My Generation's framtidsdialog den 6e mars 2009 Förhoppningar om stärkta relationer Dialogledaren Roberts förväntningar på dagen var att de medverkande verkligen flyttar sig till framtiden och att åhörarna gemensamt lyssnar till de fyra 'rösterna' och deras budskap kring unga som resurs för staden och staden som resurs för unga. I dystra tider som dessa är det än viktigare att försöka fånga de positiva krafter och möjligheter som trots allt finns att tillgå. Framtidsdialogen är en metod som dynamiskt och kreativt fokuserar på att stärka det personliga engagemanget. Robert menar att det inte direkt finns brist på varken ungdomsprojekt eller engage-mang här i Göteborg, men att man kan se dagens framtidsdialog som en möjlighet att koppla samman olika aktörer, lära känna varandra bättre och stärka relationerna för att få en grund att bygga vidare på under projektets gång. My Generation är ett EU-finansierat ungdomsprojekt i Stadskansliets regi som riktar sig mot att bättre förstå ungdomars och unga vuxnas (17-25 år) vardag, livsmönster och livsvillkor genom erfarenhetsutbyte och delaktighet över gränser och åldrar i Göteborg. Projektet syftar till att utveckla strategier och lokala aktiviteter som stödjer ungas potential i övergången till vuxenlivet. Fokus ligger på ungas delaktighet, utbildning, arbete och fritid med målsättning att förverkliga att ungas engagemang tas till vara och värdesätts på bästa möjliga sätt. Den 6e mars, på Teen Dream/Ungdomssatsningen Hisingen, tog projektet sin början med en framtidsdialog där 'röster' från ungdomar, näringslivet, skolan och lokalsamhället florerade. Under dagen bjöds på allt från hårdrock till en mängd visioner kring hur vi vill att det ska se ut år 2012. Crude solutions väckte oss alla till liv Dagen började med att kontakter knöts och kaffe dracks. Om vi inte gjort det innan så vaknade vi definitivt till liv när Crude Solutions spelade hårdrock. Kristian, Tim, Gustav och Erik har varit ett band i fyra år men bara spelat här på Teen Dream en gång tidigare. De började spela tillsammans för att de hade tråkigt och ville hitta på något.
Ungas röster ger hopp inför framtiden Karolina från Schillerska, Enrico från Folkhögskolan i Angered, Malin från Donnergymnasiet och Rebar från Angeredsgymnasiet var först ut som representanter för de ungas 'röst'. Deras förväntningar var framförallt att ta reda på vad de vuxna tror och hur de vuxna inbillat sig att unga tycker och tänker. Robert för oss in i framtiden och vill veta vad som har hänt sen sist. År 2012 är Karolina fortfarande sökande i sina jobbfunderingar. Hon har studerat lite och hittat bostad utan problem. Hon anser att staden har tagit ungas åsikter på större allvar, framförallt i miljöfrågor. Enrico har tagit upp kampen mot ungdomskriminaliteten och blivit fritidspedagog. Han är positivt inställd till att de vuxna har lärt sig att inte döma efter utseende, att man nu har samma chans att få jobb oavsett om man har tatueringar. De vuxna har även blivit mer aktiva i ungdomars liv. Malin tog nyss studenten och är iväg som aupair i USA. Hon är mest nöjd med att alla stadsdelar har fått ungdomsråd som innebär en direkt kontakt mellan unga och politikerna i staden. Rebar lyfter fram att både mobbningen och kriminaliteten har minskat i skolorna. Han jobbar för Lugna Gatan och har chansen att påverka där det verkligen behövs, i skolorna. Det är dessutom enklare för unga att både få jobb och bostad enligt Rebar. Åhörarnas funderingar kring de ungas 'röst' pendlade från att de var överraskade och imponerade över de ungas starka och hoppfulla framtidstro, att de tar för sig, är aktiva och har stora drömmar, till å andra sidan tvivel kring hur generall denna positiva uppfattning är bland unga i staden och vilka generaliseringar man därav kan göra. Diskussionen landade i svårigheter kring hur man når fler unga röster, hur engagemang bevaras, och hur man i sin tur får politikerna att lyssna.
Fler hantverkare, företagare och tydligare förväntningar Motstridiga krav på dagens unga? Den efterföljande diskussionen kretsade kring vem som ställer kraven och förväntningarna på dagens unga och vem som i sin tur har möjlighet att ifrågasätta dem? Rakhet och tydlighet var det ingen som satte sig emot, men det argumenterades att kraven är större än så. Samhället sänder en mängd olika signaler och kraven på unga är inte sällan motstridiga. Unga ska vara både nytänkande och lojala, kraven är idag ofantliga och ofta svåra att leva upp till. Näringslivets 'röst' bestod av Jan från Företagarna, Jenny från Ung Företagsamhet och Kjell från Manpower. Återigen är vi i framtiden och Jan är förtjust över det ökade intresset för hantverksyrken, att flera yrken har fått en renässans och att så många blivit hästskoslagare. Den ekonomiska krisen 2009 fick många att inse att det fanns stora brister i hantverksfärdigheter och gesäll- och mästarbreven har nu blivit allt viktigare och tillförlitligare. Jenny är oerhört glad att så många unga, framförallt i gymnasieålder, har vågat testa på att driva egna företag. Det är inte bara alla jobb som skapats som är positivt utan även ökat självförtroende, samarbetsförmåga och problemlösning hos de unga. Kjell går steget längre och ser att finanskrisen skakade om hela systemet och att helt nya strukturer har bildats i samhället. Företag har fått nya möjlig-heter till flexibla anställningar, men är även tydligare gentemot de unga med vad som förväntas av dem eftersom alla mår bättre av tydlighet i krav och förväntningar. 2012 har diskriminering och fördomar på arbetsmarknaden till följd minskat när fler kort ligger på bordet.
