UTVÄRDERING AV DEN IDROTTS- PSYKOLOGISKA PROFILEN IPS-PROFILEN

UTVÄRDERING AV DEN IDROTTS- PSYKOLOGISKA PROFILEN IPS-PROFILEN FoU-rapport 006:6

FoU-rapporter 00. Idrott, kön och genus en kunskapsöversikt. Man vill ju inte att föreningen ska dö en studie om idrottens föreningsledare våren 00 (Anders Rönmark). Etnisk mångfald och integration visar idrotten vägen? (Jesper Fundberg). Möjligheten till motion och fysisk aktivitet lika för alla? 5. Kvinnor och män inom idrotten 00 statistik från Riksidrottsförbundet 00. Ätstörningar en kunskapsöversikt (Christian Carlsson). Kostnader för idrott en studie om kostnader för barns idrottande 00. Varför lämnar ungdomar idrotten en undersökning av fotbollstjejer och killar från till 5 år (Mats Franzén, Tomas Peterson). IT-användning inom idrotten (Erik Lundmark, Alf Westelius) 5. Svenskarnas idrottsvanor en studie av svenska folkets tävlings- och motionsvanor 00 6. Idrotten i den ideella sektorn en kunskapsöversikt (Johan R Norberg) 7. Den goda barnidrotten föräldrar om barns idrottande (Staffan Karp) 8. Föräldraengagemang i barns idrottsföreningar (Göran Patriksson, Stefan Wagnsson) 005. Doping- och antidopingforskning. Kvinnor och män inom idrotten 00. Idrottens föreningar - en studie om idrottsföreningarnas situation. Toppningsstudien - en kvalitativ analys av barn och ledares uppfattningar av hur lag konstitueras inom barnidrott (Eva-Carin Lindgren och Hansi Hinic) ISBN 9-975766-0-5. Idrottens sociala betydelse - en statistisk undersökning hösten 00 ISBN 9-975766-6-6. Ungdomars tävlings- och motionsvanor - en statistisk undersökning våren 005 ISBN 9-975766-7-0 7. Inkilning inom idrottsrörelsen - en kvalitativ studie ISBN 9-975766-8-9 006. Lärande och erfarenheters värde (Per Gerrevall, Samanthi Carlsson och Ylva Nilsson) ISBN 978-9-97608--. Regler och tävlingssystem (Bo Carlsson och Kristin Fransson) ISBN 978-9-97608--8. Fysisk aktivitet på Recept (FaR) (Annika Mellquist) ISBN 978-9-97608--5. Nya perspektiv på riksidrottsgymnasierna(maja Uebel) ISBN 978-9-97608-5- 5. Kvinnor och män inom idrotten 005 ISBN 978-9-97608-6-9 6. Utvärdering av den idrottspsykologiska profilen - IPS-profilen (Göran Kenttä, Peter Hassmén, Carolina Lundqvist) ISBN 978-9-97608-7-6 7. Vägen till elittränarskap (Sten Ericsson) ISBN 978-9-97608-8- Rapporterna kan beställas från Riksidrottsförbundets kundtjänst kundtjanst@rf.se eller tel 08-699 6 0 STOCKHOLM APRIL 006 9 7 8 9 9 7 6 0 8 7 6

BAKGRUND Framgångsrik mental rådgivning bygger på att korrekt och tillförlitlig information är tillgänglig så att processen kan styras med bästa möjliga precision. Olika standardiserade mätinstrument används ofta som komplement till mer traditionell informationsinhämtning, med den extra fördel att de möjliggör såväl nulägesmätningar som uppföljande mätningar. Det sistnämnda innebär även att en värdering kan ske av hur effektiv den mentala rådgivningen varit och om den haft avsedd effekt. Även om det på marknaden förekommer en rad olika standardiserade mätinstrument och skattningsskalor saknades vid projektets början ett mer omfattande instrument som speciellt utformats för att styra och utvärdera mental träning. Riksidrottsförbundets Elitidrottscentrum (RF-EIC) och dåvarande Idrottshögskolan i Stockholm (numera GIH) initierade därför 00 arbetet med att skapa ett lämpligt mätinstrument som erbjuder mentala rådgivare möjligheten att mäta såväl nuläge som förändringar i en rad psykologiska variabler. Resultatet av detta arbete IPS-profilen ägs till lika delar av RF-EIC och GIH. Följande rapport är resultatet av det uppdrag RF-EIC gav GIH att utvärdera IPS-profilen och dess användning. UPPDRAGET Syftet med projektet formulerades enligt följande:. Utvärdering av rådgivares och aktivas erfarenheter av arbetet med instrumentet. Specifikt utvärderas målgruppens upplevelse av instrumentet när det gäller antal påståenden, variabler, träningsråd och webbaserat upplägg. Vidare utvärderas även upplevelsen av instrumentets betydelse i rådgivningsprocessen, hur IPS-profilen används, styrkor och svagheter med instrumentet, samt etiska överväganden kopplat till användningen. När det gäller rådgivarna görs även en utvärdering kring upplevd nytta och framtida behov av ackrediterings- och vidareutbildningar.. Psykometrisk utvärdering utifrån sammanställd databas på genomförda testningar med fokus på reliabilitets- och validitetsfrågor. UTGÅNGSPUNKTER I överenskommelse med uppdragsgivaren bestämdes att utvärderingen främst skulle ske med hjälp av enkäter, för att därigenom inkludera flertalet användare och deras erfarenheter av IPS-profilen. Det bestämdes vidare att intervjuer skulle komplettera enkäterna. Instrumentets psykometriska egenskaper utvärderas genom gängse statistiska metoder. RAPPORTENS DISPOSITION Inledningsvis, i del, beskrivs den nuvarande IPS-profilen, eftersom det inte kan förutsättas att alla som läser denna rapport är bekanta med dess konstruktion. I del redovisas resultatet av rådgivarenkäterna, enkäterna till de aktiva idrottarna samt intervjuerna varefter del ägnas åt den statistiska utvärderingen. Avslutningsvis, i del, beskrivs slutsatser och rekommendationer vilka kan ligga till grund för en revidering av den nuvarande IPS-profilen. ANSVARIGA Projektet initierades och finansierades av RF-EIC, under ledning av Marianne Söderberg. Uppdraget att genomföra utvärderingen gavs till GIH i Stockholm med Göran Kenttä som ansvarig. Det följande är den rapport vi presenterar som resultat av den utvärdering som genomfördes under 005. Stockholm i januari 006 Peter Hassmén Carolina Lundqvist Göran Kenttä phn@psychology.su.se carolina.lundqvist@gih.se goran.kentta@gih.se

