Barnets rättigheter i teori och praktik Sjuläns temadag 11 april 2014. Barnrättsakademin. Öka kunskapen om barnkonventionen.

2014-04-11 Barnets rättigheter i teori och praktik Sjuläns temadag 11 april 2014 Föreläsare Eva Segerström Barnrättsakademin Barnrättsakademin http://www.oru.se/barnrattsakademin/ Akademiska kurser Uppdragsutbildningar Barnrättsdagarna Örebro Läns Landsting har antagit en handlingsplan för förverkligandet av barnkonventionen för åren 2009 2014. Handlingsplanen syftar till att 1. öka kunskapen om barnkonventionen, 2. förbättra barnkompetens hos landstingsanställda, 3. utveckla barns och ungdomars inflytande och 4. att barns bästa ska lyftas i beslut och avtal, verksamhetsplaner och budgetar. Öka kunskapen om barnkonventionen Historik. Varför en konvention för barn? Under första världskriget for många barn väldigt illa barnen politikens offer 1924 Geneve-deklarationens fem punkter om barns skydd och välfärd 1948 Deklarationen om de mänskliga rättigheterna 1959 Deklaration om barnets rättigheter (Endast principuttalanden ej bindande) 1989 Barnkonventionen folkrättslig förpliktelse 1990 Sverige ratificerade konventionen Juridiska status Konventionen inte lag mellanstatligt avtal Del av folkrätten mänskliga rättigheter, krig och fred etc. Barnkonventionen ska beaktas i svenska domstolar Juridisk, politisk, pedagogisk och etisk dimension 1

2014-04-11 Barnrättskommittén (art. 43-45) övervakar alla länder (193) som ratificerat konventionen Sverige har bl.a. blivit kritiserat för; Att inte göra BK till lag Kunskap om barnkonventionen dålig Statistik saknas Ungas stress, självmord, bulimi, övervikt och psykisk ohälsa Rasism i skolorna Barnets bästa i asylärenden inte beaktats Barn skyddas inte mot våld Strategi för att stärka barnets rättigheter 2009/10:232 Strategin utgår från de mänskliga rättigheter som varje barn upp till 18 år ska tillförsäkras enligt internationella överenskommelser särskilt de åtaganden som följer av konventionen om barnets rättigheter barnkonventionen. http://www2.ohchr.org/english/bodies/crc/docs/co/crc-c-swe-co-4.pdf Strategi för att stärka barnets rättigheter Prop. 2009/10:232 All lagstiftning överensstämmelse med konventionen Barnets fysiska och psykiska integritet ska respekteras Barn ska ges förutsättningar att uttrycka sina åsikter Barn ska få kunskap om sina rättigheter Föräldrar ska få kunskap om barnets rättigheter Beslutsfattar och yrkesgrupper ska ha kunskap om barnets rättigheter Beslut och åtgärder utvärderas ur ett barnrättsperspektiv Artiklarna Totalt 54 artiklar Art 1-41 kallas sakartiklar slår fast vilka rättigheter barnet har. Artiklarna 2, 3, 6, 12 är huvudprinciper och underlättar tolkningen Artiklarna 42-54 handlar om hur staterna ska arbeta med konventionen Konventionen hel och odelbar och universell Artikel 42 Konventionsstaterna åtar sig att genom lämpliga och aktiva åtgärder göra konventionens bestämmelser och principer allmänt kända bland såväl vuxna som barn samt skall genomföra dessa rättigheterna i barnkonventionen. Art 4 Konventionsstaterna skall vidta alla lämpliga lagstiftnings-, administrativa och andra åtgärder för att genomför de rättigheter som erkänns i denna konvention. 2

2014-04-11 Rättighets-analys A n s v a r Vem är ansvarig för rättigheterna? Respekterar, skyddar och uppfyller rättigheter Tar ansvar Rätten till.. Kräver rättigheter I n f l y Vad är skillnaden mellan ett barns rättigheter och dess behov? Icke-diskriminering) Barnets bästa Rätt till utveckling t a n Bärare av rättigheter d Respekterar andras rättigheter Och blir ansvariga e Synen på barn förändras historiskt perspektiv Förbättra barnkompetens Den första gruppen sinnesslöa barn i Sverige, Skövde 1872. Karl Grunewald. Från idiot till medborgare. Gothia förlag, 2009. Sinnesslöa barn utgjorde en särgrupp. De borde omgående skiljas från familjen, där de tog alltför mycket av moderns uppmärksamhet till förfång för syskonen. Från barn som objekt till subjekt enl. barnkonventionen Ideologiska/ politiska barnperspektiv Forskning Media Experter Barnet är omoget - Kompetent Barnet behöver fostras - Upptäcka och medskapa Det krävs disciplin för att utvecklas - Utvecklas genom dialog Auktoritär vuxenroll - Stödjande och uppmuntrande Vuxna ska ha stor makt - Möjliggöra inflytande Bakgrund, kön, ålder, barndom etc. Samhällets perspektiv Kön, Bakgrund Art. 12 Anknytningsteori John Bowlby, Mary Ainsworth m.fl Modern utvecklingspsykologi Stern, Trewarten m.fl Förmedlad inlärning Vuxnas perspektiv Barnperspektiv Barnets perspektiv Vygotskij, Feuerstein m.fl. Affektteori Tomkins m.fl. 3

2014-04-11 Barnrättsperspektiv Art 2 Allas lika rätt Art 3 Barnets bästa I främsta rummet 3 P:na Provision Protection Participation Art 6 Rätten till liv och utveckling Art 12 Delaktighet och inflytande Utveckla barn och ungas inflytande Barn med funktionsned -sättning. Art.23 Statens skyldighet Art 4 Föräldrars ansvar Art 5 och 18 Skyddas mot våld. Art 19 Rätt till lek, vila och fritid. Art. 31 Rätt till utbildning. Art. 28-29 Barn och ungdomars rätt att få sin röst hörd olika former av inflytande Artikel 12 Citat En två-åring är alldeles för liten för att ha inflytande på dagis Citat Barn och unga har fått för mycket makt på grund av barnkonventionen 4

2014-04-11 Fortlöpande utveckling/evolving capacities Barns bästa ska lyftas i beslut och avtal, verksamhetsplaner och budgetar Fysisk, psykisk, andlig, moralisk och social utveckling Art. 6,14, 18, 27, 28, 29 Artikel 3 Barnets bästa i främsta rummet Portalparagraf Vägledande i alla beslut som rör barn Instrument för att utvärdera lagar och policy som inte täcks av konventionen Medlande princip för att lösa konflikter Belyser innebörden av andra artiklar i konventionen SOU 1997:116 Gör en prövning av barnets bästa Vad säger barnkonventionen? Vad säger barn och unga? Gällande lagstiftning Aktuell forskning Beprövad erfarenhet Rådande praxis "Varje barn i Örebro, utan undantag, har rätt att leva och att utvecklas under omständigheter som gynnar barnets eget bästa och som, beroende på barnets ålder och mognad, tar hänsyn till dess egen vilja och åsikter. Barn med funktionsnedsättning Artikel 7- FNs: konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning (2008) Barn med funktionsnedsättning ska säkerställas åtnjutande av alla mänskliga rättigheter och grundläggande friheter på samma villkor som andra barn 5

2014-04-11 Handikappade barn Artikel 23 Barnkonventionen (1989) Barn med fysiska eller psykiska handikapp bör åtnjuta ett fullvärdigt liv säkerställer värdighet, främjar självförtroende och möjliggör aktivt deltagande i samhället. Barnets rätt till hälsa och sjukvård Artikel 24 Konventionsstaterna erkänner barnets rätt att åtnjuta bästa uppnåeliga hälsa och rätt till sjukvård och rehabilitering. Miljöförstöring, rent vatten, familjeplanering, skadliga traditionella sedvänjor, internationellt samarbete. Tillämpning av barnkonventionen Art.2 Allas lika värde Kartläggning, statistik och datainsamling Art.3 barnets bästa - prövning av barnets bästa Art.4 Aktiva prioriteringar ansvar för myndigheter Artikel 6 Barnets rätt till liv och utveckling - helhetssyn och samverkan Art. 12 Rätt till inflytande och delaktighet - former för barns delaktighet Art. 42 göra konventionen känd - information och utbildning Alla likas rätt/rätt till skydd mot alla former av fysiskt eller psykiskt våld Artikel 2 och 19 Barn som har kronisk sjukdom eller funktionshinder utsätts oftare för våld än barn utan funktionshinder. Adhd 44 % Talfel 37 % Diabetes 29 % Synskada 27 % Hörselskada 24 % Rörelsehinder 22 % Astma 18 % Ingen sjukdom 10 % Från Stiftelsen Allmänna Barnhuset/Kartläggning 2011 Art. 3 Barnets bästa i främsta Art.6 rummet. Har barnets bästa Gynnar vårt beslut eller beaktats i beslut och planering barnets utveckling? planering? Art. 23 Barn med funktionsnedsättning Art.2 Art.12 Innebär vårt beslut att någon Har vi frågat barn och unga i diskrimineras? Flickor/pojkar? frågor som rör dem? Kulturell bakgrund? Osv. Protection Skydd Artikel 19. Rätt till skydd mot alla formera av våld, försumlig behandling och vanvård Artikel 2: Skydd mot diskriminering. Allas lika rätt Participation Delaktighet & inflytande Artikel 3: Barnets bästa i främsta rummet Artikel 12: Barn har rätt att bli lyssnade på Artikel 4: Skyldigheten att genomföra barnets rättigheter Artikel 42: Skyldighet att informera om barnkonventionen till barn och vuxna Provision Behov Artikel 5. Föräldrars (vårdnadshavares) ansvar för barnet Artikel 18: Båda föräldrars ansvar för uppfostran och utveckling Artikel 6: Barnets rätt till utveckling Artikel 27: Levnadsstandard för fysisk, psykisk, andlig, moralisk och social utveckling. Artikel 31: Rätt till vila, rekreation och lek 6

2014-04-11 Några exempel Tack för att ni lyssnade! Syskon till barn med funktionsnedsättning Lekplats för barn med rörelsehinder Barn till sjuk (missbrukande, fängslad ) förälder Information till barn Samtala om svåra saker med barn Skydd eller utvecklingsmöjlighet Fysiska miljö och tillgänglighet Vilken ålder för inflytande? Våld mot barn med funktionshinder Forskning på barn Anmälningsplikt 7

Swedish Institute for Disability Research (SIDR) En forskningsmiljö vid Högskolan i Jönköping Delaktighet i vardagen närvaro och engagemang Mats Granlund, CHILD, HHJ, Jönköping

Hälsa vad är det Ett tillstånd av fullständigt fungerande biologiskt/medicinskt, psykologiskt och socialt (WHO) Hälsotillstånd ( frisk, sjukdom/diagnos) - kroppens funktioner (funktionsnedsättningar) - aktivitetsutförande (aktivitetsbegränsningar kan/kan inte) - delaktighet (delaktighetsinskränkningar gör x vill) Omgivningsfaktorer Personfaktorer Swedish Institute for Disability Research (SIDR)

Swedish Institute for Disability Research (SIDR) Begreppet delaktighet Multidimensionellt begrepp Att vara närvarande Positivt fungerande på alla miljönivåer -känsla av kontroll viktig Känsla, agerande, upplevda förutsättningar på individnivå, inflytande på gruppnivå, demokrati på samhällsnivå Livsområden som barnet är delaktigt i, delaktigheten varierar mellan livsområden

Swedish Institute for Disability Research (SIDR) Delaktighetsbegreppets användning på olika miljönivåer DELAKTIGHET Upplevelse Agerande Förutsättningar Individ/närmiljö Tillhöra, kunna, ömsesidighet, förståelse, motivation Individ/närmiljö Engagerad, aktivt fokuserad, samspelar Person Autonomi, kontrollupplev, social komp. Miljö Samspel, hjälpmedel, aktivitet,person Relationer mellan livsmiljöer Upplever kontroll Samhälle Identifikation grupp Möjliga grupper Relationer mellan livsmiljöer Planerar, bestämmer, uttrycker åsikt Samhälle Politiskt aktiv, informerar sig, deltar i intressegrupp Samhällets diskurser Relationer mellan livsmiljöer Utbildning, erfarenheter kunskap Samhälle Välinformerad, kunskap Demokrati viktigt Relationer mellan livsmiljöer Åtgärdsprogram, kontakt Samhälle Organisationens utformning Samhället utform