Mer dialog, fler möjligheter och stärkt samverkan Diskussionerna fortsatte på lunchen.. När vi bröt för lunch fortsatte diskussionen kring de krav och förväntningar som idag ställs på unga. I olika grupperingar diskuterades det kring var kraven kommer ifrån, vem som ställer dem och deras relevans i dagens samhälle? En röst belysde hur ungdomar tränas in i att vara självständiga och starka individer som tar för sig, samtidigt som de ska finna sig i att passa in i äldre hierarkiska företagsstrukturer. Här kan friktion, förvirrning och ambivalens lätt uppstå. Andra röster poängterade att kraven bara växer och att det samtidigt finns en ovilja att reflektera kring dessa krav. Kraven som ställs är inte bara högre för de unga utan för samtliga i samhället. Exempel på detta är hur sjukskrivningar ökar men att det likväl alltid finns någon ersättare att tillgå, då ofta en yngre person. Yngre röster illustrerade hur det finns betydligt fler krav i samhället än de från arbetsmarknaden. Kraven ställs från alla möjliga håll, från familjen, skolan och media för att nämna några. Man ska alltid prestera, kunna många språk, man ska resa, man ska vara rik men samtidigt händig, man ska hinna träna och se bra ut. Man förväntas alltid sträva efter mer och man ska alltid sikta högre då du alltid kan bli bättre. Det är klart vi blir stressade säger Karolina och Malin, när vi ska komma fram fortast men samtidigt åka kollektivt. Det blir helt enkelt fel hur vi än gör. Björn från Vägledningscentrum, Inga-Lill från Utbildningsförvaltningen och David från Skyddsnätet gestaltar skolans 'röst'. Framflyttad till 2012 glädjs Björn åt att den retorik som fanns år 2009 har blivit verklighet. Det finns starkare kopplingar mellan vad eleverna studerar och vad samhället efterfrågar. Det finns dessutom en ömsesidig och balanserad dialog mellan de olika aktörerna där individen är i centrum. Utbildning ses äntligen som ett medel, ett redskap för framtiden, inte som ett mål i sig. Inga-Lill ser att de unga har en mer positiv framtidstro, att de blir sedda och efterfrågade, och känner ett starkare engagemang. Vi vuxna har förändrat vår attityd gentemot de unga, vi har lyckats erbjuda fler och flexiblare möjligheter och vägar att vandra. De ungas självförtroende har därmed stärkts och samverkan har ökat. David lyfter blicken än högre och ser hur vi har lyckats samla alla brokiga projekt och lyckats skapa fruktsamma samarbeten över myndighetsgränser och stadsdelar. Vi når både längre och djupare ut. Samtidigt som kopplingar mellan skola och arbete har blivit allt tydligare, ifrågasätts och diskuteras även hur skolan kan fortsätta fylla en mängd olika roller.
Från projekt till varaktiga strukturer I brist på föreningars deltagande i workshopen blev Carina från Navigator, Mattias från Meeths Salonger, Sori från Skyddsnätet representanter för lokalsamhällets 'röst'. För fjärde och sista gången förde Robert oss in i framtiden där Carina ser hur Navigator har blivit ett nav för vägledning. Unga har fått större insikt om sina rättigheter och har blivit bättre på att ställa krav på arbetsgivarna, som i sin tur lyssnar mer på de unga, vågar tänka i nya banor och litar mer på de ungas kompetens. Vi har även lyckats riva de hinder som finns i vår egen organisation. Vi förstår varandra bättre, konkurrerar mindre och tar inte längre död på varandras idéer. Nu satsas det ordentligt och vi kan jobba med det vi faktiskt ska jobba med utan att bli uppslukade i projekt hit och dit. År 2012 jobbar vi i varaktiga strukturer och Navigator är öppet för alla ungdomar i hela staden. Mattias fyller på med att vi nu har tagit fram ett politiskt handlingsprogram för ungdomsarbete. Det har varit ett inkluderande arbete. Dessutom har Meeths tagits över av unga själva och drivs av deras egna initiativ och engagemang. Sori ser också fördelarna med att projektstrukturerna har ersatts av permanent verksamhet. Detta har resulterat i att många fler känner sig delaktiga i samhället, fått bättre stöd och motivation, fått uppleva känslan att man duger någonting till och att man är en person att räkna med. Mot fördjupat samarbete.. Vi återvänder till nutid och dagens insikter summeras och reflekteras kring. Många är positivt inställda till metoden i form av framtidsdialog där tankar och visioner lockas fram på ett kreativt sätt. Dagen har ingett oss hopp om framtiden, att förändring är möjlig och stärkt känslan att vi gemensamt kan bidra till att förbättra situationen för stadens ungdomar och unga vuxna på väg in i vuxenlivet. Vi har kommit varandra ett par steg närmare och lagt grunden för fortsatt samarbete och kunskapsutbyte. Samtidigt är det viktigt att inte förfina bilden och reflektera över vilka 'röster' som inte hördes under dagen. Avslutningsvis tackar de ansvariga samtliga för dagens stora engagemang och hoppas på ett långsiktigt och fördjupat samarbete inom ramen för projektet My Generation framöver. TEXT OCH BILD: HELEN ARFVIDSSON