Lab-perspektiv på Lupusträsket. Maria Berndtsson, Karolinska Universitetslaboratoriet



Relevanta dokument
LABORATORY DIAGNOSTIK AV LUPUS ANTIKOAGULANS. Kan vi bli bättre?

Det senaste inom NOAK metoder. Karin Strandberg Klinisk kemi, Malmö Labmedicin i Skåne

Analys av hepariner, faktor Xahämmare och trombinhämmare

APTT konstiga resultat och lupus

NOAK-metoder. Karin Strandberg Klinisk kemi, Malmö Labmedicin i Skåne

PK (INR) och D-dimer

ÅRET SOM GÅTT APTT-ANTITROMBIN-FIBRINOGEN Equalis 2014: APTT Aktiverad partiell tromboplastintid A. Hillarp

Protein C och S på laboratoriet. Andreas Hillarp Labmedicin Skåne Klinisk kemi, Koagulationslaboratoriet Skånes universitetssjukhus, Malmö

Laboration hemostas Termin 3, läkarprogrammet

P-Aktiverad partiell tromboplastintid APTT

APT-tid, Fibrinogen, Antitrombin

En varg med Janusansikte Antifosfolipidantikroppar

NOAK Laboratorieaspekter Equalis användarmöte

Välkommen till Equalis 15:e användarmöte i KOAGULATION januari, 2012, Täby Park

Antitrombin-Labmetoder. Karin Strandberg Klinisk kemi, Malmö Laboratoriemedicin, Skåne

Året som gått. PK-INR D-dimer. Tomas Lindahl

Laboration hemostas Termin 3, läkarprogrammet

Reproduktions- Immunologi

SLE-SRQ Registergruppen Lägesrapport januari 2018

Neonatal Trombocytopeni

Blödningstillstånd i neonatalperioden. Rolf Ljung Barn- och Ungdomscentrum, U-MAS, Malmö

2015- Året som gått. PK-INR Antitrombin. Tomas Lindahl

Direkta Xa-hämmare- vad bör vi tänka på?

Ny analyskatalog 15 april

Expertgruppen för Koagulation

Koagulation. Margareta Holmström Överläkare, docent, sektionschef Koagulationsmottagningen, Hematologiskt Centrum Karolinska

Antikoagulantia behandling hos patienter med blödningssjukdomar. Eva Zetterberg Koagulationsmottagningen Malmö

PK-INR PT-INR D-dimer

Preanalys- Varför så viktigt? Susanne Samuelsson Koagulationslaboratoriet Klinisk Kemi SU/Sahlgrenska

Nya sätt att hålla oss flytande. Andreas Hillarp Koagulationscentrum, Skånes Universitetssjukhus Labmedicin Skåne

Utvärdering av faktorkänslighet vid byte till nytt APTT-reagens

2016- Året som gått. PK-INR D-dimer. Tomas Lindahl

Blödningstillstånd- diagnos och behandling. Pia Petrini öl barnkoagulation ALB

Trombosutredning molekylär diagnostik av generna F2 och F5 Klinisk kemi och Transfusionsmedicin i Halland

SVAR: SLE och sekundärt sekundärt antifosfolipidantikroppssyndrom (APS).

Nya antikoagulantia Laboratoriemedicinska aspekter SKKLFs och SSKFs utbildningsdagar

Presentation. Den vardagliga reumatologin Srood Dilan. Allmän presentation Kliniska frågor. Hur sätter man en reumatisk diagnos

MEQ-FRÅGA ANNA. 1. Vilken/vilka diagnoser borde man misstänka? (1p)

Neonatal trombocytopeni

Tromboelastometri som vägledning vid hemoterapi

ROTEM ett patientnära koagulationsinstrument

Laboratorienytt. Nr 3, Maj 2017, version 2 med tillägg från klinisk kemi, NUS. Innehåll: Klinisk Mikrobiologi

Praktisk handläggning av gravida med SLE

Hur kan vi förebygga stroke hos patienter med förmaksflimmer

Hemostassjukdomar ett fall. Trine Karlsson

NOAK/DOAK Referensmetoder och rutinanalyser

Blodkoagulation i klinisk praxis! Peter Svensson Centre for Thrombosis and Haemostasis, Malmö

Fibrinnätverk struktur - betydelse i hemostas och trombos

Frågor och svar om Pradaxa & RE LY

FIBRIN Bildning och nedbrytning. Andreas Hillarp Koagulationscentrum Labmedicin Skåne, Region Skåne

Patientuppföljning på AKmottagningen. preparat

Citratkoncentrationen och koagulationsanalyser: Dags att harmonisera till 3,2 %

Ny analyskatalog 15 oktober

Patient-/vårdgivarguide

Artärer de ådror som för syresatt blod från lungorna ut i kroppen.

