Delårsrapport 08 år 2010

1 (2) Ledningsstaben Ekonomi och uppföljningsgruppen 2010-10-07 LiÖ 2010-29 Hälso- och sjukvårdsnämnden Delårsrapport 08 år 2010 Delårsrapport 08 är en samlad rapportering till landstingsfullmäktige från landstingsstyrelse och hälso- och sjukvårdsnämnd inklusive ekonomiska helårsbedömningar. Varje månad görs separata delårsrapporter till landstingsstyrelsen och hälso- och sjukvårdsnämnden som innehåller data och analyser kring tillgänglighet, produktion, utveckling av antal anställda, sjukfrånvaro samt ekonomi. I denna rapportering behålls denna struktur samtidigt som redovisning av data och analyser också sker i det så kallade helårsbedömningsdokumentet. Detta gör att framför allt tillgänglighetsdata redovisas i flera delrapporter. Nämndens beslut innebär ett ställningstagande till medborgarperspektivet, nämndens ekonomiska delårsrapport med helårsbedömning samt i övrigt de delar av delårsrapporten som berör nämndens ansvarsområde. Hälso- och sjukvårdsnämnden föreslås tillstyrka landstingsstyrelsen BESLUTA a t t föreslå landstingsfullmäktige godkänna rapporten Hälso- och sjukvårdsnämnden föreslås BESLUTA a t t godkänna Delårsrapport 08/2010 Hälso- och sjukvårdsnämnden Barbro Naroskyin Landstingsdirektör Lena Lundgren Hälso- och sjukvårdsdirektör Mikael Borin Ekonomidirektör Dokument: Dokument 1: Gemensam helårsbedömning Bilaga 1: Kommentarer till produktionsenheternas helårsbedömningar

1 (2) Ledningsstaben Ekonomi och uppföljningsgruppen 2010-10-07 LiÖ 2010-29 Bilaga 2: Resultat per nämnd/enhet (helårsbedömning) Bilaga 3: Resultaträkning, kassaflödesanalys och balansräkning (helårsbedömning) Bilaga 4: Delårsrapport Regionssjukvårdsnämnden (Särskilt utskick, RSN beslutar 20/10) Bilaga 5: Uppföljning nyckelindikatorer landstingsledningsstyrkort Dokument 2: Delårsbokslut 08 (HSN) Bilaga 1: Fördjupande kommentarer Bilaga 2: Tillgänglighet Blankett 1: Resultat- och balansräkning Blankett 2B: Helårsbedömning läkemedel

Ekonomi- och uppföljningsgruppen 1 (27) Landstingsstyrelsen Helårsbedömning 08 2010 I helårsbedömningen efter augusti beskrivs samtliga perspektiv i verksamhetsplanen. Sammanfattning Medborgarperspektivet Perspektivet omfattar en stor del av landstingets ansvar och i denna delårsrapport redovisas resultat inom vissa delar. Tillgängligheten till sjukvård är en av de viktigaste trygghetsfaktorerna för östgötarna. Månadsvis mäts tillgänglighet till besök och behandling inom den specialiserade vården. Tillgängligheten till dessa delar har försämrats under de senaste månaderna. Att tillgängligheten minskar under semesterperioden är förväntat då den planerade verksamheten dras ned till ett minimum. Tillgängligheten till sjukvårdsrådgivning och primärvård har förbättrats mot tidigare. Vid uppföljning av förskrivning av fysisk aktivitet på recept konstateras att en stor del av patienterna följt råden och genomfört aktiviteter. Det är dock stor variation mellan vårdcentraler i hur detta verktyg används. Införandet av vårdval har inneburit ökade möjligheter för östgötarna att välja vårdcentral. Under första halvåret har 27 000 östgötar listat om sig till ny vårdcentral. I Norrköping har en nya vårdcentral startat och där har nu ca 6 700 patienter listat sig. Det i sin tur kräver åtgärder inom de vårdcentraler som tappat listade patienter. En första auktorisationsuppföljning har genomförts under våren. Uppföljningens resultat har inneburit att handlingsplaner med åtgärdsförslag begärts in från 16 vårdcentraler. En del i god service och förbättrade möjligheter för patienten att påverka sin vård är att få erbjudande om tid direkt för fortsatt vård. I samband med denna delårsrapport har 17 av 49 kliniker svarat att de erbjuder den möjligheten. En annan del i detta är att skapa fler internetbaserade vårdtjänster. Under 2009 och 2010 inför både vårdcentraler och kliniker/mottagningar tjänsten Mina vårdkontakter, vilket innebär större möjligheter för patienten att komma i kontakt med vården. I augusti hade nästan 7 procent av östgötarna anslutit sig till

