperativ En handledning i att starta kooperativa föreningar och företag. Kooperativa institutet och Kooperationens Förhandlingsorganisation, 1998.