D E L : IPS-PROFILEN Texten i del är till vissa delar hämtad från den manual som utvecklades parallellt med testet och som utgör en del av det material som används vid utbildningen av mentala rådgivare. Vissa delar har dock lagts till för att understryka eller kommentera delar i manualen; men vi avstår medvetet från en mer omfattande diskussion i del utan väntar med den till del då allt material kommenteras och diskuteras. Strävan vid konstruktionen av IPS-profilen var att skapa ett instrument som ökar möjligheterna att kartlägga den aktive idrottarens mentala styrkor och svagheter. Det finns förstås en rad möjliga informationskällor och verktyg som kan användas för att lära känna en idrottare, några av dessa presenteras i Figur. De flesta av dessa erbjuder dock inte möjligheten att på ett tillförlitligt sätt mäta förändringar över tid. Även om samtal, intervjuer, observationer och frågeformulär till den aktive, dennes familj, vänner, tränare och lagkamrater kan ge en uppfattning om något förändrats så är det svårt, för att inte säga omöjligt, att uttala sig om storleken på förändringen. Bästa förutsättningarna för detta skapas genom att något sorts standardiserat test eller mätinstrument administreras vid upprepade tillfällen och därmed möjliggör jämförelser över tid. Figur. Några möjliga informationskällor och verktyg (från Lundqvist & Hassmén, 00). IPS-profilen utvecklades i avsikt att erbjuda ett lättadministrerat instrument som samtidigt uppvisar hög tillförlitlighet, både i förhållande till vad det mäter (hög validitet) och upprepbarheten i mätningarna (hög reliabilitet). Det är dock viktigt att notera, vilket också testkonstruktörerna (Peter Hassmén & Carolina Lundqvist) framhåller, att informationen från ett standardiserat mätinstrument aldrig kan antas vara heltäckande; grafiskt uttrycks detta i form av tårtbitar i Figur. Det är med andra ord knappast korrekt att anta att IPS-profilen erbjuder den fullständiga bilden av en idrottare ur psykologisk synvinkel, eller att den ersätter all annan form av informationsinhämtning. Den skapades med syfte att komplettera annan information och därmed erbjuda en utvidgning av den mentala rådgivarens verktygslåda. En grundtanke med IPS-profilen, och något som kan anses vara en styrka gentemot många andra informationskällor och verktyg, är alltså att den möjliggör jämförelser över tid, se Figur, när samma idrottare besvarar testet vid flera tillfällen (s.k. intraindividuella jämförelser). Instrumentet är dock inte utvecklat för att jämföra olika idrottare med varandra (interindividuella jämförelser).

Kartläggning Intervention Utvärdering Figur. IPS-profilen kan användas både som kartläggnings- och utvärderingsinstrument. Vid framtagandet av IPS-profilen diskuterades en rad önskemål och krav. De främsta av dessa var att även idrottare utan idrottspsykologisk erfarenhet skulle kunna besvara testet på ca 0 minuter. Den primära målgruppen var elitidrottare 5 år och äldre. Två huvudsyften identifierades: () testet ska bidra till att utveckla individens självkännedom, och () vara ett stöd i rådgivarens arbete att effektivisera den mentala träningsprocessen. Tidskravet gjorde det nödvändigt att begränsa antalet variabler till dem som ansågs mest relevant i den mentala rådgivningsprocessen. Några av huvudfrågorna i denna utvärdering blir därmed: bör någon/ några variabler tas bort eller läggas till? Är tiden det tar att besvara testet för kort, lång eller lagom? I dagsläget mäter IPS-profilen 7 variabler, vilket görs med hjälp av 09 påståenden som skattas på en elvagradig skala från 0 (stämmer inte alls) till 0 (stämmer helt). Dessa 7 variabler indelas i fem övergripande dimensioner: () personlighet, () motivation, () reaktionsmönster, () förmågor/färdigheter att hantera reaktioner, samt (5) socialt stöd. Poängen på testets 7 variabler sammanställs till en idrottspsykologisk profil över idrottaren och presenteras grafiskt med fyra zoner: Röd zon (svaghet, bör åtgärdas och prioriteras), orange zon (svaghet, bör åtgärdas), gul zon (acceptabelt, men kan förbättras) samt grön zon (styrka). Förutom poängen på de enskilda variablerna, vilka klassificeras i ovan nämnda zoner, är själva mönstret centralt. Mer specifikt innebär det att relationen mellan två eller flera variabler ofta säger mer om personen och hans/hennes behov av mental träning än vad värden på enskilda variabler gör. Det förutsätts därmed att användaren (den mentala rådgivaren) har allmänpsykologiska kunskaper om relevanta teorier inom området samt även beprövad erfarenhet från fältet. Ett huvudskäl bakom kravet på att endast ackrediterade rådgivare ges möjlighet att använda testet var att säkerställa att användaren har tillräcklig kunskap för arbetet på fältet. Upplevelsen av utbildningens relevans och användbarhet är därför ytterligare en viktig frågeställning att belysa i utvärderingen. IPS-profilens fem dimensioner () Personligheten kan beskrivas som olika karaktärsdrag hos en person, vilka är relativt stabila över tid och ofta grundläggs tidigt i livet. Dessa karaktärsdrag går att påverka, men det kräver i regel en hel del arbete. () Idrottaren har även en drivkraft inom sig att vilja fortsätta träna och tävla, det vill säga motivation. Tillsammans med idrottarens karaktärsdrag påverkar motivationen till stor del hur idrottaren kommer att reagera i en specifik tävlingssituation. () Idrottarens reaktioner kan vara både positiva och negativa för prestationen och skiftar ofta under en tävling eller match. () Det är därigenom av stor vikt att idrottaren utvecklar sina färdigheter att hantera de olika reaktionerna i tävlingssituationen. (5) Förutom dessa inre faktorer har även den sociala omgivningen betydelse för prestationen. Tränare, föräldrar, syskon och vänner är alla exempel på källor som idrottaren kan få socialt stöd från i form av Se exempelvis: Hassmén, P., Hassmén, N., & Plate, J. (00). Idrottspsykologi. Natur och Kultur.

att någon till exempel lyssnar eller ger uppmuntran. Sambandet mellan de fem dimensionerna är grafiskt framställt i en konceptuell modell, se Figur. Fysisk arbetskapacitet Styrka Teknik Näring/vätska etc. Socialt stöd Familj etc TOPPRESTATION Socialt stöd Tränare etc Reaktioner i Situationen State Psykologiska Färdigheter Skills Målsättning Motivation Fysisk miljö Personlighetsdrag Traits Social miljö Se vidare : Hassm én, Hassm én, & Plate (00). Idrottspsykologi. Stockholm: Natur och Kultur. Figur. En konceptuell modell över inre respektive yttre faktorer som påverkar en idrottslig topprestation. Avsikten med IPS-profilen är att medverka till att kartlägga varje individs unika psykologiska prestationsmönster, något som sedan kan ligga till grund för att styra interventionen. Testet ger även möjlighet till utvärdering av interventionens effekter. Det är viktigt att påpeka att testet inte minst sett ur ett etiskt perspektiv är avsett för idrottaren och hans/hennes fortsatta utveckling. Såväl testkonstruktörerna som IPS-manualen påpekar att testet under inga omständigheter får användas för laguttagningar eller andra selektionsändamål. För att försvåra en användning som är oetisk har frågorna medvetet formulerats på ett enkelt sätt vilket gör att de lätt kan genomskådas om idrottaren känner att svaren kommer att användas i något annat syfte än för att hjälpa till med den fortsatta utvecklingen. För den mentale rådgivaren som använder testet i sin praktiska verksamhet blir det därför viktigt att säkerställa att idrottarna förstår detta och att de därför frivilligt väljer att besvara frågorna så ärligt och uppriktigt som det bara är möjligt. Nedan följer en detaljerad beskrivning av de fem dimensionerna samt de variabler som ingår i respektive dimension. För ytterligare beskrivning och en introduktion till personlighetspsykologin, se Hassmén m fl. (00).. Personlighetsdimensionen (med 8 variabler) Bassjälvkänsla: Idrottare med hög bassjälvkänsla känner sig oftast nöjda och trygga som de är och självkänslan är inte beroende av omgivningens acceptans eller gillande. Idrottare med låg bassjälvkänsla upplever sig istället ofta underlägsna andra, upplever att de inte duger, och det är vanligt att dessa idrottare i så fall bygger upp sin självkänsla med hjälp av sina idrottsprestationer. Om det sistnämnda är fallet kan idrottaren sägas ha en stark prestationsbaserad självkänsla, se nedan.