Dimensioner i konventionen om barns rättigheter (Simeonsson, 2013) Resurser: right to necessary goods and services available to child (e.g., 24, 27..) Beskydd: right to be protectedfrom neglect, abuse, exploitation, discrimination(e.g. 6, 9..) Delaktighet: right to be respectedand to be an activeparticipantin family, school and community life (e.g, 12,15,..) (Brook, 2008; Waterston & Goldhagen, 2008) Swedish Institute for Disability Research (SIDR)

Fördelning av artiklar om resurser, beskyy och delaktighet (Simeonsson, 2013) Swedish Institute for Disability Research (SIDR)

Swedish Institute for Disability Research (SIDR) Vad säger barn och ungdomar själva? Conceptions of participation in students with disabilities and persons in their close environment (Eriksson & Granlund, 2004; JDPD, 16, 229-245) Deltagare: 674 barn och ungdomar med funktionshinder och deras föräldrar, lärare och specialpedagogiska rådgivare (totalt ca 2000 pers.) Design och metod: Mixad studie i vilken deltagarna svarade på en öppen fråga först i en större enkät. Svaren bearbetades och kategoriserades med kvalitativ induktiv och latent innehållsanalys därefter loglinjär analys Resultat: Definitioner av delaktighet innehåller tre dimensioner upplevelsen av motivation och tillhörighet, målinriktat agerande, tillfällen i miljön. Ingen skillnad beroende på typ av fh, däremot åldersrelaterat Slutsats: Delaktighet kan mätas som frekvens deltagande i aktivitet och att tillfällen till att vara delaktig upplevs finnas I can play young childrens perception of health (Almqvist & Granlund, PR, 2007) Deltagare: 68 typiskt utvecklade barn i åldern 4-5år Design och metod: Kvalitativ studie i vilken barnen intervjuas om att må bra. Svaren bearbetades med manifest och latent innehållsanalys Resultat: Barnen beskriver må bra som engagemang (målinriktat agerande) och må dåligt som kroppsliga och psykiska svårigheter. De flesta beskriver mer än en dimension Slutsats: Delaktighet kan definieras som engagemang hos små barn, den tid barnen tillbringar i aktivt samspel med sin omgivning på olika kompetensnivåer

Hur varierar delaktighet mellan situationer? Två typer av variation: Frekvens deltagande i aktiviteter och antal och typ av aktiviteter - Finns aktiviteten? - Är situationen åtkomlig? - Har personen råd (tid, energi, pengar)? Intensitet i engagemang i situationen Swedish Institute for Disability Research (SIDR) - Är aktiviteten anpassad till personens förutsättningar? - Är situationen viktig för personen och är människor i omgivningen positiva till att personen deltar?

Frekvens, typ och antal aktiviteter Är barn med fhaktiva i samma situationer som andra barn? Tillgång till aktiviteter? Är situationen åtkomlig? Transport till och från? Erbjuden eller självinitierad? Har barnet råd? Tempot i aktiviteten Upplevd ansträngning Swedish Institute for Disability Research (SIDR)

Antalet olika sociala aktiviteter barnen deltar i Swedish Institute for Disability Research (SIDR) Typisk utveckling

Swedish Institute for Disability Research (SIDR) Frekvens deltagande i sociala aktiviteter Typisk utveckling

45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 Swedish Institute for Disability Research (SIDR) Inkludering (Eriksson, Welander & Granlund, 2007) Gör barnet samma sak som sina kamrater funktionshinder ja funktionshinder nej jämförelse ja jämförelse nej rast/ostrukturerade aktiviteter idrott/promenad etsik verksamhte engelska samling/elevråd OÄ/SO typ av aktivitet matte svenska skrivning svenska läsning antal observationer

Barns rapporteromvemde samspelarmed närde ombedsregistrera (Eriksson-Augustine & Granlund, in prep.) Swedish Institute for Disability Research (SIDR) interaction 200 180 160 140 number of situations 120 100 80 60 youth with disabilities Youths without disabilities 40 20 0 Alone adult peers others teacher and peers with whom they are with

Preliminära resultat riktat (Granlund, Huus, Elgmark, Olsson, Sjökvist, in prep.) I analysen av delaktighet inom livsområdena lärande och tillämpa kunskap, kommunikation, mellan mänskliga interaktioner och relationer, viktiga livsområden och samhällsgemenskap, socialt och medborgerligt liv har följande framkommit: Delaktighetsfrågor där mer än 30% av barnen svarar att de inte alls gör en aktivitet: läsa en tidning, förstå innehållet i en dagstidning, tvätta kläder, skaffa nya kompisar, ta kontakt med ngn man inte känner, vara med pojk/flickvän, delta i idrott på fritiden, delta i kultur på fritiden Delaktighetsfrågor där minst 30% av barnen vill eller kanske vill ha hjälp Läsa en tidning, komma upp på morgonen, hantera stress, förstå innehållet i en dagstidning, använda dator, åka buss, handla, tvätta kläder, skaffa nya kompisar, komma överens med kamrater, gå på restaurang, gå på bio Jämförelse med kontrollgrupp: Jämförelsen visar att barnen med utvecklingsstörning gör mer sällan än barn med typiskt fungerande i ett flertal aktiviteter. Störst är skillnaderna i sociala aktiviteter med kamrater samt organiserade fritidsaktiviteter. Swedish Institute for Disability Research (SIDR)

Swedish Institute for Disability Research (SIDR) Intensitet i engagemang i situationen - Är aktiviteten anpassad till personens förutsättningar? - Fysiskt - Psykologiska krav t ex informationens form och innehåll - Socialt - samspelsförmåga - Är situationen viktig för personen och är människor i omgivningen positiva till att personen deltar? - Självvald eller instruerad/erbjuden

Hur definieras delaktighet och besläktade begrepp i litteraturen? Begrepp DEFINITION I ICF - Involvering i livssituation Ålder Eudamoniskt - att göra något värt göra Mastery motivation Engagement Self-efficacy Selfdetermination Inkl. begreppet autonomi Participation Empowerment A psychological force that stimulates an individual to attempt individually, in a focused and persistent manner, to solve a problem/skill/task that is at least moderately challenging for him/her (Morgan et al, 1990) The amount of time children spend interacting appropriately with the environment at different levels of competence (McWilliam & Bailey, 1992) Belief in one s one ability to control/affect a situation (Bandura, 1977) Acting as the primary causal agent in one s life and making choices and decisions regarding one s quality of life free from undue external influence or interference (Wehmeyer, 1996) Engagement in life-situations (WHO, 2001) containing a sense of motivation and belonging, active goal directed behavior and environmental opportunities to act (Eriksson & Granlund, 2004) Process by which individuals gain mastery or control over their own lives and democratic participation in the life of their community (Zimmerman & Rappaport, 1988) Små barn Barn och ungdomar Ungdomar och vuxna Skolbarn,ungdomar och vuxna Skolbarn,ungdomar och vuxna Vuxna

Överensstämmelse mellan elevers egenskattningar och lärares skattningar (Falkmer et al, submitted a) 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Informal relations 31 40 29 Formal relations 26 46 28 Activities 56 30 15 Self-knowledge 28 43 25 total agreement near agreement (one scale step discrepancy) disagreement Swedish Institute for Disability Research (SIDR)

Swedish Institute for Disability Research (SIDR) Example of factors in preschool environment related to engagement

The degree of Engagement/involvement in activities in the two groups? (Axelsson, Granlund & Wilder, 2014) Children with PMD most engaged in - Joking/teasing interaction - Computer games - Play with adult - Play with peer inside - Eating dinner together Activities with low engagement - Doing the dishes - Clean room/house - Clean up after play/activity Children with typical f most engaged in - Joking/teasing interaction** - Computer games** - Play with adult** - Play with peer inside** - Eating dinner together Activities with low engagement - Doing the dishes - Clean room/house** - Clean up after play/activity** Swedish Institute for Disability Research (SIDR) 19

Swedish Institute for Disability Research (SIDR) Delaktighet i förskola/skola Delaktighet Social delaktighet (koppling till förväntansmål i läroplan) Delaktighet i lärande (koppling uppnåendemål i läroplan) Individfaktorer relaterade till delaktighet Autonomi Kontrollupplevelse samspelsfärdigheter Miljöfaktorer relaterade till delaktighet Typ av aktiviteter som erbjuds Inkludering i praktiken Lärares lyhördhet

Delaktighet i förskola/skola - generellt Barn med f.hrapporterar själva att de deltar lika frekvent och med samma engagemang som andra barn i klassrumsaktivteter(eriksson et al, 2004, 2007, in prep.) Barn med f.hupplever sig som mindre delaktiga utanför klassrummet(eriksson & Granlund, 2004) Upplevd delaktighet i klassrumsaktiviteter minskar mer med ålder för barn utan fhän för barn med fh (ibid) Delaktigheten varierar individuellt mellan situationer Vissa elever är i genomsnitt mer delaktiga än andra Swedish Institute for Disability Research (SIDR)

Social delaktighet - Swedish Institute for Disability Research (SIDR) Delaktighet och engagemang i aktiviteter tillsammans med kamrater Förskolebarn med fhbefinner sig i samma aktiviteter på samma ställen i förskolan som andra barn men samspelar mindre med jämnåriga och mer med vuxna (Luttropp & Granlund, 2010) Förskolebarn med fhär lika engagerade i sociala kontakter som andra barn (Luttropp & Granlund, 2010) Barn med fhhar färre kontakter med jämnåriga och fler kontakter med vuxna på raster och i klassrummet (Eriksson-Augustine& Granlund, in prep.) Barn med fhnamnger färre kamrater och uppger färre jämnåriga i sitt sociala stödnätverk (Eriksson, Welander & Granlund, 2007)

