13-14 ovember 2013 förebygg.u E viktig Väckarklocka Bar- och äldremiister Maria Larsso om Förebygg.u. Sida 2 ETT GLAS OM DAN? Sambadet mella alkohol och cacer. Sidora 4-5 Härligt med lite medvid Foto Sofia Sabel Årets Förebyggare. Sida 10 12 SIDOR MED HÖJDPUNKTERNA FRÅN FÖREBYGG.NU I GÖTEBORG
kröika Förebygg.u e viktig mötesplats Det här är e viktig väckarklocka Förebygg.u har verklige bidragit till att sätta det ANDT-förebyggade arbetet högt på ageda. Det är sjude gåge som koferese aordas och de har blivit e viktig mötesplats för alla som arbetar iom området. I år har ANDT-strategi kommit halvvägs. Vi ka börja sköja resultatet av vårt gemesamma arbete. Färre uga dricker alkohol, rökige går er om ä allt för lågsamt. Me det fis ett orosmomet som jag särskilt vill lyfta fram. Det är de ökade avädige av caabis. Framför allt de ädrade attityde till caabis som vi märker i blad aat CANs (Cetralförbudet för alkohol- och arkotikaupplysig) udersökigar. Adele som uppger att det ite är ågo risk att testa caabis är till och med större ä de som uppger att det är föreat med stor risk. Det här är e viktig väckarklocka! Det är blad aat därför jag har valt att särskilt egagera mig i kampe mot arkotika. Ite bara här i Sverige uta äve i EU och globalt. Vi vet att iflytadet både är det gäller tillgåg och attityder utifrå är stort. De stora skiljelije mella de som vill liberalisera arkotika och de som vill stå kvar och försvara e balaserad och restriktiv arkotikapolitik går vid sye på caabis. Det är krig dea drog kampe står. Det är i kampe mot caabis vi måste kraftsamla. De uppluckrig vi ser i attitydera mot caabis, de ser vi över hela världe. I dag fis det läder i blad aat Latiamerika och stater i USA som tagit beslut som går mot e legaliserig av caabis. Det fis till och med krafter som vill riva upp FN:s arkotikakovetioer, som är grude för all arkotikabekämpig, för att öppa upp för e liberalare haterig av framför allt caabis. Vi måste arbeta på flera ivåer. I Sverige för att försvara vår arkotikapolitik som klart ager att vi har e olltoleras mot all illegal haterig av arkotika. Iom EU för att stödja e restriktiv, balaserad och huma arkotikapolitik och globalt för att ite slå till reträtt för de krafter som givit upp kampe och kräver att caabis blir legalt och att FN:s arkotikakovetioer urholkas. Jag har persolige tagit flera iitiativ. Blad aat har jag bjudit i till e iteratioell forskigskoferes mot caabis. Koferese hålls i Stockholm de 20 till 21 ovember. Jag valde att bjuda i till e forskigskoferes för jag är övertygad om att det är geom ökade kuskaper om både Maria Larsso Bar- och äldremiister caabises egativa effekter på hälsa och om effektiva förebyggade och behadlade metoder som vi har störst möjlighet att bekämpa de krafter som sprider irrläror om att caabis är yttigare ä alkohol och därför borde bli fritt. De seaste forskige har visat på att caabis påverka på hjära är större ä vi tidigare vetat. Till exempel försämras förmåga att lära sig saker vilket är förödade för de uga som tidigt börjar aväda caabis. Vi vet äve att de aktiva substase THC som tidigare var relativt låg ökat väsetligt i de caabis som röks i dag jämfört med tidigare. Forskigskoferese är bara e del i de atioella caabissatsig som jag tog iitiativ till för ågot år seda. Just u pågår e satsig i Stockholm, Göteborg och Malmö för att miska yrekryterige till caabismissbruk och utveckla tidiga isatser och vård riktat till persoer med caabismissbruk, flera olika aktörer deltar i det atioella caabisätverkets arbete och FHI har i uppgift att göra e kuskapssammaställig för att ge vägledig om effektiva metoder. Mycket av det som pågår i dea satsig har preseterats på Förebygg.u vilket är särskilt glädjade. För ågo måad seda var jag och ågra kollegor på Socialdepartemetet i USA på besök. Där träffade jag blad aat USA:s drogsamordare. Ha delade med sig av sia erfareheter om hur de i USA medvetet arbetade med att å uga geom Mycket av