Regional infrastrukturplan Gävleborg 2018-2029 Länsplan för regional transportinfrastruktur Region Gävleborg -
Innehållsförteckning Innehållsförteckning 1 Förord 2 Sammanfattning 3 Länsplanen som regionalt utvecklingsverktyg 4 Regionalt utvecklingsuppdrag och politisk styrning 4 Inriktning 4 Länsplanens roll och förutsättningar 5 Infrastrukturens roll för Gävleborgs utveckling 5 Ansvar och avgränsningar 5 Planeringsprocess för infrastruktur 6 Styrande och vägledande dokument 8 Förordningar 8 Transportpolitiska mål 9 Regeringens direktiv 9 Regional utvecklingsstrategi 11 Infrastrukturprogram och systemanalyser 12 Regionalt trafikförsörjningsprogram med tillhörande trafikplan 13 Regional cykelplan för Gävleborg 13 Genomförande 14 Verksamhetsplan och dialog 14 Ekonomi 14 Prioriteringar och målkonflikter 15 Fördelning åtgärdsområden 16 Effekter och uppföljning 19 Bilagor 20 Region Gävleborg Hållbarhetsförvaltningen Avdelningen för infrastruktur och samhällsplanering Antagen av regionfullmäktige 2018-MM-DD 1 (-)
Förord Kompletteras inför antagande. Karin Jansson Ordförande hållbarhetsnämnden 2 (-)
Sammanfattning Kompletteras inför antagande. 3 (-)
Länsplanen som regionalt utvecklingsverktyg Regionalt utvecklingsuppdrag och politisk styrning Gävleborgs läns landsting, i detta dokument benämnt Region Gävleborg har i uppdrag att upprätta och fastställa länsplan för regional transportinfrastruktur vilket sker var fjärde år utifrån regeringens direktiv rskr 2016/17:101. För att tydliggöra ämnesområdet benämns länsplanen även som Regional infrastrukturplan. Länsplanen antas av regionfullmäktige och det är hållbarhetsnämnden som har ansvaret för framtagande och genomförande av planen. Årligen antar hållbarhetsnämnden en verksamhetsplan med utblick på de nästkommande tre åren. Inriktning Inriktningen på denna länsplan är densamma som tidigare med ett starkt fokus på att stödja arbets- och studiependling och näringslivets transporter. En viktig uppgift är att genom infrastrukturinvesteringar förbättra förutsättningarna för ett ökat kollektivtrafikresande. Till grund för arbetet återfinns Region Gävleborgs infrastrukturprogram med tillhörande systemanalys och det regionala trafikförsörjningsprogrammet. I infrastrukturprogrammet finns en stråkprioritering av länets infrastruktur som ska beaktas i det löpande arbetet, precis som trafikförsörjningsprogrammets prioriterade stråk. Inom kollektivtrafikområdet förverkligas inriktningens ambitioner genom satsningar på hållplatser och större bytespunkter i starka resandestråk. Inom övriga områden ligger fokus på standard- och trafiksäkerhetshöjande åtgärder vilket kommer alla transportslag tillgodo. Det finns även ett starkt fokus på åtgärder som främjar bostadsbyggande. Länsplanen är ett av flera verktyg som Region Gävleborg använder för att är möta dagens och kommande kollektivtrafiksatsningar. En bra infrastruktur är en av förutsättningarna för en attraktiv kollektivtrafik. Se även avsnittet om prioriteringar och målkonflikter. Mål i länsplanens arbete 1. Ökad tillgänglighet för personer och gods Infrastrukturen ska öka möjligheterna till effektiva transporter av både människor och gods inom alla transportslag. 2. Större funktionella studie- och arbetsmarknader i starka stråk Infrastruktursatsningar ska prioritera ökade möjligheter till större funktionella studie- och arbetsmarknadsregioner i starka stråk och områden. 3. Ett hållbart och säkert transportsystem Infrastrukturen ska bidra till minskade utsläpp av växthusgaser och minskad energiåtgång inom transportsektorn. Det ska även vara tillgängligt för så många samhällsgrupper som möjligt. Olycksrisker skall byggas bort och transportslag som bidrar till förbättrad hälsa prioriteras särskilt. 4. Bostäder och regional utveckling Infrastruktursatsningar ska prioritera åtgärdsförslag som bidrar till ett ökat bostadsbyggande och ökad regional utveckling. 4 (-)
Länsplanens roll och förutsättningar Infrastrukturens roll för Gävleborgs utveckling Precis som andra regioner står Gävleborg inför stora förändringar till följd av klimatförändringar, globalisering, urbanisering och migration. Näringslivet förändras, kraven på kompetens höjs. Miljön belastas allt hårdare inte minst av transportsektorn. I arbetet med att möta dessa utmaningar är infrastrukturen ett viktigt verktyg. Människors behov av transporter och val av transportsätt påverkas i stor utsträckning av vilken transportinfrastruktur som finns tillgänglig i närmiljön. Infrastruktur utgör tillsammans med kompetens motorerna för att uppnå målen i den regionala utvecklingsstrategin. Gävleborg är ett stort län till ytan, men relativt glest befolkat. Långsträckt i nordsydlig riktning, tätare befolkning söder ut, städer längs kusten och Ljusnans dalgångar och glesare befolkningstäthet längre västerut och norrut. Med Gävleborgs glesa befolkningsstruktur krävs en bra infrastruktur och effektiva transportlösningar för att knyta ihop funktionella regioner. För Gävleborg är kopplingen till Arlanda flygplats och Mälardalsregionen särskilt viktig då det skapar en möjlighet till en bredare arbetsmarknad och internationellt utbyte av varor och tjänster. Näringslivet präglas traditionellt av skogs- och stålindustri. Dessa näringar är under omvandling. Industrierna sysselsätter allt färre, samtidigt som kompetenskraven höjs. Godsmängderna ökar och centraliseras till färre platser, vilket innebär ökade transportbehov. Näringslivet blir alltmer varierat när de större arbetsplatserna ersätts av mindre och mer utspridda företag och arbetsplatser. Att finnas i ett större sammanhang med många företag och arbetstagare i olika branscher gör det lättare att matcha tillgång och efterfrågan på arbetskraft. Ansvar och avgränsningar Region Gävleborgs prioriteringsansvar genom länsplanen avser i enlighet med förordning XX främst det statliga vägnätet i Gävleborg som inte utgör stamvägnät - det vill säga alla statliga vägar förutom E4, E16, E45 och väg 56. Investeringar i stamvägnätet och järnvägen är Trafikverkets ansvar. Det är Trafikvekrets som ansvarar för genomförandet av åtgärder på det statliga nätet. Till viss del kan åtgärder finansieras gemensamt med andra statliga medel eller andra aktörer. Hur finansieringslösningar mellan olika ansvarsområden kan ske regleras av förordningarna för länsplan och nationell plan. Kommunerna ansvarar för åtgärder på