Informal relations Formal relations Activities Table 2 responses from students with ASC and their classmates and comparison between the groups across statements.. Mean/median/Inter Quartile Range Value Statements Scale steps Students with AS Classmates Z p I am bullied at school 5 2.5/2.0/2.0 (n=19) 1.5/1.0/1.0 5.0.000* I help my classmates in school 5 3.4/4.0/1.0 (n=21) 4.2/4.0/1.0 3.8.000* I get help from my classmates in school 5 3.2/4.0/2.0 (n=21) 4.0/4.0/1.0 3.9.000* I am with my classmates during recess 5 3.8/4.0/2.0 (n=21) 4.6/5.0/0.0 4.3.000* I meet my classmates after school is finished 4 2.2/2.0/1.25 (n=22) 2.8/3.0/1.0 4.0.000* I want to be alone during recess 5 2.4/2.0/2.5 (n=21) 1.4/1.0/0.0 3.9.000* I ask my classmates if I can join in with them 5 3.0/3.0/2.0 (n=21) 4.0/4.0/2.0 3.3.001* I talk to my classmates in the class room 5 3.0/3.0/2.0 (n=21) 3.9/4.0/2.0 3.4.001* I talk to my classmates on the phone/internet after school 4 2.1/2.1/2.0 (n=22) 2.7/3.0/1.0 3.2.001* I want to answer my classmates when they talk to me 5 3.8/4.0/2.0 (n=21) 4.6/5.0/1.0 3.3.001* I want to help my classmates during school 5 3.5/4.0/1.5 (n=21) 4.4/5.0/1.0 3.4.001* My classmates ask me if I want to join in with them 5 3.0/3.0/2.0 (n=21) 3.7/4.0/2.0 3.0.003* I want to be with classmates during recess 5 4.0/5.0/2.0 (n=21) 4.7/5.0/0.0 2.7.008* I answer when my classmates talk to me 5 4.3/5.0/1.0 (n=20) 4.7/5.0/0.0 2.6.009* I want my classmates to ask me if I want to join in with them 5 3.4/3.0/1.0 (n=21) 3.7/4.0/2.0 1.7.082 I want to ask my classmates if I can join in with them 5 3.5/4.0/1.0 (n=21) 4.0/4.0/2.0 1.7.093 I talk to and are together with friends my age 5 3.0/3.0/1.0 (n=19) 3.2/3.0/1.0 1.5.134 I talk to people that are new to me 4 1.7/2.0/1.0 (n=20) 1.8/2.0/1.0 1.4.161 I tell my classmates if I think they act badly towards me 4 2.5/2.0/2.0 (n=21) 2.5/2.0/1.0 1.2.215 Me and my classmates are together as long as I want to 5 3.5/3.0/1.0 (n=21) 3.2/3.0/1.0 0.7.486 I want to talk to classmates in the class room 5 3.5/4.0/3.0 (n=21) 4.0/4.0/2.0 1.4.152 I decide myself what to do during recess 4 3.0/3.0/2.0 (n=21) 2.9/3.0/1.0 0.4.685 I can understand when my teacher explains to the class what to do 5 3.3/3.0/1.5 (n=21) 4.3/4.0/1.0 4.7.000* I think my teacher and I understand each other 5 3.7/4.0/2.0 (n=21) 4.3/5.0/1.0 2.9.004* My teacher helps me so I can concentrate during lessons 5 3.5/4.0/1.0 (n=21) 4.0/4.0/2.0 2.3.021 My teacher is interested and ask me about what I am doing 5 2.9/3.0/2.5 (n=21) 3.5/4.0/1.0 1.9.059 I can talk to my teacher when I want something 5 4.0/4.0/2.0 (n=21) 4.4/5.0/1.0 1.4.178 I can ask for help if I hurt myself during school 4 3.3/3.0/1.0 (n=19) 3.0/3.0/2.0 0.5.587 I talk to teachers during recess 5 2.4/2.0/2.5 (n=20) 2.4/2.0/2.0 0.2.863 I want to participate in physical education (P.E.) 5 3.6/4.0/2.8 (n=20) 4.7/5.0/0.0 3.5.000* I participate in P.E. 5 4.5/5.0/1.0 (n=21) 4.9/5.0/0.0 2.9.004* I work with different learning materials than my class-mates. 5 2.6/2.5/1.5 (n=20) 2.2/1.0/2.0 1.5.125 I want to go on outings when the school arranges it 5 3.9/5.0/2.0 (n=21) 4.5/5.0/1.0 1.4.163 I go on outings when the school arranges it 5 4.5/5.0/1.0 (n=21) 4.7/5.0/0.0 0.9.360 I am afraid to make mistakes 4 2.7/2.0/2.0 (n=20) 1.9/2.0/1.0 4.0.000*

Delaktighet i lärande Swedish Institute for Disability Research (SIDR) Lärares skattningar av elevers delaktighet relativt starkt relaterade till elevers prestationer (betyg och nationella prov), elevers skattningar är inte det (Niia & Granlund, accept.). Delaktighet högre för elever med f.hi strukturerade aktiviteterenligt observationer och elevers skattningar (Eriksson et al, 2007, in prep.) Inklusioni aktivitet ökar delaktighet (Eriksson et al, 2007; Sandström & Granlund, 2006)

Individfaktorer kontrollplacering och autonomi Personens sätt att attribuera sin egen prestation i agerandet med omvärlden positivt beror på mig, negativt beror på omständigheterna Personens initiativförmåga Är relaterat till upplevt välbefinnande/delaktighet (Almqvist, 2005;Eriksson, 2006) Är relaterat till skolprestation (Skinner et al, 1998) Swedish Institute for Disability Research (SIDR)

Självskattad delaktighet hos personer med lindrig utvecklingsstörning (Arvidsson, Granlund et al, in prep.) Gör Viktigt Autonomi Kont.plac Samspel Sårbarhet Välb.i Välb.a Hel IQ VerbIQ Perf IQ TidTot Arbm Prosp Epmin Kan 0,89 0,58 0,91 0,62 0,73 0,59 0,35 0,02 0,05 0,12 0,00 0,15 0,02 0,32 0,10 Gör 0,63 0,91 0,75 0,64 0,56 0,32 0,12 0,08 0,13 0,03 0,15 0,07 0,21 0,17 Viktigt 0,59 0,52 0,33 0,33-0,03 0,17 0,46 0,39 0,46 0,13 0,35 0,56 0,33 Autonomi 0,76 0,67 0,61 0,34 0,09-0,01 0,06-0,08 0,08 0,03 0,30 0,12 Kontrollplacering 0,55 0,78 0,39 0,00 0,00 0,09-0,06 0,06 0,22 0,21 0,23 Samspel 0,58 0,50 0,20 0,07 0,19-0,03 0,35-0,11 0,23-0,02 Social sårbarhet 0,48 0,08 0,07 0,19-0,02 0,17 0,15 0,18 0,14 Välbefinnan de egen Välbefinnande anhörig 0,45-0,36-0,24-0,39-0,13-0,45-0,33-0,27-0,01 0,03-0,06 0,20-0,59-0,21-0,37 IQ tot 0,90 0,94 0,65 0,54 0,58 0,56 Verbal IQ 0,70 0,71 0,44 0,59 0,45 IQ performance 0,51 0,56 0,49 0,55 TidTot 0,03 0,18 0,18 Arbetsminne 0,55 0,59 Prosp.minne 0,59

Delaktighet och typ av aktiviteter som erbjuds Elever är mer engagerade i aktiviteter som de känner igen om hemmiljön skiljer sig från förskolemiljön svårare vara engagerad i förskolan (Almqvist, in prep) Elever är mer delaktiga i skolaktiviteter (speciellt utanför klassrummet) om föräldrar är involverade i aktiviteter i hemmet som är relaterade till skolarbetet (Niia& Granlund, in prep.) Swedish Institute for Disability Research (SIDR)

What family activities occur with high frequency? (Axelsson & Wilder, 2014) Significant difference of the attendance in family activities between children with PMD and TD-children, p<0.05 No difference of the attendance in family activities between children with PMD and TD-children Family activity Number of PMDchildren in the activity (N=60) Number of TD- Children in the activity (N=107) Family activity Number of PMDchildren in the activity (N=60) Number of TD- Children in the activity (N=107) Doing things together indoors Doing things together indoors Watching a movie* 54 104 Watching TV 54 103 Playing computer games* 48 101 Joking and fooling around 57 101 Surfing the internet* 31 91? Playing with you Doing handicraft* 43 100 and other adult 57 105 Playing board games* 37 102 Playing with pets 37 68 Playing with children Singing 48 93 (friends, siblings)* 48 106 Playing instruments 36 64 Story reading* 46 104 Listening to music 55 104 Dancing* 40 86 Exercisning physical therapy at home* 43 Preparing meals toghether Preparing meals together Being together in the Having tea or coffee kitchen* 51 102 together 54 103 Cooking/baking* 46 100?Having dinner together 59 107 Doing the dishes* 25 75 Laying the table/cleaning away* 43 104 Having breakfast together* 53 105 Swedish Institute for Disability Research (SIDR)

What family activities occur with high frequency? ((Axelsson & Wilder, 2014) ) Significant difference of the attendance in family activities between children with PMD and TD-children, p<0.05 No difference of the attendance in family activities between children with PMD and TD-children Doing routine chores together Doing routine chores together Cleaning the house* 33 91 Doing morning routines 49 98 Doing evening routines* 50 104 Lying down for a rest 43 73 Packing school bag* 39 98 Going by car to and from Picking up after playing* 44 100 preschool/school 45 85 Doing homework 106 Going by car at other 57 102 occasions Doing things together outdoors Doing things together outdoors Shopping for groceries* 46 101 Going on a swing 35 76 Gardening* 31 94 Going for a walk 56 96 Playing outside with other children* 34 105 Playing outside with you or other adult* 43 101 Bicycling* 38 105 Playing ball games* 28 98 Jump trampoline 88 Playing in the sand pit 19 Swedish Institute for Disability Research (SIDR)

Lärares lyhördhet Förskollärare som följer upp och knyter an till barns initiativ har barn som är mer delaktiga (Almqvist & Granlund, submitted) Förskollärare blir över tid mindre lyhörda för barn som har beteendeproblem (Almqvist & Granlund, submitted) Lärares sätt att diskutera elevers prestation med elever påverkar elevers kontrollplacering och skolprestation(skinner et al, 1998) Swedish Institute for Disability Research (SIDR)

Proportion termer om olika miljödimensioner i policydokument (Maxwell & Granlund, 2011) Swedish Institute for Disability Research (SIDR)

Barn med funktionsnedsättning Barn utan funktionsnedsättning Aktivitetstyp Step 1 Step 2 Strongest variable Step 1 Step 2 Strongest variable Rekreation Swedish Institute for Disability Research (SIDR) Hierarkisk regression INTENSITET 2-3 ggr/månad R² R² Sig.F change (Correlation part²) R² R² Sig.F change (Correlation part²) Regular 4% 15%.000 Country NL (8.2%) 1% 3%.049 Country NO (1.4%) Fysiska Regular 6% 14%.000 Country NL (6.2%) 0.5% 6%.000 Country NL (4.8%) Sociala Regular 1% 12%.000 CountryNL (7.8%) 3% 4%.164 Gender (1.6%) Färdighetsbaserade Regular 0.5% 10%.000 Country SV/NL (2.9%/2.2%) Självförbättrande Regular 0% 8%.000 CountrySV/NL (2.0%/1.8%) 2% 4%.245 Gender(2.0%) 2% 3%.597 Gender(2.0%)

Att erhålla resurser faktiskt stöd, matchar stödet problemen? Förskolebarn i den grå zonen mellan barn formellt i behov av stöd och typiskt utvecklade barn har lika mycket problem med socialt samspel med kamrater som barn formellt i behov av stöd (Lillvist,2010) Elever med assistent i skolan får framförallt stöd på lektionstid men är minst delaktiga på rasterna (Eriksson, Welander & Granlund, 2007) Det finns få säkerställda samband mellan vilka problem barn som tillhör LSS tycker att det är viktigt att få hjälp med och vilka problem de får hjälp med MEN barnen/föräldrarna tycker att den hjälp de får hjälper (Efvergrenet al, 2007) Swedish Institute for Disability Research (SIDR)

Observerade typer av stöd på lektionstid till inkluderade barn (från Eriksson, Welander et al, 2007) typer av stöd som observerats 200 180 160 140 antal observationer 120 100 80 Funktionshinder ja Funktionshinder nej jämförelse ja jämförelse nej 60 40 20 0 starta aktivitet förenkla aktivitet fokusera fortsätta uppträdande motiveras typer av stöd Swedish Institute for Disability Research (SIDR)

Samordning Swedish Institute for Disability Research (SIDR) Ofta behövs flera insatser för att barn och ungdomar ska ha ett bra liv Assistent stöd av extern assistent i familjeaktiviteter som vanligtvis sker utanför hemmet eller som barn vanligtvis gör själva (Axelsson, in prep.) Förskolor/skolor får sällan hjälp av experter utanför dessa miljöer (Lillvist, 2010; Granlund et al, in prep.) Stöd ges många gånger på ett inkonsekvent sätt (Strand & Granlund, 2013) Många olika instanser är ofta inblandade när åtgärder görs (Axelsson, 2014) Hur insatser samordans har betydelse för hur bra effekterna av insatserna är, De insatser som görs måste dra i samma riktning.

