Kardiovaskulära Vårmötet XIVSvenska 25-27 april, 2012, Stockholm Maria Bäck, Göteborg Rörelserädsla Ett hinder för lyckad hjärtrehabilitering? Sahlgrenska Akademin, Institutionen för Medicin, Göteborgs Universitet Sjukgymnastikverksamheten, Sahlgrenska Universitetssjukhuset/Sahlgrenska Ingen intressekonflikt
Disposition Bakgrund Hur mäts kinesiofobi? Hur vanligt är kinesiofobi? Vilken betydelse har kinesiofobi för hjärtrehabilitering?
Bakgrund: Definitioner Kinesiofobi en överdriven, irrationell och begränsande rädsla för fysisk rörelse och aktivitet som ett resultat av en känsla av sårbarhet för smärtsam skada (Kori et al., 1990) Rörelserädsla en specifik rädsla för rörelse och fysisk aktivitet som (felaktigt) antas orsaka ny skada (Vlaeyen et al., 1995)
Bakgrund: Fear-avoidance model Vlaeyen et al, 1995
TSK-SV Heart Metod: Mätinstrument 17 påståenden Varje påstående skattas med en skala från 1-4 poäng. 1 = Håller inte alls med till 4 = Håller med helt En totalsumma beräknas och den kan variera mellan 17 och 68 poäng. Ett högt värde >37 indikerar kinesiofobi Ref: Bäck et al. Validation of a questionnaire to detect kinesiophobia (fear of movement) in patients with coronary artery disease. J Rehabil Med 2012;44:363-69.
Tampaskalan för kinesiofobi svensk version hjärtbesvär Tampaskalan för kinesiofobi svensk version hjärtbesvär (TSK-SV Heart) (Originalversion Tampa Scale for Kinesiophobia av Miller RP, Kori SH, Todd DP, 1991) (Denna version något modifierad för att passa patienter med kranskärlssjukdom) Nedan följer olika erfarenheter som andra patienter delgivit oss. Var vänlig och ringa in lämplig siffra från 1-4 för varje påstående. Läs och besvara varje påstående så gott Du kan. Håller inte alls med Håller med helt 1. Jag är rädd för att jag kan skada mig under fysisk aktivitet/träning. 1 2 3 4 2. Om jag försökte vara fysiskt aktiv/träna så skulle mina hjärtbesvär öka. 1 2 3 4 3. Min kropp säger mig att jag har någon allvarlig åkomma. 1 2 3 4 4. Mina hjärtbesvär skulle troligen lindras om jag var fysiskt aktiv/tränade. 1 2 3 4 5. Människor tar inte mitt medicinska tillstånd tillräckligt allvarligt. 1 2 3 4 6. Mina hjärtbesvär har försvagat mig kroppsligen för resten av mitt liv. 1 2 3 4 11. Jag skulle inte ha så här mycket hjärtbesvär om det inte var något farligt på gång i min kropp. Håller inte alls med Håller med helt 1 2 3 4 12. Även om jag har hjärtbesvär klarar jag mig bättre om jag är fysiskt aktiv/tränar. 1 2 3 4 13. Hjärtbesvären säger mig när jag skall sluta vara fysiskt aktiv/träna, så att jag inte skadar mig själv. 14. Det är verkligen inte säkert för en person med mina besvär att vara fysiskt aktiv/träna. 15. Jag kan inte göra samma saker som andra eftersom det är för stor risk att få hjärtbesvär. 16. Även om någonting orsakar mig mycket hjärtbesvär så tror jag faktiskt inte att det är farligt. 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 7. Hjärtbesvär beror alltid på kroppslig skada. 8. Bara för att någonting framkallar obehag i bröstet behöver det inte betyda att det är farligt. 1 2 3 4 1 2 3 4 17. Ingen ska behöva vara fysiskt aktiv/träna när hon eller han har hjärtbesvär. 1 2 3 4 9. Jag är rädd för att jag skulle kunna skada mig själv oavsiktligt. 1 2 3 4 10. Genom att vara försiktig med onödiga rörelser kan jag förhindra att hjärtbesvären förvärras. 1 2 3 4 Svensk originalversion för patienter med kranskärlssjukdom (2011) Maria Bäck (maria.m.back@vgregion.se), Bengt Jansson, Åsa Cider, Johan Herlitz, Mari Lundberg
Förekomst av kinesiofobi
Kinesiofobi och hjärtrehabilitering
International Classification of Functioning, Disability and Health (ICF) WHO 2001
