Infektionsmanual för Operationsavdelningar och Postoperativa enheter VÅRDHYGIEN SKÅNE



Relevanta dokument
VÅRDHYGIEN. Datum: Ersätter:

VÅRDHYGIEN. Datum: Ersätter:

Infektionsmanualerna är tänkta som ett hjälpmedel i det dagliga arbetet på vårdavdelning.

Infektionsmanualerna är tänkta som ett hjälpmedel i det dagliga arbetet på vårdavdelning.

Varför behövs basala hygienrutiner och klädregler?

Vårdrelaterade infektioner, en vårdskada

Miljöbakterie som förvärvat multiresistens.

Basala hygienrutiner

III. Multiresistent bakterie (MRB) i särskilt och ordinärt boende samt LSS-boende i Skåne. Basala hygienrutiner

Smittskydd & Vårdhygien. förebygga och minska smittspridning. förebygga vårdrelaterade infektioner (VRI)

Multiresistenta bakterier i Primärvård

Talarmanus till utbildningsmaterial Smittvägar i vård och omsorg

Följ rutinerna i dokumentet Screening för multiresistenta bakterier (MRB) på Vårdhygiens hemsida. Kontakta gärna Vårdhygien för samråd.

Hygienriktlinjer för ESBL och ESBL-carba Regionala riktlinjer för kommunal vård och omsorg i Västra Götaland

Multiresistenta bakterier

Innehåll Virusorsakad gastroenterit (kräksjuka) handläggning av patient inom kommunal vård...2

Lokal anvisning

Dokumentet kompletterar Vårdhandbokens avsnitt om multiresistenta bakterier.

Handlingsprogram för virusorsakad gastroenterit i kommunal vård och omsorg Utarbetad av: Vårdhygien Skåne Godkänd av: Eva Melander

Vårdhygien, Smittskydd och Infektionsklinikerna i Skåne

Basala Hygienrutiner & Mikroorganismer i sjukhusmiljö. Anneli Ringblom, Hygiensjuksköterska Vårdhygien Sahlgrenska Universitetssjukhus

Basala hygienrutiner Rätt klädd i patientnära och vårdrelaterat arbete

VRE - hygienrekommendationer

Basala hygienrutiner. Dygnet runt. För alla personalkategorier

Vårdhygien - basala kunskaper

Dokumentet gäller för personal och studerande inom hälso-, sjuk- och tandvård i Västerbottens läns landsting.

HYGIENOMBUDSTRÄFF kommunal vård och omsorg VÅREN 2019

Smittsamma sjukdomar på vårdavdelning lokala anvisningar

Rätt klädd och rena händer. basala hygienrutiner stoppar smittspridning

Vårdhygien i hemmiljö

Innehåll Virusorsakad gastroenterit (kräksjuka) handläggning av patient inom kommunal vård...2

Multiresistenta bakterier (MRB) - vårdrutiner Fastställd av Handläggare Gäller fr o m Gäller t o m Version Jan Smedjegård Smittskyddsläkare

Dokumentet kompletterar Vårdhandbokens avsnitt om multiresistenta bakterier.

Influensa vårdhygieniska riktlinjer. Utbildning för personal inom hälso- och sjukvård och kommunal omsorg

Vårdsamverkan FyrBoDal 1. Riktlinjer för ren och steril rutin inom kommunal vård, primärvård och länssjukvård

Att skapa en enhetlig hygienrutin att förhindra smittspridning inom ambulans och sjuktransporter på Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

Arbetssätt som förhindrar smittspridning. - Med fokus på influensa och vinterkräksjuka

ESBL praktisk hantering Karin Medin hygiensjuksköterska

Basala hygienrutiner och smittvägar

Revisionsnr: 3 Giltigt t.o.m.:

Rutiner för vård av brukare med MRSA (meticillinresistenta Staphylococcus aureus) inom kommunal vård och omsorg.