Proportionen föräldrar som erhåller stöd av samtliga familjer som har barn med lindrig utvecklingsstörning? (Olsson et al, prel.data) Procent som erhåller stöd Insatser för barnet Insatser av psykosociala skäl Habiliteringsinsatser 2009 2010 2011 2012 17% 31% 37%* 49%* 25% 23% 26% 24% 49%* 49%* 63% Ej data 2012 *= Barn som går i särskoleklass erhåller signifikant mer stöd än barn som är individintegrerade Swedish Institute for Disability Research (SIDR)

Vardagssituation- exampel 0-6 år Peter kan inte delta i måltider Varför? d120 Undersöka saker med händerna, lukta och smaka d161 Hålla kvar uppmärksamhet vid en handling eller uppgift d331 Kalla på uppmärksamhet d335 Använda gester, tecken, bilder för att kommunicera och visa vad man vill d415 Bibehålla kroppsställning, t ex sitta kvar på stolen d440-445 Använda sina händer och armar. d550-560 Äta och dricka. T ex klara det själv, bordskick, tidsåtgång, dricka ur nappflaska, ammas, visa behov av mat Activities/ participation e110 Mat och dryck. T ex lämplighet, nyttighet, mängd, konsistens e115 Produkter för personligt bruk i dagliga livet, t ex gaffel eller sked, matstol e310+e410 Stöd och attityder från nära familjemedlemmar. T ex föräldrar, syskon, mor- och farföräldrar e340+e440 Stöd och attityder från personliga vårdgivare. T ex assistent, resursperson i förskola/ skola, barnvakt, ledsagare... Environment b130 Energi, psykisk uthållighet, motivation, impulskontroll och/eller naturlig längtan efter mat b156 Psykiska funktioner för att tolka sinnesintryck (lukt, smak, känsel, syn och hörsel) dvs perception b250-255 Känna smak och lukt (uppleva beskt, sött, surt och salt) b435. Immunologiska funktioner (t ex överkänsllghet) b510 Funktioner för att inta föda b515 Matsmältningsfunktioner b525 Avföringsfunktioner. b530 Viktuppehållande funktioner. (t ex barnet äter vad det behöver) b760-765 Viljemässiga och icke viljemässiga rörelser (t ex koordination och kontroll) Body

Swedish Institute for Disability Research (SIDR) Stabilitet och förändring Delaktighet I-------------------------------------------------------------------------------------------------------------I Egenskap Tillstånd Autonomi Frekvens Intensitet Flyt, delaktig nu Kontrollplacering delaktighet delaktighet Motivation KASAM Tidsuppfattning Samspelsfärdigheter Observerbar miljö Faktiska tillfällen till aktivitet Lyhörda vuxna Familj Kamratnätverkets storlek NISCH horisontellt samspel bygger på tidigare erfarenheter I------------------------------------------------------------------------------------------------I Miljö Upplevd miljö Upptäckta tillfällen Bekräftelse Stöd från familj Upplevt stöd av kamrater

Örebro april 2014 Delaktighet & Inflytande Ska vi fråga barnen vilket stöd de behöver?

Egen växtkraft 2011 Handikappförbunden & Barnombudsmannen

Tips för att vuxna ska lyssna 2011 Egen växtkraft

www.handisam.se

Viktigt att det är på riktigt Barn och unga utvecklar verksamheter tillsammans med vuxna Projekt Delaktiga barn och unga, 2013

Shier s modell kan användas till att: beskriva vad delaktighet innebär ge vägledning i hur verksamheten kan uppnå BK:s och funktionshinderskonventionens krav om barns rätt att komma till tals testa hur långt jag själv eller organisationen har kommit utvärdera verksamhetens utvecklingsarbete

Förutsättningar för delaktighet 1. Vuxnas tillit till barns kompetens 2. Tid att lyssna och vänta 3. Barn har kunskap om sig själv 4. Barn har kunskap om verksamheten är förberedd 5. Föräldrar stöttar sitt barns delaktighet 6. Dokumentation av barns åsikter

Vad är viktigt när barn och unga möter stödverksamheter? www.handikappforbunden.se/barn

Varför? När barn är med blir besluten bättre Om barn inte är delaktiga i planering är risken stor att besluten inte stämmer med vad som viktigast för barnet

Varför? Viktigt att barn är med och påverkar tidigt Hälsa och utveckling främjas Motiverade och intresserade barn upplever högre kontroll över sitt liv

Varför? God självkänsla förebygger utsatthet Barn med god självkänsla kan skilja mellan vad hon ÄR och vad hon GÖR = duger som jag är

Varför? Barn vet andra saker än vuxna vad de känner sin egen förmåga vad de varit med om kamratrelationer vad de prioriterar inte vill

Varför? Barn och vuxna tänker och kan olika saker Det barn vet som vuxna inte vet rör svårobserverade saker, som känslor Enligt föräldrar har barn: fler problem i relationer och sociala kontakter lägre kompetens (om sig själv) lägre livskvalitet än vad barnen själva anser

Varför? Barnkonventionen Artikel 12 Konventionsstaterna skall tillförsäkra det barn som är i stånd att bilda egna åsikter rätten att fritt uttrycka dessa i alla frågor som rör barnet, varvid barnets åsikter skall tillmätas betydelse i förhållande till barnets ålder och mognad.

Varför? Artikel 7:3 i funktionshinderkonventionen Konventionsstaterna ska säkerställa att barn med funktionsnedsättning har rätt att fritt uttrycka sina åsikter i alla frågor som rör dem, varvid deras åsikter ska tillmätas betydelse i förhållande till deras ålder och mognad på samma villkor som för andra barn och erbjudas stöd anpassat till funktionsnedsättningenoch ålder för att utöva denna rättighet. FN:s Konvention för mänskliga rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Varför? Stark rättighet SoL LSS Skollagen Föräldrabalken Förslag om ny Patientlag,1/1 2015, med bestämmelser om barns inflytande över sin vård Prop. 2013/14:106 Barnrättighetssutredningen kanske barnkonventionen blir svensk lag (klar 2015). Bl.a. ledsagning och kortids.. (Översyn av barnets rättigheter i svensk rätt, 2013:35)

Delaktighet tar tid Har vi råd med det? www.diskuteradelaktighet.se

www.diskuteradelaktighet.se

Att lyssna på människor kräver uppmärksamhet mot en persons hela register av sätt att kommunicera som tal, ljud, läten, kroppsspråkliga uttryck, personens beteende, humör och ansiktsuttryck. De människor som är en del av en persons liv kan lyssna från personens perspektiv och utifrån det perspektivet förstå varför något som inte verkar rimligt för andra är det just för den här personen. Detta inbegriper att kunna lyssna på ett sätt som hjälper personen att hitta sin röst och att utveckla sin självkänsla och finna en plats i världen. Parsons, et. al. (2009)

Barn med kommunikationssvårigheter som behöver AKK ingen homogen grupp förstår talat språk i betydligt större utsträckning än sin faktiska förmåga att uttrycka sig behöver komplement både för att uttrycka sig och för att förstå andra. Behov av AKK kan vara övergående behöver alternativ både för att uttrycka sig och för att förstå andra. Behov av AKK är konstant

Strategier för att underlätta kommunikation hos barn med kommunikationssvårigheter: Titta & lyssna: se vad personen gör Vänta & förvänta: stanna upp och visa förväntan med ansikte - kropp! Räkna till minst 20 Tolka & bekräfta: tolka och bekräfta vad personen kommunicerar eller gör Thunberg/Dart, 2013

Barnet i främsta rummet i hjälpmedelsverksamheten

Intervjuer med barn 2 enskilda intervjuer (1flicka 1 pojke 16 o 17 år) BUH:sbarn-och ungdomsråd (3 flickor 3 pojkar 17-18 år) Rostaskolan (1 flicka 5 pojkar 11-12år) Tullängsskolan (3 pojkar 17-20 år)

Frågeområden Bemötande Miljö Information Övrigt

Bemötande Hälsa på barnet först när besöket gäller barnet Fråga om förälder/närstående ska vara med hela tiden Tala direkt till barnet och inte genom förälder/närstående Bemöt barnet utifrån ålder och mognad. Ge möjlighet att välja om saker delas ut. Använd ett språk som barnet förstår och förklara det som är krångligt

Bemötande Använd bilder/rita i de situationer när något behöver förklaras Vid lång väntan ge en förklaring even värd/värdinna som talar om varför väntan blir längre Lyssna på barnet och ta in vad barnet säger Ge möjlighet/tid att ställa frågor Informera om vad besöket gäller, vad som ska hända, var man ska sitta och ungefär hur lång tid detta ska ta

Bemötande Berätta hur och var man kan hitta information Bra om man kan besöka vården på den ort man går i skolan och inte måste åka till sitt hemlän

Miljön Tillgång till dricka/chokladdryck och inte bara kaffe Tidningar till barn och ungdomar Spel t ex frågesport, kortlek Tavlor med mycket detaljer så man kan drömma sig bort Möjlighet att rita och måla TV, evflera och det ska vara ljud på den och det ska gå att byta kanal

Miljön Uppdelat väntrum, så man kan sitta lite ostört om man vill eller behöver lägre ljudnivå eller svagare ljus Skönare möbler t ex soffor med kuddar i eller fler fåtöljer så man inte behöver sitta bredvid någon okänd. Mjukare stolar. Fler eluttag för mobiler och datorer Tydligt hur och var man kan lämna åsikter gärna anonymt

Information Tydlig kallelse och sms som påminnelse inför besök där det framgår tid och plats för mötet samt vem man ska träffa Dator i väntrummet med information om vad som händer under ett besök t ex fem vanligaste besöken med information och bilder Bättre information om 1177 App om vårdinformation

Information Tekniska/medicinska termer ska förklaras Teckentolk bokas automatiskt från vårdgivaren när kallelse utgår Hemsida som utgår från verksamheten med ny/färsk information

Övrigt Om man ligger i ett undersökningsrum och väntar ska inga andra komma in dit som inte har med besöket att göra

Förslag till fortsatt arbete Arbetskamraterna inom Centrum för hjälpmedel får kunskap om barnkonventionen och konventionen för personer med funktionsnedsättning och hur de kan tillämpas i det dagliga arbetet Beslut tas om förslagen på ändringar av dokumenten för regler och riktlinjer Utforma en barnrättschecklista för beslut som ska tas inom Centrum för hjälpmedel

Förslag till fortsatt arbete Se över miljön, bemötandet och informationen utifrån de förslag som framkom i intervjuerna Förskrivarna får kunskap om barnkonventionen och konventionen för personer med funktionsnedsättning och hur de kan tillämpas i dagliga arbetet Öppna vägar för barn att göra sin röst hörs Göra olika kommunkationsstöd

Vid frågor kan ni kontakta någon av oss Eva Sund eva.sund@orebroll.se, 019-602 42 14 Margaretha Olstam margaretha.olstam@orebroll.se, 019-602 42 31 Kajsa Johansson kajsa.johansson@orebroll.se, 019-602 42 06

ÖREBRO LÄNS LANDSTING AKK-år med sikte på en kommunikativ habiliteringsmiljö Hur kan vi öka barns och ungas delaktighet i de insatser vi ger? Malin Puls logoped Anki Berlin - specialpedagog Barn- och ungdomshabiliteringen

ÖREBRO LÄNS LANDSTING Bakgrund till AKK-året (AKK Alternativ Kompletterande Kommunikation) Styrdokument och riktlinjer som vi är ålagda att arbeta efter. ÖLL:s program för funktionshinder frågor (Hälsa och livskraft för alla!) Barnkonventionen AKK-riktlinjer inom förvaltningen och BUH Rätten att kommunicera American Speech Language-Heraring Association, översatt av SÖK, Södraregionens Kommunikationsteam Barn- och ungdomshabiliteringen

ÖREBRO LÄNS LANDSTING AKK består alltid av tre delar Källa: SÖK, Södra regionens kommunikationsteam Brukare Redskap Omgivning Barn- och ungdomshabiliteringen

ÖREBRO LÄNS LANDSTING AKK-år på Barn och ungdomshabiliteringen i Örebro Syfte: Öka barn/ungdomars delaktighet i behandlingen. Barn- och ungdomshabiliteringen

ÖREBRO LÄNS LANDSTING AKK-året på Barn och ungdomshabiliteringen i Örebro : AKK riktlinjer Lättlästa kallelser Kartläggning/planering med bilder inför/under/efter IHP Läkare, kallelser, undersökning Pekkartor - yrkesgrupperna Pekkartor miljön Utbildning till personal Barn- och ungdomshabiliteringen

ÖREBRO LÄNS LANDSTING AKK-riktlinjer Inom Förvaltningen och BUH För att främja kommunikationen och den kommunikativa miljön samt öka delaktigheten i den vård vi ger. Handlar om det ansvar och vilka insatser verksamheterna erbjuder inom området kommunikation och AKK samt hur personalen bör bemöta de personer vi har kontakt med. Barn- och ungdomshabiliteringen

ÖREBRO LÄNS LANDSTING Råd till dig som möter personer med kommunikationssvårigheter http://www.orebroll.se/sv/halsa-och-vard/om-du-behovervard/habilitering/akk/ Barn- och ungdomshabiliteringen