det som pågår i dea satsig har preseterats på Förebygg.u Vi måste arbeta på flera ivåer Foto Regerige saklig dialog med hjälp av experter. Det ispirerade mig och jag kommer att ta ett särskilt iitiativ för att experter ska ges möjlighet att möta uga i e öppe dialog. Detta faktum har räddat måga uga frå ett liv i missbruk Jag vill avsluta med att rikta mig till alla som arbetar iom detta område. Vi måste alla hjälpas åt för att hitta ya vägar som gör att vi ka å ut till de uga som lockas att pröva caabis. Ofta uder falska förespegligar om att de ite löper ågo risk. Det är dea grupp som riskerar att bli de stora förlorara om de som förespråkar e liberaliserig av caabis vier terräg. Det fis iget som talar för att probleme med caabis skulle bli midre för att det skulle bli lagligt att aväda det. E av de viktigaste orsakera till att vi i Sverige har så låg adel uga som prövar arkotika är just det faktum att vi lyckats behålla ett starkt stöd för vår arkotikapolitik och därmed har det aldrig blivit orm att aväda arkotika. Detta faktum har räddat måga uga frå ett liv i missbruk. Redaktör Peter Ekvall peter@pekmedia.se Tel: 0707-87 77 65 reportrar Peter Ekvall Aa Riker FORM Ola Carlso Form AB redigerig Attila Hei ATHE Media Tryck Majoras Grafiska AB 2013 2 Förebygg.u göteborg 13-14 ovember 2013
Allt färre elever sakar behörighet till gymasiet. Och för de grupp av ugdomar som hamar i svårigheter är låga eller ofullstädiga betyg frå grudskola de eskilt viktigaste faktor. Me det fis möjligheter att väda utvecklige. Foto Colourbox.com Viktigtatt det käs bra att gå till skola Seda 2003 har atalet icke godkäda elever på atioella provet i matematik i årskurs 9 ökat frå io procet till 19 procet 2011 för att uder förra året sjuka ågot till 17 procet. Det iebär alltså att ästa e femtedel av Sveriges grudskoleelever ite har lärt sig räka på io år. Det här är ige bra utvecklig. Att lyckas i skola är helt ekelt e ug mäiskas viktigaste skyddsfaktor. Här ligger ett tugt asvar på samhället, på skola, på oss lärare och rektorer. Samt att vi har de system som behövs för att skapa det här, säger Per Korhall, skolstrateg och författare. I vissa område i Stockholm är bara var tredje elev frå årskurs 9 behörig till gymasiet. Det är helt ekelt orättfärdigt. Vad har e ugdom i det här läget för möjligheter att ta sig vidare?, säger Per Korhall som aser att det i dessa fall till stor del hadlar om e sed resursfördelig. Koferese Semiarium: God elevhälsa + goda resultat = sat Ha betoar att de samhälleliga kostadera för att vi låter bare misslyckas i skola blir eorma. Vi behöver se till att väda på de här siffrora i de sveska skola och skapa system som garaterar bar att få e bra skola, oavsett var de bor och vilke skola de går på. Me på skolor med e geomsittlig utvecklig går det att åstadkomma mycket, med befitliga resurser me ett ytt täk. Det mear Joha Hallberg, rektor i Kolsva skolområde i Köpigs kommu. Där har ma på sju år Det iebär alltså att ästa e femtedel av Sveriges grudskoleelever ite har lärt sig räka på io år Per Korhall gått frå att ligga uder eller precis omkrig riksgeomsittet för behörighet till gymasiet till att uder de seaste tre åre ha haft e behörighet på 100 procet. Eligt Joha Hallberg bygger det på ett förädrigsarbete som ikluderar e kombiatio av orde elevhälsa, värdegrud och skolkultur, som ha ser som starkt sammaläkade. E del av elevhälsa är att forma skolverksamhete så att de ite har så fyrkatiga ramar. Om det fis ramar rut skola så behöver de vara gjorda av ågot töjbart så att ka ma pröva sig fram till ya vägar för de elever som behöver stöd. Om ma säger att elevhälsa är till för att se till att alla elever klarar skola så tvigar det fram goda processer som till exempel att det ska käas bra att gå till skola. Det hadlar mycket om iställig och hur ma betraktar e elev som ite klarar skola. Om ma ser hoom eller hee som e elev som ma äu ite har lyckats möta på rätt sätt, så hamar ma i e verklighet som går att förädra. Och då ka vi möta de här eleve på ett sätt som gör att ha eller ho ka klara skola, säger Joha Hallberg. Förebygg.u göteborg 13-14 ovember 2013 3