det kommunala vägnätet. Användningen av transportsystemet, exempelvis arbetet för ökat kollektivtrafikresande, är delat ansvar mellan berörda aktörer utifrån deras mandat och uppdrag. Länsplanen omfattar inte utförandet av transporter. Hur de statliga medel, som länsplanen är, kan användas regleras av ett antal förordningar varifrån Trafikverkets sammanvägda tolkning i delar är striktare än hur blanda annat vissa planupprättare läser förordningar. Detta gäller bland annat frågan om ifall åtgärder som påverkar valet av färdsätt kan finansieras av länsplaner. Trafikverket har tolkningsföreträde men det har under flera år pågått diskussioner om tolkningar av förordningar och tillämpning av dessa. Under planperioden kan förhållningssätt komma att ändras och det hanteras i så fall i den löpande årliga verksamhetsplanen för länsplanen. Under 2017 har ett avgränsningssamråd för miljöbedömning ägt rum. Detta ligger till grund för miljöbedömningens innehåll. Se bilaga 6. Miljöbedömningen arbetas succesivt fram under september och oktober, med kompletterande handlingar den 20 oktober. Miljöbedömningens innehåll är beroende av vilka förslag som redovisas i nationell plan. 5 (-)
Planeringsprocess för infrastruktur Förberedande studie Den normala ordningsföljden vid planering och genomförande av åtgärder inom det statliga infrastrukturområdet är att en förberedande studie föregår den formella fysiska planeringen. Vanligtvis kallas denna studie för åtgärdsvalsstudie och skall då vara en förutsättningslös och transportslagsövergripande analys där fyrstegsprincipen (se nedan) tillämpas. Studien resulterar vanligtvis i ett antal åtgärdsförslag med utpekade ansvariga för genomförande, exempelvis de som har ansvar för planering av infrastruktur. Om det är Trafikverket eller en regional planupprättare som ansvarar för en investeringsåtgärd och väljer att fortsätta planeringen påbörjas en planläggningsprocess. Fyrstegsprincipen I den förberedande åtgärdsvalsstudien ska arbetet utgå från brister och behov på vilka fyrstegsprincipen tillämpas. Fyrstegsprincipen handlar om att se ifall lösningar på brister och behov kan vara att tänka om kring användningen av transportsystemet alltså att identifiera åtgärder som kan påverka behovet av transporter och resor samt valet av transportsätt. En annan lösning kan vara att optimera befintlig infrastruktur och se till om något kan effektivisera nyttjandet. En ytterligare lösning kan vara att bygga om och slutligen kan frågan handla om ifall lösningen är att bygga nytt. Med en väl fungerande fyrstegsprincip kan brister och behov i vissa fall lösas utan att investeringsmedel behöver användas. Oftast är det fråga om en kombination av flera av de fyra delarna av fyrstegsprincipen tänkt om, optimera, bygg om, bygg nytt. Det är viktigt att i arbetet identifiera vilken aktör som är ansvarig för åtgärder och även uppnå en effektiv samordning mellan olika parter vid genomförandet. Planläggningsprocess Planläggningsprocessen genomförs av Trafikverket och är en sammanhållen process som ser olika ut beroende på om länsstyrelsen bedömer att projektet kan ha en betydande miljöpåverkan, om alternativa lokaliseringar ska utredas eller om tillåtlighetsprövning behövs etcetera. När hela processen genomförts resulterar den efter samråd och framtagande av utställningshandlingar med mera i en fastställelsehandling som anger hur mark kommer att tas i anspråk. Vanligtvis sker inget fastställande innan ett objekt har klarlagd finansiering för byggande. Osäkerheter, bedömningar och ekonomiska beräkningar Under planering och planläggningsprocess kan det finnas flera osäkerheter, exempelvis förseningar till följd av ändrade ekonomiska ramar, andra projekt som förändras eller att förutsättningarna för genomförbarhet ändras. Exempel på viktiga begrepp är grov kostnadsindikation och samlad effektbedömning vilka båda arbetas fram successivt under hela planeringsprocessen. Den samlade effektbedömningen är ett beslutsunderlag med syfte att utgöra ett stöd för planering, beslut och uppföljning. Det är en beskrivning av vilka effekter och kostnader en föreslagen åtgärd eller ett åtgärdspaket skulle få om den genomförs. Det är dock inte en metod för att beskriva hela planer. Åtgärdens effekter beskrivs ur tre oviktade beslutsperspektiv: Samhällsekonomisk analys - effekter som värderats monetärt och effekt som bedömts. Transportpolitisk målanalys - hur påverkas de transportpolitiska målen. Fördelningsanalys - hur fördelar sig nyttorna på olika grupper. Det är viktigt att komma ihåg att detta är ett av flera beslutsunderlag och en modell vilket lett till att det även finns diskussioner om hur beräkningar beaktar eller inte beaktar olika faktorer. I det senare anses den av Region Gävleborg föregående länsplan inte vara tillräckligt dynamisk för att kunna beakta regionala effekter fullt ut. 6 (-)
Den grova kostnadsindikationen ligger till grund för länsplanens inledare prioriteringar och är en teoretisk bedömning i ett mycket tidigt planeringsskede. Tyvärr har nivåerna på dessa indikationer vid flera tillfällen visat sig vara allt för låga vilket lett till en tolkning om att det varit stora fördyringar för olika åtgärder. I takt med att projekteringen pågår och planeringsunderlaget förfinats framkommer oftast en högre kostnadsbild som i vissa fall skiljer sig mycket från den först indikerade kostnadsuppskattningen. Region Gävleborg ser det som mycket viktigt att Trafikverket lägger ner kraft på att utveckla detta underlag för om möjligt ge mer rättvisande underlag i det tidiga planeringsarbetet. 7 (-)