ÖREBRO LÄNS LANDSTING Barn- och ungdomshabiliteringen

ÖREBRO LÄNS LANDSTING Barn- och ungdomshabiliteringen

ÖREBRO LÄNS LANDSTING Barn- och ungdomshabiliteringen

ÖREBRO LÄNS LANDSTING Barn- och ungdomshabiliteringen

ÖREBRO LÄNS LANDSTING Barn- och ungdomshabiliteringen

ÖREBRO LÄNS LANDSTING Kartläggning med bilder som stöd inför och under individuell habiliteringsplan Barn- och ungdomshabiliteringen

ÖREBRO LÄNS LANDSTING Barn- och ungdomshabiliteringen

ÖREBRO LÄNS LANDSTING Schema förberedelse på vem man kommer möta och vad man ska göra Barn- och ungdomshabiliteringen

ÖREBRO LÄNS LANDSTING Barn- och ungdomshabiliteringen

ÖREBRO LÄNS LANDSTING Barn- och ungdomshabiliteringen

ÖREBRO LÄNS LANDSTING Barn- och ungdomshabiliteringen

ÖREBRO LÄNS LANDSTING Barn- och ungdomshabiliteringen

ÖREBRO LÄNS LANDSTING Handrond Barn- och ungdomshabiliteringen

ÖREBRO LÄNS LANDSTING Pekkartor - miljö Pekkartor - yrkesgrupper Barn- och ungdomshabiliteringen

ÖREBRO LÄNS LANDSTING Barn- och ungdomshabiliteringen

ÖREBRO LÄNS LANDSTING Barn- och ungdomshabiliteringen

ÖREBRO LÄNS LANDSTING Barn- och ungdomshabiliteringen

ÖREBRO LÄNS LANDSTING Barn- och ungdomshabiliteringen

ÖREBRO LÄNS LANDSTING Barn- och ungdomshabiliteringen

ÖREBRO LÄNS LANDSTING Barn- och ungdomshabiliteringen

ÖREBRO LÄNS LANDSTING Barn- och ungdomshabiliteringen

ÖREBRO LÄNS LANDSTING Barn- och ungdomshabiliteringen

ÖREBRO LÄNS LANDSTING Barn- och ungdomshabiliteringen

ÖREBRO LÄNS LANDSTING Barn- och ungdomshabiliteringen

ÖREBRO LÄNS LANDSTING Barn- och ungdomshabiliteringen

ÖREBRO LÄNS LANDSTING Barn- och ungdomshabiliteringen

ÖREBRO LÄNS LANDSTING Barn- och ungdomshabiliteringen

ÖREBRO LÄNS LANDSTING Barn- och ungdomshabiliteringen

ÖREBRO LÄNS LANDSTING Barn- och ungdomshabiliteringen

ÖREBRO LÄNS LANDSTING Barn- och ungdomshabiliteringen

ÖREBRO LÄNS LANDSTING Barn- och ungdomshabiliteringen

ÖREBRO LÄNS LANDSTING Yrkesspecifika pekkartor Sjukgymnaster Arbetsterapeuter Sekreterare Specialpedagoger Logopeder Barn- och ungdomshabiliteringen

ÖREBRO LÄNS LANDSTING Barn- och ungdomshabiliteringen

ÖREBRO LÄNS LANDSTING Barn- och ungdomshabiliteringen

ÖREBRO LÄNS LANDSTING Barn- och ungdomshabiliteringen

ÖREBRO LÄNS LANDSTING Barn- och ungdomshabiliteringen

ÖREBRO LÄNS LANDSTING Utbildning samtalsmatta och Boardmaker Psykologer Kuratorer Logopeder Specialpedagoger Arbetsterapeuter Sjukgymnaster Barn- och ungdomshabiliteringen

ÖREBRO LÄNS LANDSTING Fortsatt AKK-arbete. AKK-inspiratörer inom förvaltningen, styrgrupp. Arbetsgrupp AKK, inom habiliteringen med repr. från yrkesgrupperna Introduktionsutbildning i AKK för nyanställda inom förvaltningen. Introduktion i AKK på habiliteringen. Barn- och ungdomshabiliteringen

ÖREBRO LÄNS LANDSTING www.orebroll.se/barnhab/akk I Power Point presentationen används PCS bilder, Mayer-Johnson Barn- och ungdomshabiliteringen

Må bra och ha god hälsa Delaktighet Vad kan en Syncentral göra? Syncentralens barn- och ungdomsteam Presentation: Temadag Sjulän Delaktighet för barn och unga, 2014-04-11 AnnMari Engman, arbetsterapeut Elin Lundin, arbetsterapeut Emma Varga, kurator

Identitet

Känslan av att vara annorlunda

Hur kan en Syncentral stötta för att stärka identitet och självkänsla hos barn och ungdomar med synnedsättning inklusive blindhet?

Hur kan en Syncentral arbeta hälsofrämjande kring lek, rörelse och fysisk aktivitet för barn och ungdomar med synnedsättning inklusive blindhet?

Kompisklubben Idrott, lek och rörelsegruppen

Kompisklubben

Idrott, lek och rörelsegruppen

Engagemang HUR SERVICE OCH VARDAGLIGA AKTIVITETER ÖVERENSSTÄMMERMED BARNENSOCHDE UNGAS FÖRUTSÄTTNINGAR OCH HUR DET SOM BJUDS GÖRS MENINGSFULLT

Vardagsbehov hos studenter med funktionsnedsättning 2014-04-11 Margareta Adolfssson Leg sjukgymnast, utvecklingsledare Habiliteringen Dalarna Fil dr i Handikappvetenskap, CHILD, Högskolan Jönköping margareta.adolfsson@hlk.hj.se

Studievardagen för studenter med Asperger syndrom Fallstudie/intervjuer Hur beskriver och förstår studenterna sin studievardag? På vilket sätt upplever studenterna det stöd som högskola/universitet erbjuder? SimmebornFleischer, A. (2012). Alienation and struggle: everyday student-life of three male students with Asperger Syndrome. Scandinavian Journal of Disability Research, 14(2), 177-194.

Vad innefattar studievardagen? Allt som är relaterat till studier, men också hushållsarbete matsituationer ekonomi fritid umgänge Studier och vardag är inte möjliga är sära på då studier påverkar studentens vardag och vice versa.

Svårigheter i studievardagen? Enkätsvar Asperger syndrom (n=16) Rörelsehinder (n=11) Hörselnedsättning (n=7) Hushållsgöromål 44% 36% 57% Mat 44% 27% 71% Fritidsintressen 56% 55% 86% Träffa vänner 56% 73% 86% Träffa familj 63% 36% 43% SimmebornFleischer, Adolfsson & Granlund. (2013). Students with Disabilities in Higher Education perceptions of support needs and received support: a pilot study. Int J Rehabilitation Research. 36(4), 330-338

Hitta bra sätt att göra vardagssysslorna på Stöd till studenter AS 14 svar RH 11 svar HN 7 svar Behov av stöd Erhållet stöd Behov av stöd Erhållet stöd Behov av stöd Erhållet stöd 6 1 4 0 1 0 Sätta igång att göra vardagssysslor 5 0 3 0 2 0 Städa 3 2 2 3 3 1 Diska 2 1 1 3 1 1 Byta lakan i sängen 3 1 1 3 1 0 Tvätta 5 1 1 2 2 1 Stryka 1 0 1 3 1 1 Planera inköp av mat 2 0 2 3 3 0 Handla mat 1 2 2 3 1 1 Beslut om vad du ska äta 5 0 0 0 2 0 Laga mat 5 2 0 2 2 1 Komma iväg utanför hemmet 2 0 3 1 1 0 6

Gemensamma erfarenheter för studenter med Asperger Syndrom, Rörelsehinder, Hörselnedsättning Stress och koncentrationssvårigheter Social begränsning Trötthet

Trötthet hos studenterna Student grupp Asperger syndrom Rörelsehinder Hörselnedättning Orsak till trötthet Sömnsvårigheter. Tar längre tid att göra saker Värk/smärta. Fysiska svårigheter. Tar energi att göra saker Kopplat till anspänning att höra/oro att inte höra Stöd som erhållits Hälso- och sjukvård. Medicinering. Psykiatriker och legitimerad psykolog. Hälso- och sjukvård. Medicinering. Hjälpmedel eller någon form av träning. Läkare, arbetsterapeut, sjukgymnast. Stöd från högskolan. Lärare får mikrofon som kopplas till hörslinga. Lärare upprepar det andra studenter frågar osv.

Beskrivningar av Asperger Syndrom ICF komponent ICD och Brukar-org. Studenter DSM + Hab d1 Lärande och tillämpa kunskap 9 0 8 d2 Allmänna uppgifter och krav 4 2 4 d3 Kommunikation 3 1 5 d4 Förflyttning 2 1 4 d5 Personlig vård 2 0 2 d6 Hemliv 3 0 3 d7 Relationer 4 3 6 d8 Viktiga livsområden 3 1 2 d9 Samhällsgemenskap 1 1 1 Antal kategorier inom varje komponent Adolfsson& SimmebornFleischer (2013, Online Aug 19). Applying the ICF to identify requirements for students with 9 Asperger syndrome in higher education. Developmental Neurorehabilitation,0(0), 1-13.

Man vill ju klara sig själv Studievardagen för studenter med Asperger syndrom i högre studier Ann Simmeborn Fleischer Avhandling 2013. Högskolan i Jönköping Vill du ha hjälp? - Nej tack gärna! Att ge stöd till personer med adhd och Asperger syndrom Lindberg, C., Carlberg Söderlund, J., Lindberg A., Valsö, M. Gothia Forbildning2014

Upplevelse av studievardagen Kamp Studier och dagliga intressen Specialintressen Stöd Strategier Framtid Utanförskap Identitet Diagnos Mobbning Ensamhet Fritid Ann SimmebornFleischer, 2012

Sjuläns temadag: Delaktighet för Barn och Unga 11 april 2014 i Örebro Patrik Arvidsson, leg psykolog och medicine doktor i handikappvetenskap

Fyra hälsovårdsstrategier PREVENTIVT BOTANDE REHABILITERANDE STÖDJANDE (Stucki et al, 2007)

Perspektiv på funktionshinder Individrelaterade (medicinska) modeller Omgivningsrelaterade (sociala) modeller Integrativa/relativa modeller (ICF, AAIDD m.fl.) Både och? Varken eller?

ICF: International classification of functioning, disability and health (WHO, 2001, 2007) AAIDD: American association on intellectual and developmental disabilities (AAIDD, 2010)

Bedömning av delaktighet hos personer med lindrig utvecklingsstörning

Vad är delaktighet? Sociologiska rötter Utvecklingspsykologiska rötter

Hur kan delaktighet bedömas?

Delaktighet Definition enligt ICF: Engagemang (involvement) i livssituationer Bedöms som deltagande (performance) För den kliniska nyttan: också en bedömning av upplevelsen av deltagandet, hur viktigt?