Äve om e måttlig alkoholkosumtio ka ha e viss skyddade effekt är det gäller hjärt- och kärlsjukdomar är det kappast rätt medici. Ser ma till bröstcacer hos kvior orsakas de till 13 procet av alkohol. SAMBANDET ALKOHOL OCH CANCER D et säger Fredrik Spak som är lektor och docet i socialmedici vid Göteborgs uiversitet, samt FoUU, Primärvårde Göteborg. Alkoholkosumtio är alltid ett problem ur hälsosypukt och ackdelara överväger med bred margial fördelara. De sammavägda skyddade effekte ligger omkrig tre procet, vilket gör alkohole till e himla dålig medici, är 97 dör och tre överlever. Det skulle bli svårt att lasera de som e bra produkt, sade Spak vid osdages semiarium om alkohol och hälsa. Alkohol är e av de levadsvaor som har störst iverka på vår hälsa. Sett till sjukhusvård och treder för alkoholrelaterade diagoser ligger mä fortfarade mycket högre ä kvior. I de ygre åldersgruppera är skilladera ite så stora me blad de äldre är skillade markat. Det gäller äve skilladera mella köe är det gäller alkoholrelaterat våld. I 77 procet av alla amälda misshadelsbrott mot mä (2010-2011) misstäktes gärigsmae vara alkohol- eller arkotikapåverkad, motsvarade siffra för kvior var 53 procet. Siffror ka variera ågot frå år till år me trede är ädå att det är mycket som är alkohol- och drogrelaterat, påpekar Fredrik Spak. Eligt Per Leimar, politisk sekreterare vid IOGT-NTO, är det iom de iteratioella forskarvärlde kät seda läge Koferese Semiarium: Alkohol och hälsa Me det här är sveska mydigheter geerellt mycket dåliga på att upplysa om Fredrik Spak att alkohole är cacerframkallade. Me fortfarade är allmähetes kuskaper om detta små. Ite mist gäller det oss sveskar. I EU:s Eurobarometer 2010 var Sverige det lad där ivåara vet mist om cacerriske vid alkoholkosumtio. Det fis belägg för att alkoholkosumtio medför e ökad risk för e rad olika cacerformer, blad aat bröstcacer hos kvior, cacer i tjock- och ädtarm, i muhåla, svalg och struphuvud, samt i matstrupe och lever. Alkohol bryts ed i kroppe till acetaldehyd som seda bryts ed ytterligare till acetat. Problemet är att acetaldehyd 4 Förebygg.u göteborg 13-14 ovember 2013
Foto Sofia Sabel Trygga miljöer för alla, oavsett om ma dricker eller ite. Det är målet. Me hur ser det ut i dag och hur år ma dit? UNF har graskat ugdomars uteliv meda IOGT-NTO har satt fokus på hur vuxa haterar alkohol på jobbet. Per Leimar. Fredrik Spak. är caceroge. Me ma vet fortfarade väldigt lite om dessa mekaismer, säger Per Leimar. Eligt siffror frå WHO:s cacerforskigsistitut IARC ökar riske för cacer i muhåla med 27 procet per stadardglas alkohol per dag, och för bröstcacer hos kvior med 9 procet per glas per dag. 27 procet ka låta mycket, me samtidigt är det e mycket ovalig cacerform, meda e ioprocetig ökig av riske för bröstcacer iebär väldigt måga cacerfall, säger Per Leimar. Ha betoar att både IARC:s forskig och de atioella cacerstrategi slår fast att det ite fis ågo tröskel. Riske för cacer fis där frå det första glaset. Me det här är sveska mydigheter geerellt mycket dåliga på att upplysa om. TRYGG med eller uta alkohol I udersökige Bra uteliv har Ugdomes ykterhetsförbud (UNF) tittat ärmare på hur uga själva upplever si situatio och vilka förädrigar de öskar sig. Hur ma själv och es liv utvecklas påverkas av vilka ma träffar och via olika areor ka ugdomar testa sig fram till vilka de är och hur de vill leva. Går det bra träffar ma ya mäiskor och får ya perspektiv, me ett bristfälligt uteliv ka leda till riskbeteede, säger Mali Thorso, förbudsordförade UNF. I Sverige fis ästa två miljoer uga mella 13 och 25 år, vilket är de åldrar som UNF tittat ärmare på. Av dem har ma satt särskilt fokus på uga 16-19 år, vilket är de ålder då måga gör si alkoholdebut. För e del blir det sabbt för mycket. Udersökige