5 Prestationsbaserad självkänsla: Den del av idrottares självkänsla som bygger på hur bra de presterar. En idrottare som får höga poäng på den prestationsbaserade delen av självkänslan är därmed beroende av sina prestationer för att må bra. Det centrala är dock relationen (mönstret) mellan bas- och prestationsbaserad självkänsla; de enskilda variablerna säger inte så mycket men tillsammans ger de en bättre grund för slutsatser. Mönstret mellan bas- och prestationsbaserad självkänsla: En person med en låg bassjälvkänsla respektive hög prestationsbaserad självkänsla (Låg+Hög) känner sig mer värd som människa när han/hon presterar bra jämfört med en mindre bra prestation. En hög bassjälvkänsla men en låg prestationsbaserad självkänsla (H+L) tyder på att individen är nöjd som det är; denna individ kan uppleva problem med motivationen varför det är intressant att jämföra med motivationsvariablerna. Idrottare med hög bas- och hög prestationsbaserad självkänsla (H+H) är däremot oftast villiga att anta utmaningar; detta mönster är vanligt bland framgångsrika elitidrottare. En låg poäng på båda variablerna (L+L) indikerar däremot en idrottare med en generellt låg vilja att utmana och ta risker; oftast är motivationen dessutom låg. Det är alltså mönstret och relationen mellan basrespektive prestationsbaserad självkänsla samt relationen till andra variabler som är viktig. Bland elitidrottare är mönstren H+H resp L+H de absolut vanligaste (och H+H det som oftast nämns i litteraturen som fördelaktigast). För att hjälpa en L+H person att prestera bättre är det alltså viktigt att stärka den grundläggande bassjälvkänslan så att personen inte står och faller med sin prestation. Inre/yttre kontroll: Individens upplevelse av att det går, respektive inte går, att påverka och kontrollera den egna prestationen. Idrottare med hög inre kontroll upplever att en lyckad prestation oftast beror på den egna förmågan exempelvis bra förberedelser och bra träning. Det vill säga, faktorer som det går att påverka och kontrollera. Personer med hög yttre kontroll (extern kontrollokus) upplever istället i högre grad att en bra prestation beror på tillfälligheter, slump eller tur. Men, vad som är allvarligare, personer med yttre kontroll tenderar att förlägga orsakerna till både bra och mindre bra prestationer utanför sig själva (de upplevs ofta som bra på att hitta bortförklaringar). Forskningen inom området har visat att personer med hög inre kontrollokus ofta presterar bättre, och utvecklas positivare över tid, än de med yttre kontrollokus. För att hjälpa en person med yttre kontrollokus handlar det alltså om att öka ansvarstagandet, att få individen att inse hur relationen mellan orsak och verkan ser ut, och vad som personen kan (respektive inte kan) påverka. Centralt i detta arbete är också att öka självmedvetenheten, se nedan. Självmedvetenhet: Den medvetenhet idrottare har om sina innersta tankar och känslor. Idrottare med hög självmedvetenhet reflekterar- och är ofta observanta på vilka känslor och tankar som dyker upp i olika situationer. Idrottare med låg självmedvetenhet reflekterar däremot sällan över sina egna känslor och reaktioner, vilket kan försvåra eller t o m förhindra en önskvärd utveckling i den valda idrotten. Rådet lägg det bakom dig och gå vidare (efter en mindre bra prestation) kan vara det sämsta råd en person med dåligt utvecklad självmedvetenhet kan få. Det gäller istället att tillsammans med idrottaren fundera och resonera kring faktorer som är bra respektive mindre bra för prestationen så att idrottaren lär sig att själv analysera och lära av situationen. Förvånansvärt många på elitnivå har en mycket underutvecklad självmedvetenhet. Idrottsidentitet: Till vilken grad individen identifierar sig som idrottare eller inte. Idrottare som utvecklat en stark idrottsidentitet ser sig först och främst som idrottare och idrotten

6 som den allra viktigaste delen i livet. Personer med lägre idrottsrelaterad identitet identifierar sig även med områden utanför idrotten. När det går bra och idrottaren är frisk så är det ingen nackdel med en renodlad idrottsidentitet. Men när idrottaren blir skadad eller är ängslig för sin prestation (och/eller har en utpräglad prestationsbaserad självkänsla) så har det visat sig att dessa idrottare kan må bättre och hantera svåra situationer bättre genom att bredda sin identitet så att de även har andra saker i livet förutom idrotten. Social ängslan/oro: Ängslan/oro vilken upplevs av idrottare i situationer när de vet att någon observerar dem och deras prestation. Situationer då social ängslan/oro kan uppstå innefattar t ex prestationer inför publik eller att prata inför en grupp människor. Det finns exempel på personer som redan i slutet på en tävling (t ex golfare) börjar oroa sig för segertalet så att deras prestation dramatiskt försämras (vilket gör att de sällan behöver hålla något segertal). Tankemässig (kognitiv) ängslan/oro: En grundläggande benägenhet att uppleva ängslan/oro i tankarna. Individer med en hög grad av tankemässig oro i sin personlighet upplever generellt många situationer som hotande trots att situationerna objektivt sett kanske inte är det. Dessa personer kan också älta ett visst resultat eller ett beslut under en tävling/ match vilket gör att de i nästa tävlingssituation oroar sig för att göra om samma sak (och i sin tur bidrar till att öka risken). Kroppslig (somatisk) ängslan/oro: Kroppslig ängslan eller oro som en idrottare vanligtvis upplever inför olika situationer. En idrottare som innehar en personlighetsdisposition med hög somatisk ängslan/oro upplever ofta, i likhet med kognitiv oro, objektivt sett ofarliga situationer som obehagliga. Denna form av ängslan/oro visar sig kanske i form av täta toalettbesök, handsvett, fjärilar i magen, etc. När dessa symptom uppträder är det inte ovanligt att den kognitiva oron också ökar.. Motivationsdimensionen (med variabler) Yttre motivation: En hög poäng indikerar att drivkraften till träning och tävling grundar sig i yttre motivationskällor, exempelvis priser, pengar och beröm från andra. Forskning har visat att personer som enbart (eller främst) drivs av yttre motivationsfaktorer ofta jämför sig med andra; de anser också att det viktigaste är att besegra konkurrenterna snarare än att genomföra en bra prestation. Genom att det är svårare att kontrollera konkurrenterna än sin egen prestation är det ofta en nackdel för prestationen att drivas av yttre (och okontrollerbara) faktorer. Speciellt värt att uppmärksamma är förstås en individ som är motiverad av yttre faktorer, samtidigt som personen uppvisar en extern kontrollokus. Inre motivation: En hög poäng på denna variabel visar att idrottaren motiveras av inre faktorer, som exempelvis att utveckla sina egna färdigheter till fullo. Genom att drivkraften kommer inifrån blir individen mindre beroende av om yttre belöningar finns tillgängliga. Detta gör också att idrottaren har en större möjlighet till kontroll då jämförelsen i större grad blir med den egna prestationen och inte med någon annans. Hängivenhet: Den grad av engagemang idrottaren känner för sin idrott. Idrottare som har hög hängivenhet känner stor glädje och älskar den idrott de ägnar sig åt. De strävar ständigt efter att förbättra sig själva och bli så bra som möjligt. En stark hängivenhet hjälper även idrottaren att fortsätta i tider när det tillfälligt går sämre för dem. Samtidigt kan det vara

