Är det etiskt försvarbart att ta bort övergångsställen? FOT, SKTF, 11 maj 2006



Relevanta dokument
Christer Hydén. Trafikdag LTH. Lund University / Faculty of Engineering / Technology and Society / Traffic and Roads

Bästa bilhastigheten i stan vad säger forskningsresultaten?

Om de oskyddade fick bestämma.. då skulle jag.

BILAGA 1: FRÅGEFORMULÄR FÖREMÄTNINGEN MED SVARSFREKVENSER

Kan gångpassagen ersätta övergångsstället? Projekt finansierat av SKL. Åse Svensson, LTH Hossein Ashouri, Malmö stad

Samband mellan hastighetsnivå på olycksplatser och skadegrad för gående och cyklande Preliminära resultat

Vem får gå, vem får vänta?

Håll hastigheten för säkra vägar i Täby

Hastighetsdämpande åtgärder vid Bergsgatan/Almbacksgatan samt Bergsgatan/Monbijougatan TN

Bilaga 1. Frågeformulär slutmätningen med svarsfrekvenser från hushållspanelen uppdelat på registrerade bilägare och maka/make/sambo.

Nya krockvåldskurvor för fotgängares risker vid påkörning av bil

Samband mellan hastighet och olyckor. Basfakta.

Etikett och trafikvett

REGLER OCH RUTINER FÖR GUPP OCH ANDRA FARTHINDER I BÅSTADS KOMMUN

Information om Utökade trafiksäkerhetsåtgärder för cyklister

Förslag till utformning av cykelöverfart

Notera att illustrationerna i denna broschyr är förenklade.

Lars Leden*, Charlotta Johansson**

RAPPORT. Mjällby centrum, Sölvesborgs kommun Trafikutredning Upprättad av: Milos Jovanovic

Exempel på fysiska åtgärder. Bilaga 1

År 2020 Fler rör sig i staden

Fotgängares situation vid övergångsställe. en litteraturstudie

Säkra vägar. 4-5 Trafik Vad är trafik egentligen? Ser den likadan ut under hela dygnet?

Remissvar från Fotgängarnas förening på pilotprojekt Hastighetsplan Stockholm; Spånga-Tensta, Kungsholmen, Hägersten-Liljeholmen

Besvara frågorna genom att sätta ett kryss i lämplig ruta. Kom ihåg att det alltid frågas efter, vad Du anser eller hur Du brukar göra!

Bilisters beteende vid övergångsställe

Trafiksäkerhet och vintertrafik. Svevias trafikbarometer, januari 2011

Svar på motion om översyn av övergångsställen

Så här tycker Ö-viksborna hittills om hastighetsplanen och de föreslagna hastighetsgränserna

Bilens hastighet. FOT-seminarium: Är det dags att prioritera gångtrafik nu? Stockholm, 21 mars 2013 Christer Hydén, LTH

FRÅGOR OM FARTKOLLAREN

Besvara frågorna genom att sätta ett kryss i lämplig ruta. Kom ihåg att det alltid frågas efter, vad Du anser eller hur Du brukar göra!

Riktlinjer för passager i Västerås

ot2 Tillgänglighet för barn, äldre och funktionshindrade Ett samhälle för alla

När du ska korsa en gata

Systematiskt arbete med Nollvisionen, vad lära?

Inkomna synpunkter till Trafikplanen

Cykelpassager och cykelöverfarter

Nya hastigheter. i östra Mölndal. Rätt fart för en attraktiv stad

TITTA! EN TILL SOM JUST LÄRT SIG GÅ! KAMPANJEN FÖR ETT VETTIGARE SÄTT ATT RÖRA SIG I GÖTEBORGSTRAFIKEN

Den som ansvarar för blomlådorna måste bo på den gata där lådorna ställs ut.

Förfrågan om beteende vid övergångsställen i Lovisa

Svevias trafikbarometer: Mäns och kvinnors bilkörning

Besvara frågorna genom att sätta ett kryss i lämplig ruta. Kom ihåg att det alltid frågas efter, vad Du anser eller hur Du brukar göra!