Metod: Mätinstrument Kroppsfunktioner Kinesiofobi Ångest Depression Muskelfunktion Midja-stuss kvot Aktiviteter och delaktighet Fysisk aktivitet: - Pedometer - International physical activity questionnaire (IPAQ) - Aktivitetsdagbok Hälsorelaterad livskvalitet
Medicinska variabler Variable High level of kinesiophobia (>37) N=66 Low level of kinesiophobia ( 37) N=266 p-value Previous history, n (%) Myocardial infarction 27 (40.9) 72 (27.1) <0.05 Angina pectoris 34 (51.5) 127 (47.7) NS PCI 22 (33.3) 61 (22.9) NS CABG 12 (18.2) 23 (8.6) <0.05 Heart failure 6 (9.1) 15 (5.6) NS Diabetes 19 (28.8) 38 (14.3) <0.001 Hypertension 39 (59.1) 118 (44.4) <0.05 Complications/ interventions in hospital (n) % PCI 37 (56.1) 178 (66.9) NS CABG 15 (22.7) 48 (18) NS Heart failure 12 (18.2) 21 (7.9) <0.05 Atrial fibrillation 14 (21.2) 28 (10.5) <0.05 Duration of CAD, months 12 (9-102) 10.5 (8-36.3) NS
Kroppsfunktioner Variable High level of kinesiophobia (>37) n=66 Low level of kinesiophobia ( 37) n=266 p-value Body functions Waist-hip ratio 0.94±0.07 0.92±0.08 <0.05 Muscle endurance functions, Shoulder flexion (n.o) 31±18 42±21.7 <0.001 Heel lift right (n.o) 20±9 24±9.6 <0.01 Heel lift left (n.o) 19±9 23±8.8 <0.01 Shoulder abduction (s) 80±35 110±42 <0.001 Anxiety (HADS) 6.8±4.9 3.7±3.2 <0.001 Depression (HADS) 5.4±4 2.8±2.7 <0.001
Aktiviteter och delaktighet Variable High level of kinesiophobia (>37) n=66 Low level of kinesiophobia ( 37) n=266 p-value Activities and participation Attendance to cardiac rehabilitation (n) % 28 (42.4) 161 (60.5) <0.05 Level of physical activity Steps/day (pedometer) 6020±3494.8 7589±3770.7 <0.01 METs x min/week (IPAQ) Total 1590.8±1313.3 2431.4±2108.9 <0.01 Vigorous 144.4±412.6 497.8±1067.7 <0.001 Moderate 548.9±955.2 878.5±1312.1 <0.05 Walking 927.6±688.1 1106.3±1076.2 NS Sitting (min/week) 2199.9±1126.1 2264.4±1237.3 NS Category 1/2/3 % 20/70/10 18.4/53.2/28.4 <0.05
Hälsorelaterad livskvalitet Variable High level of kinesiophobia (>37) n=66 Low level of kinesiophobia ( 37) n=266 p-value Health related quality of life SF-36 Physical functioning 63.3±23.3 81±20.1 <0.001 Role-Physical 45.5±42.5 73.8±36 <0.001 Bodily Pain 58.5±27.4 75.3±24.5 <0.001 General Health 47.1±18 67.3±20.5 <0.001 Vitality 49.1±20.5 67.8±21.5 <0.001 Social Functioning 72.3±24.1 85.1±21.4 <0.001 Role-Emotional 54±41.2 75.6±37.2 <0.001 Mental Health 65.2±21.6 79±18.2 <0.001 PCS 38.3±10.6 47±9.4 <0.001 MCS 42.1±11.4 48.5±10.7 <0.001
Logistisk regressionsmodell Variabel Sign Exp(B) Tolkning Deltagande i hjärtrehabilitering <0,05 0,43-57% SF-36 (General Health Perceptions) <0,001 0,96-4% SF-36 (Physical functioning) <0,05 0,98-2% Fysisk aktivitet - IPAQ kategori (ökning från medel till hög nivå) <0,01 0,19-81% Hjärtsvikt som komplikation <0,01 5,19 419% Ångest <0,001 1,19 19% Tidigare hjärtsvikt <0,01 0,12-88%
Sammanfattning TSK-SV Heart har god reliabilitet och validitet för att mäta kinesiofobi hos patienter med kranskärlssjukdom. Tjugo procent av en population av kranskärlssjuka patienter har en hög grad av kinesiofobi. Kinesiofobi har samband med viktiga variabler för rehabilitering och sekundärprevention.
Kliniska implikationer Målsättningen är att kunna identifiera patienter med förhöjd grad av kinesiofobi och att utforma riktade rehabiliteringsåtgärder. Det övergripande syftet är att fler patienter ska få del av träningens positiva effekter.
Tack för uppmärksamheten! Maria Bäck, MSc, Leg sjukgymnast E-mail: maria.m.back@vgregion.se Medarbetare: Åsa Cider, Med Dr, Leg sjukgymnast Johan Herlitz, Med Dr, Leg läkare Bengt Jansson, Fil Dr, Leg psykolog Mari Lundberg, Med Dr, Leg sjukgymnast