7 värt att uppmärksamma individer med mycket stor hängivenhet som samtidigt har en ensidigt utvecklad idrottsidentitet (risken är att de står och faller med sin idrott, något som kan vara problematiskt i samband med oplanerade tränings-/tävlingsavbrott).. Reaktionsdimensionen (med variabler) Samtliga reaktionsvariabler ska värderas och jämföras med motsvarande variabler i personlighetsdimensionen. Skillnaden mellan dessa är att idrottaren i personlighetsdimensionen skattar hur han/hon generellt (för det mesta) känner sig i prestationssituationer medan idrottaren när det gäller reaktionsdimensionen har skattat hur de kände sig vid en speciell tävling (här och nu). Det är alltså endast tidsaspekten som skiljer dessa variabler åt. Genom att jämföra generellt med en viss situation är det möjligt att bättre förstå idrottaren i tävlingssituationen. Visar det sig att individen generellt upplever sig som lugn och med stort självförtroende, men i den specifika tävlingen ändå uppvisar stor ängslan/oro och lågt självförtroende motiverar detta en närmare diskussion. Tankemässig (kognitiv) ängslan/oro: En situationsspecifik, skiftande grad av tankemässig ängslan/oro som idrottaren upplevde i en viss angiven tävling. Kroppslig (somatisk) ängslan/oro: Fysiologiska reaktioner som idrottaren upplevde i kroppen vid en viss specificerad tävling. Självförtroende: Det självförtroende idrottaren kände vid en viss angiven tävling. För ytterligare förklaring av dessa tre reaktionsmönster, se beskrivningar under personlighetsdimensionen.. Färdighetsdimensionen (med variabler) Arbeta mot mål: Idrottarens förmåga att kunna sätta realistiska, utmanande lång- och kortsiktiga mål utifrån den individuella kapaciteten, samt att därefter även ha förmågan att arbeta hårt för att nå till de mål som blivit satta. Självförtroende: Att kunna behålla en stark tro på sin förmåga oavsett om tävlings-/matchsituationer, motståndare, etc. verkar vara svåra eller om händelser under tävlingen/ matchen inte riktigt går som det var tänkt. Mental förberedelse: Att kunna förbereda sig på ett sådant sätt inför tävlingar att individen känner sig mentalt redo att prestera. Detta kan t ex ske genom att utveckla individuella rutiner som genomförs inför prestationerna. Hantera inre krav: Förmågan att ställa realistiska krav på sig själv utifrån sin egen kapacitet. Detta innebär att varken ha alltför höga eller alltför låga förväntningar och krav på sig själv och sin egen prestation. Hantera yttre krav: Förmågan att handskas med de krav som omgivningen ställer. Yttre krav kan komma från en mängd olika källor, t ex familj, tränare, media och sponsorer. Hantera motgångar/misstag: Förmåga att acceptera och koppla bort tidigare misstag, mindre bra prestationer eller någon annan upplevd motgång som hänt tidigare i prestationen. Vid

8 dessa tillfällen är det även viktigt att kunna motivera sig att fortsätta kämpa istället för att ge upp. Hantera inre störmoment (interna distraktorer): Förmåga att hantera inre faktorer som kan störa koncentrationen. Till inre störmoment räknas störande tankar, känslor, trötthet, etc. Störmoment som kommer inifrån idrottaren själv kan, precis som yttre störmoment, påverka prestationen negativt genom att idrottarens uppmärksamhet riktas mot fel saker. Hantera yttre störmoment (externa distraktorer): Att kunna koppla bort störande ljud, visuella störningsmoment och annat i omgivningen som kan distrahera (t ex publik), för att på så sätt istället kunna fokusera på det som har betydelse för prestationen. Fokusering: Skicklighet i att endast fokusera på det som är relevant för prestationen i tävlingen/matchen, samt att även kunna upprätthålla koncentrationen på de relevanta delarna under den tid matchen/tävlingen pågår. Refokusering: Att snabbt återkomma till ursprunglig plan och med full fokusering. I forskningslitteraturen framhålls ofta just förmågan till refokusering (alt. omfokusering) som nyckeln till bra prestationer. Frågan är knappast om en idrottare kommer att bli störd och förlora koncentrationen under en tävling/match, utan snarare hur idrottaren kommer att hantera detta när det väl sker. Anspänningsreglering: Förmågan att kunna förändra sin fysiologiska och psykologiska aktivering till en optimal punkt där prestationen blir som bäst. Att vara antingen för dåligt laddad inför en tävling, d v s ha för låg spänningsnivå, eller vara alltför tänd, det vill säga ha för hög spänningsnivå, kan påverka både koncentrationen och prestationen negativt. 5. Socialt stöd (med variabler) Stöd från omgivningen: Idrottarens upplevelse av stöd från den närmaste omgivningen, lagkamrater, familj och vänner. Stöd från tränare: Det känslomässiga stöd som idrottaren upplever att han/hon får från sin tränare. Kommentarer och överväganden IPS-profilen har sålunda 7 variabler, indelade i 5 dimensioner. Varje variabel består av fyra påståenden ( x 7 = 08 + avslutande fråga, totalt 09 påståenden) vilka idrottaren tar ställning till och skattar på en skala från 0 till 0. Det finns två huvudskäl till att flera påståenden används för att mäta respektive variabel. Ett är att minska varje enskilt påståendes inverkan på totalvärdet. Fyra påståenden per variabel innebär att varje påstående utgör 5% av totalvärdet på variabeln. I den psykometriska litteraturen förekommer dock ofta rekommendationer att inkludera fler påståenden/frågor/adjektiv per variabel. I ett av de mest använda psykologiska testen, POMS-testet (McNair m fl., 99), förekommer upp till 5 adjektiv för mätning av en faktor (depressionsfaktorn). Med 7 variabler i IPS-profilen skulle samma upplägg innebära att 05 påståenden krävs. Fördelen skulle vara att varje påstående endast bidrar med knappt 7% av totalvärdet, nackdelen att testet skulle ta upp till fyra gånger så lång tid att besvara jämfört med i dag (dvs. 0 min x = ca 80 min). Det andra huvudskälet att inkludera mer än ett påstående/variabel är att detta ger möjlighet att beräkna reliabiliteten i testet. För om den som besvarar testet svarar uppriktigt och ärligt, och om

9 samtliga fyra påståenden mäter exakt samma sak i respektive variabel, då ska också medelvärdet av de fyra påståendena vara detsamma som värdet på varje enskilt påstående, och sambandet (korrelationen) mellan dessa fyra påståenden mycket hög. Detta testas statistiskt genom Cronbach s alpha, se del. Innan det är möjligt att diskutera om upplägget med fyra påståenden per variabel varit framgångsrikt måste användarnas svar, bland annat vad gäller längden på testet beaktas. Detsamma gäller de statistiska resultaten. Vi återkommer därför till detta i del.

