Mätning av starkt carcinogena dibensopyrener i

Mätning av starkt carcinogena dibensopyrener i fordonsemissioner EMFOPROJEKT AL90A2004:15117 EMFO Workshop, Stockholm, mars 2009 Roger Westerholm, Christoffer Bergvall och Lena Elfver

Dibensopyrener Ingår i gruppen polycykliska aromatiska kolväten (PAH) Är uppbyggda av sex kondenserade bensenringar Finns flertal isomerer Molekylvikt 302 Da 2009-03-05 / Roger Westerholm, Analytisk kemi

Strukturer 2009-03-05 / Roger Westerholm, Analytisk kemi

Var kommer de ifrån? PAH bildas vid ofullständig förbränning av organiskt material i luft Fordons emissioner i Industri Sopförbränning Uppvärmning av fastigheter (ved) Skogsbränder Vulkanutbrott Cigarettrök 2009-03-05 / Roger Westerholm, Analytisk kemi

Varför är det viktigt att mäta halter? PAH har i djurstudier visat sig vara carcinogena benso[a]pyren är klassad som human carcinogen av IARC (Group 1) Dibensopyrener kan vara upp till 100 gånger g mer carcinogena än benso[a]pyren Dibenso[a,l]pyren är troligen den starkaste kemiska carcinogen som någonsin testats 2009-03-05 / Roger Westerholm, Analytisk kemi

Toxic Equivalency Factor (TEF)-tabell Relativ cancer potens för några dibensopyrener jämfört med benso[a]pyren Ämne CARB 1994 Collins et al. Ontario Muller 1997 1998 Benso[a]pyren 1 1 Dibenso[a,e]pyren 1 1,0 Dibenso[a,h]pyren 10 1,2 Dibenso[a,i]pyren 10 ------- Dibenso[a,l]pyren 10 100 2009-03-05 / Roger Westerholm, Analytisk kemi

Analytiska svårigheter Låga halter jämfört med andra PAH, vilket gör identifiering och kvantifiering svårt Många isomerer med MW 302 (teoretiskt 84 st), vilket kan ge koeluering Dessa svårigheter gör att det är lite publicerat 2009-03-05 / Roger Westerholm, Analytisk kemi

Validering i av extraktionsmetod och analysmetod har utförts och publicerats Luftpartiklar NIST SRM 1649a Dieselpartiklar NIST SRM 1650b Dieselpartiklar NIST SRM 2975 2009-03-05 / Roger Westerholm, Analytisk kemi

Testfordon Diesel MK1 D1 personbil, 2004, EURO 4 D2 personbil, 2005, EURO 4 Bensin MK1 G1 personbil, 2001, EURO 3 G2 personbil, 1999, EURO 2 2009-03-05 / Roger Westerholm, Analytisk kemi

ARTEMIS körcykler AU 17 km/h AR 60 km/h AM 120 km/h 2009-03-05 / Roger Westerholm, Analytisk kemi

Partikulär PAH koncentration ng/mg ng/mg PM bensin 1000 900 800 700 600 500 400 300 200 100 ng/mg PM diesel 400 360 320 280 G1 240 G2 D1 200 D2 160 120 80 40 0 0 0 20 40 60 80 100 120 140 Driving cycle mean speed km/h 2009-03-05 / Roger Westerholm, Analytisk kemi

PAH emission ng/km ng/km 8000 7000 6000 G1 5000 G2 4000 D1 D2 3000 2000 1000 0 0 20 40 60 80 100 120 140 Driving cycle mean speed km/h 2009-03-05 / Roger Westerholm, Analytisk kemi

Partikulär PAH cancerpotens per km Sum (ng/km*tef) 2500 2250 2000 1750 G1 1500 G2 1250 D1 1000 750 500 250 D2 0 0 20 40 60 80 100 120 140 Driving cycle mean speed km/h 2009-03-05 / Roger Westerholm, Analytisk kemi

Slutsatser (endast 2 diesel/2 bensin fordon) Partiklar från bensinfordon innehåller mer PAH/mg PM. Maximum i AR PAH emissionen (PAH/km) ökar för bensinfordon med ökad medelhastighet h t och för dieselfordon d minskar den Emissionsfaktorerna för dibenspyrenerna (per km) är de första som publicerats för personbilar. Dessa saknas helt för bussar/lastbilar 2009-03-05 / Roger Westerholm, Analytisk kemi

Slutsatser (endast 2 diesel/2 bensin fordon) Partikulär cancerpotens per km ökar för bensinfordon med ökad medelhastighet och för dieselfordon d minskar den En högre partikulär cancerpotens per km observerades för de två dieselfordonen d vid låg medelhastighet jämfört med de två bensinfordonen (city traffic) Dibenso(a,l)pyren ger störst bidrag till den partikulära PAH cancerpotensen i dieselpartiklar. 2009-03-05 / Roger Westerholm, Analytisk kemi

Determination of Highly Carcinogenic Dibenzopyrene Isomers in Particulate Emissions from two Diesel- and two Gasoline-Fuelled Light-Duty Vehicles Christoffer Bergvall and Roger Westerholm Submitted for publication Atmospheric Environment 2009-03-05 / Roger Westerholm, Analytisk kemi

Kvantifiering och identifiering av partikulära polycykliska aromatiska kolväten (PAH) från moderna dieselmotorer och dieselbränslen EMFOPROJEKT AL90B2004:01149 EMFO Workshop, Stockholm, mars 2009 Roger Westerholm, Miroslawa Abul-Milh, Christoffer Bergvall, Heije Westberg och Lena Elfver

Bakgrund Projektet bidrar till grundläggande kunskap och uppdaterade emissionsfaktorer från bränslen och moderna dieselmotorer. Mätningarna kommer att resultera i emissionsfaktorer som kan implementeras i emissionsmodeller. Genom kunskapen som genereras kan motortillverkare även optimera mot lägre emissioner av icke reglerade partikulära avgaskomponenter typ PAH. 2009-03-05 / Roger Westerholm, Analytisk kemi

Utförande Provtagning har utförts vid Volvo Technology AB. Reglerade: kolmonoxid (CO), oförbrännda kolväten (HC), kväveoxider (NOx), partiklar. Icke reglerade avgaskomponenter: N 2 O, NO 2, NH 3, SO 2, CH 4, aldehyder, vissa specifika kolväten samt partikellokaliserade polycykliska aromatiska kolväten (PAH). 2009-03-05 / Roger Westerholm, Analytisk kemi