Bakgrund. ESBL och andra multiresistenta gramnegativa bakterier (MRG) Godkänt av:

1 (7) 8 Referenser Bilaga 1. Vårdhygieniska riktlinjer Bilaga 2. Checklista... 7

Basala hygienrutiner Rätt klädd i patientnära och vårdrelaterat arbete

Innehåll Virusorsakad gastroenterit (kräksjuka) handläggning av patient inom kommunal vård...2

Basala hygienrutiner när, var, hur och varför. Camilla Artinger Hygiensjuksköterska

Resistenta bakterier och Labratoriehygien. Ingrid Isaksson Vårdhygien Uppsala län

Basala hygienrutiner och smittvägar

Hygienkonferens. Hösten 2016

MultiResistenta Bakterier (MRB)

Riktlinjer för basal vårdhygien Framtagen och godkänd av:

Smittsamma sjukdomar på vårdavdelning

Lokal anvisning

Smittskydd Värmland. Smittvägar å lite till

Vårdhygien vid vinterkräksjuka och influensa

MRSA - methicillinresistent Staphylococcus aureus - hygienrekommendationer

Vårdhygieniska rutiner vid utbrott av misstänkt eller konstaterad virusgastroenterit

Vårdhygieniska rutiner vid utbrott av misstänkt eller konstaterad virusgastroenterit

Bakgrund. Smittsam lungtuberkulos Godkänt av:

Rätt klädd och rena händer. basala hygienrutiner stoppar smittspridning

Innehåll Virusorsakad gastroenterit (kräksjuka) handläggning av patient inom kommunal vård...2

Vårdhygien i Västra Götaland 2018

Multiresistenta bakterier (MRB) vårdhygieniska rutiner

Vattkoppor/generaliserad bältros - hygienrekommendationer

Basala hygienrutiner

Vårdhygienisk utbildning för Barnhälsovård

Tarmsmitta. Ann-Mari Gustavsson Hygiensjuksköterska. Smittskydd Värmland. Smittskydd Värmland

Smittskydd Värmland TARMSMITTA

Slutstädning av vårdplats/vårdrum inom hälso- och sjukvård i Region

Dokumentet gäller för personal och studerande inom hälso-, sjuk- och tandvård i Västerbottens läns landsting.

Dokumentrubrik Vancomycinresistenta enterokocker

Lokal anvisning

MRB multiresistenta bakterier. Smittskydd Värmland

MRB - multiresistenta bakterier utbildning kommunal vård

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 5. Vårdhygien - smitta

Smittsamma sjukdomar på vårdavdelning

Folktandvården Stockholms län AB. Vårdhygien. Lennart Castman, tandläkare Folktandvården Stockholms län AB

Vad är vårdhygien. Enheten för vårdhygien. Vårdhygien i Uppsala län. Slutenvård Primärvård Kommunal vård Folktandvården

Personalinfektioner Rekommendationer för vård- och omsorgspersonal i Region Uppsala

Förord. Kortärmat. Långt hår uppsatt. Fri från klockor och ringar. Inger Bergström Regiondirektör

Vårdrelaterade infektioner något att bry sig om! Eva Melander Hyigenläkare, Verksamhetschef Vårdhygien Skåne

Maria Engström hygiensjuksköterska. Vårdhygien Södra Älvsborgs sjukhus

Smittsam magsjuka. Hur du kan förhindra spridning i vård och omsorg. Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska Vårdhygien Uppsala

Basala hygienrutiner och klädregler

Vårdens största fienden syns inte men finns där ändå! Följsamheten till hygienrutiner allt viktigare

Publicerat för enhet: Intensivvårdsavdelning Norra Älvsborgs Länssjukhus Version: 5

Riskfaktorer för smittspridning: diarré

Multiresistenta bakterier (MRB) Avsnittet i Vårdhandboken heter Multiresistenta bakterier.