visar att tio procet dricker alkohol mist e gåg i vecka, vilket vi tycker är oroväckade. Särskilt är ma tittar ärmare på orsakera. För måga är alkohole det ma gör för att det ite fis ågot aat att göra. Både Mali Thorso och IOGT-NTO:s verksamhetsutvecklare Helea Bergkvist uderstryker att det är viktigt att skapa e trygg miljö både i yktra och oyktra miljöer och att fokus Koferese Semiarium: Visst går det! Goda exempel på hur vi motverkar riskbruk av alkohol på olika areor. Norme är att ma dricker och är ma ite gör det måste ma förklara sig Helea Bergkvist på kroge ite i första had blir alkohole uta feste. Då ka det exempelvis vara viktigt att kua välja ett lika festligt drikalterativ som sia väer eller kollegor som har alkohol i glaset. Norme är att ma dricker och är ma ite gör det måste ma förklara sig. Därför ka det vara väldigt viktigt att det ite sys om det ma har i glaset är alkoholfritt. Dessutom vill äve de som ite dricker ha festliga alterativ, e fata med ett rosa sugrör i får i alla fall mig att käa mig som tolv, säger Bergkvist. IOGT-NTO har i udersökig Hur stor plats tar alkohole på di arbetsplats? satt särskilt fokus på just hur lätt eller svårt det är att säga ej till alkohol i olika situatioer. E huvudfaktor är chefes iställig. I syerhet i sociala jobbsammahag där det är viktigt att ite sticka ut är det ite så lätt att tacka ej. E del av problematike är att det ofta är svårt att veta är det fis ett riskeller missbruk eller om det fis e parter därhemma som har problem med alkohol. Ofta vet ma för lite om mottagare för att till exempel välja e flaska julglögg som julklapp till persoale. Därför är det viktigt att lyfta fråga så att ma täker till. Foto Colourbox.com Förebygg.u göteborg 13-14 ovember 2013 5
FÖREBYGG.NU 2013 Vad tar du med dig frå koferese? Eva Forsberg Koordiator för Östersuds kommus drogförebyggade arbete, Östersud Oscar Nissfolk Gruppchef för polises gatulagigsgrupp (Område Mitt Södermalad), Katrieholm Aa Sudi Ehetschef, Socialtjäste Bar och Ugdom, Hallstahammar All kuskap som jag har fått med mig, dels frå alla semiarier, me framför allt frå adra drogförebyggare. Jag passade verklige på att prata med adra drogförebyggare som arbetar på ett sätt som stämmer överes med Östersuds kommus förädrigsarbete, för att kua bygga vidare på de kuskape. Dels det här med de sociala isatsgruppera som regerige har beslutat om, där socialtjäste ska vara drivade, som är ågot som jag vill driva igeom i Katrieholm. Se är det alltid bra att få e repetitio på argumet mot arkotika och vad följdera ka bli, som jag ka ge de ugdomar jag möter, me också att skapa kotakter och få ya ifallsviklar. Att de var väldigt bra, framför allt första dage. Jag tar som valigt med mig att samverka är ett yckelord om ma ska komma ågostas. Och att det ekla ka bli så svårt och det som är svårt ka bli så ekelt. Saker ka ofta käas ekla är ma ska dra igåg dem, me att seda geomföra dem ka bli lite trixigare ä ma täkt sig. Det tycker jag att flera av semiariera visade på. Stefa Svesso Alkohol- och drogsamordare, Kumla Gaska mycket olika saker faktiskt, me det viktigaste är y kuskap. Dels gällade ya forskigsresultat, me också är det gäller fördjupad kuskap om ya kampajer. Aders Björkma Samordare drogförebyggade, Motala kommu Att apassa markadsförige efter vem som ska ta emot det är ågot som jag kommer att täka mer på. Och seda har det varit trevligt att byta fuderigar med folk som jobbar med likade saker. Det är väl de två viktigaste sakera. Louise Klitefjord Brotts- och drogförebyggarsamordare, Räddigstjäste Väst, Falkeberg Jag har varit med tidigare och är impoerad av orgaisatioe, och att ma har fått dit så fatastiska föreläsare. Fråga jag tar med mig är om vi gör rätt saker, och ja, jag tror faktiskt att vi gör rätt saker och är på rätt väg. Och det är sköt att få det bekräftat, äve om ma iser att vi har e låg väg kvar. 6 Förebygg.u göteborg 13-14 ovember 2013