Strukturerad intervju/muntlig enkät Deltagandet (performance): Hur ofta gör du? Är det så ofta som du själv vill? Upplevelsen av (importance): Hur viktigt tycker du att det är? Är det viktigt för dig att få göra det oftare? Nio olika livsdomäner (ICF s) Sammanlagt 68 items

Mått (tregradig skala) 0 1 2. Gör aldrig Gör ibland Gör ofta Inte viktigt Lite viktigt Viktigt

Vilka har jag träffat? 69 personer Ålder Kön 16-40 år Medel=24.2 47% kvinnor 53% män IQ Range: 56-76 Medel= 67.5 -Allahar någon form av stöd i boende - Alla har någon form av stöd i skola/daglig sysselsättning

Mått Delaktighet: Gör ofta Viktig delaktighetsinskränkning: Tycker viktigt men gör sällan/aldrig (Antal aktiviteter av 68)

Delaktighet (Gör ofta och så ofta man själv vill) Delaktighet % (Gör ofta) Kläpåsig 96 Gå på toaletten 91 Äta och dricka 86 Duscha och tvätta sig 89 Komma i tid(till saker man själv bestämt) 86 Plocka upp små saker 83 Borsta tänderna 77 Sköta hår och naglar 77 Lyssna på musik 72 Komma i tid till skola/arbete 71 N=69 (Arvidsson et al, 2013)

Viktiga delaktighetsinskränkningar (Gör sällan/aldrig men tycker är viktigt). Delaktighetsinskränkning % (Gör inte men tycker viktigt) Åka på semester 58 Hantera stress 53 Köra bil 49 Bosom man vill 46 Umgås med syskon 46 Arbeta med lön 38 Vara ute i naturen 34 Umgås med föräldrar 33 Besöka restaurang eller kafé 31 Umgås med vänner 31 N=69 (Arvidsson et al, 2013)

Viktiga delaktighetsinkränkningar Korrelationer Generellt välbefinnande - 0.56* IQ -0.07 Tidsuppfattning - 0.03 Spearman Rangkorrelation N=69 *) Signifikant p<0.01 (Arvidsson et al, 2013, Disability and Rehabilitaiton)

Självskattningar vs. Proxyskattningar Skillnader Själv Proxy (Wilcoxon Sign Ranks Test) Delaktighet Medel Median 30.7 31 30.4 30 Z= -.045 p=.964 Delaktighets- Medel inskränkning Median 13.8 14 10.6 10 Z= -2.562* p=.010 *) Signifikant p<0.01 N= 40 med utvecklingsstörning + 40 proxy (Arvidsson, under review)

Tack! patrik.arvidsson@lg.se

Samarbetsorienterat lärande med vägledande kamrater Kajsa Jerlinder, fil.dr. universitetslektor 2014-04-11

Varför detta projekt? Samarbetsprojekt Skolsituationen för elever med funktionsnedsättning - Ämnet idrott och hälsa sticker ut (Nygren 2008, Skolverket 2009, Skolinspektionen, 2012, Paulsson & Stenberg, 2009, Jerlinder, Danermark & Gill 2010) Öka vår kunskap Många vuxna färre kamratrelationer Bubblekid Flera studier i USA och några i Europa om peer tutoring

Samarbetsorienterat lärande Barn vill vara med i en gemenskap tillsammans med andra barn. I lek och samspel med andra barn utvecklas förutom motoriken också fysiska, sociala, emotionella, kognitiva och språkliga förmågor; grundfärdigheter som allt lärande bygger på. Samspel och lek påverkar den sociala kroppsuppfattningen och är nära kopplad till elevens identitetsskapande. Goda resultat i lärande i heterogena grupper.

Delaktighet i samarbetsorienterat lärande Delaktighet är något som sker i en gemensam aktivitet, inte bara en närhet i fysiskt utrymme(jansson, 2011) fysisk, social och icke-verbal Horisontell delaktighet och vertikal delaktighet Kamratkultur / Undervisningskultur

Våra vägar in i projektet Kan delaktigheten påverkas mellan elever med och utan funktionsnedsättning på idrottslektionerna, liksom klassklimatet och engagemanget i aktiviteterna. Förändras de sociala interaktionerna? Lärdomar och framgångsfaktorer från projektet i en skrift från SPSM.

Vad gjorde vi? 4 klasser i år 1 4 på tre olika skolor Följde idrottlektionerna under knappt ett läsår 1 gång/vecka (20 + lektioner per klass, 20-30 minuter video/lektion) Baseline - Registrerade och observerade interaktioner

Vad gjorde vi? Forts. Kamratutbildning 3 tillfällen a ca 30-40 minuter Mellan 8 14 elever i varje klass valde att gå utbildningen De ordinarie pedagogerna var ansvariga för utbildningen. Registrerade och observerade interaktioner. The Computerized Evaluation Protocol of Interactions in Physical Education (CEPI-PE) (Klavina, 2011). Fältanteckningar och intervjuer

Resultat Fler interaktioner mellan elever med och utan funktionsnedsättning Färre interaktioner mellan lärare och elev med funktionsnedsättning Mer aktivitet, större engagemang och fler samhandlingar i aktiviteter som var samarbetsorienterade. Ett mer ändamålsenligt stöd när kamraterna hjälpte varandra än när vuxna gav sitt stöd. Större trygghet att vara delaktig i gemenskapen för elev med rörelsehinder. Ex

Resultat Vad har du lärt dig? att hjälpa till när andra har lite svårt - och det gör mig glad att hjälpa andra Pojke i år 2 jag har lärt mig att bli en bättre kompis man visste ju redan att man skulle göra det här med att säga snälla saker men nu har man ju lärt sig hjälpa till på ett annat sätt att göra det Pojke i år 4 Om det är ett hinder som är svårt för någon, vad gör man då? då kan man hjälpa den upp på hindret eller säga kom igen... sätt foten där eller där Flicka i år 2

Resultat det är inte bara X de hjälper utan dom hjälper alla.. det smittar av sig på de andra eleverna i klassen - som inte gått kamrat-utbildningen, att det genomsyrar liksom hela klassen. Det blir liksom en helt annan anda. De hjälper verkligen varandra på ett annat sätt och jag tror att det här projektet, det har liksom spridit sig till alla elever i klassen. Idrottslärare A det har påverkat mig i min roll och våra roller har ju jag sett med andra ögon det blir mer tydligt när man är så medveten om vad det är man skall jobba med Idrottslärare B

Resultat Ja, i en klass är jag säker på att det har påverkat de eleverna som gått här deras självkänsla de behövde känna att de kunde hjälpa någon annan, fylla en funktion och få känna sig duktiga, för de trodde inte så gott om sig själva. Det har hänt mycket med den gruppen under året. Jag vill ju gärna tro att det faktiskt har varit att vara kamratstödjare och hjälpa en kompis på idrotten och få med den, har varit väldigt gott för den gruppen. Andra lärdomar ni gjort? Skolan har synliggjort egna brister och osynliga barriärer Vilket förhållningssätt vill vi ha? Vilken är vår värdegrund? Rektor

Video Exempel

Reflektioner Oro för tidsåtgång vinster i klassklimat Elever lade sin energi på att vara en god kamrat Kvarvarande effekter efter projektet avslutats

Publikationer i samband med projektet Text Klavina, A,, Jerlinder, K., Kristen, L., Hammar, L., Soulie,T. (2013). Cooperative oriented learning in inclusive physical education. European Journal of Special Needs Education. Hammar, Lena (2013). Lära tillsammans: samarbetsorienterat lärande för ökad delaktighet : lärdomar från studien Samarbetsorienterat lärande med vägledande kamrater. Härnösand

Text

Framgångsfaktorer Organisation: Att alla led i skolans verksamhet är engagerade Gemensam grundsyn Två pedagoger Pedagoger: Goda relationer mellan elever och pedagoger Pedagogers kunskap och förståelse Höga förväntningar Samarbetsorienterat lärande Struktur, tydlighet och ramar Pedagogiska reflektioner

Framgångsfaktorer Individ grupp: Alla elever ges möjlighet att ta ansvar Eleverna är viktiga kompetenta och ges möjlighet att vara delaktiga Ändamålsenligt materiel

Slutligen Eleverna utmanades i att lösa uppgifter och problem tillsammans, ett kreativt klimat skapades. Positivt upplevd förändrad kamratkultur (Jansson, 2011), horisontell delaktighet. Bättre möjligheter till sociala gemenskaper. Skolan har synliggjort egna brister och osynliga barriärer Vilket förhållningssätt vill vi ha? Vilken är vår värdegrund? Rektor

Tack!

Referenser Hammar, Lena (2013). Lära tillsammans: samarbetsorienterat lärande för ökad delaktighet : lärdomar från studien Samarbetsorienterat lärande med vägledande kamrater. Härnösand Jansson, U. (2011). Togetherness and Diversity in Pre-school Play. International Journal of Early Years Education, 9 (2), 135-143). Jerlinder, K., Danermark, B., Gill, P. (2010) Swedish primary-school teachers' attitudes to inclusion - the case of PE and pupils with physical disabilities, European Journal of Special Needs Education, 25: 1, 45 57 Klavina, A. (2011). Development and Initial Validation of the Computerized Evaluation Protocol of Interactions in Physical Education. Measurement in Physical Education and Exercise Science, 15(1), 26-46. Klavina, A,, Jerlinder, K., Kristen, L., Hammar, L., Soulie,T. (2013). Cooperative oriented learning in inclusive physical education. European Journal of Special Needs Education. DOI:10.1080/08856257.2013.859818. Nygren, G. (2008). Skolvardag med rörelsehinder. En etnologisk studie. Rapportserie Forum för skolan. Uppsala universitet. Paulsson, K. & Stenberg, L. (2009). Särskild, särskiljd eller avskiljd: om skolsituationen för elever med rörelsehinder : slutrapport, kortversion. Ljungbyholm: Unga RBU-are.: Specialpedagogiska skolmyndigheten (Härnösand) Skolverket (2009). Vad påverkar resultaten i svensk grundskola? Kunskapsöversikt om betydelsen av olika faktorer. Stockholm: Fritzes. Skolinspektionen (2012). Idrott och hälsa i grundskolan [Elektronisk resurs]: med lärandet i rörelse. Stockholm: Skolinspektionen.

BARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING Habiliteringen Mora Leg.Psykolog Inger Kärnekull-Jakobsson 2014 Barn 6 13 år Diagnoser: Adhd, autismspektrum, lindrig och måttlig utvecklingsstörning, Cp, EDS m.fl Psykolog Inger Kärnekull- Jakobsson

Detta är jag Jag heter Inger. Jag tycker om barn, hundar och blommor. Jag tycker också om att sjunga, laga mat till mina vänner och familj. Jag tycker inte om att skynda mig Jag tycker inte om människor som är elaka mot andra. Jag är ganska gammal, men hoppas att jobba på Habiliteringen ett år till Habiliteringen i Mora är ett ställe där vi hjälper barn. Det finns många som jobbar här Jag är psykolog. Jag undersöker vad Du är bra på, vad Du har svårt med och vad Du behöver hjälp med. Psykolog Inger Kärnekull- Jakobsson

Min värderingsgrund Finna mening Viktor Frankl Mötet Martin Buber Psykolog Inger Kärnekull- Jakobsson

Varför barnanpassad återgivning av utredning? Etisk fråga Barns rätt till kunskap Barns behov av kunskap Delaktighet Transition Psykolog Inger Kärnekull- Jakobsson

Möte med barnet Vet Du varför Du är här? Testning Samtal Hur barnet medverkar Psykolog Inger Kärnekull- Jakobsson

Vad är barnanpassad återgivning av utredning? Berättelse i skrift med bilder om vad barnet är bra på/har lätt för, egenskaper, har svårt med och vad barnet behöver hjälp med. Diagnos med en kort förklaring. Samtal i dialogform med barnet, föräldrarna sitter med, Kat-Kit fungerar som hjälp i samtalet. Psykolog Inger Kärnekull- Jakobsson

Föräldraprocessen Föräldrarna måste ha accepterat min utredning Föräldrar får hjälp att förstå Psykolog Inger Kärnekull- Jakobsson

Föräldraformulär inför barnanpassad återgivning Tänk till kring de saker ditt barn har lätt för, tycker om att göra eller något som är ett stort intresse respektive saker som är svårt för barnet eller som han/hon inte tycker om att göra. Försök att hitta ungefär lika många punkter på båda områdena. Vi vill också veta vad ditt barn behöver hjälp med: hemma, på fritiden och i skolan. har lätt för/är bra på/egenskaper: har svårt för: behöver hjälp med: Psykolog Inger Kärnekull- Jakobsson

Underliggande principer Barn med ovanstående diagnoser har svårt att enbart lyssna och att vara uppmärksamma mer än korta stunder. De blir hjälpta av ett material med kortfattad skrift och bilder. Det visuella stödet finns kvar. Redovisningen måste vara kortfattad. Psykolog Inger Kärnekull- Jakobsson

Underliggande principer Förklaringar måste anpassas utifrån nivå på barnets tänkande. Barnet ska informeras om lagligt stöd i framtiden, LSS. Man kan behöva träffa barnet flera gånger. Presentationen måste ge hopp inför framtiden. Psykolog Inger Kärnekull- Jakobsson

Barnens reaktioner.