Korsningsutredning Färjestadsskolan Karlstads kommun

INTELLIGENT STÖD FÖR ANPASSNING AV HASTIGHET. ISA ISA-presentation OH nr 1

Nollvisionen, hastigheterna och samhällsekonomin. Föredrag vid VTIs och KFBs Transportforum januari 1999 i Linköping.

Så skapar vi en attraktiv cykelstad

Medborgarmöte Förslag till Hastighetsplan för Bara, Klågerup och Holmeja i Svedala kommun

Regionala systemanalyser

**Avdelningen för trafikteknik, Luleå tekniska universitet, SE Luleå, Sverige. Tel: Fax: , E-post:

Blomlådor för en bättre trafiksäkerhet!

Beteenden, trafiksäkerhet och effektutvärdering 3D & AI för mätning och uppföljning

Stadens användning. Göteborgsförslag Max 30 km/h i hela Majorna

Livsrumsindelning. Transportrum. Integrerat transportrum. Mjuktrafikrum. Integrerat frirum. Frirum. Integrerat transportrum.

Handläggare Datum Ärendebeteckning Anders Håkman Införande av nya hastighetsgränser i Kalmar tätort

Cykelvett. Cykla lagligt och säkert Tips och råd

Olyckor.

Trafikbladet. Tryggare trafik ger tryggare stad. Hej, du vinterland! Information om trafiken i Norrköpings kommun. Norrköping en stad för alla

Håller Nollvisionen? Claes Tingvall Anders Lie Trafikverket Juli 2011

Sammanställning av trafikåtgärder Riktlinjer för trafiksäkerhetsarbetet i Nacka 2013

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf

Internationell utblick trafiksäkerhetsarbete och åtgärder. Anna Vadeby och Åsa Forsman, VTI

SmartFart. - din hastighet gör skillnad

PARKERINGS POLICY F Ö R H Ö G A N Ä S K O M M U N ANTAGET I KOMMUNFULLMÄKTIGE HÖGANÄS KOMMUN FÖRVALTNING (5)

Trafiksäkerhetsprogram En del av handlingsprogramet Trygghet och säkerhet

Ouppmärksamhet som säkerhetsproblem för vägtrafiken finländarnas uppfattningar. Petri Jääskeläinen Trafikskyddet

Trafiknät Stockholm. Trafiksäkerhet åtgärder för att förverkliga nollvisionen i Stockholm. Säkerhet

Nollvisionen 10 år över 600 sparade liv Nils Petter Gregersen

Nationella hastighetsprojektet 2001

Trafikutredning Fridhem, Tjörns kommun I samband med detaljplan Fridhem del av Hövik 5:1

Underlag till. Förslaget om nya hastigheter

Framkomlighet och säkerhet för barn och äldre efter fysiska åtgärder i Malmö

Ny förbindelse Kvarnholmen- Nacka Centrum

Cykelplanering i Göteborg Cyklisters riskbeteende. Henrik Petzäll Trafikkontoret

Planerat trafiksäkerhetsarbete i Stockholm stad 2014 och framåt

Hur skapa en säker trafikmiljö för gående?

Ny cirkulationsplats i korsningen Rinkebysvängen/Rinkebystråket. Genomförandebeslut.

Trafiksäkerhetsprogram

Utvärdering av Actibump i Uppsala

Införande av nya hastighetsgränser i Lund Dnr 2015/242

Hastighetsplan för Värnamo kommun

TRÄKVISTA - ÖVERSYN AV TRAFIKFRÅGOR INFÖR SAMRÅD

Särö Väg- & Villaägareföreningar

ISA. för ett ökat samhällsansvar och ökad konkurrenskraft

Vad gäller i punkter där fordon möter gående och cyklister?

Oskyddade trafikanter lever farligt

Krister Spolander

Malmö stad, Gatukontoret, maj 2003 Trafiksäkra skolan är framtaget av Upab i Malmö på uppdrag av och i samarbete med Malmö stad, Gatukontoret.

Hur säkra är kommunernas cykelstråk?