Belastningspunkter 3000 2500 ESC test points (13 stages) M ax torque curve 2000 Torq que 1500 1000 Idle 500 0 A B C 500 700 900 1100 1300 1500 1700 1900 Engine speed [rpm] 2009-03-05 / Roger Westerholm, Analytisk kemi

Utvalda emissionsvärden från ESC-punkten A50 (1200rpm, 150Nm) för olika bränslen Bränsle Specific VSD 10 Syntetisk Dieselbränsle Referens Dieselbränsle WWFC4 dieselbränsle MK1 Brake NOx Soot FC PM (g/kwh) (g/kwh) (g/kwh) (g/kwh) 2.03 0.026 204.6 0.033 0.95 0.18 209.5 0.145 2.18 0.055 216 0.0125 0.98 0.047 216.8 0.037 2.2 0.021 204 0.035 0.87 0.208 210.5 0.194 2.01 0.0167 199.9 0.0165 0.98 0.1266 203.2 0.1049 2.07 0.0261 201.3 0.03 0.844 0.177 208 0.15 2009-03-05 / Roger Westerholm, Analytisk kemi

VSD A50 (1200rpm, 150 Nm) VSD A50 (1200rpm, 150Nm) 350 300 NOx 2g/kWh CO ppm NOx ppm N2O ppm SO2 ppm 50 45 40 or CO concentr ration (ppm) Nox 250 200 150 100 NOx 1g/gWh 35 30 25 20 15 ration (ppm) N2O or SO2 concent 10 50 5 0 13:25:00 13:39:24 13:53:48 14:08:12 14:22:36 14:37:00 14:51:24 0 15:05:48 Time 2009-03-05 / Roger Westerholm, Analytisk kemi

PAH 36st Dibenzothiophene 1-Methylfluoranthene 3-Methylchrysene y Phenanthrene Benz(a)fluorene 2-Methylchrysene Anthracene Retene 6-Methylchrysene 3-Methylphenanthrene 2-methylpyrene 1-Methylchrysene 2M 2-Methylphenanthrene h 4M 4-Methylpyrene Benzo(b&k)fluoranthene 9-Methylphenanthrene 1-Methylpyrene Benzo(e)pyrene 1-Methylphenanthrene Benzo(ghi)fluoranthene Benzo(a)pyrene 2-Phenylnaphthalene Benzo(c)phenanthrene Perylene 3,6-Dimethylphenanthrene Benzo(b)naphto(1,2-d)thiophene Indeno(1,2,3-cd)fluoranthene 3,9-Dimethylphenanthrene Cyclopenta(cd)pyrene Indeno(1,2,3-cd)pyrene Fluoranthene Benzo(a)anthracene Benzo(ghi)perylene Pyrene Chrysene Coronene 2009-03-05 / Roger Westerholm, Analytisk kemi

Utvalda PAH emissionsvärden från ESC-punkten A50 (1200rpm, 150Nm) för olika bränslen PAH summa 36 st Syntet VSD MK1 Bränsle sum PAH mg/l 56,2 1084 21,0 Emission sum PAH ng/mg partiklar 591 1142 533 2009-03-05 / Roger Westerholm, Analytisk kemi

Preliminär i jämförelse mellan tung dieselmotor och D1, D2 lätt dieselmotor ng PAH/mg PM Medelvärde för tung dieselmotor (moder) ~40 ng/mg PM Summa PAH Mw 252-302 (15 st) Medelvärde för lätt dieselmotor (transienter) ~ 20 ng/mg PM Summa PAH Mw 252-302 (15 st) Mer forskning behövs... 2009-03-05 / Roger Westerholm, Analytisk kemi

I SRM dieselpartiklar och Stockholms luft har nya okända tyngre PAH detekterats Mw SRM 1650b SRM 2975 Stockholm Full scan Full scan SIM 316 16 3 >35 326 18 11 >20 328 23 21 >30 342 4 15 >30 350 5 1 >20 352 16 8 >45 366-5 >5 376 1 - >1 Summa 83 64 >186 2009-03-05 / Roger Westerholm, Analytisk kemi

Slutsatser Identifiera okända tyngre PAH Hälsoeffekter från tyngre PAH saknas i litteraturen Mer forskning behövs Vad händer efter EMFO? 2009-03-05 / Roger Westerholm, Analytisk kemi

EMFO avslutande seminarium Hjärt-kärl och lungeffekter av dieselavgaser Thomas Sandström Lung och allergienheten, MedicinCentrum Norrlands universitetssjukhus Umeå

Hälsoeffektstudier 1. Nya mekanismer påvisade bakom astmatikers försämring av dieselavgaser 2. Ozon förvärrar hälsoeffekter av partiklar 3. Dieseleffekterna lika med olika motorer och körsätt 4. Hjärtkärlpåverkan av diesel 5. Ej skydd av hjärt-kärlmediciner hos hjärtsjuka 6. Skyddseffekter av avgasfilter för dieselmotorer 7. Vägdamm ger stark inflammation i lungorna

Blodkärlsrörlighet Blodkärlseffekter av dieselavgaser Koagulation Kväveoxid (NO) tpa bristning Blodpropp Plack- Inflammation Snabbt ökad styvhet Minskad vidgningsförmåga Minskad t-pa frisättning Ökad klistrighet hos blodplättar Ökad proppbildningstendens TIDSFÖRLOPP STÄMMER MED HJÄRTINFARKTSTUDIER

Blodproppsbildningen ökar av dieselavgaser Lucking et al. Eur Heart J 2008

Diesel avgaseffekter hjärtsjuka personer 20 män Kranskärlsförträngning behandlad med PCI Ingen diabetes eller hjärtsvikt Normalt maximalt arbetsprov Inga symptom Full skyddande medicinering Bevisad kranskärlssjukdom men säker grupp Mills et al. New Engl J Med 2007

EKG-påverkan under lätt arbete vila Lätt arbete vila

Samverkan mellan buller och luftföroreningar från vägtrafik för uppkomst av hjärtinfarkt Jenny Selander Jenny Selander Doktorand Institutet för Miljömedicin Karolinska Institutet

SHEEP Stockholm HEart Epidemiology Program Fall-kontroll studie Alla förstagångshjärtinfarkter Män och kvinnor 45 70 år Stockholms län 1992-19941994 Matchning mot ålder, kön och upptagningsområde Enkät Läkarundersökning Provtagning Jenny Selander 20/04/2009 2

Urval och metod Alla män och kvinnor boende i Stockholm sedan 1970 Fall: 1571 Kontroller: 2095 Ny enkät Bostadens utformning Hörselskador Besvärad av buller i bostaden Yk Yrkesbuller Övriga bullerkällor Bullerklassificerade bostadsadressen Jenny Selander 20/04/2009 3