Vårdrutin Calicivirusgastroenterit

Städ, tvätt och avfall 2015 Elisabeth Persson Flodman, Vårdhygien

T VÅ L VÅRDHYGIEN 2015

Vårdrelaterade infektioner något att bry sig om! Eva Melander Hygienläkare, Enhetschef, Vårdhygien Område Smittskydd och Vårdhygien

Tvätt, avfall och städning. Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska

Hygienregler. för personal inom Landstinget i Kalmar län

VRE VancomycinResistenta Enterokocker

Vårdhygieniska riktlinjer för mässling. Omfattning. Bakgrund. Syfte. Beskrivning/genomförande

Basala hygienrutiner. Barbro Liss, hygiensjuksköterska

Hygienregler. för Landstinget i Östergötland. Reglerna gäller alla anställda inom Landstinget i Östergötland

VRI Vårdrelaterade infektioner

Handlingsplan för Calicivirusorsakad gastroenterit vinterkräksjuka

Transkript:

Infektionsmanual för Operationsavdelningar och Sida 1 (7) Infektionsmanualerna för operationsavdelningar och postoperativa enheter är tänkta att vara en hjälp i planeringen för arbetet med patienter med känt smittbärarskap som skall genomgå kirurgiskt ingrepp. Basala hygienrutiner Det är inte alltid man känner till förekomsten av kolonisation/infektion hos patienten inför tillfället. Arbeta därför alltid strikt efter basala hygienrutiner. Vid korrekt efterlevnad krävs sällan extraåtgärder i form av kontrollodlingar hos medpatienter, personal eller miljö. Följ SOSFS 2007:19 om basala hygienrutiner och Region Skånes instruktioner för basal hygien och arbetsklädsel samt Vårdhandbokens instruktioner om personalföreskrifter på operationsavdelning. Planering kring en misstänkt eller känd smittsam patient Innan patienten tas emot på operationsavdelningen skall beslut om efter vara helt klart. I manualerna används förkortningarna E och I för postoperativ. E betyder att patienten rekommenderas att ligga på enkelrum med tillgång till egen toalett, alternativt att delad toalett i nära anslutning till smittstädas enligt manualen efter användning. Dagkirurgiska patienter intar även eventuella måltider på. I betyder att patienten rekommenderas att isoleras på rum med möjlighet till undertrycks och egen sluss. Om den postoperativa enheten inte kan erbjuda detta kan efter ske på eller på annan avdelning som har möjlighet till denna typ av rum. Som alltid skall endast den utrustning och det material som behövs för operation och postoperativ finnas tillgängligt. Att plasta in eller täcka över utrustning rekommenderas inte. Utrustningen måste ändå städas efter användning och i vissa fall kan det vara en säkerhetsrisk att ha övertäckt utrustning. Patientförberedelse och transport När patienten anländer till operationsavdelningen skall sjukhuskläder vara rena och sår vara täckta med torra förband. Urinpåse, dränage samt stomier skall vara tömda eller bytta. Sängen skall vara ren och renbäddad. I fall med luftvägssmitta eller MRSA bör patienten transporteras i säng direkt in på och ur. Vid andra smittor avgör ansvarig personal hur transport in på skall ske, som särskilt tar i beaktande att städning och desinfektion av sluss och lift skall göras om denna använts. Om separat förberedelserum finns i anslutning till kan sängen förvaras där, annars skickas den tillbaks till avdelningen.