Plan för rätt fart i Piteå

Hastighetsplan för Värnamo kommun

Trafiksäkra skolan. Lärarhandledning. Tema. Samsas i trafiken. Malmö stad, Gatukontoret

Trygg i trafiken. Rapport från dialogmöte den 6:e september 2015

NYA HASTIG- HETER I UPPSALA KOMMUN GENOMFÖRANDEPLAN

Fotgängarnas fallolyckor - Ett ouppmärksammat problem

Säker huvudgata programfas

Kommunal författningssamling för Smedjebackens kommun

SHARED SPACE. Samrum. Bergen 20 september 2007

130 km på motorveje - en klog beslutning? Föredrag på Trafikdage i Aalborg Gunnar Carlsson, Trafiksäkerhetschef, NTF, Sverige

Transkript:

Är det etiskt försvarbart att ta bort övergångsställen? FOT, SKTF, 11 maj 2006 Christer.hyden@tft.lth.se Institutionen för Teknik och samhälle Lunds Tekniska Högskola

I princip är det försvarbart, eftersom Riskerna alltid och för alla fotgängare blir lägre när man tar bort ett övergångsställe De flesta fotgängarna vet inte om detta, och luras att tro att det är både tryggare och säkrare

Relativ Risk LTH-studier på 80-talet i Sverige 3 2,4 2 2 1 1 0 Övergångsställe Trafiksignal Andra platser

Förklaring till övergångsställets dåliga effekt Fotgängarna känner sig säkrare på ett övergångsställe... eftersom det är där de skall gå enligt lagen för att få skydd.. eftersom Televinken och andra har tutat i oss budskapet Stämmer bra med den så kallade riskkompensationsteorin

Ingen ville tro på resultatet.. Många helt enkelt ignorerade resultaten Andra var arga på oss.. Andra sa Det kan inte gälla barn, men det gjorde det ju Vad menar ni? Skall vi ta bort övergångsstället där det går barn? Vi hade inte svaren; det var inte vår uppgift

Riskindex 50 45 40 35 30 25 20 <16 år 16-60 år 15 > 60 år 10 5 0 Övergångsställe Signalreglerat övg.st. Annan plats Ekman, 1988

Att resultaten stämmer bra med teorin stärks när man ser vad som händer efter det att lagen ändrades 1 maj år 2000: Andelen bilförare som stannade för fotgängare ökade från 5-20% till 40-50% Risken för fotgängarna ökade ytterligare jämfört med innan skärpningen av lagen Gällde främst i situationer där fotgängaren precis stiger ut på övergångsstället (fotgängaren ser sig inte för lika mycket..)

Teorin stärks ytterligare av fotgängarna själva.. 800 600 400 200 0 "Jag saknar de markerade övergångsställena!" Inte alls i viss mån Helt Instämmer... Inte alls i viss mån Helt

Men att ta bort övergångsställen är bara ok om..man samtidigt ser till att alla berörda blir informerade om att man gör det och varför..man skapar ett acceptabelt alternativ - hastighetssäkrar platsen (90% under 30 km/h) eller separerar..det i princip inte finns några fotgängare med särskilda behov äldre, barn, funktionshindrade som använder platsen

Nollvisionen Visionen är att ingen skall dödas eller skadas svårt i vägtrafikolyckor. Det är ju bra men är det etiskt försvarbart att köra på fotgängare även om de bara blir lindrigt skadade Glömmer vi inte att trafikosäkerhet är ett folkhälsoproblem

WHOs definition av hälsa Ett tillstånd av fullständigt fysiskt, mentalt, socialt välbefinnande

Var är vi idag i förhållande till WHOs definition? Långt ifrån när det gäller fysiskt välbefinnande Långt ifrån när det gäller psykiskt välbefinnande Mycket långt ifrån när det gäller socialt välbefinnande

Grundproblemet är. att i en acceptabelt (fysiskt, psykiskt och socialt) hälsosam miljö skulle aldrig förekomma möten mellan fotgängare och bilar med hastigheter över 30 km/h

Det minst etiskt försvarbara. är väl att myndigheterna under flera decennier inte gjorde något åt övergångsställesproblemet Idag tar många problemet på allvar