Foto Sofia Sabel A-Sofie Robertz Verksamhetsutvecklare på studieförbudet NBV, Stockholm Möte. Och e glädje och ispiratio frå möte med mäiskor som delar ett egagemag i de här frågora och som tror på e möjlighet till förädrig. Jag har också fått med mig kuskaper i mötet mella forskig och praktik. Seda jobbar ju jag med folkbildig och där är möte mella folk det viktigaste. Förebygg.u göteborg 13-14 ovember 2013 7
NOTERAT I strålkastarljuset Ni är hysteriskt måga utbrast sexforskare Aa Bredström är ho såg åhörara i ett ärmast fullsatt Drake. Eligt ege utsago gjorde dock de starka strålkastara att ho ite såg så mycket av publike, vilket kaske bidrog till de avslappade framställige om kopplige mella alkohol och sex. I KONFERENSVIMLET Foto Aa Riker Matchade muggar IOGT-NTO:s färska iformatioshäfte Hur stor plats tar alkohole på di arbetsplats? fick lite extra draghjälp av pappersmuggara vid dricksvattefotäe, vars formspråk var förvillade likt häftets omslag. Slump eller medvete take? IOGT- NTO:s verksamhetsutvecklare Helea Bergkvist verkade i alla fall positivt överraskad. Tid över till adra Doktorad Mali Hildebrad Karlé hade tyvärr fått förhider så övriga föreläsare uder osdages forskarsemiarium fick lite extra tid på sig. Det visade sig ite helt ovätat gå alldeles utmärkt, me just dea gåg blev det alltså iget om vad alkoholpåverkade vitte till partervåld mis. De tog priset Det blev A-Louise Friberg, Föreige Fruktdrycker, och Salam Kaskas, IOGT Göteborg, som va CANs samverkashockey och tog hem förstapriset ett specialdesigat bordshockeyspel. Festmiddag. Efter e dag i ispiratioes tecke såg förvätasfulla festdeltagare fram emot att få avjuta mat, uderhållig och prisutdelig i trevligt sällskap. Ny kraft. Rastera bjöd på kaffe och chas till e sabb utvärderig mella programpuktera. Du glömmer väl ite bort att det fis e räddig för dig som missade di favoritföreläsig på koferese? Gå i på Forebygg.u och vidare till Dokumetatio så hittar du mägder av material frå kofereses olika föreläsigar, semiarier och fokusspår. Möte. Måga passade på att kyta ya kotakter i pausera. Persoligt och egagerade. Socialpolitik är färskvara, säger Susaa Alakoski: Fiser ma i riksdage så käer ma dofte på socialkotoret på morgoe. 8 Förebygg.u göteborg 13-14 ovember 2013
Vimmelfoto Sofia Sabel Foto Sofia Sabel 1 785 kroor. Så mycket drog iitiativet E kroa lappe i till verksamheter för bar som lever i risk- och missbruksmiljö. CAN vs IQ. Håka Leifma möter Magus Jägerskog. Just de här matche va CAN. Fullt fokus rådde uder de måga itressata föreläsigara. Leea Haraké. Ett rosaskimrade PR-trick R osa cigaretter, lila susdosor och rosa ölburkar. Alla riktade mot uga kvior i e på yta sygg reklamförpackig av fest, frihet och framgåg. Me vad är egetlige baksida av Det rosa mostret? Seda 2009 har Kvioorgaisatioeras Samarbetsråd i Alkohol och Narkotikafrågor (KSAN) drivit ett projekt där ma tittar särskilt på markadsförig riktad mot flickor och uga kvior. Resultatet blev hadledigsmaterialet Det rosa mostret, med ispiratio till vad ma ka göra för att motverka de alkohol-, tobaks- och läkemedelsreklam som trots förbud väder sig till just uga flickor. Trots allt jämställdhetsarbete är det tydligt att ma fortfarade gör kopplige mella flickor och rosa och för flickora sigalerar flickfärg att det ite är farligt, säger KSAN:s kaslichef Leea Haraké. Reklame fis överallt och kopplige till ett lyckligt liv är svår att stå emot. Äve om ma skulle täka väldigt yktra takar får ma ite ha dem i fred. Därför hoppas jag att Det rosa mostret ska stöka till det i framtide. Uderhållig. LaggarStigs frå Partille stod för galakvälles musikaliska islag. Koferese Semiarium: Det rosa mostret Förebygg.u göteborg 13-14 ovember 2013 9
