HEMREHABILITERING EFTER STROKE - VAD VET VI OCH VAD BEHÖVER VI LÄRA MER OM?

Relevanta dokument
Är kontexten för rehabilitering efter stroke av betydelse?

Rehabilitering vid neurologiska funktionshinder

Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke

Muskuloskeletal smärtrehabilitering

Arbetsterapi hos personer med multipel skleros

Externa stroketeamet. Rehabilitering i hemmet för personer med stroke i Västerås

Falls and dizziness in frail older people

Studie 1. Personcentrerad vård (PCV) av patienter med höftfraktur kostnader och effekter

Utvärdering av ADL-träning efter stroke

Stroke = slaganfall WHO

Process. Avhandlingens övergripande syfte. Att utforska ätsvårigheter och upplevelser hos

Personcentrerad vård. INGER EKMAN professor, centrumföreståndare GPCC. Gothenburg university centre for Person-Centred Care.

10. Diskussion KAPITEL 10 DISKUSSION

Physiotherapeutic perspectives on balance control after stroke: exercises, experiences and measures

En jämförelse av rehabilitering i hemmet och på klinik av personer med stroke

9. Hemrehabilitering. 9.1 Hemrehabilitering efter stroke. Sammanfattning. Bakgrund. Metod. Resultat

Framtida behandlingsmöjligheter inom rehabiliteringsmedicin

Delprov 3 Vetenskaplig artikel

Benamputationer i Sverige = Lika för alla? Anton Johannesson Ortopedingenjör, Med Dr.

Strokerehabilitering i hemmiljö

INTERVENTION. Uppföljning 2,12 och 24 månader. 33 deltagare 2 månader 28 deltagare 12 månader 27 deltagare 24 månader. 35 deltagare marklyft

Att leva med ett dolt funktionshinder

Carl Rogers; terapeut

Coacha till fysisk aktivitet vid RA

MULTIMODAL REHABILITERING VAD ÄR DET OCH VARFÖR?

Patientrapporterade utfallsmått i kvalitetsregister (PROM) - användbara för forskning?

Plan för verkställande av landstingsfullmäktiges beslut om närsjukvård i Blekinge

Multidisciplinär hemrehabilitering efter stroke

ORTOGERIATRIK. Yngve Gustafson Professor, Överläkare. Geriatriskt centrum Umeå Sverige

Ledrörlighet Svåra hjärnskador Jönköpings kommun Catarina Ahlander, leg. sjukgymnast

Norrlandstingens regionförbund

Nationella riktlinjer för vård vid stroke (remissversion) Swedish stroke guidelines (preliminary version)

"Vilka resultat går att uppnå med personcentrerad vård, och hur mäter vi effekterna?" Lars-Eric Olsson Fil. Dr

Strokekurs ett nytt arbetssätt. Teamrehab i Lidköping

Factors and interventions influencing health- related quality of life in patients with heart failure: A review of the literature.

Årsrapport Uppföljning 2012

Preliminär elmarknadsstatistik per månad för Sverige 2014

Förbättrad ekonomi för patienter inom rättspsykiatrisk vård

AMD- Vad gör vi och varför

Vad vården gör för individen och inte vad den är!

Fysisk aktivitet och Alzheimers sjukdom

Rehabilitering efter stort trauma - med fokus på hjärnskaderehabiliteirng

Faktorer som påverkar resultatet av operationen

Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Hembesök

Kan personer över 65 års ålder med afasi i postakut fas öka sin aktivitet och delaktighet i samtal via samtalsstöd? Eva Sandin

DEMENS EFTER STROKE. Thomas Lindén Leg. läkare, specialist i neurologi och psykiatri [ ]

Akut Hälseneruptur. Undersökningsmässigt ses vid en total hälseneruptur:

Timing it right Stöd till anhöriga i en ny livssituation

Tidig understödd utskrivning från strokeenhet

Personcentrerad rehabilitering. Jesper Poucette Distriktsläkare Rehabläkare Hemsjukvårdsläkare

Nationellt Register över Smärtrehabilitering NRS Swedish Quality Registry for Pain Rehabilitation SQRP

Institutionen för klinisk neurovetenskap. Sektionen för försäkringsmedicin

Primärvård Hur blir den bäst?