Och är det etiskt försvarbart att. acceptera att så stor andel av alla fotgängare (och cyklister) fortfarande möter många (de flesta) bilar med hastigheter långt över 30 km/h

Risken för att skadas svårt skjuter i höjden över 30 km/h Risken för att en fotgängare skall dödas vid olika kollisionshastighet 30 km/h: 10% 50 km/h: 40-80%

Lämnar företräde (%) Liknande med samspelet Andel bilförare som lämnar gående och cyklister företräde olika hastighetsintervall i fyrvägskorsningar 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Bil-Gående Bil-Cyklist >40 30-40 <30 Medelhastighet (km/h) (Jonsson, Hydén 2005)

Bils rörelseenergi/ /Fotgängares Mentalt är förutsättningarna inte de bästa! Starkast vinner, och ju snabbare desto snabbare ökar skillnaden En bils rörelseenergi jämfört med en fotgängares 2500 2000 1432 ggr 1500 1000 515 ggr 500 0 0 10 15 20 25 30 35 40 45 50 55 60 Bilhastighet (km/h)

Är det etiskt försvarbart att. bara vädja till föraren att köra sakta när de möter en fotgängare samtidigt som vi tillåter bilar som går att köra i många hundra kilometer i timmen.. och som accelererar från 0 till 50 km/h på några få sekunder

Senaste nytt från BMW! De har ändrat hastighetsbegränsaren Från 250 km/h Till 305 km/h!! I gengäld bjuder de på en endagskurs. (färdighetskurser har aldrig givit positiva säkerhetseffekter)

Och är det etiskt försvarbart.. att bygga landsvägar mitt inne i stan. och ha 4-fältiga gator med obevakade övergångsställen?..och bara vädja till föraren att köra sakta när han möter en fotgängare..

Racerbana mitt i stan

Hastigheten upplevs som det största problemet av äldre co de International ranking list of Un-met expectations from WP8 ra nk % elderl y 1- E1 6 Cars exceeding speed limits in residential areas 1 80,5 EU-projektet SIZE 2- E3 3- E1 Unaffordable costs of private transport modes Unaffordable costs of mobility aids 2 69,5 3 68,3 4- E1 1 Nobody gives his sits to an elderly person in public transport 4 68,2 5- E5 Difficulty in accessing toilets when needed 5 64,8

Är det etiskt försvarbart att. anlägga farthinder för 30 km/h som inte sänker farten till 30!? Är inte det att lura fotgängarna?

Det är ju så enkelt om vi bara accepterar fakta. Vanligt övergångsställe: + 28% Upphöjt övergångsställe: - 49% (väsentligt högre för svåra skador) Resultat som grundas på metaanalyser av Rune Elvik et al

Gupp Riktiga gupp är oslagbara, men varför bygger man inga riktiga hastighetsgupp längre och vad är effekten av de nya typerna? Ingen forskning på 25 år! Kunskap om teorierna bakom kan hjälpa

Upplevt obehag Hastighet - obehag. Idealsamband 5 4 3 2 1 0 0 10 20 30 40 50 60 70 Hastighet (km/h)

Upplevt obehag Hastighet - obehag. Kort och långt gupp 5 4 3 2 1 0 D 0 10 20 30 40 50 60 70 Hastighet (km/h) Kort gupp Långt gupp

Jämförelse av hastighet och risk över tre typer av vertikala farthinder i Lund Jämförelse mellan grupperna 85- percentilhastighet (km/h) Relativ risk Personskada Relativ risk Svår skada Cirkulära gupp 21,7 1 1 Upphöjda övergångsställen (Branta och korta) 26,7 1,5 1,9 Upphöjda övergångsställen ( snälla och långa) 31,5 2,1 3,1 (Bjarnason 2004, examensarbete)

Tar vi vårt ansvar.. när vi inte är beredda att ta konsekvenserna av att människan fortfarande inte är mogen det nya systemet

Människans evolution Australopithecus afarensis Homo neanderthalensis Australopithecus Robustus Homo erectus Homo sapiens Homo autobilissimus ------ 4.3 milj years 2.5 1.2 1.2-0.3 0.3 0.04 0,2----- 0.00005---?