Styrande och vägledande dokument Länsplanens utformning styrs av ett antal förordningar och Regeringens direktiv. Till grund för inriktningar och prioriteringar finns den Regionala utvecklingsstrategin under vilken det i sin tur finns Infrastrukturprogram med tillhörande systemanalys och Regionalt trafikförsörjningsprogram som ligger till grund för arbetet. Både rollen som regional planupprättare och regional kollektivtrafikmyndighet återfinns i inom Region Gävleborg. Förordningar Länsplanen för regional transportinfrastruktur ska vara trafikslagsövergripande och i enlighet med förordning (1997:263) om länsplaner för regional transportinfrastruktur och avse tolv års planering och omfatta: 1. investeringar i statliga vägar som inte ingår i stamvägnätet, 2. åtgärder i sådana anläggningar m.m. för vilka statlig medfinansiering kan beviljas enligt 2 förordningen (2009:237) om statlig medfinansiering till vissa regionala kollektivtrafikanläggningar m.m. 3. åtgärder som kan påverka transportefterfrågan och val av transportsätt samt åtgärder som ger effektivare användning av befintlig infrastruktur, 4. åtgärder i andra icke statligt finansierade anläggningar av betydelse för det regionala transportsystemet som bör redovisas i planen, och 5. bidrag för icke statliga flygplatser som bedöms vara strategiskt viktiga för regionen. Därtill finns även formuleringar om flygtrafik som inte är aktuella för Gävleborgs län. Förordning om statlig medfinansiering Varje år har kommuner, regionala kollektivtrafikmyndigheter eller andra organ möjlighet att söka statlig medfinansiering till regionala kollektivtrafikanläggningar, kommunala gång- och cykelvägar och trafiksäkerhetshöjande åtgärder på det kommunala vägnätet med mera. Statlig medfinansiering regleras i förordningen (2009:237) statlig medfinansiering till vissa regionala kollektivtrafikanläggningar med mera. Miljöbalken Enligt miljöbalkens sjätte kapitel anses en länsplan medföra betydande miljöpåverkan. Denna återfinns i bilaga 6. 8 (-)
Transportpolitiska mål De åtgärder som prioriteras i länsplanen ska vara samhällsekonomiskt effektiva, bidra till begränsad klimatpåverkan och bidra till optimal användning av transportsystemet. Regeringen bedömer att det är angeläget att använda ett trafikslagsövergripande synsätt för att bättre uppfylla de transportpolitiska målen. De transportpolitiska målen visar de politiskt prioriterade områdena inom den statliga transportpolitiken och är en utgångspunkt för statens åtgärder inom transportområdet, exempelvis hur myndigheterna ska prioritera bland olika önskemål och behov när de genomför sina uppdrag. Det övergripande målet för svensk transportpolitik är att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgare och näringsliv i hela landet. Under det övergripande målet har regeringen också satt upp funktionsmål och hänsynsmål. Funktionsmålet handlar om att skapa tillgänglighet för resor och transporter. Transportsystemets utformning, funktion och användning ska medverka till att ge alla en grundläggande tillgänglighet med god kvalitet och användbarhet samt bidra till utvecklingskraft i hela landet. Samtidigt ska transportsystemet vara jämställt, det vill säga likvärdigt svara mot olika människors transportbehov. Hänsynsmålet handlar om säkerhet, miljö och hälsa. De är viktiga aspekter som ett hållbart transportsystem måste ta hänsyn till. Transportsystemets utformning, funktion och användning ska anpassas till att ingen ska dödas eller skadas allvarligt. Det ska också bidra till att miljökvalitetsmålen uppnås och till ökad hälsa. Regeringens direktiv I regeringens direktiv för framtagandet av nationell plan och länsplaner anges sex prioriterade utmaningar att beakta i planeringen. Sammantaget ger dessa utmaningar en inriktning som pekar på att länsplanen bör fortsätta i enlighet med inriktningen för föregående länsplan och prioritera åtgärder som främjar kollektivtrafik och gång- och cykeltrafik. Samtidigt behöver näringslivets transporter göras så miljöanpassade som möjligt. Nedan beskrivs hur länsplanen används som ett verktyg för till att möta de prioriterade utmaningarna. Omställning till ett av världens första fossilfria välfärdsländer Främjandet av miljövänlig teknik är central för att minska transportsektorns koldioxidutsläpp på de platser där järnvägskapaciteten inte beräknas byggas ut inom planperioden. Sedan hösten 2017 är Gävleborgs kollektivtrafik helt fossilfri. Likt den tidigare länsplanen 2014-2025, inom vilken det byggts om och rustats upp ett mycket stort antal busshållplatser, är kollektivtrafikåtgärder och gång- och cykelvägar högt prioriterade. Region Gävleborgs svar på utmaningen återfinns bland annat i tidigare plans medfinansiering till elektrifieringen av järnvägen till Gävle hamn samt innovationsprojektet Elväg E16 för vilket Region Gävleborg är projektägare. Inom Region Gävleborg återfinns Regionala mobilitetskontoret som bland annat har till uppgift att förstärka de åtgärder som genomförs inom länsplanen genom arbetet med bland annat beteendefrågor i enlighet med fyrstegsprincipens två första steg, tänk om och optimera. 9 (-)
Investeringar för ett ökat bostadsbyggande Infrastruktur påverkar på flera sätt bostadsbyggandet. Bland annat påverkas resmöjligheterna till och från ett område beroende på vilken typ av bostäder som byggs. Attraktiva boenden är ofta sammankopplade med tillgången av en funktionell infrastruktur och attraktiva resmöjligheter. Genom bra möjligheter till arbets- och studiependling kan fler välja att bosätta sig i Gävleborg. Kommunernas bostadsförsörjning är viktig faktor för den regionala utvecklingen som helhet. Strategisk samplanering mellan kommunernas bostadsplanering och regionens kollektivtrafik och infrastruktursatsningar gynnar den enskilda kommunen genom att förbättra samband och tillgänglighet såväl inom, som mellan kommuner och arbetsmarknader i en större funktionell geografi. För att nå dit behövs fortsatt bred samverkan mellan sektorerna och mellan nivåerna kommun region nation. Att bygga bostäder och bostadsområden på ett sätt som möjliggör effektiv kollektivtrafikförsörjning (korta restider med hög turtäthet) är ett konkret exempel på sådan samverkan. Detta gör vi bland annat genom att utveckla, och regionalt ta tillvara, erfarenheterna från projektet Den attraktiva regionen genom piloten Hudiksvalls funktionella arbetsmarknadsregion, Gävleborgs län. Seden flera år pågår ett arbete med strukturbild för länet och utvecklandet av en regional fysisk planering. Förbättra förutsättningarna för näringslivet Gävleborg utgör en mycket viktig länk för gods mellan södra och norra Sverige. För att kunna ge förbättrade förutsättningar för näringslivet prioriterar länsplanen åtgärder som bidrar till effektiva godstransporter inom och genom Gävleborgs län. Ett exempel från tidigare plan och som nu genomförs är elektrifieringen av järnvägen till Gävle hamn. Under 2015 tog Gävle kommun i samarbete med Trafikverket och Region Gävleborg fram en omfattande godsflödesanalys vilken tydligt visar Gävleborgs roll som länken mellan norra och södra Sverige för såväl gods-som persontransporter. Genom att snabbt och smidigt få