Effekt av träning på hälsorelaterad livskvalitet, smärta och falltillbud hos kvinnor med manifest osteoporos

VIDARKLINIKEN VIDARKLINIKEN Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D)

Nationell konferens i Logopedi november 2010

Projekt utökad hemrehabilitering. Jönköpings kommun

STÖD TILL NÄRSTÅENDE TILL PERSONER MED DEMENSSJUKDOM GER EFFEKT. Signe Andrén Dr Med Vet, leg. sjuksköterska [ ]

2016, Arbetslösa samt arbetslösa i program i GR i åldrarna år

Sydöstra sjukvårdsregionen

Preliminär elmarknadsstatistik per månad för Sverige 2014

En litteraturöversikt av arbetsterapeutiska åtgärder för strokepatienter i hemmiljö och det professionella resonemanget kring åtgärderna

EXAMENSARBETE. En forskningsöversikt ANNA ARVIDSSON MONICA OLSSON HÄLSOVETENSKAPLIGA UTBILDNINGAR

Regionalt cancercentrum Norr ATT ARBETA I TEAM

Health Informa.cs Centre a collabora.on between Stockholm County Council and KI

CRAFT - ett KBT-baserat program för anhöriga till personer med alkoholproblem

Fysisk träning vid KOL (rad K03.12 K03.15)

Fysisk aktivitet. Fysisk aktivitet och träning vid cancer och cancerbehandling. Fysisk form. Komponenter. Träning = systematisk fysisk aktivitet, ofta

Dolda funktionshinder efter stroke.

regionvastmanland.se Smärtrehab Västmanland

Forskande personal på arbetsterapeutprogrammet ÖU - vi ryms flera

Primärvårdsforskning ett rehabiliteringsperspektiv

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre

Att vara fysiskt aktiv under adjuvant cytostatikabehandling - OptiTrainstudien en studie om kvinnor med bröstcancer

Nina Rawshani, Martin Gellerstedt, Araz Rawshani & Johan Herlitz

Graviditetsdiabetes hälsokonsekvenser för mor och barn i ett längre perspektiv

EN BÄTTRE BALANS MED SVAGT SJUNKANDE TRÄVARUPRISER 2015 OCH EN NY PRISUPPGÅNG I MITTEN AV 2016

Forskningsläget nationell och internationell utblick

RECO Rehabilitering för bättre kognitiv funktion hos patienter med utmattningssyndrom

Överföring från barnsjukvård till vuxensjukvård för ungdomar med medfött hjärtfel

Handledning för handledare av multiprofessionella team Pedagogiskt docenturarbete

Multimodal rehabilitering för patienter med långvarig smärta i behov av språktolk. Karin Uhlin specialistläkare Rehabiliteringsmedicin och doktorand

Vårdprevention problembeskrivning

Multisjuklighet och multimedicinering hos äldre. Hur gör vi på sjukhuset?

Fakta och myter kring fysisk aktivitet, stress och utmattningssyndrom

Svenska Hjärt-Lungräddningsregistret

patienter? brukare? dom vi är till för invånare? människor? äldre? seniorer? personer?

Konsekvensanalys rehabilitering i senare skede. Karin Byström

Överviktskirurgi vem, hur och resultat?

ADL-förmåga hos en grupp äldre personer med hjärtsvikt

Hälsofrämjande insatser för personer med psykisk sjukdom -jämlika förutsättningar till somatisk hälsa. Hanna Ljungman Freij, Nadia Melkstam

Hälsofrämjande insatser för personer med psykisk sjukdom

Exklusiv enteral nutritionsbehandling

Hur kan sjukgymnaster lära sig ett beteendemedicinskt arbetssätt? - erfarenheter från PARA 2010

IPS i världen, i Sverige och i ett psykosteam för nyinsjuknade i Stockholm

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Makar till personer med stroke. Stroke

Framtidens Hälso- och sjukvård. Livskvalitet för dig, vårdkvalitet för oss

ADHD in persons with Substance Use Disorder (SUD) - characteristics, treatment and follow-up

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Transkript:

HEMREHABILITERING EFTER STROKE - VAD VET VI OCH VAD BEHÖVER VI LÄRA MER OM? Lena von Koch Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, och Institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet, Stockholm.

Hemrehabilitering efter stroke ett sätt att: Underlätta för personer med stroke att återfå funktions- och aktivitetsförmåga och att vara delaktiga i den egna rehabiliteringen? Möjliggöra högre grad av oberoende i vardagslivets aktiviteter, ökad trygghet och förbättrad livskvalitet? Lägga ökat ansvar och arbete på närstående? Minska kostnaderna för samhället? Lena von Koch Umeå 2008 7 oktober 2008 2

Lena von Koch 7 oktober 2008 3

Vad tittar vi på jämförande studier? Aktiviteter i det dagliga livet Hälsorelaterad livskvalitet (HRQoL) Komplikationer Tillfredställelse med vården Delaktighet i den egna rehabiliteringsprocessen Resursanvändning inklusive informell vård av närstående och påverkan på närståendes HRQoL Kostnader Upplevelser och beteenden Lena von Koch Umeå 2008 7 oktober 2008 5