Infektionsmanual för Operationsavdelningar och Sida 2 (7) Arbetsrutiner under operation oavsett känd smitta eller ej Reducera antalet personer på och undvik onödiga personalbyten under pågående operation. Personal som närvarar under ingreppet skall alltid antecknas i operationsjournal för att underlätta eventuell senare smittspårning. Material slussas in till salen via genomräckningsskåp, undvik alltid onödiga dörröppningar. Spill av kroppsvätskor och biologiskt material punktdesinfekteras med alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel med rengörande effekt. Förbrukningsmaterial som till exempel operationsmaterial, suturer och förband skall inte förvaras öppet inne på. Använd därför genomräckningsskåp eller annan form av slutna förvaringssystem. Skåpluckor får endast öppnas av personal med nydesinfekterade händer. Vid luftburen smitta bör materialet slussas in via genomräckningsskåp. Vid övriga smittor får material plockas ur skåpen, under förutsättning att handdesinfektion utförts. Oförbrukat material som har förvarats på skall inte återföras till sterilförrådet. Material som hamnat på golvet skall kasseras eller gå till desinfektion & sterilisering. Arbetsrutin efter operation och postoperativ Desinfektera använda instrument och narkosutrustning direkt i diskdesinfektor. Transport kan ske till sterilcentral för desinfektion. Avfall och tvätt hanteras enligt infektionsmanualen. Ta av operationsrock/plastförkläde, handskar, munskydd och mössa på salen. Desinfektera därefter händerna och tag vid behov på ny skyddsutrustning för transport till annan enhet. Arbetsskor rengörs enligt lokala rutiner. Arbetskläderna byts, om de blivit förorenade eller våta, i omklädningsrum och hanteras då som vanligt tvätt. När patienten har lämnat omhändertas allt orent material från såväl operations- som anestesisidan. Därefter städas enligt infektionsmanualen, förutsatt att korrekt punktdesinfektion utförts. Städutrustningen desinfekteras efter utförd städning. Efter genomförd städning är salen klar att använda igen. När patienten lämnat sin postoperativa plats städas denna enligt infektionsmanualen. Observera särskilt flergångsmaterial och medicinteknisk utrustning såsom monitorer, blodtrycksmanschetter, EKG-kablar etc. Efter genomförd städning kan platsen beläggas igen. Bakgrundslitteratur Att förebygga relaterade - Ett kunskapsunderlag. Socialstyrelsen, Stockholm 2006. ISBN: 91-85482-14-5 SOSFS 2007:19 Socialstyrelsens föreskrifter om basal hygien inom hälso- och sjuken Förrådshantering och transport av medicintekniska produkter med specificerad renhetsgrad till och inom hälso-, sjuk- och tand. Svensk förening för hygien, 2008. Vårdhandboken Avsnitt: Operationssjuk 2013-03-18. Tillgänglig 2013-06-04

Sida 3 (7) Acinetobacter karbapenemresistenta D/A Kontakta Vårdhygien Acinetobacter Betastreptokocker grupp A, C och G Streptokocker s 292 Att förebygga relaterade Brännskador (omfattande) och stora vävnadssönderfall D/A I Personal bör bära munskydd. Förstärkt op.rock till op.teamet Dessa skador kan bidra till spridning även luftburet. Bältros, lokalt område (Herpes zoster-/varicella zostervirus) om bältrosen är täckt, annars E Bältros sid 295 Att förebygga relaterade Bältros, generaliserad (Herpes zoster-/varicella zostervirus) Ja Ja R/A I Personal som inte haft vattenkoppor eller är ovaccinerad mot detta bör inte a patienten Bältros sid 295 Att förebygga relaterade Calici (Rota- Sapo- och Norovirus) Ja* Virkon se kommentar patienten har symtom Alla golv och ytor städas med desinfektionsmedel Virkon 1% Virusorsakad Gastroenterit Campylobakter D/A E, vid diarré, Gastroenteriter sid 195-209 Att förebygga relaterade Clostridium difficile K se kommentar E, vid diarré, K = Klorin 1:10 vid tarmkirurgi eller fekalt spill, annars D/A Clostridium difficile I = Isolering m undertrycks/sluss på Postop/IVA alt efter på