FIBRINOGEN SOM LÄKEMEDEL

Coatest SP Factor VIII Swedish revision 12/2004

Rutin. Trombosprofylax under graviditet. Revideringar i denna version. Bakgrund, syfte och mål. Arbetsbeskrivning

Testning för latent tuberkulos med tuberkulin (PPD) och/eller IGRA (Quantiferon )

Provtagning Klinisk kemi, gruppundervisning L1

Diagnostik av subarachnoidalblödning ur laboratoriets synvinkel. Peter Ridefelt Klinisk kemi och farmakologi, Akademiska sjukhuset, Uppsala

Åldersberoende beslutsgränser för D-dimer Maria Farm, ST-läkare

Blödning Läkarlinjen, KIDS 2 september Maria Bruzelius Koagulationsmottagningen

1.5 Hemostasen en översikt

Basdata. Organ skada. Besöksdata. Diagnos Sjukdomsmanifestationer Inkl antikroppar och lab för diagnos. SLICC Damage index, årligen

Stor M-komponent och interferens med vissa Siemens kemianalyser

OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

RSV-rapport för vecka 12, 2014

Viktig produktsäkerhetsinformation

Hemofili. Hemostas- Koagulation och fibrinolys Sjukdomar, diagnostik och behandling

RSV-rapport för vecka 21, 2014

Blodtryckbehandling: ACE-hämmare och angiotensin II-blockerare skall utsättas före graviditeten, pga missbildningsrisk.

TEG/ROTEM: Laboratorieaspekter. Nahreen Tynngård Klinisk Kemi/Transfusionsmedicin Linköpings universitetssjukhus

RSV-rapport för vecka 18-19, 2017

RSV-rapport för vecka 13, 2017

RSV-rapport för vecka 13, 2018

TBE. Epidemiolog/Smittskyddssjuksköterska Smittskydd Stockholm Mona Insulander.

Preanalytiska faktorer inom koagulation och provtagningsrör

Koagulation och Antikoagulantia

RSV-rapport för vecka 9, 2018

RSV-rapport för vecka 11, 2018

RSV-rapport för vecka 8, 2018

Koagulation och Antikoagulantia

Råd om kontroll och kvalitetssäkring SSTH

RSV-rapport för vecka 16-17, 2018

RSV-rapport för vecka 6, 2017

RSV-rapport för vecka 9, 2017

RSV-rapport för vecka 8, 2017

Klassifikation av anemi och koagulation

Förändringar i TakeCare:s beställningar av laboratorieanalyser

RSV-rapport för vecka 16, 2014

Från beställning till analys Preanalys - viktigt för kvaliteten. Katarina Skov-Poulsen Pia Karlsson Harriet Liljenbring

RSV-rapport för vecka 10, 2014

Hemostasen. Hemostasen

Venös Tromboembolism. Karl Jägervall, ST-läkare Medicinkliniken Växjö

Fel i den (pre) preanalytiska fasen på koagulationslaboratoriet

Antikoagulantia. Trombocytaggregationshämmare. Fibrinolytika - trombolytika. Antifibrinolytika. Kap 26. Medel som påverkar blodkoagulationen

RSV-rapport för vecka 14, 2014

DIABETES KOMPLIKATIONER. Gun Jörneskog Enheten för endokrinologi och diabetologi Danderyds sjukhus

Hög nivå IgG4 vid pankreatit vad betyder det?

Transkript:

Lab-perspektiv på Lupusträsket Maria Berndtsson, Karolinska Universitetslaboratoriet

Bakgrund Diagnostik Komplicerande faktorer Externkontroller Framtid/förbättringar 2 Lab-perspektiv på Lupusträsket

Vad är lupus antikoagulans? Antikroppar som påverkar fosfolipidberoende koagulationsanalyser (ex. APT-tid). Antikropparna förekommer ofta hos patienter med autoimmuna sjukdomar, men också vid t.ex. cancer, infektioner och graviditet. 3 Lab-perspektiv på Lupusträsket

Historik På 50-talet beskrevs två patientfall. Patienterna hade SLE (Systemisk Lupus Erythematosus). Deras plasma innehöll en typ av koagulationshämmare som förlängde koagulationstiden även då plasman späddes med normalplasma. Begreppet Lupus antikoagulans användes första gången 1972 för att de beskriva dessa koagulationshämmare. 4 Lab-perspektiv på Lupusträsket

Antifosfolipidantikroppar Lupus antikoagulans Detekteras genom analys av fosfolipidberoende koagulationstest. Antikroppar mot ß2-glykoprotein 1 eller kardiolipin Detekteras genom immunologiska ELISA-analyser Lupus antikoagulans KOAG- TEST ELISA Antikroppar mot ß2-glykoprotein1 /kardiolipin 5 Lab-perspektiv på Lupusträsket