godsflödena genom Gävleborg knyts landet samman och konkurrenskraften ökar. Länsplanens årliga bidrag till enskilda vägar spelar här en viktig roll för framför allt skogsindustrin. Många av länets näringar ligger i anslutning till järnvägsnätet och länet har därför särskilt stor potential att förflytta mer gods till järnväg genom satsningar på ökad kapacitet i järnvägsnätet. För de transporter som inte kan gå på järnväg kan investeringar för bättre arbetsmiljö för yrkeschaufförer uppnås genom att med länsplanemedel inventera och identifiera strategiska lägen för riktiga rastplatser. Förstärka sysselsättningen i hela landet Gävleborgs läge mitt i Sverige innebär stora möjligheter att finna arbete både inom och utanför länet. I dagsläget har Gävleborgs län en högre arbetslöshet jämfört med riksgenomsnittet och även jämfört med grannlänen. För att nå en förstärkt sysselsättning i hela länet och landet krävs att länsplanen prioriterar åtgärder som förkortar restiderna (främst inom kollektivtrafiken) i ett hela-resan perspektiv. Ett exempel är att arbeta med nya och förbättrade stationslägen vid viktiga målpunkter för högre utbildning eller större arbetsgivare. Med en sådan planering kan matchningen på arbetsmarknaden förenklas och större arbetsmarknadsområden uppstå både inom Gävleborg och över våra länsgränser. Det är även viktigt att främja transportslag som även är tillgängliga för barn och unga för att de på ett tryggt sätt kan färdas i trafiken till och från utbildning eller arbete. 10 (-)
Ta höjd för och utnyttja digitaliseringens effekter I ett allt mer uppkopplat samhälle ställs nya krav på en annan form av tillgänglighet och i takt med att nya innovationer kommer ut på marknaden behöver transportsystemet kunna anpassas bättre till detta. Det kan exempelvis handla om trafikinformation, lösningar inom signalprioriteringar i kollektivtrafiken, och ett utökat arbete med fler resfria möten. Digitaliseringen påverkar tillgängligheten främst genom att fler får tillgång till resurser som exempelvis skola och sjukvård utan att behöva förflytta sig fysiskt. Det ökar också tillgängligheten till varor och tjänster då inköp och beställningar kan göras via e-handel framför att besöka fysiska butiker. För att ta höjd för och utnyttja digitaliseringens effekter kommer Region Gävleborg arbeta med åtgärder som påverkar människors behov av transporter och val av transportsätt. Sedan år 2000 har länet på regional nivå arbetat för ett ökat hållbart resande, att tänka om och optimera kring användning av transportsystemet (se även punkten om Omställning till ett av världens första fossilfria välfärdsländer). Region Gävleborg driver även som regional bredbandskoordinator flera projekt för att skynda på den fysiska utbyggnaden av fiberinfrastrukturen i de delar av länet där kommersiella krafter inte visat något intresse. Ett inkluderande samhälle För att uppnå ett inkluderande samhälle måste länsplanen främja de transportslag som är mest jämlika och når flera samhällsgrupper än vad tidigare trafikpolitik gjort genom åren. En viktig aspekt är gruppen barn och unga som idag rör sig allt mindre och på sikt riskerar en kraftigt försämrad hälsa vilket får stora samhällsekonomiska konsekvenser. Under 2016 och 2017 har Region Gävleborg tagit del av den så kallade Landsbygdssatsningen vilken föranlett upprustning av flertalet hållplatser i länet, för ökad attraktivitet, trygghet och tillgänglighet för invånare i hela länet. Syftet med landsbygdssatsningen är att stärka möjligheterna till kollektivt resande på landsbygden för att hela Sverige ska leva. Dessa kollektivtrafiksatsningar kombinerat med ökad satsning på gång och cykel ökar tillgängligheten i transportsystemet för alla samhällsgrupper. Utformningen av alla föreslagna fysiska åtgärder ska leva upp till de krav som finns för att personer med funktionsnedsättningar ska ha tillgång till exempelvis kollektivtrafiken. Även satsningar på första steget inom fyrstegsprincipen tänk om handlar om exempelvis ökad trafikinformation för resenärer samt att kunna erbjuda tillgänglighet utan att behöva resa. Regional utvecklingsstrategi I den regionala utvecklingsstrategin, Nya möjligheter 2013-2020, är hållbar regional utveckling ramen inom vilket det regionala utvecklingsarbetet ska bedrivas. Den visar inriktningen för Gävleborgs regionala utvecklingsarbete och är en länk mellan lokal och nationell nivå samt för mål och strategier på EU-nivå. Det övergripande målet för den regionala utvecklings-politiken i Gävleborgs län är: Nya möjligheter för människors självförverkligande och aktiva bidrag till samhällsutvecklingen. Den regionala utvecklingsstrategin lyfter fram infrastruktur och kompetens som drivkrafter för den regionala utvecklingen och det övergripande målet. Ett av tre målområden är Tillgängliga miljöer. Det är inom detta målområde som infrastrukturåtgärder bedöms ha störst bärighet generellt. En ändamålsenlig infrastruktur och en väl utbyggd kollektivtrafik kan bidra till att exempelvis stärka regionens arbetsmarknad, näringslivets utveckling och förmåga till innovation. Arbetet med regional utveckling måste ske sammanhållet och strukturerat och ta hänsyn till alla tre hållbarhetsperspektiven det socialt, miljömässigt och ekonomiskt hållbara. Arbetssättet kallas hållbarhetsintegrering. 11 (-)
Infrastrukturprogram och systemanalyser Infrastrukturprogrammet med tillhörande systemanalys togs fram 2013. Inför arbetet med framtagande av denna länsplan fanns bland annat frågan om det borde tas fram en ny systemanalys. Att detta inte skedde hade sin grund i främst två delar. Dagens analys är relativt ny och bedömdes som tillräckligt god för att kunna utgöra underlag för framtagande av en ny länsplan. Under 2016 fanns en långt gången diskussion om bildande av storregioner. En sammanslagning med andra län till en större region bedömdes leda till att ny sytemanalys för Gävleborg skulle få en relativt kort livslängd i förhållande till arbetsinstas för att ta fram den. Region Gävleborg ser det som lämpligt att ta fram en ny systemanalys i samband med inriktningsplaneringen för nästkommande plan för perioden 2022-2033. Inom Botniska korridoren - som är ett samarbete mellan de fem nordliga länen och Örebro län - togs under 2016 fram Botniska korridoren övergripande systemanalys som utgör en nulägeskomplettering till länets befintliga