Hemrehabilitering efter stroke Rehabilitering i hemmet efter avslutad rehabilitering i sluten vård. -alternativ till dagvård, eller sjukhus- eller primärvårdsbaserad öppenvårdsrehabilitering Lena von Koch Umeå 2008

Patienttillfredsställelse Lena von Koch Umeå 2008 7 oktober 2008 14

Kostnad? Lena von Koch Umeå 2008

Tidig understödd utskrivning och fortsatt rehabilitering i hemmet (ESD)

Combined adverse outcome dvs dödsfall eller beroende i ADL (Barthel Index) Lena von Koch, Umeå 2008 7 oktober 2008 18

Tidig understödd utskrivning och fortsatt rehabilitering i hemmet (ESD) Minskad förekomst av combined adverse outcome 5 färre adverse outcomes per 100 som får ESD Langhorne P, Holmqvist LW; Early Supported Discharge Trialists. Early supported discharge after stroke. J Rehabil Med. 2007 Mar;39(2):103-8. Review. Erratum in: J Rehabil Med. 2007 Apr;39(3):269. Lena von Koch Umeå 2008 7 oktober 2008 19

Tidig understödd utskrivning och fortsatt rehabilitering i hemmet (ESD) Förkortad vårdtid på sjukhus -8 dagar kortare vårdtid för ESD Langhorne P, Holmqvist LW; Early Supported Discharge Trialists. Early supported discharge after stroke. J Rehabil Med. 2007 Mar;39(2):103-8. Review. Erratum in: J Rehabil Med. 2007 Apr;39(3):269. Lena von Koch Umeå 2008 7 oktober 2008 20

Tidig understödd utskrivning och fortsatt rehabilitering i hemmet (ESD) Bättre patienttillfredsställelse Lena von Koch Umeå 2008 7 oktober 2008 21

Gynnsam effekt av ESD och fortsatt hemrehabilitering efter stroke oavsett Ålder Kön Ensamstående Samboende med närstående Lena von Koch Umeå 2008 7 oktober 2008 22

Hemrehabilitering efter stroke Rehabilitering i hemmet efter avslutad rehabilitering i sluten vård. -alternativ till dagvård eller sjukhus- eller primärvårdsbaserad öppenvårdsrehabilitering Lena von Koch Umeå 2008

Hur bestående är effekterna? Finns det långtidsuppföljningar? Lena von Koch, Umeå 2008 7 oktober 2008 24

ESD och fortsatt rehabilitering i hemmet efter stroke i sydvästra Stockholm duration - medellängd, 14 veckor (4-29 veckor) hembesök - medel, 12 (3-31 hembesök) genomsnittlig tid med patienten per besök- 1 timme 15 minuter Totalt i genomsnitt 15 timmar face to face /pat von Koch L, Holmqvist LW, Wottrich AW, Tham K, de Pedro-Cuesta J. Rehabilitation at home after stroke: a descriptive study of an individualized intervention. Clin Rehabil 2000;14:574-83 7 oktober 2008 25

ESD och fortsatt rehabilitering i hemmet efter stroke i sydvästra Stockholm 25 Tidsintervall mellan hembesök Antal dagar 20 15 10 5 0 A B C D von Koch L, Holmqvist LW, Wottrich AW, Tham K, de Pedro-Cuesta J. Rehabilitation at home after stroke: a descriptive study of an individualized intervention. Clin Rehabil 2000;14:574-83

Hemrehabiliteringsprogrammets längd von Koch L, Holmqvist LW, Wottrich AW, Tham K, de Pedro-Cuesta J. Rehabilitation at home after stroke: a descriptive study of an individualized intervention. Clin Rehabil 2000;14:574-83

5 år efter stroke signifikant skillnad i instrumentell ADL Thorsén AM, Holmqvist LW, de Pedro-Cuesta J, von Koch L. A randomized controlled trial of early supported discharge and continued rehabilitation at home after stroke: five-year follow-up of patient outcome. Stroke. 2005 Feb;36(2):297-303. Epub 2004 Dec 23. Lena von Koch Umeå 2008 7 oktober 2008 28

Antal vårddagar för initial sjukhusvård efter stroke respektive övrig vårdtid på sjukhus under 5 år Hemrehabilitering Kontrollgrupp medel antal dagar medel antal dagar Initialt 14 30 p=0.02 Övrig 18 22 p=0.57 Totalt 32 51 p=0.02 Thorsén AM, Widén Holmqvist L, von Koch L. Early supported discharge and continued rehabilitation at home after stroke: 5-year follow-up of resource use. J Stroke Cerebrovasc Dis. 2006 Jul-Aug;15(4):139-43 Lena von Koch Umeå 2008 7 oktober 2008 29

von Koch L, de Pedro-Cuesta J, Kostulas V, Almazán J, Widén Holmqvist L. Randomized controlled trial of rehabilitation at home after stroke: one-year follow-up of patient outcome, resource use and cost. Cerebrovasc Dis. 2001 Aug;12(2):131-8. Lena von Koch Umeå 2008