Bullerklassificering av vägtrafik i boendemiljön Alla adresser 1970-1994 bullerklassificerades (ca 8000) db i årsmedeldygn: Avstånd Vinkel Antal fordon/dygn Hastighet Tidsvägt medelvärde för bullerexponering under observationstiden Inom 200m från järnväg Jenny Selander 20/04/2009 4

Beräkning av luftföroreningar i boendemiljön Bostadsadresserna koordinatsattes Koordinaterna - spridningsmodeller (emissionsdatabaser) Validering mot fasta mätstationer Jenny Selander 20/04/2009 5

Risk för hjärtinfarkt (ickefatal/fatal) vid långtidsexponering för luftföroreningar 4 NO 2 från trafik 4 CO från trafik 2 2 1 1 KI) R (95% OR 4 PM 10 från trafik 4 SO 2 från uppvärmning 2 2 1 1 Från: Rosenlund m fl Epidemiology 2006 Jenny Selander 20/04/2009 6

Risk för hjärtinfarkt vid långtidsexponering för vägtrafikbuller, justerat för luftföroreningar Alla deltagare RRR Exkluderat deltagare 95% CI <200m från spårväg, hörselskada <1970 2.5 2.0 1.5 1.0 05 0.5 Icke-fatal Fatal, på sjukhus Fatal, utanför sjukhus Selander et al Epidemiology mars 2009 Jenny Selander 20/04/2009 7

Risk för hjärtinfarkt vid långtidsexponering för vägtrafikbuller, justerat för luftföroreningar samt vice versa RRR 95%CI Buller Luftföroreningar 30 3.0 2.5 2.0 1.5 1.0 0.5 Icke-fatal Fatal, Fatal, på sjukhus utanför sjukhus Jenny Selander 20/04/2009 8

Emission, dispersion and health effects of air pollutants and community noise in Scania - an integrated study on road-, railway-, air- and sea traffic and industries Lund University Occupational and Environmental Medicine GIS-center EMFO seminar 090305

Specific goal 1: Exposures air pollution noise the covariation between these emissions, and sociodemographic conditions health promoting aspects in the natural environment near the residence.

National and municipal road data

01 Dec 2002 kl: 22.00 01.00 04.00 07.00 10.00 13.00 16.00 19.00

Traffic noise Road Railroad Air Simplified model for road noise (overestimates in cities) Soundplan (available for Malmö) Ardö J. Trafik, människor och miljö i Skåne. Projektrapport till Naturvårdsverket. http://www.giscentrum.lu.se/miljodb/buller_215_04.pdf Liljewalch-Fogelmark K. Tågbuller i Skåne - befolkningens exponering. Seminarieuppsatser 125, Centrum för Geobiosfärsvetenskap, Naturgeografi och Ekosystemanalys, Lunds Universitet, 2006 Ardö, J. 2008. Skånsk Miljödatabas - uppbyggnad och kvalitetskontroll - projekt redovisning. Arbetsrapport, GIS-Centrum Centrum, Lunds Universitet, 36 pp.

Rekreationsvärden 5 karaktärer (städerna är ännu ej kartlagda) Vildhet Artrikedom Rofylldhet Rymd Kultur/odlingslandskap

Medelantal karaktärer inom 300 meter ifrån bostaden per kommun Excluded urban areas Counties with excluded urban areas Mean number of characteristics within 300 meters distance from the residence 0-0.25 0.26-0.5 0.51-0.75 0.76-1 1.01-1.25 1.26-1.5 1.51-1.75 0 50 Kilometers 58% av den undersökta befolkningen har inte någon karaktär inom 300 m!

PHS 2004: Recreational values and neighbourhood satisfaction High neighbourhood satisfaction N=580 4 5 N=131 70 83 ional value es. of recreati N=1025 3 N=211 N=1487 2 N=347 N=3872 1 N=1616 50 59 66 80 78 74 House-ow ners Tenants No. N=6966 0 N=3637 41 73 0 20 40 60 80 100 Percent

Are associations between socioeconomic characteristics and exposure to air pollution consistent? Malmö No, not between cities and not always a similar pattern between different indices of socioeconomic position Lund Stroh E et al (2005) Int J Health Geogr Bubble diagrams; Percentage of population with high education versus annual mean concentration of NO2 at their real estate. The bubbles are sized according to the weight of the estimate, which depends on the size of the population

Specific goal 2: Health effects Respiratory Cardiovascular (hypertension, stroke) Annoyance, sleep, physical activity. Reproductive effects (birth weight)

Sources of health information Public health survey in Scania (PHS) 1999 n (participants) = 13 614, 58% participation Respiratory health 2000 n = 9219, 78% participation PHS 2004* n = 27 963, 59% participation p PHS 1999-2005 (longitudinal) n = 10 485, 77% participation Noise and health, Malmö 2007 n = 3042, 54% participation PHS 2008 n ~ 30000, ~ 55% participation Riks-Stroke* * with supplementary case-control study Medical Birth Registry

Rekreationsvärden i naturliga omgivningsmiljön Vardagsmotion (t.ex. promenader, trädgårdsarbete, tyngre hushållsarbete, cykling, simning) Time spent on moderate physical activities BMI Inget samband för boende i eget hus No. of recreational values N=742 4 5 N=1295 3 N=1977 2 N=6166 1 N=12643 0 0 10 20 30 40 50 Percent 5 hours per w eek 3-5 hours per w eek 1-3 hours per w eek 1 hour per w eek No time at all För hyresgäster fanns ett gynnsamt samband Andel med BMI >= 30 kg/m2 Minst en karaktär inom 300m 13% Ingen karaktär inom 300m 17%

Respiratory symptoms and traffic exposure in adults Lindgren A et al (2009) Int J Health Geogr, and submitted OR Allergic asthma OR Allergic rhinitis 2,5 2 2 1,5 1,5 1 1 0,5 0,5 0 0 no road <2/min 2-5/min 6-10/min >10/min no road <2/min 2-5/min 6-10/min >10/min 2,5 OR 2,5 Non-allergic asthma OR 2,5 Chronic bronchitis 2 2 1,5 1,5 1 1 0,5 0,5 0 no road <2/min 2-5/min 6-10/min >10/min 0 no road <2/min 2-5/min 6-10/min >10/min

Ischemic stroke in Scania 2001-2005 A registry-based case-control study. Oudin A et al, submitted. adj OR 1,2 1,1 1 0,9 08 0,8 0,7 0-10 010 10-20-30 30-60 NOx μg/m 3 Adjusted for age, sex, country of birth and civil status. Further second-phase adjustment for smoking, diabetes and hypertension Further second phase adjustment for smoking, diabetes and hypertension did not change the results.