Ekonomi- och uppföljningsgruppen 2 (27) denna tjänst. Privata vårdgivares andel av totala hälso- och sjukvårdskostnaden (inklusive tandvård och ambulanssjukvård) ökar successivt och uppgår nu till nästan 10 procent. Förnyelseperspektivet Förnyelseperspektivet omfattar strategier och åtgärder som syftar till att skapa goda förutsättningar för ett systematiskt utvecklingsarbete. Omvärlden är föränderlig och utvecklingen går snabbt. Det är därför viktigt med en hög framtidsberedskap vilket kräver en aktiv omvärldsbevakning och framtidsanalyser. Samtliga produktionsenheter har omvärldsanalyser i sina ar, vilket ökar förutsättningarna för god framtidsberedskap. Landstinget arbetar med systematiskt och gränsöverskridande förbättringsarbete för att utveckla och bibehålla en god vård. Ett viktigt lärande skapas bland annat ur analys av avvikelser och systematiska riskanalyser i kritiska arbetsprocesser. Inom dessa områden finns en stor förbättringspotential. Ytterligare en komponent i detta är uppföljning och analys av uppnådda resultat. Samtliga centrum har under våren redovisat kvalitetsrapporter. Processperspektivet En framgångsfaktor för landstinget är kunskapsbaserad och säker vård. Det uppnås bland annat genom systematisk uppföljning av medicinska resulat. Som nämndes ovan finns nu kvalitetsrapporter inom samtliga centrum och de visar att landstinget medverkar i flertalet nationella kvalitetsregister. Inom Barn- och kvinnocentrum samt Hjärt- och medicincentrum har man systematiskt redovisat resultat sedan flera år medan andra är i början av sitt arbete. Vissa delar av verksamheten har goda resultat medan det inom andra finns förbättringsbehov. Ett exempel på förbättringsområden är vårdrelaterade infektioner där efterlevnaden till basala hygienriktlinjer följs upp under en längre tid. Målen för följsamhet till klädregler nås men inte målen för handhygien. Andelen allvarliga avvikelser är 3,9 procent. Antalet Lex Maria anmälningar ökar, vilket är i linje med strategin att öka anmälningarna. Arbetet med kapacitetsplanering pågår och knappt hälften av klinikerna har i någon form genomfört detta. Kapacitetsplanering är en väsentlig del i landstingets LEAN-arbete. Vården av äldre multisjuka patienter har stor betydelse för interna vårdflöden och vårdplastsituationen. Antalet vårddagar för denna grupp minskar samtidigt som återinläggningarna inte ökar, vilket är positivt.

Ekonomi- och uppföljningsgruppen 3 (27) Medarbetarperspektivet Under våren genomfördes en medarbetaruppföljning som besvarades av 78 procent av medarbetarna. Resultaten från enkäten visar i många fall på att medarbetarna syn på arbetssituation, chefer, arbetsplats mm har förbättrats. Varje enhet arbetar nu vidare med sina resultat för att förbättra resultaten inom de områden där resultaten är svaga. Ett av landstingets mål är att nuvarande och framtida medarbetare ska uppfatta landstinget som en attraktiv arbetsgivare. Flera insatser görs för att uppnå detta mål. Under sommaren har 99 feriearbetande ungdomar fått möjlighet att under en projektperiod på fyra veckor pröva på att vara en del av verksamheten i landstinget. Nästan alla av dessa anger att de kan tänka sig landstinget som sin framtida arbetsplats. Fortsatt satsning görs för att ge möjlighet till landstingsanställda sjuksköterskor att vidareutbilda sig till specialistsjuksköterskor. En kompetensutvecklingssatsning för läkarsekreterare och vårdadministratörer startade under våren. För att stödja utveckling av undersköterskans roll sker också kompetensutvecklingssatsningar. Under året fortsätter landstingets satsning på vidareutveckling av chefer. En översyn av ledarprogrammen kommer att göras och beräknas bli klar under hösten. Ekonomiperspektivet Enligt kommunallagen ska kommuner och landsting ha god ekonomisk hushållning i sin verksamhet. En god ekonomisk hushållning innebär för Landstinget i Östergötland att de finansiella målen är uppfyllda och att landstinget också når goda resultat vad avser de verksamhetsmässiga målen. Landstingets långsiktiga finansiella mål är att årets resultat ska uppgå till 2 procent av verksamhetens nettokostnad för att god ekonomisk hushållning ska anses vara uppnådd. På grund av det samhällsekonomiska läget är det finansiella målet för 2010 sänkt till 0,7 procent (70 mkr). Landstingets resultat i helårsbedömningen motsvarar ett resultat på 3,1 procent och överstiger därmed det långsiktiga finansiella målet. Den främsta anledningen till det förbättrade resultatet är att ökade skatteintäkter och minskade pensionskostnader är större än verksamhetens negativa resultat. Utvecklingen på den finansiella marknaden har varit positiv fram till augusti och är 53 miljoner högre än den budgeterade nivån. Av försiktighetsskäl ligger dock det budgeterade finansiella nettot fast i denna helårsbedömning.