systemanalys. Även arbetet som sker inom En Bättre Sits utifrån arbetet inom Mälardalsrådet där Region Gävleborg är associerad medlem sedan våren 2017 utgör grund till utformningen av länsplanen. I och med det regionala trafikförsörjningsprogrammet som antogs 2016 finns trafikala prioriteringar som direkt påverkar utformningen av länsplanen. I infrastrukturprogrammet återfinns följande stråk och noder som i nämnd ordning bedöms ha störst betydelse för utvecklingen i Gävleborgs län som helhet: E4/Ostkustbanan (Umeå-)Sundsvall-Gävle-Uppsala-Arlanda-Stockholm Gävle hamn E16/Bergslagsbanan Gävle-Sandviken-Hofors-Falun/Borlänge (-Göteborg) Norra stambanan/godsstråket genom Bergslagen (Trondheim-) Östersund, Bollnäs-Gävle- Avesta(-Göteborg) Bergslagsdiagonalen väg 50 Falun/Borlänge-Ovanåker, Bollnäs, Söderhamn (-Hudiksvall) Väg 84 Hudiksvall-Ljusdal-Sveg/Funäsdalen I infrastrukturprogrammet finns fördjupningar av respektive stråks funktion, brister och behov. Delar av de åtgärdsbehov som redovisas i Infrastrukturprogrammet är idag åtgärdade. För att stärka möjligheten till arbets- och studiependling samt kompetensförsörjning och näringslivets utveckling i övrigt inom, till och från Gävleborg är det av stor vikt att åtgärda brister i de stråk som idag och framöver bedöms ha stora pendlingsströmmar och stor andel av näringslivets transporter. Främst rör det sig om åtgärder för ökad standard, kapacitet, framkomlighet, tillförlitlighet, säkerhet och turtäthet i stråken. Slutversion kompletteras med lämpligt kartmaterial. 12 (-)
Regionalt trafikförsörjningsprogram med tillhörande trafikplan Som regional kollektivtrafikmyndighet har Region Gävleborg antagit ett regionalt trafikförsörjningsprogram, senast för perioden 2016 2030. I programmet beskrivs bland annat strategiska målsättningar, önskade effekter och utvecklingssteg för den regionala kollektivtrafiken. Inom Gävleborg skedde 2012 en skatteväxling med länets kommuner gällande ansvaret för kollektivtrafiken. Inför varje nytt trafikår fastställs en trafikplan som innehåller en detaljerad beskrivning över det kommande årets trafikutvecklingsåtgärder inom kollektivtrafiken. Vid genomförandet av länsplanen är det viktigt att samordna arbetet med det som sker inom det regionala trafikförsörjningsprogrammet med tillhörande trafikplan. Vissa infrastrukturåtgärder kan genom sin tillkomst leda till en förbättrad länsöverskridande kollektivtrafik. Inom länsplanen finns även en bilaga som anger identifierade åtgärsbehov inom infrastrukturområdet utifrån arbetet med trafikplan, med bilaga 5. Regional cykelplan för Gävleborg Avsnitt kompletters 20 oktober. I den regionala cykelplanen för Gävleborg anges strategiska kriterier för hur gång- och cykelvägar utmed det statliga vägnätet ska prioriteras i länet. Via cykelplanen rekommenderar Trafikverket vissa sträckor som anses vara särskilt lämpliga i ett regionalt perspektiv. Vilka sträckor som sedan byggs prioriteras inom länsplanearbetet. 13 (-)
Genomförande Region Gävleborg ansvarar för prioriteringarna och Trafikverket ansvarar för genomförandet av länsplanen. Planens uppbyggnad och genomförande grundar sig på de styrande dokument som nämns ovan och beaktar regeringens direktiv inför framtagandet av planen. I genomförandet av länsplanen är det viktigt att beakta personer med funktionsnedsättning. Ett prioriterat nät för dessa personer är i praktiken det som benämns starka stråk i det regionala trafikförsörjningsprogrammet. Verksamhetsplan och dialog Hållbarhetsnämnden antar årligen en verksamhetsplan för det kommande året inklusive en precisering för de nästkommande tre åren. Detta innebär att infrastrukturarbetet följer utvecklingen inom övrig nationell transportplanering. Eventuella osäkerheter kan pareras från år till år, åtgärder kan flyttas fram eller tidigareläggs beroende på de ekonomiska ramarna och förutsättningarna för genomförbarhet. Det som anges i verksamhetsplanens precisering utgör den aktuella inriktningen för arbetet utifrån då gällande förutsättningar. Det är av stor vikt att arbetet samordnas med kollektivtrafikens årliga trafikplan. I bilaga 4 återfinns en beskrivning av de samrådsprocesser som sker under året. Ekonomi De ekonomiska ramarna för planperioden 2018-2029 är 622,5 miljarder kronor för åtgärder i hela landet och innefattar såväl investeringsåtgärder som underhåll, även benämnt utveckling respektive vidmakthållande av trafiksystemet. Av dessa är 953 miljoner kronor avsatta för åtgärder inom länsplanen för Gävleborg, vilket i praktiken innebär en ungefärlig årlig ram på 80 miljoner kronor per år. Utöver länsplanen tillkommer även åtgärder i länet som Trafikverket prioriterar inom nationell plan, för stamvägnät och järnvägar. På nationell nivå och inom den ekonomiska planeringen finns en rullande treårsplanering där regeringen årligen skall ta byggstartbeslut för kommande tre år. Därpå följande tre år ska innehålla objekt där fördjupande utredningsarbete pågår och därefter följande sex år anger behov och brister i transportsystemet. På vilket sätt den ekonomiska planeringens förutsättningar, övergripande och för respektive åtgärdsförslag, ändras år till år och tydliggörs i verksamhetsplanen. I vissa fall kan åtgärders finansiering vara en kombinaton av olika delar. De begrepp som då används är flöjande tre: Medfinansiering: Gemensam finansiering med andra medel utöver den regionala planen, exempelvis när en kommun medfinansierar ett vägobjekt i länsplanen. Statlig medfinansiering: Finansiering ur nationell eller länsplan till ett antal olika typer av åtgärder som finansieras med andra medel utöver länsplan. Kan exempelvis sökas av kommuner och regionala kollektivtrafikmyndigheter. Samfinansiering: Gemensam finansiering mellan infrastrukturplaner genom olika statliga anslagsposter. Exempelvis när medel från länsplanen samfinansierar objekt i den nationella planens investeringsdel (utveckling) eller när medel ur bärighetsplanen (vidmakthållande) och länsplanen samfinansierar åtgärder. 14 (-)