Sida 4 (7) EHEC Enterohemorragisk e-coli Ja* D/A E vid diarré, Gastroenteriter sid 195-209 Att förebygga relaterade ESBL A och M Extended spectrum betalactamases ESBL KARBA ESBL m karbapenemresistens Patient med klebsiella eller riskfaktorer: D/A Patient utan riskfaktorer: R/A D/A E vid klebsiella samt vid riskfaktorer för smittspridning, E patienten får Riskfaktorer för smittspridning: diarré, faecesinkontinens, svårkontrollerade läckage från urin, sår, stomier & andra kroppsöppningar. ESBL-bildande bakterier Kontakta Vårdhygien ESBL karba-bildande tarmbakterier Hepatit A Ja* Ja* D/A E vid diarré, Gastroenteriter sid 195-209 Att förebygga relaterade Hepatit B och C HIV Ja* Ja* Blodfattiga ingrepp: R/A Övriga ingrepp: D/A, se kommentar Stänkskydd/visir klass IIR samt dubbla handskar och förstärkt rock till operationsteamet Välj enkelrum vid stor risk för okontrollerad postoperativ blödning. Blodsmitta Infekterad vävnad med riklig mängd pus Ja* R/A I = Isolering m undertrycks/sluss på Postop/IVA alt efter på

Sida 5 (7) Influensa E, patienten får! Alla på sal bör använda munskydd klass IIR. Vid risk för aerosolbildning från luftvägarna används andningsskydd FFP3 Influensa Kondylom Andningsskydd FFP3 och helst närutsug vid operationsområdet Legionella Legionella sid 391 Att förebygga relaterade Löss Ja R/A Löss (Vårdhandboken) Meningokocker D/A E, se kommentar Munskydd klass IIR under patientens 2 första behandlingsdygn. Enkelrum endast nödvändigt de 2 första behandlingsdygnen, och patienten får då ej lämna. Därefter vanligt. Meningokocker sid 286 Att förebygga relaterade Misstänkt MRB MRSA Meticillinresistenta staph aureus Ja Ja D/A E, patienten får! Munskydd klass IIR vid arbetsmoment då hudpartiklar kan virvla upp Personal med sår eller eksem rekommenderas att inte delta i av MRSA-patient. Multiresistenta bakterier, () Mycoplasma E I = Isolering m undertrycks/sluss på Postop/IVA alt efter på

Sida 6 (7) Mässling Ja Ja R/A I Personal som inte haft mässling eller är ovaccinerad ska inte a patienten. Mässling sid 287 Att förebygga relaterade Paratyfoidfeber Ja Ja D/A Gastroenteriter sid 195-209 Att förebygga relaterade Pneumokocker Penicillinresistenta E Vid risk för droppsmitta eller stänk, använd munskydd klass IIR. Pseudomonas, MBL-producerande D/A MBL=metallobetalaktamas Kontakta Vårdhygien MBL-producerande pseudomonas RS-Virus Vid risk för droppsmitta eller stänk, använd munskydd klass IIR. Salmonella Ja* D/A E vid diarré, Gastroenteriter sid 195-209 Att förebygga relaterade Serratia D/A E Rutinerna gäller endast neonatalbarn I = Isolering m undertrycks/sluss på Postop/IVA alt efter på

Sida 7 (7) Shigella Skabb Tuberkulos i lunga och larynx Tyfoidfeber Vattkoppor Ja* D/A E Vid diarré får pat Ja R/A E Ja* Ja* D*/A Ja Ja D/A I, se kommentar E, patienten får Ja Ja R/A I Använd handskar och långärmad rock med mudd. Andningsskydd FFP3 i smittsamt skede. Personal som inte haft vattenkoppor eller är ovaccinerad ska inte a patienten. Särskilda rutiner gäller endast i smittsamt skede (ca 2 behandlingsveckor). Smittsamhetsbedömning görs av behandlande läkare. Tuberkulos i annan vävnad sprids normalt inte via luften. Dock finns risk för aerosolbildning i samband med spolning, vilket därför bör undvikas. Gastroenteriter sid 195-209 Att förebygga relaterade Skabb (Vårdhandboken) Tuberkulos Gastroenteriter sid 195-209 Att förebygga relaterade Vattkoppor sid 295 Att förebygga relaterade VRE D/A E VRE () I = Isolering m undertrycks/sluss på Postop/IVA alt efter på D*/A = Desinfektionsmedel Virkon 3 % alternativt Gigasept Instru AF 2% till golv.