Foto Sofia Sabel Här har du Årets förebyggare Riksförbudet SMART:s grudare och förbudssekreterare Slim Lidé röstades fram som Årets förebyggare på Förebygg.u. Slim Lidé, Tyresö, har i över trettio år arbetat mot tobak, alkohol och droger och grudade år 1996 Riksförbudet SMART. Förbudet arbetar för att geom kotraktsskrivig och positiv förstärkig få skolugdomar att låta bli eller skjuta upp si tobaks- och alkoholdebut. Varje år skriver över 35 000 skolugdomar idividuella kotrakt (med e förälders godkäade). Grattis! Vad betyder det här priset för dig? Tack, jag är själaglad! Det betyder jättemycket. Äve om det uder alla år har käts bra i jobbet, har det iblad har varit lite motvid uppifrå, framför allt i mi ege kommu. Därför käs det här som ALLA VINNARNA Årets förebyggade kommu Karlskoga och Degerfors Årets förebyggade isats A-Louise Friberg tog emot priset för Årets ideella orgaisatio. e fatastisk bekräftelse på att det som vi har kämpat för har varit rätt, och priset bidrar förstås också till att ge oss e äu högre legitimitet. Vad tror du att det är som gör att SMART lockar ugdomar? Jag tror att det är för att det är så himla positivt. Vi ordar e massa saker för dem, och litar på dem. De får lära sig ya saker och växa. Jag har sett så måga fall där till exempel stas blygaste kille går med. Och i slutet av 9:a står ha på e koferes framför 100 vuxa och berättar om si utvecklig och om det här med Smart Ugdom. Det är helt fatastiskt att se hur ugdomara utvecklas är de får lite asvar. Se är det viktigt att vi aldrig kommer med ågra pekpiar. Vi främjar bara de positiva vale. SMART har ju också blivit e exportprodukt? Ja, u fis kotraktsmetode i io Gretagruppe i Åtvidaberg. Diplom till verksamhetera Bättre att stämma i bäcke ä i å i Essuga och Ug och smart i trafike i Skaraborg adra läder. I Norde är det stort, seda fis vi i lite skala i de baltiska lädera, i Rysslad, Vitrysslad och på ett ställe i Idie också. Det är gaska coolt. De sökte upp oss och sa att de jobbar som vi, så då fick de vara med i vårt ätverk. Och u är vi på gåg att starta upp verksamhet i Ugada, så det surrar på. Vad ser du som viktigast på området just u? Vi fokuserar främst på tobak, ite bara på grud av sjukdomara uta också Slim Lidé. för sambade med aat missbruk och att det är ett sådat ormbrott. Alla tycker ju att det är korkat att röka, äve rökara. Om ma då ädå börjar röka och begår det ormbrottet är det lätt att bryta äve adra ormer. Därför hoppas vi mycket på iitiativet Tobacco Edgame att regerige ska iföra ett slutdatum för tobaksrökige till 2025. Och det är förstås e kokret arbetsuppgift ite bara för oss uta för hela samhället. Årets ideella orgaisatio Föreige Fruktdrycker Årets förebyggare Slim Lidé, Tyresö (utsedd geom SMS-röstig). Diplom till Marie Clasgård, Göteborg och Caria Hesse Boli, Uppsala Detta är tredje året som CANs pris för förebyggade arbete delas ut. Nomierigsperiode har pågått de 15 augusti 15 oktober 2013. E jury med represetater frå CAN, IQ, Lässtyrelse i Västra Götalad, SLAN och Örebro kommu har röstat fram kadidater blad de omierade. Foto Sofia Sabel Caabisrökare blir korkade Caabisrökare blir korkade. Så ka ma sammafatta budskapet frå Fred Nyberg, professor vid Uppsala Uiversitet, som i över 30 år haft hjära som fokus i si forskig och som aktivt arbetar mot e legaliserig av caabis. Allra farligast är caabisrökige för toårigar, vars hjäror fortfarade utvecklas och därför är extra käsliga för egativ påverka. Toårigar som regelbudet röker caabis får beståede kogitiva störigar, sämre koordiatio, de psykosociala utvecklige staar av och de får ökad risk för ågest och depressio. Dessutom ger frekvet avädade egativa Koferese Semiarium: Caabis säker di IQ effekter på såväl IQ som takeförmåga och hos måga blir förädrigara permaeta. Bove i dramat heter delta-9-tetrahydrocaabiol, mera kät som THC, vilket är de aktiva substase i caabis. Utöver att påverka hjära lagras äve ämet i kroppe, vilket är aledige till att måga av de egativa effektera blir permaeta. Resultat frå Duedistudie, e av histories mest omfattade och gediga forskigsstudier, visar blad aat att IQ-säkige blir störst om ma är beroede ia ma fyllt 18 år och att det är just THC som är orsake till de egativa effektera ågot som tidigare varit svårt att bevisa. Foto Colourbox.com 10 Förebygg.u göteborg 13-14 ovember 2013