0 D E L : ENKÄTER OCH INTERVJUER Enkät till ackrediterade rådgivare I det följande redovisas resultaten från de ackrediterade rådgivarna och deras svar på den utsända enkäten. För att ge möjlighet att se vilka frågor som ställdes presenteras svaren utifrån de ställda frågorna. Totalt besvarades enkäten av 6 ackrediterade rådgivare ( kvinnor och 5 män). Utöver detta svarade ytterligare 9 rådgivare ( kvinnor och 6 män) på en förkortad enkät som bestod av en fråga om varför de valt att använda IPS-profilen i liten eller ingen omfattning. Svarsfrekvensen var totalt 65%. I samband med varje fråga anges hur många av dessa 6 som besvarat den specifika frågan. I de fall när rådgivarna tagit chansen att kommentera sina svar återges även dessa.. Övergripande intryck om IPS-profilen som instrument (n=): dåligt dåligt Varken bra eller dåligt -- -- (,5%) bra 5 (6,5%). IPS-profilens längd (antal påståenden) (n=): Alldeles Lite för för kort kort -- (,%) Lagom lång (50,0%) Lite för lång (5,8%) bra 6 (5,0%) Vet ej -- Alldeles Vet för lång ej -- -- Kräver hög nivå av aktiva som gör IPS. Något tunt med få frågor som underlag vid utvärdering. Idrottare kan ha svårt att koncentrera sig så länge.. Genomsnittlig tid det tagit för idrottarna att fylla i IPS-profilen (n=): M= 7 minuter (min=0; max=5). Åsikter kring IPS-profilens påståenden när det gäller (n=): dåligt dåligt Varken bra eller dåligt bra relevans för idrottare -- -- -- (7,8%) innehåll -- -- -- (5,%) språk -- -- 5 (7,%) (65,%) tydlighet -- 5 (,%) (,7%) (56,5%) svårighetsgrad -- -- 5 5 (,7%) (65,%) svarsskala -- 0 (8,7%) (,%) (,5%) Idrottare har tyckt att IPS var ok. Bra test. Lätt att förstå och lätt att tillämpa. Förbättras antagligen ju fler tester som görs. Dubbla negationer i en fråga gör det svårt. bra (7,8%) 0 (,5%) (,0%) (,0%) (8,7%) 9 (9,%) (,%) (,%) (,%) (,%) (,%) (,%)

Svarsskala, språk/syftning och frågor i förhållande till person/idrott kan vara svårt att tolka för idrottare (n=). 5. Övriga kommentarer och konstruktiv kritik om IPS-profilens påståenden: ( Negativa ) påståenden kan vara svåra att förstå (n=). IPS ger bra och samlad bild av utövare, enkla och begripliga påståenden. Engelsk översättning skulle vara bra. Idrottsidentitet och prestationsbaserad självkänsla konstigt scorad? 6. Åsikter kring IPS-profilens variabler när det gäller (n=): dåligt dåligt Varken bra eller dåligt relevans för idrottare -- -- (,%) namn/benämningar -- -- (,0%) antal (7 st) -- (8,7%) (7,%) zonindelning (röd -- till grön zon) (7,%) (7,%) träffsäkerhet kopplat -- -- 8 till idrottares egenskaper (,8%) praktisk tillämpbarhet -- 5 (8,7%) (,7%) vetenskaplig förankring -- -- (8,7%) bra (7,8%) (56,5%) (7,8%) (7,%) 8 (,8%) (5,%) 9 (9,%) bra (7,8%) 7 (0,%) 6 (6,%) (7,8%) 6 (6,%) (7,%) 9 (9,%) Användbart för utgångspunkt vid personliga samtal. Variablerna är generellt bra. Praktiskt användbar om den används på rimlig nivå, viktigt att ej bara se svagheterna. Kan vara svårt att tolka fyrkantiga svar på mjuka människor. Svårt med zonindelning, bättre att utgå ifrån individens förbättringar. Vissa svar ger rött trots att de är bra för idrottaren. 7. Bör någon/några variabler tas bort från IPS-profilen (n=): Nej = 0 (95%) Ja = (5%) De som blottar adepter för mycket. Hantera motgångar/misstag, interna/externa distraktorer, fokusering och refokusering ligger väldigt nära varandra och kan slås ihop. För mycket lika och därmed upprepande. Eventuellt ja, men faktoranalys bör avgöra. 8. Bör någon/några variabler läggas till i IPS-profilen (n=0): Nej=7 (85%) Ja = (5%) Att ha koll på jag/du; allt för många aktiva låter sig bli kränkta. Förmåga till avslappning (enligt def i NE), för att ej bränna krut i onödan. Mental tuffhet, hur mycket adepter brinner för uppdraget och klarar tuffa situationer. -- -- -- -- (,%) -- (,0%)

9. Övriga kommentarer och konstruktiv kritik angående variablerna i IPS-profilen: Tror variablerna fungerar bra i ett sammanhang. Adepter kan känna sig utblottade av staplar och svar. Tråkigt om svaren visar helt rött. Har ingen möjlighet att påverka valet av variabler, är noga utvalda av testutvecklarna. Självförtroende som förmåga synes lite svårt. TRÄNINGSRÅD 0. Övergripande intryck om IPS-profilens träningsråd (n=0): dåligt (5%) dåligt (0%) Varken bra eller dåligt 7 (5%) bra 7 (5%) bra -- (5%). Åsikter om IPS-profilens träningsråd när det gäller (n=-): dåligt dåligt relevans för idrottare (,5%) (,5%) röd tråd mellan variabler -- och träningsråd (9,%) antal råd per variabel (,8%) (,%) instruktioner -- (,8%) praktisk tillämpbarhet -- (8,%) vetenskaplig förankring (,5%) (9,%) Varken bra eller dåligt 6 (7,%) 6 (7,%) 0 (7,6%) 8 (8,%) (,6%) 8 (6,%) bra 9 (0,9%) 7 (,8%) (9,5%) 6 (8,6%) (50,0%) (,6%) bra (9,%) (8,%) (,8%) (,%) (,5%) (,5%) (,6%) (,6%) (9,0%) (,%) (,6%) 7 (,8%) Använder ej råden (n=). Viktigt att hitta rätt metod för den enskilda aktiva. Alltid svårt att uppnå god reliabilitet och validitet. Råden har i de flesta fall utgångspunkt i TMK/kommunikologi och plockade ur sitt ursprungliga sammanhang. Bör vara mer praktiskt idrottsinriktade. Öka antalet träningsråd och se över de nuvarande.. Bör något/några av IPS-profilens träningsråd tas bort (n=8): Nej = (78%) Ja = (%): nämligen: Alla/de flesta träningsråd (n=), fel att normativt spotta ut icke beprövade träningsråd. Bassjälvkänsla, svårt att förändra.. Bör något/några träningsråd läggas till i IPS-profilen (n=8): Nej= (67%) Ja = 6 (%) Fler råd per variabel (n=). Råden behöver utvecklas. Starkare idrottspsykologisk koppling mellan test och råd (n=), flummiga finns vetenskaplig förankring (n=)? Råden behöver granskas kritiskt och för och nackdelar diskuteras med den aktive.