Behandlaren Erfarenheter av att prata med barn Att hitta ett språk som ej går över huvet på barnen Att hitta en syn på livet med funktionsnedsättningen som behandlaren kan stå för Extra tid ADHD, autism, utvecklingsstörning. CP och progredierande muskelsjukdomar m.m.

Ur föräldraintervjuer Jag har fått tips om hur man berättar utan att krångla till det. Jättebra att säga vad det är barnet har, att barnet får en diagnos och vad det är bra på. Det är en befrielse att få en diagnos, att man gör klart för dom varför dom är annorlunda Han stoppar in det han hör i något fack, du gav honom pusselbitar. Du kan se saker som jag inte ser, svagheter som han behöver hjälp med, jag har blivit trygg med hans svagheter. Han behöver inte den här depressionen och oron över framtiden, det finns andra som kommer att hjälpa honom när jag inte längre kan. Psykolog Inger Kärnekull- Jakobsson

Pilotstudie 7 barn 7-12 Vad minns barnen? Hur ser en dag ut? Hur kändes det? En kan en av sina diagnoser Barnen har det hyggligt Psykolog Inger Kärnekull- Jakobsson

Barnintervjuer Barnen kom inte ihåg vad vi pratat om Barnen kunde snabbt beskriva en känsla det hade under samtalet med hjälp av en bild Psykolog Inger Kärnekull- Jakobsson

Känslor Fem barn kände sig Glada, stolta, trygga Ett barn kände sig Arg, glad, ledsen Ett barn kände sig lugn, ganska lycklig Psykolog Inger Kärnekull- Jakobsson

Flicka med autism, känsla i början av samtalet Psykolog Inger Kärnekull- Jakobsson

Flicka autism känsla i slutet av samtalet Psykolog Inger Kärnekull- Jakobsson

ASTRID LINDGREN MAN KAN INTE ÖKA PÅ LÖGNEN I ETT BARNS LIV. Det enda som är trösterikt i längden är vuxna som svarar adekvat. Och ju jobbigare och mer kaotisk vardagen är desto fastare och mer uppriktig måste svararen vara. Det måste finnas något att hålla sig i. Psykolog Inger Kärnekull- Jakobsson

Kontakt Leg psykolog Inger Kärnekull-Jakobsson Mail: ikjorsa@gmail.com Mobil: 070-3150659 Psykolog Inger Kärnekull- Jakobsson

Projekt Verktyg och metoder för att underlätt samtal med barn och unga. http://www.skane.se/public/ HAB/5- Omoss/FoU/rapporter/fourapport -2012nr04.pdf Delaktiga barn och unga, sök på Google

T. 10 år Har lätt för/är bra på: Att vara glad och positiv och hjälpsam. Cykla och simma Ha ordning på sina saker Data och TV-spel som han gillar Skriva fint och läsa Sjunga Psykolog Inger Kärnekull- Jakobsson

Har svårt med: Att sitta stilla Förändringar Att berätta vad som hänt Förstå det som händer med kompisar Lagsporter Tygla sitt humör Psykolog Inger Kärnekull- Jakobsson

Behöver hjälp med: Lugn och ro, inte så mycket intryck som stör Gott om tid för att träna det som ska läras in Veta vad som ska hända Eget schema Stöd och beröm av vuxna/assistent i skolan Att tolka sociala kontakter med andra barn Psykolog Inger Kärnekull- Jakobsson

Diagnoser När man har det lätt och svårt med samma som du, kallar man det för lindrig utvecklingsstörning, adhd och autismliknande tillstånd. Psykolog Inger Kärnekull- Jakobsson

Utvecklingsstörning Utvecklingsstörning handlar om hur hjärnan fungerar. Man behöver mer tid och mer hjälp än andra för att lära sig saker. Man behöver lära sig på ett särskilt sätt. Man har känslor som alla människor. Alla med utvecklingsstörning är inte likadana. En del har stora svårigheter. Andra kan lära sig läsa och skriva och ta körkort när de blir vuxna. Psykolog Inger Kärnekull- Jakobsson

Med rätt människor omkring Dig kan Du få ett bra liv! Var stolt över Dig själv! Mifforadio

Adhd Adhd är en förkortning av fyra engelska ord och betyder svårt att koncentrera sig och vara stilla. Psykolog Inger Kärnekull- Jakobsson

Autism Autism är: Svårigheter att förstå hur andra tänker. Vilja ha kompisar men att inte veta riktigt hur man gör. Ha det jobbigt i stora grupper. Vissa saker kan man vara väldigt bra på. Psykolog Inger Kärnekull- Jakobsson

Man kan inte hjälpa att man ha de här svårigheterna. Man är född med dem. Man har rätt att få hjälp hela livet. Psykolog Inger Kärnekull- Jakobsson

Ur samtal med T och modern när han är 12 år, habiliteringsplanering Vad har du lärt dig på Habiliteringen? Jättemycket bra saker. Ni har lärt mig fatta hur jag är. Lärt mig vad jag ska göra och vad jag inte ska göra Vad vill du har hjälp med framöver? Lite blandat som jag inte kan Jag vill komma till dig så länge du orkar. Psykolog Inger Kärnekull- Jakobsson

Ur samtal med T och modern när T är 14 år Hemma Ganska bra, får nästan göra som jag vill Skolan Mycket bättre sen jag bytte skola, allt! Vänner Fått mer vänner gått på Disco Modern T mycket gladare sen han bytte skola T behöver lära sig mera att säga nej Psykolog Inger Kärnekull- Jakobsson

Vad händer när barn sätter egna mål för behandling? Kristina Vroland Nordstrand Ann-Christin Eliasson Ulla Johansson Lena Krumlinde-Sundholm Karolinska Institutet Kristina Vroland Nordstrand 14 april 20141

Bakgrund Studier som utvärderat effekten av målinriktad träning visar positiva resultat Barn kan sätta egna behandlingsmål och deras uppfattning om prioriterade mål skiljer sig ofta från föräldrarnas Känsla av att äga målet, påverkar vårt utförande positivt Kristina Vroland Nordstrand 2014-04-14

Syfte Att utvärdera om det är någon skillnad i effekter av målinriktad träning beroende av om barnet sätter egna mål eller om målen är satt av föräldern för barnet. Kristina Vroland Nordstrand 14 april 2014 3

Design Randomiserad studie Två grupper Barn-mål gruppen Föräldrar-mål gruppen Tre mål formulerades för varje barn Kristina Vroland Nordstrand 14 april 2014 4

Målformuleringsinstrument Canadian Occupational Perfromance Measure (COPM) Perceived Efficacy and Goal Setting System (PEGS) Kristina Vroland Nordstrand 2014-04-14

1 2 3 4 Mycket som det här barnet Lite som det här barnet Lite som det här barnet Mycket som det här barnet Kan inte Kan Kristina Vroland Nordstrand 2014-04-14

Kristina Vroland Nordstrand 2014-04-14

Goal Attainment Scale (GAS) Mycket bättre än förväntat (+2) Bättre än förväntat (+1) Mål (0) Förbättring (-1) Start (-2)

Bedömningsinstrument Goal Attainment Scale (GAS) Logg-bok Föräldrar enkät Pediatric Evaluation of Disability Inventory (PEDI) Kristina Vroland Nordstrand 14 april 2014 9

Tillfrågades (n=46) Randomiseringen Tackat nej (n=12) Randomiserade (n=34) Barn-mål gruppen (n=18) Föräldrar-mål gruppen (n=16) Analyserade (n=17) Analyserade (n=15) Kristina Vroland Nordstrand 14 april 2014 10

Procedure start slut Uppföljning (5 månader) Baslinjen Utb. PEGS/COPM GAS PEDI CA VIDEO Kristina Vroland Nordstrand 14 april 2014 11

Förbättrad förmåga med träning Hitta strategier Kunskap om min förmåga Individuella förutsättningar Aktiviteten Förenklas Delas upp Förändra ordningen Uteslutas Stödjas Miljön Anpassas Tydlig struktur Rätt prylar Kunskap Bemötande Kristina Vroland Nordstrand 14 april 2014 12

Deltagare Barn-mål gruppen (n=17) Ålder medelvärde (SD), år 9 (1.3) 9 (1.3) Kön n Flickor 11 10 Pojkar 6 6 Föräldrar-mål gruppen (n=16) Funktionsnedsättning n Rörelsehinder 10 10 Utvecklingsstörning 5 4 Neuropsykiatrisk problematik 2 2 PEDI Hjälpbehov medelvärde (SD) Personlig vård 72.2 (14.3) 65.9 (14.0) Rörelse förmåga 86.2 (17.5) 81.8 (20.4) Social förmåga 81.7 (17.3) 80.6 (19.0) Antal träffar med arbetsterapeut n under studien, median (range) 8 (5-9) 8 (6-10) Antal dagliga tränings tillfällen n under studien, median (range) 53.5 (18-90) 63.5 (27-123) Kristina Vroland Nordstrand 14 april 2014 13

Antal mål Barnens mål skiljer sig från de mål som sätts av föräldrar 40 35 30 25 20 15 Barn Föräldrar 10 5 0 Dagliga aktiviteter Skola Fritid Kroppsfunktion Kristina Vroland Nordstrand 14 april 2014 14

T-score Barn når sina mål, måluppfyllelsen är stabil över tid 70 60 50 40 child-goal parent-goal 30 20 baseline post intervention follow-up Kristina Vroland Nordstrand 14 april 2014 15

Antal föräldrar Barnen förbättrades mer än förväntat 10 9 8 7 6 5 4 barn-mål föräldrar-mål 3 2 1 0 Mindre än förväntat 1 2 3 4 5 Mer än förväntat Kristina Vroland Nordstrand 14 april 2014 16

Varför ska barn sätta sina egna mål för behandling? Barn tillför frågeställningar/mål som vi annars missar Barn når sina egna mål Barnens förmåga att utföra de aktiviteter de valt som mål förbättras och är stabil över tid Barnen förbättrades mer än förväntat Kristina Vroland Nordstrand 14 april 2014 17

Tack för uppmärksamheten!

Tejping som kommunikationsverktyg tillsammans med ungdomar med grav hörselnedsättning när gemensamt språk saknas. Kerstin Engström, leg psykolog Hörsel- och dövverksamheten Barn- och ungdomshabiliteringen

Hörsel- och dövverksamheten HDV Personal: Specialpedagog 75% (100%) Logoped 100% Kurator 90 % Psykolog 100% Teckenspråkslärare 100% HDV arbetar med barn och ungdomar 0-20 år från hela Örebro län. HDV har vårdåtagande för ca 165 barn och ungdomar och deras familjer. Barn- och ungdomshabiliteringen

Hörsel- och dövverksamheten HDV Ca 40% av barnen och ungdomarna med vårdåtagande i HDV har annan kulturell bakgrund och har kommit till Sverige från många olika länder. Vi använder språktolk i kontakten med 34% av de 165 barnen och ungdomarnas familjer. Vid möten med flera av barnen och ungdomarna och deras föräldrar använder vi oss av både teckenspråkstolk och språktolk samtidigt, dvs dubbeltolkning. Barn- och ungdomshabiliteringen

Dagens fokus: 15-tal ungdomar i 15-18-årsåldern med grav hörselnedsättning eller dövhet Ungdomarna har varit i Sverige en kortare tid Några ungdomar har kommit till Sverige tillsammans med sina föräldrar och syskon Några ungdomar har kommit till Sverige tillsammans med syskon i tonåren eller med vuxna syskon Några ungdomar har kommit till Sverige ensamma för att förenas med föräldrar och syskon som de inte träffat på många år Barn- och ungdomshabiliteringen

Ungdomarnas kommunikation med oss i HDV Vi saknar gemensamt teckenspråk Vi kan inte kommunicera med hjälp av teckenspråkstolk Vi saknar gemensamt skriftspråk Vi kan inte kommunicera genom att skriva Vi saknar gemensamt talat språk Vi kan inte kommunicera med hjälp av språktolk Barn- och ungdomshabiliteringen

Kontakt och delaktighet vid första mötet Vi vill ha direktkontakt med ungdomen vid vårt första möte Vi vill att ungdomen ska få möjlighet att själv vara aktiv vid vårt första möte Vi vill att ungdomen ska få möjlighet att presentera sig själv Barn- och ungdomshabiliteringen