De islädska modelle har visat sig vara mycket framgågsrik. Och flera läder har på seare år visat itresse för att prova de modell som få isläigar trodde på för 15 år seda. Foto Colourbox.com De islädska modelle väcker itresse Idag har vi ite es ågot drogprogram, alla vet vad som krävs för att bar ite ska börja aväda droger. Det hadlar framför allt om primärprevetio, att förhidra bruket ia det börjar, säger Jó Sigfússo, chef vid ICSRA (Iceladic Cetre for Social Research ad Aalysis) vid Reykjaviks uiversitet. 1998 hade 42 procet av Islads 16-årigar varit berusade e eller flera gåger de seaste 30 dagara. Förra året var siffra 5 procet. Och motsvarade procetuella miskig ka ma äve se för tobaks- och caabisavädig. De islädska modelle bygger på att idetifiera valiga faktorer hos bar som provar olika substaser, och gemesamma sociologiska faktorer hos bar som ite börjar röka eller dricka. Dessa faktorer kartläggs därefter i stora årliga udersökigar av hela populatioe i åldrara 10-20 år. Med dessa faktorer Legaliserade droger effektera uteblev Sverige har faktiskt reda testat att legalisera droger och det fugerade ite, säger Ove Ludgre, samordare i alkohol och arkotikafrågor Göteborgs stad, som gära aväder historiska argumet i de arkotikapolitiska debatte. I börja av förra seklet sågs arkotika som ett idividuellt problem, det var först på 60-talet det blev ett samhällsproblem är caabis och halluciogea droger som LSD blev valiga. För att komma tillrätta med problemet gjordes 1965-1967 ett försök i Stockholm Koferese Evidece based policy ad practice: The Iceladic Model Koferese Semiarium: De arkotikapolitiska debatte som bas ka ma agera äda ed på lokal ivå, parallellt med lagstiftade och lokala åtgärder. E yckelfråga är att omedelbart få ut praktisk, lokal iformatio frå udersökige till dem det berör. Och alla som arbetar med detta vet att om ett år kommer det ya siffror. Det gör att ma ite ka luta sig tillbaka och slappa av, ma måste agera på e gåg. Bare har också rätt att uttrycka sig och tala om hur de mår och vad de vill. Och det är vår skyldighet att agera på de situatio de beskriver. Det går ite att struta i att fråga vad de tycker eller ställa frågor var tiode år bara för att ma tycker att det iebär för mycket jobb. Det är ite asvarsfullt. Eligt Jó Sigfússo är det fullt möjligt att legalisera blad aat amfetami. Alla hade för avsikt att göra projektet permaet, me det fugerade helt ekelt ite. På kappt två år hämtade 120 persoer ut ästa fyra miljoer doser amfetami och det var väldigt tydligt att de såldes vidare. Dessutom miskade ite krimialitete överhuvudtaget, vilket var e av effektera ma hade hoppats på. Seda dess har legaliserigsdebatte i första had hadlat om caabis, både i Sverige och övriga Europa. Måga tyckte ite att det var så farligt E yckelfråga är att omedelbart få ut praktisk, lokal iformatio Jó Sigfússo att aväda de islädska metodike på större städer eller till och med läder. Måga läder har visat itresse för att prova de modelle. I dagsläget samarbetar ma med ett tjugotal europeiska städer och Jó Sigfússo tror att metode på sikt ka komma att bli valig. Ha betoar dock att de risk- och skyddsfaktorer som tagits fram på Islad bara gäller just där. Vi har sett att de här faktorera varierar betydligt beroede på var ma befier sig. Därför är det viktigt för alla som vill arbeta eligt de här modelle att ta fram ega lokala eller atioella faktorer, säger Jó Sigfússo. Jag får ofta höra ivädigar som i är ett så litet lad eller i är e ö. Me Malta är också litet och e ö. Och där har ma eorma problem. Me de tar ite tag i probleme. Det hadlar om att förädra folks sysätt. och på 70-talet var det måga läder som avkrimialiserade caabise. Däremot är det ite lagligt ågostas eftersom e legaliserig strider mot FN:s arkotikakovetio som i pricip alla läder skrivit på. Utöver Europa är det egetlige bara ett fåtal läder i Sydamerika som förespråkare e legaliserig, me till skillad mot för 40 är seda legaliserigsförespråkara umera välorgaiserade och välfiasierade. För att möta dem är egagemag och kuskap det absolut viktigaste. Vi får ite vara rädda för att ta debatte, i syerhet ite med uga. Förebygg.u göteborg 13-14 ovember 2013 11