Enskilda vägar För att möta behovet av investeringar på enskilda vägnätet avsätter länsplanen årligen en pott till detta område. Trafikverkets beslut utifrån ansökningar inom åtgärdersområdena statlig medfinansiering och enskilda vägar sker utifrån samråd med Region Gävleborg. Prioriteringar och målkonflikter Planens ekonomiska prioriteringar är motiverade utifrån inriktningar i regionala styrande dokument och förhållningssättet gentemot regeringens strategiska utmaningar. Även de målen för länsplanen har betydelse för vilka åtgärder som prioriteras. Hållbart resande kollektivtrafik och gång- och cykelvägar I linje med tidigare länsplan är inriktningen även fortsättningsvis att förbättra förutsättningarna kollektivtrafik. Systemet med X-tåg ger att de största restidsvinsterna finns att hämta genom förbättringar i järnvägsystemet i nordsydlig riktning och arbete med förbättrade förutsättningar för busstrafiken i östvästlig riktning. Inom åtgärdsområdet för statlig medfinansiering prioriteras extra medel för satsningar på resecentrum vilket har en stark koppling till tre av länsplanens mål - Ökad tillgänglighet för personer och gods, Större funktionella studie- och arbetsmarknader i starka stråk samt Ett hållbart och säkert transportsystem. Under andra halvan av länsplanen återfinns större satsningar på kollektivtrafikåtgärder och gång- och cykelåtgärder jämfört med första halvan. Redan beslutade stora åtgärder Länsplanens första år har sin utgångspunkt i planering inom föregående länsplan för perioden 2014-2025. Från den återfinns stora åtgärdspaket, främst väg 83 Bollnäs-Vallsta och väg 84 Genomfart Ljusdal vilka båda har stor koppling till länsplanens mål om Ökad tillgänglighet för personer och gods och Ett hållbart och säkert transportsystem. Bollnäs-Vallsta och Genomfart Ljusdal genomförs under länsplanens första halva. I denna del av planen är utrymmet för ytterligare åtgärder begränsade. Mötesseparerade vägar Utifrån länsplanens övergripande inriktning, ekonomiska förutsättningar och regeringens strategiska utmaningar prioriteras inte ombyggnationer till mötesseparerade vägar. De sträckor som lyfts fram som ombyggnadsförslag till mötesseparering i framtagandet av länsplanen har haft höga kostnader i förhållande till tilldelad planeringsram. För att kunna satsa på mötesseparerade vägar, och därmed öka trafiksäkerheten och förbättra framkomligheten, behövs en större ram för länsplanen. Region Gävleborg har invändningar mot Trafikvekrets arbetssätt att hantera pågående hastighetsöversyn, bland annat att kriterierna för översynen bör beakta att det är olika regionala förutsättning i olika delar av landet. I förslag till nationell plan föreslår Trafikverket att regeringen genomför en särskild satsning mötesseparering av länsvägar. Satsningar på gång- och cykelvägar För att möta en omställning till ett fossilfritt transportsystem och åtgärder som stödjer bostadsbyggande prioriteras bland annat åtgärder inom gång och cykel i planens senare del högre än åtgärder för mötesseparering. I hela länet finns ett stort behov av bättre gång- och cykelvägar. Dessa har en stark koppling för målen Ökad tillgänglighet för personer och gods och Ett hållbart och säkert transportsystem. 15 (-)
Ny knutpunkt för länets järnväg prioriteras I mitten av planperioden finns byggandet av Gävle Västra. Det är anläggandet av en ny regionaltågstation vid Gävle Sjukhus i samband med byggande av dubbelspår för norra utfarten från Gävle. Stationen blir gemensam för Norra stambanan, Ostkustbanan och Bergslagsbanan, och gynnar därmed hela länet som får ökad tillgänglighet till Gävle Sjukhus och Högskolan i Gävle. Åtgärden har mycket stark koppling till länsplanens alla mål. Näringslivets transporter och ökat bostadsbyggande främjas Andra halvan av planperiodens åtgärdsförslag består främst av satsningar på kollektivtrafik, gång- och cykel samt en ny vägförbindelse. Vägförbindelsen är en omlokalisering av väg 76 som länkas samman med en ny sträckning av väg 56 i en ny trafikplats på E4. Motiven för denna åtgärd är möjligeter till ökat bostadsbyggande i södra Gävle och bättre förutsättningar för näringslivets transporter till industrier. Denna åtgärd kräver en betydande medfinansiering från andra parter. Åtgärden kopplas till länsplanens mål om Ökad tillgänglighet för personer och gods och Ökat bostadsbyggande. Behov av planberedskap och trimningsåtgärder Under planperioden är det av stor vikt att tillsammans med Trafikverket arbeta fram en planberedskap med olika åtgärder som kan verkställas i de fall medel av oväntad anledning tillkommer eller frigörs medel från andra projekt. Under planperioden uppstår normalt olika behov av mindre trimningsåtgärder. I bilaga 2 finns de grova kostnadsindikationer som delvis ligger till grund för planens prioriteringar och bilaga 3 finns fördjupade beskrivningar på planens större åtgärder. Fördelning åtgärdsområden De ekonomiska ramarna fördelas enligt följande åtgärdsområden. När en åtgärd bedöms kosta mer än 25 miljoner hamnar den inom Utpekade åtgärder. Detta är därmed ett åtgärdsområde som är en blandning av flera åtgärdsområden sett till typ av investering. Utpekade åtgärder avser namngivna åtgärder som beräknas kosta minst 25 miljoner kronor och som bedöms bli utförda under planens giltighetstid. Gång- och cykelåtgärder avser åtgärder för att underlätta dessa transporter. Exempelvis passager, belysning vid befintliga stråk eller förbindelser mellan viktiga målpunkter. Kollektivtrafikåtgärder avser åtgärder för att förbättra kollektivtrafiken. Exempelvis förbättrad tillgänglighet vid hållplatser, pendlarparkering eller nytt stationsläge. Vägförbättringsåtgärder avser åtgärder för förbättringar för vägtrafiken. Exempelvis kurvrätning, cirkulationer och andra korsningsåtgärder. Övriga åtgärder avser främst åtgärder anses särskilt viktiga för regional utveckling. Exempelvis kan det handla om åtgärder inom järnvägsområdet. Statlig medfinansiering avser stöd till kommuner utveckling av kollektivtrafikanläggning samt gångoch cykelåtgärder på kommunalt väg utifrån ansökningar till Trafikverket Enskilda vägar avser utveckling av enskilda vägar som i delar finansieras via länsplanen utifrån ansökningar till Trafikverket. 16 (-)