Hälso-relaterad livskvalitet, 3 mån till 5 år efter stroke Sickness Impact Profile (1-100) 60 50 SIP % 40 30 20 10 0 3 mån 6 mån 1 år 5 år ESD Hemrehab, n=28 Kontroll, n=22 Lena vov Koch Umeå 2008 7 oktober 2008 31

Närstående? Thorsén AM, Holmqvist LW, de Pedro-Cuesta J, von Koch L. A randomized controlled trial of early supported discharge and continued rehabilitation at home after stroke: five-year follow-up of patient outcome. Stroke. 2005 Feb;36(2):297-303. Epub 2004 Dec 23. Lena von Koch Umeå 2008

Miljöns, platsens inflytande Ju mer miljön liknar en traditionell rehabiliteringsmiljö desto mindre patientinitiativ och autonomi. Wohlin Wottrich A, Stenström CH, Engardt M, Tham K, von Koch L. Characteristics of physiotherapy sessions from the patient s and therapits s perspective. Disabil Rehabil. 2004 Oct 21;26(20):1198-205 Willems EP. The interface of the hospital environment and patient behavior. Arch Phys Med Rehabil. 1972 Mar;53(3):115-22 Lena vov Koch Umeå 2008

Skillnader i beteenden under rehabilitering i traditionell rehabiliteringsmiljö jämfört med rehabilitering i hemmet? Lena von Koch, Umeå 2008 7 oktober 2008 34

Roller observerade i traditionell rehabiliteringsmiljö på sjukhus Patient Patient Elev Lekman Terapeut Terapeut Lärare Expert von Koch L, Wottrich AW, Holmqvist LW. Rehabilitation in the home versus the hospital: the importance of context. Disabil Rehabil. 1998 Oct;20(10) :367-72 7 oktober 2008 35

Roller observerade i hemmet Terapeut Terapeut Lärare Elev Expert Lekman Gäst Vän von Koch L, Wottrich AW, Holmqvist LW. Rehabilitation in the home versus the hospital: the importance of context. Disabil Rehabil. 1998 Oct ;20(10):367-72 Lena von Koch 7 oktober 2008 36

Viktiga komponenter i ESD med fortsatt rehabilitering i hemmet Behandling, träning dialog Självständighet i träningen - eget ansvar Rehabilitering i partnerskap delaktighet, empowerment Känsla av kontroll, tilltro till sin egen förmåga Transprofessionellt arbetssätt Kontinuitet - överbrygga life-course disruption von Koch L, Wottrich AW, Holmqvist LW. Rehabilitation in the home versus the hospital: the importance of context. Disabil Rehabil. 1998 Oct ;20(10):367-72 von Koch L, Holmqvist LW, Wottrich AW, Tham K, de Pedro-Cuesta J. Rehabilitation at home after stroke: a descriptive study of an individualized intervention. Clin Rehabil 2000;14:574-83 Ekstam L, Uppgard B, von Koch L, Tham K. Functioning in everyday life after stroke: a longitudinal study of elderly people receiving rehabilitation at home. Scand J Caring Sci. 2007 Dec;21(4):434-46 Wottrich AW, von Koch L, Tham K. The meaning of rehabilitation in the home environment after acute stroke from the perspective of a multiprofessional team. Phys Ther. 2007 Jun;87(6):778-88; discussion 788-91. Epub 2007 Apr 18. Lena von Koch Umeå 2008 7 oktober 2008 37

Hemrehabilitering efter stroke ett sätt att: Underlätta för personer med stroke att återfå funktions- och aktivitetsförmåga och att vara delaktiga i den egna rehabiliteringen? Möjliggöra högre grad av oberoende i vardagslivets aktiviteter, ökad trygghet och förbättrad livskvalitet? Lägga ökat ansvar och arbete på närstående? Minska kostnaderna för samhället? Lena von Koch Umeå 2008 7 oktober 2008 38

Vad behöver vi lära oss mer om? Timing av hemrehabilitering Ett förutbestämt antal hembesök under en given tidperiod? Vad är optimalt? Flexibilitet kan vi låta patienten ha inflytande över frekvens, tidsintervall mellan hembesöken och när rehabiliteringen skall avslutas? Lena von Koch Umeå 2008 7 oktober 2008 39

Vad behöver vi lära oss mer om Kan personer med mer uttalade funktionshinder efter stroke ha nytta av rehabilitering i hemmet? Hemrehabilitering för personer som inte bor i större tätorter, alternativ? Namn Efternamn 7 oktober 2008 40