Noise and health Björk J et al (2006). Road traffic noise in southern Sweden and its relation to disturbance of daily activities, annoyance, and health. Scand J Work Env Health Persson R et al (2007). Trait anxiety and modeled exposure as determinants of self-reported annoyance to sound, air pollution and other environmental factors in the home. Int Arch Occup Environ Health Kristiansen J et al (2008). Mental distress and modeled traffic noise exposure as determinants of self-reported sleep problems. Proceedings of the 9th Congress of the International Commission on the Biological Effects of Noise 2008

Specific goal 3: health economy to review existing studies on the cost-ofillness (COI) of air pollution, and perform such a study Pervin T, Gerdtham U-G, Lyttkens CH. Societal costs of air pollution-related health hazards: A review of methods and results. Cost Effectiveness and Resource Allocation, in press 2008

Achievements Several scientific publications, and more to come 2 Licenciate theses 2 PhD theses expected this year GIS as a tool in environmental medicine New collaborations (landscape architecture, public health, environmental medicine, aerosol science.) New grants The emission database for air pollution is used in Scania, and there is a structure for updating and dissemination

Institutionen för tillämpad miljövetenskap Stockholms universitet Betydelsen av lokala kontra regionala partikelkällor för hälsoeffekter observerade i Stockholms län Christer Johansson PM2.5 O 3 IMPORT BC PM10 PNC NH 4 + Ett projekt inom PNC VOC NO PM2.5 x EMISSIONSFORSKNINGSPROGRAMMET SO 4 BC EMFO Christer Johansson, ITM Stockholms universitet

Sft Syfte att kvantifiera påverkan på befolkningens hälsa i Stockholms län av föroreningar (partiklar) som kommer från utsläpp i andra länder och Jämföra med effekterna av lokalt genererade föroreningar Christer Johansson, ITM Stockholms universitet

Bakgrund Olika exponeringskällor bidrar till olika Kemisk sammansättning Lokala källor: trafikens avgaser Lokala åtgärder: ex Miljözon Partikelstorleksfördelningn-n- Lång- distans- transport Internationella utsläppsreduktioner Lokala trafiken: Vägdamm Lokala åtgärder: Minskad Användning av dubbdäck Löslighet, deposition 0.001 001 001 0.01 01 0.1 1 10 Diameter, µm hälsoeffekter?! Christer Johansson, ITM Stockholms universitet

Parter ITM: Institutionen för tillämpad miljövetenskap Camilla Andersson, Christer Johansson Regionala modellberäkningar Partikel mätningar & modell validering LVF/SLB: Miljöförvaltningen, Stockholm Christer Johansson Lokala modellberäkningar Exponeringsberäkningar SMHI Robert Bergström Regionala modellberäkningar IMM/KI & AMM/Sthlms län Tom Bellander, Sven-Göran Eriksson Kvantifiering av hälsoeffekterna Institutet för Miljömedicin Karolinska Institutet Arbets- & Miljömedicin Stockholms läns Landsting Christer Johansson, ITM Stockholms universitet

Genomförande Intransportens bidrag Europa, Sverige, Stokholms län, 1997-2003 Primära o sekundära partiklar samt olika komponenter Sv, DNF, Öst o Västeuropa, sjöfart MATCH modellen, 44 km, 22 vertikala skikt, EMEP emissioner Lokala bidragen Storstockholm Avgas- och icke avgaspartiklar, 1997-2005 Vägtrafikens bidrag, Storstockholm Gauss Airviro, 250 x 250 meters, 250 x 250 meters upplösning LVF emissioner Samordning med TRAPART/EMFO (Bertil Forsberg) Christer Johansson, ITM Stockholms universitet

Exponering och hfötid förtida dödlighet EUROPA: Olika källområden o sjöfart Sekundära primära Effekter på dödlighet baserat på publicerade samband Christer Johansson, ITM Stockholms universitet SVERIGE: Olika källområden o sjöfart sekundära o primära partiklar EU direktiv PM2.5: Vad beror exponeringsminskning på? STOCKHOLMS LÄN: Olika källområden o sjöfart, sekundära primära Beräknade hälsoeffekter (hittills endast förtida död)

Bidrag till exponeringen från olika regioner (personer* personer*ug/m3) ug/m3) Västeuropa Sekundära parttiklar Primärra partiklar Skandinavien Christer Johansson, ITM Stockholms universitet Ö Östeuropa Sjöfart

Effekter på förtida dödlighet i Europa Antag att beräknad exponering representativ för långtidsexponering Pi Primära partiklar 17% per 10 ug/m3 Sekundära partiklar 6% per 10 ug/m3... Totalt 340 000 förtida dödsfall per år 188 000 p g a primära partiklar 152 000 p g a sekundära partiklar Christer Johansson, ITM Stockholms universitet

Alla källor Sveriges D/N/F Sveriges befolknings- exponering Pi Primära Sekundära Västeuropa Östeuropa Sjöfart 1.40 1.20 1.00 0.80 0.60 0.40 0.20 0.00-0.20 0.18 0.23 0.14 0.37 0.17 000 0.00 0.00 0.07 0.10 0.06 0.08 0.21 0.07 0.00 0.19 0.07 0.06 0.07 0.09 0.04 0.07 0.04 0.11 0.04 0.18 0.20 0.24 0.22 0.05 0.13 0.03 0.04 0.08-0.04-0.03 EC OM2.5 IM2.5 SO4 NO3 NH4 Other SEA EEU WEU DNF SE Christer Johansson, ITM Stockholms universitet

1.60 1.40 Primära partiklar 0.10 0.10 010 120 0.10 0.09 0.10 1.20 0.24 Stockholms län: 0.23 0.25 0.22 0.22 0.22 1.00 0.21 0.16 0.13 Bidrag till PM2.5 0.18 0.15 0.14 0.80 011 0.11 011 0.11 0.10 010 0.10 011 0.11 0.11 från olika områden 0.60 0.12 0.10 0.22 0.14 0.11 Sjöfart Östeuropa Västeuropa Dan/Nor/Fin Sverige Christer Johansson, ITM Stockholms universitet 0.40 0.20 0.00 3.00 2.50 2.00 1.50 1.00 050 0.50 0.00 0.72 0.71 0.67 0.74 0.73 0.72 0.76 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 Sekundära partiklar 0.44 0.40 0.44 0.39 0.43 0.34 0.73 0.38 0.71 058 0.58 0.45 0.48 0.58 0.59 0.69 0.42 0.45 0.55 0.47 0.48 0.54 022 0.22 019 0.19 0.23 016 0.16 017 0.17 022 0.22 0.21 0.37 0.43 0.44 0.45 0.40 0.42 0.48 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003