Nedan redovisas länsplanens fördelning mellan åtgärdsområden med Utpekade åtgärder fördelade inom övriga områden för att visa fördelning mellan typ av investeringar. Precisering av åtgärdsområden sker löpande inom arbetet med länsplanens årliga verksamhetsplanering och redovisning nedan anger inriktning och turordning för de åtgärder som ska genomföras. Fördelning miljoner kronor Totalt Andel Gång- och cykelåtgärder 190 0,20 Kollektivtrafikåtgärder 220 0,23 Vägförbättringsåtgärder 427 0,45 Övriga åtgärder - 0,00 Statlig medfinansiering 68 0,07 Enskilda vägar 48 0,05 Totalt 953 - Nedan redovisas åtgärdsområdet Utpekade åtgärder, de åtgärder som beräknas kosta minst 25 miljoner kronor. Se även bilaga 3 för fördjupningar. Fördelning miljoner kronor Väg 83, Bollnäs-Vallsta Väg 50, Glössbo-Söderhamn Väg 84, Genomfart Ljusdal Totalt År 1-3 2018-2020 ÅR 4-6 2021-2023 År 7-12 2024-2029 125 110 15-40 40 - - 100 10 90 - Gävle Västra 120 5 70 45 Väg 76, Furuvik-Gävle 200 - - 200 Gång- och cykelväg 1 45 - - 45 Gång- och cykelväg 2 45 - - 45 Totalt 675 165 175 335 17 (-)
Övriga åtgärder Statlig medfinansiering Enskilda vägar Remissversion antagen av hållbarhetsnämnden 2017-09-21 De utpekade åtgärderna finansieras av en eller flera av åtgärdsområdena. En övergripande bedömning ger en fördelning av ram kopplad till utpekade åtgärder enligt nedan: Åtgärder, miljoner kronor Genomfart Ljusdal Väg 83, Bollnäs-Vallsta Totalt 100 10 5 85 - - - 125 20 20 85 - - - Gävle Västra 1) 120-120 - Väg 76, Furuvik-Gävle 2) medfinansiering Glössbo- Söderhamn Gång- och cykelåtgärder Kollektivtrafikåtgärder Vägförbättringsåtgärder Utredningsbehov - 200 - - 200 - - - 40-30 10 - - - Gång- och cykel 90 90 - - - Åtgärdsområden, övergripande typer 278 70 45 47-68 48 Total 953 190 220 427-68 48 1) Fördelning av investeringar kopplat till Gävle Västra behöver utredas vidare, vad som sker på statlig anläggning kontra kommunal mark. Det senare kan även innebära omfördelning så att delar av belopp blir föremål för statlig medfinansiering. 2) Väg 76 berör år 2024-2029 och länsplanen bedöms inte kunna finansiera hela åtgärden som initialt är beräknad till 400 miljoner kronor. Förhandling om medfinansiering med Gävle kommun och eventuella ytterligar parter behöver genomföras. Inriktning för Region Gävleborg är att det handlar om en betydande medfinansiering utöver länsplanens investeringsdel. De i planen angivna 200 miljoner kronorna är inte en förhandlad siffra. I slutversionen även diagram som visar fördelning, inklusive andel sam- och medfinansiering. 18 (-)
Effekter och uppföljning Avsnitt som kompletters den 20 oktober. 19 (-)
Bilagor Kopplat till länsplanen finns ett antal bilagor. Vissa kommer att revideras under den kommande fyraårsperioden, bland annat verksamhetsplanen som årligen antas av hållbarhetsnämnden. Även hållbarhetsförvaltningens ledningsgrupp ansvarar för revidering av vissa bilagor. Bilaga Namn Version Datum Revideras 1 Verksamhetsplan 2018, med utblick 2022 Hållbarhetsnämnden 2 Åtgärder och åtgärdsförslag Hållbarhetsnämnden 3 Utpekade åtgärder Hållbarhetsnämnden 4 Händelser under året Hållbarhetsförvaltningen 5 Kollektivtrafikåtgärder, behovslista Hållbarhetsförvaltningen 6 Avgränsningssamråd Miljöbedömning 7 Årlig uppföljning av länsplanen Kompletteras 20 oktober. Hållbarhetsförvaltningen Hållbarhetsförvaltningen 20 (-)
Bilaga 1 Årlig verksamhetsplan Version 1, senast antagen 2018-mm-dd 2018 års verksaphetsplan antogs 2017. Våren 2018 antas den verksamhetsplan som utgör denna kommande bilaga. 1 (1)
Bilaga 2 Åtgärder och åtgärdsförslag Version 1, senast antagen 2018-mm-dd I denna bilaga redovisas de åtgärder och åtgärdsförslag för planperiodens år 1-3, 4-6 och 7-12. Åtgärderna under perioden 1-3 är samtliga fastställda sedan tidigare och i vissa fall redan under genomförande. Åtgärdsförslagen i perioderna 4-6 och 7-12 är förslag och kan komma att förändras beroende på kostnadsutveckling och genomförbarhet. Åtgärder som finansieras via nationell plan anges i kursiv stil för att ge en helhetsbild av de satsningar som görs i länet. Redan byggstartade projekt inom länsplanen Redan byggstartade projekt som ingår i länsplanen 2018-2029. Vid ingången av planperioden finns vissa byggprojekt där byggskede inletts i länet under 2017: Gång- och cykelväg Ockelbo-Wij Trädgårdar Gång- och cykelstråk Söderhamn-Florhed Elektrifiering av järnvägsspår Gävle hamn (samfinansiering) Prioritering av åtgärder år 2018-2029 Nedan beskrivs de större åtgärdsförslag som utgör steg på vägen för genomförandet av länsplanen. Åtgärder år 1-3, 2018-2020 Väg 83, Bollnäs-Vallsta trafiksäkerhetshöjande åtgärder inkl. Gång- och cykelväg (utpekad åtgärd) E16 genomfart Hofors (samfinansiering) Norra Stambanan, förbättrade mötesstationer Kilafors och Röstbo Bergslagsbanan, ny mötesstation Villersmuren Åtgärdsförslag år 4-6, 2021-2023 Väg 84/83, Förändrad genomfart Ljusdal (namnsatt brist) Objekt ur cykelplan. Kompletteras 20 oktober. Åtgärdsförslag år 7-12, 2024-2029 E16 Engelsfors-Hofors-Storvik Trimningsåtgärder och etapputbyggnader Bergslagsbanan, Norra stambanan och Ostkustbanan Etappen Gävle-Kringlan inklusive Gävle Västra (samfinansiering) Objekt ur cykelplan. Kompletteras 20 oktober. Väg 76, ny anslutning, Framkomlighetsåtgärder (medfinansiering) Väg 56, ny anslutning. Utredningsbehov inom planperioden Förutom föreslagna åtgärder ovan finns behov av ytterligare förberedande studier utredningar, åtgärdsvalsstudier med mera för följande behov och brister: Plattformsåtgärder inom länet, behov av dubbla plattformar. 1 (2)
Trimningsåtgärder järnväg ÅVS väg 76 Gävle-Skutskär (Gävle kommun) Fördjupade utredningar utifrån cykelplan ytterligare inspel på utredningsbehov utifrån remissvar, och kommande år är detta del av dialoger i enlighet med bilaga 4. Pågående åtgärdsvalsstudier ÅVS Genomfart Bollnäs ÅVS E16 Grova kostnadsindikationer Den grova kostnadsindikationen ligger till grund för länsplanens inledande prioriteringar och är en bedömning i ett mycket tidigt planeringsskede. I takt med att projekteringen inleds och planeringsunderlaget förfinas blir bedömd kostnadsbild mer och mer exakt. Nedan återfinns de grova kostnadsbedömningar som funnits som underlag vid länsplanens framtagande, ett antal exempelsträckor i olika delar av länet. Grova kostnader och ungefärliga längmätningar. Gång- och cykelvägar (separerade) Vägar Väg 83, Nore camping Måga 2 km. Kostnad 12,3 mkr. Väg 272, Ockelbo Säbyggeby 1,2 km. Kostnad 8,3 mkr. Väg 583 (gamla E4:an), Iggesund Hudiksvall 7 km. Kostnad 36,4 mkr. Väg 559, Sandviken-Forsbacka-Valbo köpstad 11km. Kostnad 89 mkr. Väg 50, E4 Ina-Mohed 10 km 2+1-väg, kostnad 261 mkr. Väg 76, koppling väg 56 11 km 2+1-väg, kostnad: 365 mkr. Väg 83, Tönnebro-Stråtjära 12 km gles 2+1-väg, kostnad: 241 mkr. Väg 84, E4 Forsa folkhögskola 4,5 km 2+1-väg, kostnad 100 mkr. Väg 652 Trönödiagonalen förbättringar samt nydragning 18 km 2-fältsväg, 245 mkr. 2 (2)