TEJPING KAN ANVÄNDAS FÖR ATT Visa nätverket Berätta individens och familjens historia Visa upp en konfliktsituation mellan familjemedlemmar eller skolkamrater Visa upp en inre konflikt eller ett inre dilemma Prova ut alternativa lösningar Hitta resurser på både yttre och inre plan Traumabearbetning Barn- och ungdomshabiliteringen

TEJPING MED SYFTE ATT SKAPA KONTAKT Vi använder Tejping som kontaktskapande metod Vi ger möjlighet till Samhandling Vi improviserar och skapar tillsammans det material vi behöver Vi skapar kontakt utifrån det vi kan göra i stunden Vi använder oss av oss själva som modeller Vi använder oss av ögonkontakt, kropps-språk och mimik Barn- och ungdomshabiliteringen

Barn- och ungdomshabiliteringen

Barn- och ungdomshabiliteringen

Barn- och ungdomshabiliteringen

Barn- och ungdomshabiliteringen

Barn- och ungdomshabiliteringen

Barn- och ungdomshabiliteringen

Barn- och ungdomshabiliteringen

Barn- och ungdomshabiliteringen

En familj med höghus! Bil pappa kör till skolan! Barn- och ungdomshabiliteringen

En scen med hus och familjen Skola med pojken Bil med tre barn, barnens hus Barn- och ungdomshabiliteringen

Hus och familj 5 barn Skola många barn kompisar Stadsbuss Visa om kompisar hemma INGA KOMPISAR FINNS DET HEMMA Fotboll med syskon Barn- och ungdomshabiliteringen

Sammanfattningsvis om vårt första möte Vi använder Tejping för att skapa kontakt genom samhandling. Ungdomarna får presentera sig själva. Vi utgår från HÄR och NU och utvidgar vårt frågande. Vilka är i rummet nu? Visa oss din familj? Hur kom du hit till mötet? Var bor du? Visa oss viktiga personer för dig? Var är din skola? Vi ställer frågor: Vem? Var? Hur? Kan du visa oss? Barn- och ungdomshabiliteringen

Att få berätta om sig själv och uttrycka vad man vill och inte vill! Vi fortsätter vid våra kommande möten och utvidgar det här arbetssättet så att ungdomarna kan uttrycka sig själva, berätta mer om sig själva och visa oss vad de vill och inte vill! Ungdomarna lär sig mer och mer teckenspråk så att vi kan använda teckenspråkstolk i våra kontakter. Vi använder ändå konkret material för att förstå varandra rätt och undvika missförstånd. Med Tejping som kommunikationsverktyg kan ungdomarna beskriva och berätta vad som har hänt. Vi kan beskriva och visa för ungdomarna vad som planeras tex att psykologen ska besöka ungdomen på skolan. Ungdomarna kan göra val tex välja vad de vill göra på fritiden. Barn- och ungdomshabiliteringen

Flickas skola Resa hem i taxi med rullator Lägenheten Barn- och ungdomshabiliteringen

Barn- och ungdomshabiliteringen

Anlita barn och unga som experter, rapport från ett modellområde i projektet Delaktiga barn och unga Anita Nyquist, verksamhetsutvecklare Barn- och ungdomshabiliteringen, Landstinget i Värmland 2014-04-11 anita.nyquist@liv.se

Delaktiga barn och unga Handikappförbundens projekt Finansierat av Allmänna arvsfonden www.handikappforbunden.se/barn

Bakgrund Funderat på formerna för ett barn- ungdomsråd Styrkort Kruxet var. Geografisk spridning Olika åldrar o tillstånd men ännu mer sådant representativitet expertis engagemang

Vår idé Expertgrupp för specifika utvecklingsfrågor Bidra kring det man specifikt har erfarenhet av o engagemang för Rekryteringen blir tydligare Engagemanget stort Uppdraget avslutas Nya frågor nya grupper fler är med och påverkar, fler stärks En modell för barns delaktighet inflytande på organisationsnivå som vi kan vidareanvända

Arbetssätt- Experthjälpen Förberedelser viktigt: Precisera vad behöver belysas, utvecklas Inspirerande o tydlig inbjudan där omfattningen framgår Rekrytering riktad och öppen Förankring föräldrar Arvode presenteras från början

Arbetssätt- Experthjälpen Mötas som experter förberett, snyggt Olika delteman om frågan är stor Starta med något riktigt samlande Regelbundna ganska täta träffar Kul och varierande arbetssätt Återkoppling - Tidsaspekten viktig

Informera Agera Följa upp Arbetssätt- efter

Vi ville att barn och unga: ska veta varför de kommer till oss ska veta vad de kan få för hjälp från oss ska vara med och bestämma /om man inte vill slippa/ Vi ville veta hur vi ska bli bättre på att se till att det blir så! Vi ville också pröva en modell för att anlita barn och unga som experter för att utveckla verksamheten

Erfarenheter och resultat- Experthjälpen Hur man möts Vem kan hjälpa mig med vad Diagnos Barn och ungdomar Tillför viktig kunskap Hjälper oss också att skala bort Olikheter i gruppen en styrka Barns röster sätter fart på vuxna Stärkta barn och ungdomar Arbetet också viktigt för föräldrar Expertgrupper En metod för barns delaktighet Informationsmaterial - tipsböcker

Tips till personal - Prata med mig och inte bara med mina föräldrar! - Ni måste vara snälla. Vi märker det på ansiktsuttryck, kroppsspråk, röst och beteende. - Vi vill veta lite om dig. Nåt om vad du gillar och om du gjort nåt speciellt. Vi vill också veta hur länge du har jobbat på hab. - Gör en dagordning i början. Då kan vi bestämma vad vi ska prata om. Sen kan vi skriva upp det och kolla av allt på slutet. - Prata långsamt och tydligt ibland förstår vi inte vad ni säger. Fråga oss! Ni kan lära er av våra erfarenheter. Ni vet ju en del om olika funktionshinder, men ni kanske vill veta mer.

Tips till föräldrar och personal - Vuxna kan vara rädda för att barn ska bli ledsna om dom berättar. Du kanske är osäker för att du inte har alla svar. Men man behöver inte vara rädd för att säga vad diagnosen heter. - Berätta för vi vet ändå! Man förstår tidigt att man är annorlunda. Det är lättare att förstå om man vet varför. - Vi vill vara med och bestämma, men det kan vara svårt för oss att veta hur. Därför är det viktigt att ni hittar på olika sätt för oss att påverka. - Ibland kan det vara jobbigt att vara med och bestämma och då vill man kanske inte. Tänk på att vi lever här och nu! - Det som var nyss för dig kanske känns länge sen för mig.

Tack anita.nyquist@liv.se

ÖREBRO LÄNS LANDSTING Barn och ungdomsrådet Barn och ungdomshabiliteringen Örebro start 2010 Barn- och ungdomshabiliteringen

ÖREBRO LÄNS LANDSTING Barnkonventionen Artikel 12 Varje barn har rätt att uttrycka sin mening och höras i alla frågor som rör henne/honom. Barnets åsikt ska beaktas i förhållande till barnets ålder och mognad. Barn- och ungdomshabiliteringen

ÖREBRO LÄNS LANDSTING Varför startade vi? Göra barn och ungdomars röst hörd på Barn- och ungdomshabiliteringen. Barn och ungdomars synpunkter tas tillvara i det vardagliga arbetet, i förändringar och utveckling av verksamheten. Barn- och ungdomshabiliteringen

ÖREBRO LÄNS LANDSTING Hur startade vi? Information Barn och ungdomar tillfrågades Representerar sig själva Lära känna varandra Planera tillsammans Barn- och ungdomshabiliteringen

ÖREBRO LÄNS LANDSTING Hur gör vi? Ses två måndagar per termin. Barnombuden sammankallar Dagordning, protokoll Mellanmål Biobiljett Svarar på frågor som ställts till rådet Ställer egna frågor Barn- och ungdomshabiliteringen

ÖREBRO LÄNS LANDSTING Vad har vi gjort? Tittat och tyckt till om förenklad Individuell habiliteringsplan. Barn- och ungdomshabiliteringen

ÖREBRO LÄNS LANDSTING Vad har vi gjort. Lärt och reflekterat om barnkonventionen. Barn- och ungdomshabiliteringen

ÖREBRO LÄNS LANDSTING Vad har vi gjort. Tyckt till om Barn och ungdomshabiliteringen Barn- och ungdomshabiliteringen

ÖREBRO LÄNS LANDSTING Vad har vi gjort? Tillfrågats i remissfråga av kommunen. Barn- och ungdomshabiliteringen

ÖREBRO LÄNS LANDSTING Vad har vi gjort? Bjudit in ny verksamhetschef. Barn- och ungdomshabiliteringen

ÖREBRO LÄNS LANDSTING Vad har vi gjort? Hur vill barn- ungdomar bli tillfrågade om hälsofrågor. Barn- och ungdomshabiliteringen

ÖREBRO LÄNS LANDSTING Vad har vi gjort? Centrum för hjälpmedel har intervjuat rådet angående barnperspektiv Barn- och ungdomshabiliteringen

ÖREBRO LÄNS LANDSTING Vad har vi gjort? Informerat studenter på sjuksköterskeutbildningen. Barn- och ungdomshabiliteringen

ÖREBRO LÄNS LANDSTING Framtiden och våra visioner Utveckling Hemsida Broschyr Barn- och ungdomshabiliteringen

ÖREBRO LÄNS LANDSTING Vad är bra med Barn- och ungdomsrådet? Barn- och ungdomshabiliteringen

Sörmlands läns landsting Barn och ungdomsråd

Barn och ungdomsråd Landstinget Sörmland Barn och ungdomsrådet inom Handikapp och habilitering startade 2007. Exempel på frågor som kan diskuteras i Barnoch ungdomsrådet var: Hur mycket får jag och vill jag vara med och bestämma? Varför går jag på behandling/habilitering? Vad är viktigt att vara bra på och hur blir jag det?

Målbeskrivning Att barn/ungdomar har större inflytande på sin habilitering. Att vi vuxna håller oss informerade om barn/ungdomars syn på vad som är viktigt för dem. Att ta vara på synpunkter som barn och ungdomar för fram i HH`s olika verksamhetsplaneringar. Att personalen inom HH blir bättre i sitt bemötande gentemot barnen och ungdomarna och utför ett kvalitativt bättre arbete.

Målgrupp Barn och ungdomar som har behandlingsoch/eller habiliteringsinsatser inom Handikapp och Habilitering

Inriktning, innehåll och tidsaspekter Skapa en mötesplats. Deltagarna representerar sig själva Ledarna tar fram material för träffarna. Personal inom HH s verksamheter föreslår lämpliga deltagare. Någon form av belöning till deltagarna Antal möten ca 4 gånger per år 1 ½ - 2 timmar. Mötena ska ha en informell karaktär. Minnesanteckningar görs.

Vad har vi gjort över tid 2007-2011 Deltagit i konferens Lyssna på oss ett projekt som Handikappförbunden bedrivit i 3 år. Vara med och utbilda blivande Busscoacher i Eskilstuna Deltagit i projektet Växkraft Blivit intervjuade i Sveriges Radio P1 med anledning av konferensen Lyssna på oss Tyckt till om Landstingets hemsida Utarbetat ungdomsfolder förslag till innehåll på mitt planeringsmöte.

Vad har hänt de senaste året? Varit Expertgrupp Sörmlands läns landstings enkät om ungdomars liv och hälsa. Konferensen Barn och ungdomars delaktighet Handikappförbunden. Skrivit en artikel som publicerats i lokaltidningen. Besök av förvaltings- verksamhets- och enhetschef.

Kommande uppdrag och planerade aktiviteter Få tycka till om den planerade ombyggnaden. Bjudit in politiker från landstingsfullmäktige. Trevligheter för de ungdomar som deltar.

Ledare ställer frågor till BoU Hur många medlemmar är vi? Hur gamla är medlemmarna i vårat råd? Vilka får vara med? Varför är du med i BoU? Vad har vi påverkat? Vilka har besökt BoU? Vad är det bästa med BoU?