Antifosfolipidantikroppar Antikropparna är inte riktade mot fosfolipider utan mot proteiner som binder fosfolipidytor, t.ex. ß2-glykoprotein 1 och protrombin. Antikroppar riktade mot ß2-glykoprotein 1 anses vara mest kliniskt betydelsefulla 6 Lab-perspektiv på Lupusträsket

Hur fungerar antikropparna in vitro? Antigen-antikroppskomplex med högre affinitet för fosfolipidyta konkurrerar med koagulationsfaktorer om bindning Förlängd koagulationstid 7 Lab-perspektiv på Lupusträsket

Antifosfolipidsyndrom - Diagnos Minst ett kliniskt och ett laboratoriekriterie ska vara uppfyllt för diagnosen Antifosfolipidsyndrom. Kliniskt: Lab: Trombos (venöst/arteriellt) Upprepade missfall Antifosfolipidantikroppar Ett positivt lab-resultat ska upprepas efter minst 12 veckor. 8 Lab-perspektiv på Lupusträsket

Vilka ska testas? Främst patienter där det finns starka skäl att misstänka APS: Yngre patienter (<50 år) med venös eller arteriell trombos Patienter med trombos på ovanliga ställen eller associerat med autoimmun sjukdom Upprepade missfall/missfall under senare delen av graviditeten Patienter med oförklarad förlängd APTT Antifosfolipidantikroppar kan detekteras hos 1-5 % av friska personer. Alltså bör man vara restriktiv med vilka som testas! (Biggioggero, 2010) 9 Lab-perspektiv på Lupusträsket

Hur fungerar antikropparna in vivo? Förlängd koagulationstid in vitro, men ökad risk för trombos! Många teorier! Påverkan på antikoagulanta processer, ex Protein C systemet? Cellulär aktivering? Antigen-antikroppskomplex kan binda till cellytor och aktivera cellerna. 10 Lab-perspektiv på Lupusträsket

Aktivering av celler (Tripodi A et al J Intern Med 2011;270:110-122) 11 Lab-perspektiv på Lupusträsket

Bakgrund Diagnostik Komplicerande faktorer Externkontroller Framtid/förbättringar 12 Lab-perspektiv på Lupusträsket

400 lupus/månad analyseras på Karolinska Stora beställare: Reumatologkliniken, Kvinnokliniker, Medicinkliniker Vilka andra sjukhus analyserar? Göteborg, Skåne, Linköping, Umeå, Uppsala, Örebro, Sundsvall 13 Lab-perspektiv på Lupusträsket

Diagnostik, Guidelines Senaste guidelines från 2009 (SSC/ISTH) CLSI-guidelines för testning av LA är under utarbetning 14 Lab-perspektiv på Lupusträsket

Diagnostik Preanalytiskt Dubbelcentrifugering Kvarvarande trombocyter fångar upp antikropparna vilket kan normalisera koagulationstiden. Snabb infrysning i -70 C Tina frysta prover i 37 C 15 Lab-perspektiv på Lupusträsket

Diagnostik - Screening Två olika typer av tester rekommenderas: drvvt (Diluted Russel Viper Venom Time) APT-tid 16 Lab-perspektiv på Lupusträsket

Diluted Russel Viper Venom Time (drvvt) Faktor X drvv Faktor Xa Faktor Va Reagens (Fosfolipid+Aktivator) Kalcium Protrombin Trombin Fibrinogen Fibrin Citratplasma 17 Lab-perspektiv på Lupusträsket

APT-tid Faktor XI Faktor XIIa Faktor XIa APTT-reagens (Fosfolipid+Aktivator) Kalcium Faktor IX Faktor VIIIa Faktor IXa Faktor X Faktor Xa Faktor Va Protrombin Trombin Citratplasma Fibrinogen Fibrin 18 Lab-perspektiv på Lupusträsket

Diagnostik - Konfirmering Fosfolipidberoendet måste konfirmeras! Normaliseras koagulationstiden vid högre koncentration fosfolipider? 19 Lab-perspektiv på Lupusträsket

Diagnostik Integrerade tester Normal SCREENING drvvt/aptt LA negativ Förlängd KONFIRMERING drvvt/aptt + extra fosfolipider Normal LA positiv Förlängd Andra hämmare, faktorbrist? 20 Lab-perspektiv på Lupusträsket

Mixning 1:1 mixning Exkludera faktorbrister Patientplasma Poolad normalplasma Normaliserad koagulationstid vid faktorbrist 21 Lab-perspektiv på Lupusträsket

Mixning Kvalitet på normalplasmapool Tillräckligt stort antal donatorer Dubbelcentrifugerat Spädningseffekt 22 Lab-perspektiv på Lupusträsket