Relativa risker förtida dödlighet Modell: Poisson Kovariater: Temperatur, veckodag, influensa(lag0) RR för död per 10 µg/m3 skattat PM2,5 (lag 0-2) (95% KI) 1.8 RR pe er 10 µg/m m3 1.6 1.4 1.2 1 Alla: RR=1.038 KI: 1.007-1.07.8 Sverige DanNorFin VästEU ÖstEU Sjöfart Alla Jfr. då uppmätt PM10 vid Aspvreten används erhålls RR = 1.1 per 10 ug/m 3 Men ej signifkant med justering för ozon, NOx, vägdamm Christer Johansson, ITM Stockholms universitet

RR utökad modell - Ingen signifikant riskökning vid exponering för icke lokala partiklar - Inget stöd för att sekundära och primära partiklar skiljer m a p påverkan på förtida död i Stockholms Län RR R per 10 µg/m3 Modell: Poisson Kovariater: Temperatur, veckodag, influensa(lag0,1,2), tidstrend i dödlighet, säsong, luftfuktighet, värmebölja(>22,5 C) RR för död per 10 µg/m3 skattat PM2,5 (lag 0-2) (95% KI) 1.8 1.6 1.4 1.2 Långtidseffekter: USA ACS: 1.06 per 10 µg/m 3 LA/USA: 1.17 17 per 10 µg/m 3 1.8 Alla Alla Primära Alla sekundära Källområde Christer Johansson, ITM Stockholms universitet

Sammanfattning 1 Europa o Sverige Stora skillnader i partikelexponeringen Västeuropa bidrar mest med sekundära partiklar Östeuropa mest primära partiklar Sjöfart bidrar med ca 10% av exponeringen För Sveriges bef ger sekundära partiklar störst bidrag Förtida död bland Europas befolkning Totalt ca 340 000 förtida dödsfall per år varav flest (188 000) p g a primära partiklar a men osäkra riskfaktorer Christer Johansson, ITM Stockholms universitet

Sammanfattning 2 Stockholms län Partikelexponeringen Sekundära partiklar ger störst exponeringsbidrag Öst- o Västeuropas utsläpp bidrar mest Sverige ung lika mycket som sjöfarten Primära främst från Sverige Ingen signifikant riskökning vid exponering för icke lokala partiklar Inget stöd för att sekundära och primära partiklar skiljer m a p påverkan på förtida död i Stockholms län Christer Johansson, ITM Stockholms universitet

Publikationer mm Resultat från projektet har också Redovisats på - 2 internationella konferenser - årliga EMFO möten - SCARP, Göteborg 2007 - VTI dagarna i Linköping 2007 Population exposure and mortality due to PM in Europe - long-term simulations of source region and shipping contributions Camilla Andersson, Robert Bergström & Christer Johansson Accepted with revisions IMPORT är del i en doktorsavhandling: Kommande konferens: Christer Johansson, ITM Stockholms universitet

Fortsatt tt arbete Hälsorisk beräkningar Stockholms län Andra hälsoutfall än mortalitet TRAPART: Sjukhusinl. intransp. PM10 och lokalt vägdamm signifikanta samband Andra modeller (GAM, spline, ozon) Utökad tidsserie? Publikation av hälsoriskskattningarna Ev. utökade beräkningar för effekter i Europa Christer Johansson, ITM Stockholms universitet

Trafikrelaterade partiklars relativa och absoluta betydelse för kvantifierbara hälsoutfall - TRAPART Bertil Forsberg, Bo Segerstedt, Kadri Meister, Yrkes- och miljömedicin, Umeå universitet. I samarbete med: Christer Johansson, Patricia Krecl, Johan Ström, ITM, Stockholms universitet. Boel Lövenheim, Tage Jonson, SLB, Stockholms miljöförvaltning

Syfte Syftet med detta projekt är att beskriva korttidssamband d mellan trafikrelaterade t partiklar och olika hälsoutfall med trafikspecifika ifik partikelmått, enhetligt t studerade med tidsserieanalys. Särskilt effekterna av avgaspartiklar och vägdamm avses kvantifieras mer relevant genom projektet.

Metodik Dygnsvisa uppgifter om antal dödsfall, inläggningar g och akutbesök i StorStockholm har hämtats från register vid EpC Rutinmässiga luftföroreningsdata kommer från Stockholm och intilliggande bakgrundsstationer NOx, partikelantal och sot ses som avgasrelevanta indikatorer och ITM har inom projektet t utfört t mätningar för att modellberäkna halter bakåt i tiden

Exponeringsdata: Halter ovan tak av PM 10, NOx och ozon i centrala Stockholm (Södermalm) samt utanför staden (Aspvreten och Norr Malma) utförda av SLb-analys. Meteorologiska data och pollenhalter.

HALTER I ANALYSERNA: Beräknat lokalt haltbidrag av vägdamm PM vägdamm = (PM10 urban -PM10 rural )- 24/1000*(NOx urban -NOx rural ) Uppmätt regional bakgrundshalt av PM10 rural NOx urban som indikator på avgashalt ozon urban

Halter under studieperioden (µg/m3) Förorening Mv (lag0) Max (lag0) IQR (lag01) PM vägdamm 7.6 65.2 5.9 PM rural 9.7 63.0 5.4 Ozon urban 58.9 127.11 29.7 NOx urban 23.22 174.9 12.6

Variation under studieperioden PM resusp 0 20 40 60 80 1998 2000 2002 2004 2006 PM10 rural 0 20 40 60 80 1998 2000 2002 2004 2006 NOx 0 50 100 150 1998 2000 2002 2004 2006 Datum

Låg korrelation effekter kan särskiljas PM resusp PM rural Ozon urban NOx urban PM resusp 005 0.05 026 0.26 024 0.24 PM rural 0.05 0.31-0.08 Ozon urban 0.26 0.31-0.40 NOx urban 0.24-0.08-0.40

Hälsodata: Uppgifter om dagligt g antal fall i StorStockholm (1.2 milj inv) inhämtades från Patientregistret för åren 1998-2005.