INTERNETBASERAT UPPLÄGG AV IPS-PROFILEN. Övergripande intryck IPS-profilen som ett Internetbaserat instrument (n=): dåligt dåligt -- (,5%) Varken bra eller dåligt (9,%) bra (9,%) bra 7 (77,%) -- 5. Åsikter om det Internetbaserade upplägget när det gäller (n=): dåligt dåligt användarvänlighet vid -- genomförande av profil (8,7%) användarvänlighet vid feedback -- av resultat (7,%) upplåsning av resultat genom -- rådgivare (8,7%) inloggningssystem idrottare -- (8,7%) grafisk presentation av resultat -- (,0%) övrig layout -- (,%) pedagogiskt upplägg -- (8,7%) datasäkerhet -- (,%) Varken bra eller dåligt (8,7%) (8,7%) (,0%) (,0%) (8,7%) (,0%) (7,%) (,%) bra 6 (6,%) 7 (0,%) 8 (,8%) 0 (,5%) 7 (0,%) (5,%) 0 (,5%) 8 (,8%) bra (56,5%) 9 (9,%) 9 (9,%) 6 (6,%) (7,8%) 7 (0,%) 7 (0,%) 8 (,8%) Ett bra verktyg/för kartläggning av idrottaren (n=). Rött lyser dåligt. Vissa problem med inverterade värden på vissa frågor. För många och krångliga tecken. Gillar ej Internetbaserade tester, finns bättre och billigare alternativ. Svårigheter att komma in i databasen. Kan bli väl tekniskt för adept och rådgivare. Lightversion borde utvecklas så att idrottare direkt efter genomförd test kan arbeta självständigt. -- (,%) (,%) (8,7%) -- -- -- 5 (,7%) 6. Bör någonting förändras kopplat till det Internetbaserade upplägget (n=0): Nej = (70%) Ja = 6 (0%) Nämligen: Bör bli lite rundare och roligare, kan kännas lite väl allvarligt. Ett bra verktyg. Lättare för mig att komma in i databas. Kräver uppkoppling, bättre med PC-licens. Idrottare tappar tid i direkt feedback. Möjligtvis förändra färgskalorna.

ACKREDITERINGSUTBILDNINGAR KRING IPS-PROFILEN 7. Deltagande vid ackrediteringsutbildningar (steg ): Oktober 00= st (58,%) April 00= 9 st (7,5%) Båda tillf. = st (,%) 8. Övergripande intryck om ackrediteringsutbildningen (n=): dåligt dåligt -- (8,%) Varken bra eller dåligt 7 (9,%) bra (50,0%) bra (,5%) -- 9. Åsikter om delmomentens och litteraturens relevans för att kunna börja använda IPSprofilen (n=9-): Delmoment bakgrund och vetenskapliga överväganden vid utveckling av IPS-profilen (syfte, målgrupp,validitet/reliabilitet,etc) teoretisk genomgång av IPS-profilens 7 variabler datorprogrammet samt praktisk träning på IPSprofilen i datasal genomgång av IPS-profilens irrelevant irrelevant Varken rel eller irrel -- -- (0,0%) -- -- (9,5%) (,8%) (,8%) träningsråd (9,5%) den mentala rådgivarrollen -- (5,%) moral och etik i samband med IPS-profilen -- (5,0%) (,%) -- 8 (8,%) (,%) (0,0%) relevant 8 (0,0%) (9,0%) 8 (8,%) 8 (8,%) 9 (7,%) 6 (0,0%) relevant 9 (5,0%) (66,7%) 7 (,%) (9,5%) (,%) 8 (0,0%) (5,0%) (,8%) (,8%) (,8%) (5,%) (5,0%) Litteratur Testmanual IPS-profilen (Hassmén & Lundqvist) Idrottspsykologi (Hassmén, Hassmén, & Plate) Leda med förtroende (Alexandersson & Pettersson) -- (,8%) -- (,%) (,8%) (9,0%) (,8%) (9,5%) (9,0%) 6 (8,6%) 8 (8,%) 6 (8,6%) (5,%) 9 (,9%) (,%) nöjd med kursen. Skickliga kursledare som gjorde ett bra jobb. IPS var ej klar att använda, kändes lite märkligt. Utbildningen gick ej hand i hand med profilen. Bredare litteratur. strul i datasalen första tillfället, bättre andra gången. Tveksamt om det finns behov av rollspel i detta sammanhang. (9,5%) (,8%) (,8%)

5 0. Åsikter om delmomentens och litteraturens svårighetsgrad för att kunna börja använda IPS-profilen (n=0-): Delmoment bakgrund och vetenskapliga överväganden vid utveckling av IPS-profilen (syfte, målgrupp, validitet/reliabilitet, etc.) Alldeles för låg nivå Lite för låg nivå -- (5,0%) Lagom nivå 8 (90,0%) Lite för hög nivå Alldeles för hög nivå -- -- (5,0%) teoretisk genomgång av IPS-profilens 7 variabler -- (,8%) 7 (8,0%) (9,5%) -- (,8%) datorprog samt träning på IPS-profilen i sal (9,5%) (9,0%) (6,9%) (,8%) -- (,8%) genomgång av IPSprofilens träningsråd (0,0%) 7 (5,0%) 0 (50,0%) -- -- (5,0%) den mentala rådgivarrollen (,8%) 6 (8,6%) (6,9%) -- -- (,8%) moral och etik i samband med IPS-profilen -- 6 (8,6%) (66,7%) -- -- (,8%) Litteratur Testmanual IPS-profilen (Hassmén & Lundqvist) Idrottspsykologi (Hassmén, Hassmén, & Plate) Leda med förtroende (Alexandersson & Pettersson) -- (9,5%) -- (,%) (9,0%) (9,0%) 7 (8,0%) 5 (7,%) (57,%) -- (,8%) (,8%) (,8%) (,8%) (,8%) -- -- (,8%) Perfekt nivå. Alla deltagarna har hög kompetens?! Vissa moment (datorsal) för kort tid. Vissa rådgivare har ej respekt för tystnadsplikt.. Åsikter om ackrediteringsutbildningens omfattning för att rådgivare ska kunna börja använda IPS-profilen (n=): Helt otillräcklig (,%) Lite för otillräcklig 6 (6,%) Lagom omfattande (7,8%) Lite för omfattande 5 (,7%) Alldeles för Vet omfattande ej -- -- Behövs mer praktiskt erfarenhetsbyte. De som saknade högskole-/universitetsutb hade svårt att följa diskussion kring test och djupare teoretisk genomgång. Mer tid för instruktioner. Igångsättningsmomentet är stort. Om material delats ut i förväg hade behållning blivit större. Allt tekniskt fungerade ej. Tredagarsutbildning relevant men fokus bör ligga på IPS.