Tolkning av resultat Integrerade tester Om ena testet (drvvt/aptt) är positivt ska resultatet tolkas som positivt för LA % korrigering vid konfirmeringssteget LA kvot (screen/konfirmering) Normaliserad kvot: (screen/konfirmering patientplasma) (screen/konfirmering normalplasma) Bestäm cut-off nivå på laboratoriet! 23 Lab-perspektiv på Lupusträsket

Svarsrapportering Rapportera kvantitativt och med förklarande kommentar 24 Lab-perspektiv på Lupusträsket

Bakgrund Diagnostik Komplicerande faktorer Externkontroller Framtid/förbättringar 25 Lab-perspektiv på Lupusträsket

Komplicerande faktorer AVK-behandling Förlängd koag-tid pga behandling svårtolkade LA-resultat. Undvik helst testning under pågående AVK-behandling. 1-2 veckor efter avslutad behandling eller då INR <1,5 är testning ok Mixning kan till viss del fungera. 26 Lab-perspektiv på Lupusträsket

Komplicerande faktorer Heparin Förlänger koagulationstiden Heparininnehållande prover bör undvikas svårtolkade LA-resultat. LMWH bör inte påverka LA testen, men det kan variera beroende på vilket läkemedel som används för behandling. 27 Lab-perspektiv på Lupusträsket

Komplicerande faktorer Nya antikoagulantia Trombinhämmare / Faktor Xa-hämmare Påverkan på APTT och drvvt-assays Begränsad erfarenhet 28 Lab-perspektiv på Lupusträsket

Komplicerande faktorer Faktorbrister Bör kunna uteslutas genom mixning och klinisk bild. Fosfolipidberoende faktoranalyser kan påverkas falskt för låga resultat 29 Lab-perspektiv på Lupusträsket

Komplicerande faktorer Inhibitorer mot koagulationsfaktorer Svårt att skilja på förekomst av lupus antikoagulans och faktorinhibitorer. Klinisk bild viktig! 30 Lab-perspektiv på Lupusträsket

Komplicerande faktorer Undvik testning nära i tiden efter en trombos Ökade nivåer av akutfas-reaktanter kan påverka resultatet 31 Lab-perspektiv på Lupusträsket

Bakgrund Diagnostik Komplicerande faktorer Externkontroller Framtid/förbättringar 32 Lab-perspektiv på Lupusträsket

Externkontroller >400 deltagande laboratorier i ECATs kontrollprogram för Lupus antikoagulans 33 Lab-perspektiv på Lupusträsket

Externkontroller 34 Lab-perspektiv på Lupusträsket

Orsaker till stor spridning i resultat Ingen tydlig förklaring i vilka tester och kombinationer av tester som använts. Stor variation inom alla test- och metodgrupper Variationer mellan reagenslot-er? Varierande kvalitet på normalplasma? Variationer vid tolkning av resultat? 35 Lab-perspektiv på Lupusträsket

Bakgrund Diagnostik Komplicerande faktorer Externkontroller Framtid/förbättringar 36 Lab-perspektiv på Lupusträsket

Framtid/förbättringar Koagulationstester är än så länge bästa alternativet för att hitta patienter med hög risk för trombos/missfall. Kombinerat med positiv ß2-glykoprotein 1 ELISA är korrelationen med trombos starkare. Ökad standardisering av lab-tester Utveckling av nya assays för att hitta patienter med högriskantikroppar (Pengo et al, 2005, Urbanus et al, 2011) 37 Lab-perspektiv på Lupusträsket

Utveckling av mer specifika immunologiska metoder. Antikroppar riktade mot domän 1 av ß2-glykoprotein är mest betydelsefulla kliniskt 38 Lab-perspektiv på Lupusträsket (Urbanus RT et al Blood Rev 2011;25:97-106) Exempel: ELISA som specifikt detekterar antikroppar mot domän 1 av ß2- glykoprotein.

Utveckling av mer specifika koagulationstester för LA. Genom att tillsätta olika typer av fosfolipider vid konfirmering neutraliseras olika antikroppar. Exempel: ß2-glykoprotein 1-beroende LA-test. Multicenter studie har visat att ß2-glykoprotein 1-beroende LAtest korrelerar bättre med trombos jämfört med ett vanligt LA-test. (De Laat, 2011) 39 Lab-perspektiv på Lupusträsket

Sammanfattning Det finns inget enkelt sätt att detektera lupusantikroppar Diagnostiken behöver förbättras mer specifika tester för att hitta de mest kliniskt betydelsefulla antikropparna. 40 Lab-perspektiv på Lupusträsket

Tack! www.nordcoag2012.se 30/8-1/9 2012 43