Effektvariablerna Antal fall per dygn Hälsoutfall Min Medel Max Inläggning CVD 5 51.53 101 Inläggning ANDN 3 21.84 62 Dödsfall 14 28.55 52 Akutbesök ANDN 8 90.39 204 Akutbesök astma 0 22.24 71 Resultat redovisas här för inläggningar där vi haft likvärdiga data för hela tidsperioden

Dataanalys Poissonregression med programvaran R. Modellerna inkluderar simultant: Alla luftföroreningsvariabler i (lag 01) Temperatur och luftfuktighet Pollen Influensa Kalendereffekter (helger, veckodag) Tidstrend

Resultat Inläggningar för hjärt-kärlsjukdom % fler fall per µg/m3 (lag01)

Resultat Inläggningar för andningsorganen % fler fall per µg/m3 (lag01)

Resultat Korttidseffekt (lag01) på antal dödsfall % fler fall per µg/m3 PM vägdamm 1,6 % (95% KI =-08 0.8, 4.0) 40) PM intransp 1,1 % (95% KI = -1.2, 3.4) Avgaser indikerat med CO hade signifikant effekt:

Slutsatser Vägdamm har effekt på inläggningar för andningsorganen g Avgaser har effekt på inläggningar för hjärtkärlsjukdom j Intransporterat PM10 och ozon har effekt på båda typerna av inläggningar g Effekter (RR) starka internationellt sett Vi har osäkra skattningar för dödsfall (ej signifikanta koefficienter) I APHEA2 hade avgaser (CO) signifikant effekt på antal dödsfall

Manus Forsberg B, Meister K, Johansson C, Segerstedt B. Effects of road dust PM on acute morbidity. Forsberg B, Meister K, Johansson C, Segerstedt B. Different health effects of particulate pollution from different sources

Tack Emissionforskningsprogrammet EMFO (NV, VV m fl) SoS EpC (Patientregistret) Slb Stockholms miljöförvaltning och EMEP Palynologiska laboratoriet och för att ni lyssnat!

FINAL - Fina partiklars betydelse för uppkomst astma, lungsjukdom och luftvägsbesvär Lars Modig, Bertil Forsberg, Christer Johansson (ITM/Slb), Kjell Torén (GU), Christer Janson (UU) EMFO 2009

FINAL - Fina partiklars betydelse för uppkomst astma, lungsjukdom och luftvägsbesvär Astma är en vanlig sjukdom som ökat i förekomst under flera årtionden Det är väl känt att luftföroreningar kan försämra astmatiker Luftföroreningarnas betydelse för uppkomst av astma, särskilt hos vuxna, har varit osäker Studier har begränsats av att avse prevalens och använda grova exponeringasmått (stad/område) Lokal avgashalt har misstänkts vara en riskfaktor EMFO 2009

EMFO 2009

FINAL - Fina partiklars betydelse för uppkomst astma, lungsjukdom och luftvägsbesvär Lars Modig, Bertil Forsberg, Christer Johansson (ITM/Slb), Kjell Torén (GU), Christer Janson (UU) Hur påverkas uppkomst av astma bland vuxna av avgashalten vid bostaden? Hur samvarierar förekomsten av astma, symtom och besvär med avgashalten vid bostaden? Hur blir exponerings-responssambanden med alternativa avgasindikatorer (NO2, avgaspm etc)? EMFO 2009

FINAL Anslag från EMFO (2 år), SCARP, Astmaoch allergifonden 1. RHINE-kohorten 1990-1999 1999 med ca 5400 geokodade vuxna från 3 städer 2. HÄMI tvärsnittsstudie 2004 med 2800 vuxna Göteborg, Umeå och Uppsala EMFO 2009

METOD (RHINE) 7279 slumpade vuxna svarade på ett frågeformulär 1990 och 1999 (ECRHS/RHINE) Deras adresser koordinatsattes Tre spridningsmodeller användes för att beräkna avgashalt vid bostaden ( 50 m) NOx, NO 2, PMavgas Avstånd till större gata/väg (def. trafikföden) EMFO 2009

Beräknad halter av NO2 1990 för deltagare i Umeå EMFO 2009

METOD (RHINE) Nya fall av astma studerades bland dem som 1990 varken rapporterade astmasymtom eller astmamedicinering För 3824 av dessa kunde halt vid bostaden beräknas Två definitioner för nya fall användes onset och incidenta Till incidenta id räknas bara de som angav ett debutår inom uppföljningsperioden EMFO 2009

METOD (RHINE) Väg med 8000+ fordon per åmd inom 50 m Kontroll för kön, ålder, BMI, rökhistoria mm EMFO 2009

Resultat (Modig et al, accepted ERJ) EMFO 2009

Resultat (Modig et al, accepted ERJ) Kumulativt Onset 3% Incidens 1.5% NO2 (som vinterhalvårsmedelvärde) ede de) Mv 17.9 µg/m3 (3.3-45.6 µg/m3) EMFO 2009

Resultat (Modig et al, accepted ERJ) EMFO 2009

Preliminära resultat (Modig et al, manus) PMavgas hade skev fördelning Mv= 055µg/m3 0.55 (0.10-2.2323 µg/m3) Relativ risk 2 tertilen: til 134(95%KI 1.34 0.70-2.95) Relativ risk 3 tertilen: 2.20 (95%KI 1.11-4.37) EMFO 2009

Slutsatser Första studien av spridningsmodellerade i d d avgashalter och uppkomst av astma hos vuxna Samband beskrivs med NO2 (linjärt) och PMavgas (klassindelat) Studien visar även på ett samband för närhet till större väg Det vore mycket angeläget att igen följa upp deltagarna i RHINE EMFO 2009

Publikationer (RHINE-kohorten) Modig, Torén, Janson, Järvholm, Forsberg. Vehicle exhaust outside the home and onset of asthma among adults (Accepted ERJ) Modig, Johansson, Torén, Janson, Künzli, Forsberg. Traffic exposure at home and incidence of asthma and rhinitis in adults (Manus) EMFO 2009

Traffic-related air pollution, lung function and airway disease in children Tom Bellander, Olena Gruzieva Institute of Environmental Medicine Karolinska Institutet

Background Diverging results associated with the role of air pollution exposure for long-term effects on children s health Aim To assess the association between exposure to residential outdoor levels of air pollution from traffic and respiratory symptoms, lung function development and sensitization in children up to 8 yrs Olena Gruzieva 20 April 2009 2