6. Åsikter om personer som stod for utbildningen vid ackrediteringstillfället hade nödvändig kompetens (n=): Alldeles för låg kompetens (,5%) Lite för låg kompetens (,5%) Varken eller (,6%) hög kompetens 9 (0,9%) hög kompetens 8 (6,%) Vissa hög kompetens medan andra (förhoppningsvis) hade fullgod kompetens/varierande/stor skillnad mellan föreläsare (n=). RF-EIC personal kunde för lite/förutom Hassmén (men han var bara med vid teoretisk bakgrund). Går ej att lägga ansvaret för en sådan utbildning på personer som helt saknar vetenskaplig metodkompetens (n=). Specialister inom sina respektive områden =trovärdigt.. Bör något delmoment/inslag läggas till (alternativt utökas) vid ackrediteringsutbildningen (utifrån rådgivares behov för att kunna börja använda IPS-profilen): Nej = (55%) Ja = 9 (5%) Nämligen: Mer praktik/feedback/praktiska exempel (föreunder-efter)/för att adepter inte ska känna att det är för tekniskt bör rådgivare vara kunnig och trygg med IPS (n=). Möjlighet till handledning, diskutera med erfaren expertis. Inloggningsordningen, många rådgivare har inte förstått hur och återkommer med frågor. Utökat om hur mkt man kan uttala sig från ett test samt om tester/användning/analys/feedback/ metoder/felkällor/validitet och reliabilitet; sätts i händerna på folk som inte är vana att förhålla sig kritiska. För stora slutsatser kan dras, påverkar idrottaren genom självuppfyllande profetia (n=).. Bör något delmoment/inslag borde tas bort (alternativt minskas i omfattning) vid ackrediteringsutbildningen (utifrån rådgivares behov för att kunna börja använda IPSprofilen) (n=0): Nej = (70%) Ja = 6 (0%) Nämligen: Presentation av deltagarna (minskar tiden). Tekniska förhållningssättet till IPS, bör kännas lite rundare o lättsammare, är för allvarligt. Genomgång av träningsråd, inga nyheter. - praktiska erfarenheter som var orelaterade till IPS. Skilj på licensutbildning IPS och allmän fortbildning. Övriga kommentarer: Måste säkerställa att alla deltagare har tillräcklig kompetens. Saknade redovisning av praktiska erfarenheter. Låt oss prova hela konceptet under kunnig vägledning, känna att vi lyckas och behärskar det. Mer diskussion i smågrupper. Vet ej --

7 VIDAREUTBILDNING IPS-PROFILEN (STEG ) 5. Deltagande på vidareutbildningen för IPS-profilen (oktober 00): Ja = 5 (65%) Nej = 8 (5%) Orsak: Använder ej IPS-profilen (n=). Hade ej möjlighet/tid (n=). Ska gå vidareutb senare (n=5). 6. Övergripande intryck om vidareutbildningen (n=5): dåligt dåligt -- (6,7%) Varken bra eller dåligt (,%) bra 8 (5,%) bra (6,7%) -- 7. Åsikter om vidareutbildningstillfället när det gäller relevansen av delmomentens och litteraturens innehåll utifrån rådgivares behov att fördjupa sin kunskap kring IPSprofilen (n=-): irrelevant irrelevant Delmoment användning, rådgivning, databas -- (8,%) fördjupning av variabler (i teori och praktik) -- (7,7%) Varken eller erfarenheter av IPS-profilen -- -- (,%) erfarenhetsutbyte träningsråd -- -- (7,7%) kognitiv teori -- 5 (7,7%) (8,5%) etik -- (7,7%) (5,%) Litteratur Idrottspsykologi (Hassmén, -- -- Hassmén, & Plate) (7,7%) relevant -- 5 (,7%) -- 7 (5,8%) 5 (8,5%) 7 (580%) (,%) (0,8%) 7 (5,8%) relevant 6 (50,0%) 5 (8,5%) 5 (8,5%) 5 (8,5%) (0,8%) 6 (6,%) 5 (8,5%) Etikmomentet eftersatt. Bättre än första träffen, barnsjukdomarna borta. Stor skillnad på föreläsare och innehåll. Man har missat i mötet/syftet med rådgivning & IPS-profilen. Vet ej -- -- -- -- -- --

8 8. Åsikter om vidareutbildningstillfället när det gäller svårighetsgraden av delmomentens och litteraturens innehåll utifrån rådgivares behov att fördjupa sin kunskap kring IPSprofilen (n=-): Delmoment användning, rådgivning, databas Alldeles för låg nivå Lite för låg nivå Lagom nivå -- -- (8,6%) Lite för hög nivå (7,7%) Alldeles för hög nivå (7,7%) fördjupning av variabler (teori och praktik) -- (7,7%) 0 (76,9%) -- (7,7%) (7,7%) erfarenheter av IPSprofilen erfarenhetsutbyte träningsråd Vi behöver jobba mer praktiskt för bättre underlag till diskussion. 9. Åsikter om vidareutbildningens omfattning utifrån rådgivares behov att fördjupa sin kunskap kring IPS-profilen: Helt otillräcklig (7,%) Lite för otillräcklig (,%) Lagom omfattande 9 (6,%) Lite för omfattande (7,%) Alldeles för omfattande (7,%) Vet ej -- Mer utbildning med uppgifter, litteraturläxor och en träff årligen. Förväntat mig mer erfarenhetsutbyte. Rådgivare har olika saker att diskutera, teman att välja mellan. Vill fördjupa mig mer i kognitiv teori. Olika delar och föreläsare blandas på irrelevant sätt. dötid pga. låg nivå och dåliga instruktioner. 0. Åsikter kring om de personer som stod for vidareutbildningen hade nödvändig kompetens (n=): Alldeles för låg kompetens Lite för låg kompetens -- (7,%) -- (,%) (8,%) (8,%) kognitiv teori (7,7%) (7,7%) etik (6,7%) Litteratur Idrottspsykologi (Hassmén, Hassmén, & Plate) Varken eller (8,6%) 8 (6,5%) 9 (75.0%) 8 (6,5%) 9 (75,0%) -- -- (8,6%) hög kompetens (8,6%) -- -- (5,) -- -- (8,%) -- (7,7%) (5,%) -- -- (8.%) (7,7%) hög kompetens 5 (5,7%) -- (7,7%) De kunde sitt område, men kanske inte kunde baka in det i en helhet, blev för specialiserat. Förmåga att omsätta kompetens är viktigast. Vissa självklarheter förstorades. --

9. Bör något delmoment/inslag läggas till (alternativt utökas) vid vidareutbildningen (utifrån rådgivares behov av att fördjupa sin kunskap kring användning av IPSprofilen): Nej =7 (5%) Ja =6 (6%) Nämligen: Erfarenheter av IPS-profilen/rådgivare som använt IPS-profilen många gånger/erfarenhetsutbyte/ praktiska tips (n=). Förståelse för tester generellt o dess användningsområde för de utan högre utbildning. Personlig handledning, vissa svåra situationer kräver detta. Praktisk tillämpningar, läxor.. Bör något delmoment/inslag tas bort (alternativt minskas i omfattning) vid vidareutbildningen (utgå ifrån rådgivares behov av att fördjupa sin kunskap kring användning av IPS-profilen): Nej=7 (70%) Ja = (0%) Nämligen: Etik. Grupparbeten med presentation, personligen ej förtjust i rollspel. Irrelevanta delar som inte är kopplade till instrumentet. Vissa teoretiska fördjupningar, vi ska se och förstå helheten. Övriga kommentarer: Fråga deltagarna innan vilka behov av utveckling de har. Mer humanistisk, för teknisk (naturvetenskaplig) idag. Innehållet relevant men viktigast att träffas (har utvecklat mitt nätverk). Mer Hassmén & Lundqvist, mindre RF-EIC personal. IPS-PROFILEN I RÅDGIVNINGSPROCESSEN. Antal rådgivare som efter ackreditering jobbat med IPS-profilen tillsammans med någon idrottare: Ja= 8 (7%) Nej= 7 (8%) På grund av = Ej varit rådgivare åt någon idrottare. = Inget intresse för IPS-profilen från idrottare. = IPS tillför inget till rådgivningsprocessen. =Annat: Ej tilldelats rådg.uppdrag från RF- EIC/rådgivit idrottare på tillräckligt hög nivå för att få använda IPS (n=). Tveksam till testanv i rådgivning. Ej passat tidsmässigt för aktiv.