Vi har på nolltid gått från att slita för vår överlevnad till att sitta i en bil med ABS, ESC, ESP, DSC, CAS, AICC, stereo, mobiltelefon och inte minst video/dvd och navigeringsutrustning

Människan som bilist! Oerfaren Omogen Vanedjur Demonstrera styrka Fel farosignaler Fåfäng Klarar ej komplexiteten Asocial Ögontjänare Lättmanipulerade Aggressiv Mod

Varför tar vi så liten hänsyn till denna människa när vi designar systemet? Beteendevetenskaplig och sociologisk kan användas till mycket mer än att designa utbildning och kampanjer!

Brist på kunskap är ett starkt skäl till många förluster av vinster Kunskapen om människors reaktioner i trafiken är fortfarande för dålig. Vi har socialpsykologiska fenomen som: Riskkompensation Spridningseffekt Beteendeöverföring och Kommunikation. som ofta ställer till spratt i trafiken

Spridningseffekter innebär ofta högre hastigheter men observera att motsatsen också gäller Gupp effekten på gator med gupp Alla olyckor -48 % (-54;-42) Gupp effekten på intilliggande gator Alla olyckor -6 % (-9;-2) Resultat som grundas på metaanalyser av Rune Elvik et al

Är det etiskt försvarbart att.. mer eller mindre systematiskt lägga övergångsställena där risken är högst i korsningar Hur många onödiga skador har detta skapat? Varför gör vi inga försök med ny design?

FEL

RÄTT

Ett minimikrav: Upphöjning

Det finns bra, effektiva och fullt möjliga åtgärder (1) I Göteborg har man på drygt tio år minskat antalet svårt skadade och dödade gående med ca 50% och cyklister med ca 70% Hastighetsdämpande åtgärder och separering av fotgängare och cyklister från biltrafiken svarar för ca 75% av effekten Kostnadseffektivt? Ja!

Det finns bra, effektiva och fullt möjliga åtgärder (2) Rondellprojektet i Växjö 1991 (21 st nya rondeller på två (2!) veckor)

Effekten av storskalig användning av rondeller Stor säkerhetsvinst för fotgängare 85-95% reduktion av svåra skador Förbättrad framkomlighet för fotgängare Mindre utsläpp Lägre buller Lugnare - behagligare

Det finns bra, effektiva och fullt möjliga åtgärder (3) ISA det ultimativa systemet? En bil som inte går att köra fortare än hastighetsgränsen Testat av drygt 200 förare i Lund Mycket lovande resultat Mycket stor säkerhetspotential Ändrar helt förutsättningarna för planering av trafikmiljön i tätorter Men, var är vi idag efter 20 års forskning??

Population attributable risk for fatalities Men.. för att lyckas måste vi vara starka Relationship between support for stronger policy interventions and fatality risk attributable to selected road safety problems in Norway 0.25 0.2 Speeding 0.15 Drinking and driving 0.1 0.05 0 Pedestrian accidents in dark Cyclist accidents 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Percent who support stronger policy interventions From: A METHODOLOGICAL APPROACH TO THE EVALUATION OF ROAD SAFETY POLICIES, European Transport Safety Council, Brussels 2006

Vi får inte glömma singelolyckorna Mellan 60% och 75% av de cykelolyckor som kräver sjukhusvård är singelolyckor. Mellan 65 och 80% av de fotgängare som skadas, gör det i fall- och halkolyckor.

OCH- vi får absolut inte glömma att ett helt separerat, ljudfritt, luktfritt, säkert, tryggt, bekvämt och vackert nät av gångvägar är det ultimativa målet!! men som dock i stort sett bara går att realisera i yttre delar av städerna men där skulle vi säkert kunna satsa betydligt mer och få igen pengarna!. speciellt om vi kombinerar det med ett cykelvägnät.

Glöm inte bort fotgängarens ansvar och beteende Sänkta bilhastigheter vid mötespunkterna verkar leda till beteendeanpassning hos somliga gång- och cykeltrafikanter. En del av dem verkar bli tuffare i sitt beteende (Towliat 2002)

Som sagt, fotgängaren har också ansvar

Lycka till och jobba på!