The BAMSE cohort, Stockholm, Sweden 1994 1995 1996 1997 1998 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 Baseline: Questionnaire and dust N=4,089 1 year follow-up: Questionnaire N=3 3,925 (96%) 2 year follow-up: Questionnaire N=3,843 (94%) 4 year follow-up: Questionnaire N=3,720 (91%) Dust N=2,554 (62%) PEF N=2,855 (70%) Blood N=2,614 (64%) 12 year follow-up: 2008 Web-based questionnaire to parents and children 16 year follow-up: In the planning Clinical visit 8 year follow-up: Questionnaire N=3,431 (84%) Spriometry N=2,613 (64%) Food N=2,614 (64%) Blood N=2,461 (60%) Olena Gruzieva 20 April 2009 3

) Long-term exposure to air pollution Residential history for study subjects Geocoding and linking co- ordinates to dispersion models SO 2 from heating (µg/m 3 ) 160 140 120 100 80 60 40 20 g/m 3 ) NO 2 from traffic (µg 40 35 30 Mean (area) Mean (population) 10th to 90th percentile (population) SO 0 20 1955 1960 1965 1970 1975 1980 1985 1990 Year15 25 10 Mean (area) 5 Mean (population) 10th to 90th percentile (population) 0 1955 1960 1965 1970 1975 1980 1985 1990 Year Emission databases (EDB) 1990, 2000, 2005 2 NO x PM 10 Olena Gruzieva 20 April 2009 4

Address information Site Unique addresses Home 6193 Day care 2383 School 763 Total 9339 Olena Gruzieva 20 April 2009 5

Wheeze at 4 & 8 years Any wheeze up to 4 years - PM10 up to 4 years - NOx up to 8 years - PM10 up to 8 years - NOx Persistent wheeze 4 years - PM10 4 years - NOx 8 years - PM10 8 years - NOx Exposure 1:st year of life Outcome up to 4 & 8 years of age ORs calculated for a change in pollution level from the 5th to the 95th percentile.9 1 2 3 4 Odds ratio (95% CI) Adjusted for municipality, socioeconomic status, heredity, mother s smoking during pregnancy and infancy, year that house was built, damp or mold in the home at birth and sex of the child. Olena Gruzieva 20 April 2009 6

Sensitization at 8 years any allergen-pm10 any allergen-nox Inhalant-PM10 inhalant-nox Exposure 1:st year of life Outcome up at 8 years of age pollen-pm10 pollen-nox.9 1 2 3 Odds ratio (95% CI) ORs calculated for a change in pollution level from the 5 th to the 95 th percentile Olena Gruzieva 20 April 2009 7

Air pollution and persistent wheeze in combination with sensitization NOx PM10 OUTCOME OR (95% CI) OR (95% CI) Persistent wheeze+sens: 4 yrs 8 yrs 2.07 (1.07 3.98) 1.93 (1.04 3.61) 2.19 (0.74 6.5) 3.09 (1.24 7.7) Olena Gruzieva 20 April 2009 8

Peak Expiratory Flow Mean PEF: 169 l/min, SD 29 l/min (4 yrs) 290 l/min, SD 41 l/min (8 yrs) Effect on PEF (l/m) Traffic-PM 10 Traffic-NO x Point estimate* Point estimate* (95%CI) (95%CI) 4 years -5.36 (-10.67, -0.05) 8 years -2.66 (-10.37, 5.04) -3.08 (-6.84, 0.68) -2.15 (-7.81, 3.5) * Calculated for a change in pollution level from the 5th-95th percentile Adjusted for sex, age, height, municipality Olena Gruzieva 20 April 2009 9

Ongoing analyses Outcome at 4 Outcome at 8 Outcome at 4 and 8 Outcome at 8 but not 4 Exposure 0-1* 0 1* 0 1* 0 1 (years) 0-4 0 4 0 4 0 4 0 8 0-8 0-8 * data for these time periods have been already analyzed Outcomes: sensitization respiratory symptoms lung function Olena Gruzieva 20 April 2009 10

Coworkers: Emma Nordling, KI Magnus Wickman, KI & Sachs Childrens Hospital Göran Pershagen, KI & SLL Erik Melen, KI & Astrid Lindgren s Childrens Hospital Magnus Svartengren, KI & SLL Jenny Hallberg, Sachs Childrens Hospital & KI Niklas Berglind, KI Funding: EMFO SNAP Olena Gruzieva 20 April 2009 11

Respiratory tract deposition of diesel engine exhaust particles comparison between healthy subjects and subjects with COPD. Jakob Löndahl, Agneta Bengtsson, Joakim Pagels, g g g Christoffer Boman, Erik Swietlicki, Thomas Sandström

Aim Produce a typical diesel aerosol in the laboratory for both idle and transient running Characterize the aerosol Determine respiratory tract deposition for healthy and COPD subjects inhaling two types of fdiesel l(idle, transient) t)

Aerosol characterization SMPS number size distribution ib ti OC/EC organic/elemental carbon PIXE elemental make-up TEM electron microscopy TEOM particulate matter (PM1) H-TDMA hygroscopic growth factors Thermodenuder volatility APM particle mass particle density restructuring PAH NOx CO

Aerosol characterization Idle running Transient load

Aerosol characterization

Respiratory deposition Aerosol inlet RESPI Inhale tank 10 L 3-way valve 2-way valve Drier Prtil Particle size-distribution measurement (SMPS) S) Heated area Exhale tank 2or5L Outlet Pneumotachograph

Respiratory deposition 20 subjects 10 healthy, 5m/5f, age 32 ± 8 10 COPD, 7m/3f, age 67 ± 7

fraction Dep posited Deposition fraction, idle running 1 0.9 nhealthy 0.8 0.7 COPD 0.6 0.5 0.4 03 0.3 0.2 01 0.1 0 10 100 1000 Dry mobility diameter (nm)

Deposition fraction, transient load fraction Dep posited 1 0.9 0.8 0.7 0.6 0.5 0.4 03 0.3 0.2 0.1 0 Healthy Patients 10 100 1000 Dry mobility diameter (nm)

Idle driving Transient driving DF (number) Dose (μg/h) DF (number) Dose (μg/h) Healthy 0.65 13.2 0.47 11.5 COPD 057 0.57 16.66 040 0.40 14.3

Dose vs Minute volume

DF vs FEV1

Conclusion Two types of diesel aerosol produced and characterized Difference in deposition between healthy and COPD subjects (Deposition fraction lower for COPD while dose higher) Could deposition differences explain parts of health Could deposition differences explain parts of health differences in exposure studies?