0. Skäl till att idrottare endast genomfört IPS-profilen en gång (n=): 8 st= IPS-profilen användes endast som kartläggningsinstrument. 0 st= IPS-profilen ansågs ej inriktad mot idrottare/-ns specifika målgrupp/behov. 0 st= Idrottare/-n ville själva endast genomföra IPS-profilen en gång. 0 st= Idrottare/-n ansåg inte resultaten rättvisande. 5 st= Annat/andra skäl: Idrottaren hade svårt att ta resultatet, blev för dramatiskt. IPSprofilen förstörde mer än den gjorde nytta. Har inte ansetts nödvändigt. Har inte hunnit, ny som rådgivare (n=). Ej kommit så långt i processen. Kan bli aktuellt med fler genomföranden. Tidsintervall på år verkar lagom, medvetenhet och kunskap på området ökas efter hand med rådgivning. 5. Skäl till att idrottare genomfört profilen upprepade gånger (n=5, personer har angett flera svar): st= IPS-profilen användes vid både vid kartläggning och utvärdering i rådgivningsprocessen. st= För att kontinuerligt följa idrottares/-ens utveckling i rådgivningsprocessen. st= Idrottare/-n ville själva genomföra IPS-profilen mer än en gång. 0 st= Idrottare/-n ansåg att IPS-profilen gav nya insikter vid upprepad användning. 0 st= Annat/andra skäl. 6. Intresset i allmänhet hos idrottare att genomföra IPS-profilen (n=7): litet intresse (5,9%) litet intresse (5,9%) Medelmåttligt intresse (,5%) stort intresse 9 (5,9%) stort intresse (,8%) Vet ej -- Många landslag och R-6 elever är mycket intresserade, tyvärr har de inte ekonomisk möjlighet att finansiera det. Idrottare var nog lite rädd för resultatet. 7. Person som i allmänhet tagit initiativet till att IPS-profilen ska användas i rådgivningsprocessen (n=5): 5= Jag som rådgivare. 0= Idrottaren själv. 0= Ledare/tränare till idrottaren. 0= Annan person. 8. Syften/mål med att använda IPS-profilen på idrottare (n=7, personer har angett flera svar): 0= Inget specifikt syfte/mål. = Öka idrottarens självmedvetenhet om olika psykologiska faktorer. = Få kvantitativa mätresultat (siffror) över idrottarens psykologiska egenskaper. = Utgångspunkt för allmän diskussion med idrottaren om idrottspsykologiska faktorer. = Annat: utvärderingssyfte, se skillnader.

9. Betydelse IPS-profilen i allmänhet haft för rådgivningsprocessen med idrottare (n=7): liten betydelse (,8%) liten betydelse (,8%) Medelmåttlig betydelse 9 (5,9%) stor betydelse (,5%) stor betydelse -- -- Använt den för lite. Känns för teknisk, för allvarlig. Bra stöd, når kartläggning snabbt. Ökar kunskapen om mental träning. Kartläggning ggn/år med egen återkoppling. Utgångspunkt för samtal. Viktigt att se alla former av tester som en del av rådgivningsprocessen. En viktig del av kakan. 0a. Andel i procent, i förhållande till andra informationskällor, som IPS-profilen i allmänhet utgjort underlag till kartläggning av idrottare innan rådgivningen startar: (a) IPS-profilen M=0,% (n=). (b) Samtal/intervju M=65,0% (n=). (c) Observationer M= 5,7% (n=7). (d) Andra frågeformulär M= 5,0% (n=) Egna konstruktioner (n=). (e) Annat M= 0,0% (n=). 0b. Andel i procent, i förhållande till andra informationskällor, som IPS-profilen i allmänhet utgjort underlag till arbete med idrottaren under själva rådgivningsprocessen: (a) IPS-profilen M= 8,9% (n=). (b) Samtal/intervju M= 6,6% (n=). (c) Observationer M=,0% (n=). (d) Andra frågeformulär M=,9% (n=7) Egna (n=), NLP-test (n=). (e) Annat M= 0,0% (n=) Blogg (n=). 0c. Andel i procent, i förhållande till andra informationskällor, som IPS-profilen i allmänhet utgjort underlag för utvärdering av rådgivningens effekt efter arbete med idrottare: (a) IPS-profilen M=,5% (n=). (b) Samtal/intervju M= 6,6% (n=). (c) Observationer M=,9% (n= 8). (d) Andra frågeformulär M=,0% (n=5) Utvärderingsformulär. (e) Annat M=0,0% (n=).. Åsikter om IPS-profilens effektivitet som verktyg i rådgivningsprocessen (n=7): ineffektivt ineffektivt -- -- 5 (9,%) Varken effektivt eller ineffektivt effektivt 8 (7,%) effektivt (5,9%) (7,6%) Använt för lite (n=) För tidigt att säga, som kartläggning & medvetenhet mkt bra. Har ej gjort någon uppföljning. Intressant data vid specifikt tillfälle. Generalisera? Resultatet känns permanent.

. Instruktioner som rådgivare i allmänhet gett idrottare innan IPS-profilen fyllts i (n=5, personer har angett flera svar): 0 st= Inte gett några instruktioner alls. 5 st= Endast uppmanat idrottare att läsa instruktionerna som finns kopplade till IPS-profilen på Internet. st= Egna instruktioner. st= Annat. Egna instruktioner/annat: Inte tänka för mycket, svara snabbt och spontant/ärligt (n=). Bakgrund, syfte, hur det används/mervärde o metodik (n=5). Gruppinformation. Det som behövs.. Administration av IPS-profilen till idrottare (vid besvarande av IPS-profilen) (n=): st= Idrottaren har besvarat IPS-profilen tillsammans med mig som rådgivare. 7 st= Idrottare har besvarat IPS-profilen enskilt men med mig som rådgivare närvarande. 0 st= Idrottare har besvarat IPS-profilen på fysisk distans från mig som rådgivare. 0 st= Annat sätt. Enskilt med rådgivare närvarande pga - bra att kunna ta itu med det direkt ibland, dock snabbare om de gör det själva. - vill ge omedelbar feedback. Fysisk distans pga - Geografiska spridningen. - Praktiskt mer fördelaktigt. - Ingen påverkan från rådgivare.. Förmedling av IPS-profilens resultat till idrottaren (efter besvarandet) (n=): st= Idrottaren och jag som rådgivare har träffats och gått igenom resultaten på tillsammans. st= Idrottare har fått tillgång att titta på sina resultat på egen hand. 0 st= Idrottaren har fått resultaten på fysisk distans från mig som rådgivare. st= Annat sätt, nämligen: har dessutom fått med sig resultat i skrift hem för att studera på egen hand. Ser det som självklart att vi går igenom resultaten tillsammans. Känns bra att gå igenom svaren med den aktive, tittar igenom svaren innan om det skulle finnas något ologiskt, frågetecken kring testet togs upp. Gemensam genomgång är förutsättning för att säkerställa att svaren överrensstämmer med vad idrottaren menat. 5. Nyttjande av IPS-profilens träningsråd med idrottare som genomfört profilen (n=): 6 st= Har inte använt träningsråden alls. 0 st=har använt träningsråden endast som exempel på hur idrottare kan jobba mentalt. 8 st= Har ibland utgått från träningsråd och ibland inte när jag rekommenderat övningar. 0 st= Har helt utgått ifrån IPS-profilens träningsråd när jag rekommenderat övningar. 0 st= Annat. Träningsråden behöver kompletteras Ej använt pga att samarbete tog slut efter att adepter gjort IPS-profilen.