kröika R öika Så mycket bättre För sjätte gåge arrageras Förebygg.u och du kommer om möjligt att bjudas på ett bredare och äu bättre program ä ågosi. Några var med och mis kaske reda första gåge det begav sig, strax efter milleiumskiftet, meda adra kommit med ågo gåg på väge. Det bästa med Förebygg.u och lite av dess sigum är möte. Möte mella kuskap och praktik. Möte mella mydigheter och orgaisatioer. Möte mäiskor emella helt ekelt. Bättre ä så blir det ite! Det är över sjuttio persoer som förberett sig och kommer att presetera itressata föreläsigar och semiarier för oss. De erfarehet och kuskap iom prevetiosområdet som fis samlad på dea plats dessa dagar är uik. Ite og med alla föreläsare, vad vore de uta dig som åhörare. Vad vore Förebygg.u uta dig! Dia erfareheter och de kuskap du har är också betydelsefull. Jag vill att du atar e utmaig uder koferese. ote R at UlRIKA ANKARGREN länssamordnare I VäSTRA GöTAlANdS län OCH MEd I ARRANGöRSGRUPPEN för förebygg.nu 2011 Nämlige att dela med dig av ågot som du är stolt över att ha åstadkommit iom det förebyggade området. Du kaske har hjälpt e ug mäiska till ett drogfritt liv, geomfört ett lyckat projekt, arbetat uthålligt med det du tror på, fattat Väl viktiga beslut, och på så sätt faktiskt bidragit till e bättre värld. Täk om vi alla delar ågot med ågo aa, lyssar på ågo aa, tar efter och lär av varadra på riktigt dessa dagar. Så mycket kuskap det skulle geerera! Det är ett privilegium att få delta i ett sådat här sammahag och förbereda dessa späade möte. Jag förvätar mig, i alla fall, att bli ispirerad och få kraft att ata ya utmaigar. Geom att ta del av Förebygg.u och de kocetrerade kuskapsmassa som fis här, ka vi alla bidra till att det förebyggade arbetet i Västra Götalad och adra delar av Sverige utvecklas och blir så mycket bättre! Joha Jossos mål är att göra presetatioe fylligare Till vardags basar ha för folkhälsa i regioe. Me i dag kommer Joha Josso, bygga upp hållbara strukturer för folkhälsoarbetet. folkhälsochef i Västra Götaladsregioe, Uppdraget som moderator ser ha som att agera moderator uder Förebygg.u. späade Folkets och hus ser fram i emot Göteborg att få e möjlighet att kyta med samma atioella de olika islag delara för dig som jobbar med Ha är frå börja samhällsvetare De regioala och koferese har uder sitt yrkesliv arbetat iom Välkomme blad till Förebygg.u aat Göteborgs kommu och främjade som bistådsarbetare och förebyggade till helhet. Jag har som arbete ambitio iom att ite alkohol- bara och drogområdet. för såväl FN och SIDA, med presetera talare uta vill försöka att frågor som rör välfärd och samverka. Som också www.forebygg.u ge ågra iledade och avrudade folkhälsochef arbetar ha för ärvarade 11-12 kommetarer ovember så att det blir lite fylligare. 2015 Bästa hälsigar, Arragörsgruppe för Förebygg.u 2015 mycket med de ojämlika förutsättigara Förhoppigsvis iebär det också ett mervärde är det gäller hälsa och strävar efter att för de som är med på koferese. Joha Josso. Arragörer: Välkomme till Förebygg.u 11-12 ovember 2015 Folkets hus i Göteborg Foto: Mats Udde Josso Samarbetsparters: De regioala koferese med atioella islag för dig som jobbar med Främjade och förebyggade arbete iom alkohol och drogområdet. www.forebygg.u R edaktio RedaktöR: Peter Ekvall peter@pekmedia.se Tel: 0707-87 77 65 RepoRtRaR: Peter Ekvall Aa Riker FoRM: Ola Carlso form Ab RedigeRig: Attila Hei ATHE Media tryck: Majoras Grafiska Ab 2011 De regioala ko Bästa hälsigar Arragörsgruppe av Förebygg.u 2015 12 2 Förebygg.u göteborg göteborg 16 13-14 ovember ovember 20112013