Bilaga 3 Utpekade åtgärder 1 (8) Version 1, senast antagen 2018-mm-dd I denna bilaga redovisas de utpekade brister som har bedömts kosta mer än 25 miljoner kronor. De kostnadsberäkningar som angetts är grova, och avser endast kostnaden för projektet som belastar länsplanen. Utöver detta kan fler kostnader tillkomma hos andra parter i samband med projekteringen, genomförande av steg 1- och 2-åtgärder med mera. För varje åtgärd finns några övergripande förslag på åtgärdsförslag enligt fyrstegsprincipen. Utpekade åtgärder Väg 83 Bollnäs-Vallsta Syfte med objektet Syftet med objektet är att säkerställa hög trafiksäkerhet, användbarhet och framkomlighet för trafikanterna längs den aktuella sträckan. En av målsättningarna är att göra sträckan mer tillgänglig för oskyddade trafikanter. Grund för prioritering: Väg 83 mellan Bollnäs och Vallsta har sedan många år pekats ut som en av länets mest problematiska sträckor, främst kopplat till trafiksäkerhetsbrister men också bristande tillgänglighet för oskyddade trafikanter. Nuläge och anläggningens funktion Väg 83 har en viktig funktion för den vägbaserade trafikförsörjningen inom i stråket Norra Stambanan, Väg 83 och Godsstråket genom Bergslagen. Brist och behov Vägen dras av stora Trafiksäkerhetsbrister och bristande tillgänglighet för oskyddade trafikanter. Tidigare utredning finns Ja, Förstudie från 2013. Föreslagen åtgärd Åtgärdande av Trafiksäkerhetsbrister rörande trafikslagen väg, gång- och cykel samt järnväg genom ombyggnation av osäkra korsningspunkter, backkrön, kurvor m.m. inklusive anläggande av en gångoch cykelväg utmed sträckan. Tänkbara åtgärder enligt fyrstegsprincipen Åtgärden har bedömts kräva en mix av åtgärder: Steg 1: Förbättrad fossilfri kollektivtrafik i stråket gör valet av transportmedel större. Steg 2: Optimering av trafiksystemet genom slopandet av vissa plankorsningar i järnvägsnätet Steg 3: Ombyggnation av korsningspunkter i väg och järnvägsnät, kurvrätning, utjämning av toppar och dalar, samt inrättande av vissa vänstersvängkörfält Steg 4: Anläggande av ny gång- och cykelväg utmed sträckan. Aktörer som har ansvar enligt fyrstegsprincipen för önskat utfall och användning
Region Gävleborg, Bollnäs kommun, näringsliv. Hanterar följande prioriterade utmaningar utifrån proposition 2016/17:21 Åtgärderna är trafikslagsövergripande och berör främst utmaningarna om förbättrade förutsättningar för näringslivet genom ett säkrare vägsystem och utmaningen ett inkluderande samhälle genom att transportsystemet genom anläggandet av en gång- och cykelväg blir mer tillgängligt för fler samhällsgrupper. Även utmaningen om omställning till fossilfritt samhälle berörs även om effekterna av gång-och cykelvägen är lokala. Bärighet på länsplanens mål Åtgärden har främst bärighet på målen Ökad tillgänglighet för personer och gods och Ett hållbart och säkert transportsystem. Uppfyller följande transportpolitiska mål Åtgärderna bedöms ha en tydlig måluppfyllelse för både funktionsmålet och hänsynsmålet Åtgärden är icke lönsam enligt Trafikverkets kalkyl vilket bidrar negativt till en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning. De icke värderbara effekterna bedöms ha en viss positiv påverkan, men med liten effekt på hållbarheten som helhet. Djurlivet får en negativ påverkan från barriäreffekter men en positiv påverkan på mortaliteten och utsläppen blir oförändrade i åtgärden. Då Trafiksäkerhetseffekterna blir positiva och GC-nätet byggs ut, bedöms åtgärdens bidrag utifrån dessa aspekter vara positivt. Eventuell osäkerhet och målkonflikt Osäkra markförhållanden kan påverka åtgärdens genomförandetid vilket hanteras och stäms av löpande mellan involverade aktörer. Målet om ökad framkomlighet står i konflikt med de negativa effekter som skapas för den biologiska mångfalden. Underlag kostnadsberäkning och beräknad kostnad Grov kostnadsindikation. Beräknad kostnad 150 miljoner kronor varav 126 bekostas av länsplanen. Genomförbarhet/status för den fysiska planeringen Åtgärden är redan påbörjad och har bedömts ha en hög genomförbarhet för produktion 2019-2020. 2 (8)
Väg 50 Glössbo-Söderhamn Syfte med objektet Syftet med objektet är att säkerställa hög trafiksäkerhet, användbarhet och framkomlighet för trafikanterna längs den aktuella sträckan. Sträckan behöver göras mer tillgänglig för kollektivtrafikresenärer Grund för prioritering: Väg 50 mellan Glössbo och Söderhamn har dålig tillgänglighet för kollektivtrafikresenärer. Nuläge och anläggningens funktion Sträckan utgör en den av kollektivtrafikstråket Edsbyn-Bollnäs-Söderhamn som är ett av länets viktigaste kollektivtrafikstråk. Brist och behov Trafiksäkerhetsbrister och bristande tillgänglighet för kollektivtrafikresenärer. Bättre hållplatser och ökad tillgänglighet till och vid dessa är önskvärt. Tidigare utredning finns Nej, men delar av kollektivtrafikstråket har rustats upp via landsbygdssatsningen. Denna sträcka kvarstår. Föreslagen åtgärd Åtgärdande av tillgänglighetsbrister genom upprustning, tillgänglighetsanpassning och justering av hållplatsernas lägen från vägmitt. Anläggande av pendlarparkeringar vid en eller flera knutpunkter. Avsmalning av vägren tillkommer och utförs av Trafikverkets underhållsavdelning. Tänkbara åtgärder enligt fyrstegsprincipen Åtgärden har bedömts kräva en mix av åtgärder: Steg 1: Påverkansåtgärder - skifte av färdmedel, från bil till kollektivtrafik. Steg 2: - Steg 3: Ombyggnation av befintliga hållplatslägen för ökad trafiksäkerhet och attraktivitet. Steg 4: Anläggande av en eller flera pendlarparkeringar i strategiska lägen. Aktörer som har ansvar enligt fyrstegsprincipen för önskat utfall och användning Region Gävleborg och Söderhamns kommun. Hanterar följande prioriterade utmaningar utifrån proposition 2016/17:21 Åtgärderna är trafikslagsövergripande och berör främst utmaningarna om utmaningen ett inkluderande samhälle genom att transportsystemet genom att kollektivtrafiksystemet blir mer tillgängligt för fler samhällsgrupper. Även utmaningen om omställning till fossilfritt samhälle berörs eftersom kollektivtrafiken i Gävleborg redan i dagsläget är fossilfri, och åtgärden förväntas leda till ökat nyttjande av denna. Bärighet på länsplanens mål Åtgärden har främst bärighet på målen Ökad tillgänglighet för personer och gods och Ett hållbart och säkert transportsystem. 3 (8)