Comparasion with Modeled DF (ICRP) Depo osition fraction 1 0.9 08 0.8 0.7 0.6 06 0.5 0.4 0.3 0.2 0.1 0 Healthy ICRP COPD ICRP Healthy measured COPD measured 10 100 1000 Dry mobility diameter (nm)

No correction for size shift when heated to 45 o C

No size shift when exposed to high RH Small size shift for aerosol from idling engine when heated to 45 o C

Betydelsen av partikelstorlek t l k och kemisk k sammansättning för hälsoeffekter - en Litteraturstudie www.pff.nu Thomas Sandström Lung och allergisektionen, Medicincentrum Umeå

Målsättning Att kartlägga dagens kunskapsläge beträffande olika slags partiklar från vägtrafik, särskilt deras Fysikaliska k egenskaper Kemiska egenskaper Källor Hälsorisker The Role of Particle Size and Chemical Composition for Health Risks of Exposure to Traffic Related Aerosols -A A Review of the Current Literature Identifiera forskningsbehov

Deltagare Doc Roger Westerholm Dr Christoffer Boman Doc Bertil Forsberg Doktorand Maria Sehlstedt Prof Thomas Sandström Analytisk kemi Förbränningskemi och partikelfysik Epidemiologi Medicin och toxikologi Medicin och toxikologi

Hälsoeffektgradering 1. Dödsfall 2. Akut livshotande sjukdom tex hjärtinfarkt 3. Kroniska hälsoeffekter tex uppkomst av sjukdom och försämrad lungtillväxt hos barn 4. Symptomförsämring vid tex astma och KOL 5. Lättare irritationsbesvär Normal Anti-oxidant Inflammation Celldöd försvar

Storleksfraktioner Mekaniska funktioner Löslighet Deponering Kemiska egenskaper Metaller (valens) Aldehyder Kolväten PAH Kinoner Nitro-PAH Maricq et al. J Aerosol science 2007

Motoravgaser Bensin Diesel Alternativbränslen

Diesel avgaser Trafikrelaterade partiklar (PM2.5) har ett starkare samband med allvarliga hälsoeffekter än PM10 eller PM2.5-10 Dödsfall Hjärtinfarkter Stroke/slaganfall Boende och skolgång nära stora trafikleder ger kraftigt ökad risk för Hjärt-kärlsjukdom Försämrad tillväxt av barns lungor Ökad risk för astma. Detta har kopplats till markörer för motoravgaser snarare än vägdamm Vissa studier har indikerat dieselavgaser som speciellt betydelsefulla pga starka korrelationer med elementärt kol, eller boende i närhet av större vägar med tung dieseltrafik. Ibland svårt att separera effekter av diesel- och bensinavgaser

Diesel avgaser Ansenlig toxikologisk litteratur Djur Celler Människor

Bensinavgaser - Konklusioner Avgaspartiklar från bensinmotorer har en annorlunda karakteristik jämfört med dieselpartiklar mindre mängd sot, färre nanopartiklar och dessutom med lägre toxisk kapacitet Ett par djurstudier har indikerat att partiklarna från bensinavgaser kan öka förekomsten av arterioskleros, i likhet med dieselavgaser. Om resultaten är överförbara till människa skulle det kunna innebära en ökad risk för hjärtinfarkt och stroke. Det vetenskapliga underlaget är sparsamt.

Etanol och andra alternativbränslen Mycket lite undersökta Kemiska analyser finns men biomedicinska studier saknas näsa helt Etanol ger mer aldehyder d Mer ozon (förstärker effekterna av diesel partiklar) Mer oxiderade PAH (kinoner) Ej säkert bättre mutagenicitet/ carcinogenicitet än diesel Forskningsbehov utpekade

1. Dödsfall Hälsoeffektgradering g Motoravgaser 2. Akut livshotande sjukdom tex hjärtinfarkt 3. Kroniska hälsoeffekter tex uppkomst av sjukdom och försämrad lungtillväxt hos barn 4. Symptomförsämring vid tex astma och KOL 5. Lättare irritationsbesvär Normal Anti-oxidant Inflammation Celldöd försvar

1. Dödsfall Hälsoeffektgradering g Motoravgaser 2. Akut livshotande sjukdom tex hjärtinfarkt 3. Kroniska hälsoeffekter tex uppkomst av sjukdom och försämrad lungtillväxt hos barn 4. Symptomförsämring vid tex astma och KOL 5. Lättare irritationsbesvär Normal Anti-oxidant Inflammation Celldöd försvar

Slitage partiklar VÄGDAMM

Vägdamm Blandning av många komponenter Sand och grus Jord, damm, växt och bakteriekomponenter (endotoxin) Förbränningspartiklar från fordon samt distanstransport Slitagepartiklar från vägytan däck Bromsar Stora partiklar

Vägdamm En systematisk översikt av epidemiologiska studier där både grova (2,5-10 µm) och fina partiklar (<2,5 µm) mätts, visade grova fraktionen/vägdammet är kopplat till: symptom och försämring av astma och andra lungsjukdomar. Inte säkra bevis för ökad dödlighet Forsberg, Brunekreef. Eur Respir J 2005

Väg och däckslitage Vissa slitagekomponenter som återfinns i den grova fraktionen har troligen en högre toxicitet än andra partiklar. Tester från VTI Linköping och Oslo har indikerat att vägbanor med olika uppbyggnad, stenstorlek och mineraltyper kan ge högst olika bidrag till cellreaktioner, studerat i laboratoriemiljö. Däcktyp viktigt - dubbdäck ger mycket partiklar - även nanopartiklar Viktigt i att klarlägga lä effekterna ytterligare

1. Dödsfall Hälsoeffektgradering g Vägdamm 2. Akut livshotande sjukdom tex hjärtinfarkt 3. Kroniska hälsoeffekter tex uppkomst av sjukdom och försämrad lungtillväxt hos barn 4. Symptomförsämring vid tex astma och KOL 5. Lättare irritationsbesvär Normal Anti-oxidant Inflammation Celldöd försvar

Forskningsbehov Hälsoeffekter av avgaser från olika typer av diesel- och bensinmotorer med och utan partikelfilter, körda med nuvarande, framtida samt alternativa bränslen under olika driftsförhållanden Betydelsen av vägdamm och olika slitagekomponenter för hälsoeffekter. Långtidseffekter på barns och vuxnas hälsa av trafikrelaterade luftföroreningar. Ökade kunskaper om trafikrelaterade partiklars kemiska karakteristika med betydelse för hälsoeffekter, såsom PAH, nitro PAH, kinoner och metaller. Olika trafikrelaterade partiklars deponering i lungorna och relation till hälsoeffekter.