Ekonomi- och uppföljningsgruppen 4 (27) Medborgarperspektivet Helårsbedömningen visar på ett positivt resultat på 293 mkr vid årets slut. Det är 38 mkr bättre än i föregående helårsbedömning. Det enskilt största skälet till resultatet är att skatter och generella statsbidrag bedöms bli 257 mkr bättre än finansplanen. Produktionsenheternas samlade resultat uppgår till minus 182 mkr, varav de sjukvårdande verksamheterna svarar minus 200 mkr av underskottet. Underskottet kan i huvudsak härledas till Hjärt- och medicincentrum, Centrum för kirurgi, ortopedi och cancervård samt Närsjukvården i centrala Östergötland och Sinnescentrum. Landstingsdirektören har kontinuerligt och med täta intervaller uppföljningar med de produktionsenheter som bedömer att de inte kommer att uppnå godkänd budgetnivå. Inriktningen att verksamheten ska nå godkänd budgetnivå genom naturlig personalomsättning och andra kostnadsreducerande åtgärder ligger fast. Sammanvägd måluppfyllelse En sammanvägning av måluppfyllelsen för landstingets finansiella mål och verksamhetsmål resulterar i bedömningen att landstinget inte helt har uppfyllt kravet på god ekonomisk hushållning hittills under år 2010. Landstinget har följande strategier i Medborgarperspektivet: God och förbättrad hälsa Hälso- och sjukvård som skapar trygghet och förtroende Patienten ska ha en stark ställning Landstinget följer löpande hur befolkningens syn på hälso- och sjukvården utvecklas genom några av Vårdbarometerns indikatorer avseende tillgången till vård och förtroendet för vårdcentraler och sjukhus. Tyvärr baseras utfallen på ett begränsat antal intervjuer och allt för långtgående slutsatser ska inte dras av detta, men trenden är tydlig att andelen positiva svar ökar. Säkrare data kommer kunna presenteras i samband med nästa patientenkät. Inom rehabiliteringsområdet genomfördes i juni en första uppföljning av Uppdrag smärta relaterat till rörelseorganen. I uppdraget ligger att patienter med smärta relaterade till rörelseorganen ska ha tillgång till multimodal behandling eller andra kunskapsbaserade rehabiliteringsinsatser för att möjliggöra en snabb återgång till arbetslivet. Närsjukvårdens rehabiliteringsenheter har startat flera sammanhållna team för multimodal rehabilitering i samtliga länsdelar, där även flera medelstora orter har team. Handledningen och utbildning från smärt- och rehabiliteringscentrum till dessa team är i full gång. Dock har tillflödet av patienter inte varit lika stort som förväntat och orsaken till det kommer analyseras av verksamheten.

Ekonomi- och uppföljningsgruppen 5 (27) Vårdvalet Mammografin i Östergötland har infört en ny rutin för kallelser som innebär att kvinnor kallas med utgångspunkt från senaste screeningdatum i stället för bostadsadress. Dessutom har ett datasystem för detta införts. Detta tillsammans har sänkt väntetiderna från 30 månader mellan kontrollerna till 24 månader. Ambulanssjukvården i Östergötland har som första organisation i landet infört RAKEL (Radiokommunikation för effektiv ledning) i sin verksamhet, med driftstart 24 februari 2010. Varje person/funktion (sjukvårdsledare och medicinskt ansvarig) som är i tjänst och varje ambulansfordon har utrustats med en egen RAKEL-teminal. Övergången från det analoga systemet till RAKEL har upplevts mycket positivt av alla berörda parter. Under hösten kommer även Polisen och Räddningstjänsten ansluta sig till systemet. Införandet av vårdval inom primärvården från 2009-09-01 föregicks av ett omfattande informationsarbete till medborgarna. Massmedia i länet fortsätter att rikta stor uppmärksamhet på vårdvalet. I landstinget finns nu totalt 43 vårdcentraler, varav 7 drivs i privat regi. Ytterligare 3 privata enheter har erhållit auktorisation, en kommer att starta i oktober i Linköping. Två enheter, en i Linköping och en i Norrköping har inte angivit starttidpunkt. Under vårdvalets första år har antalet omlistningar varit 27 000, vilket motsvarar ca 6 procent av östgötarna. Intresset för att lista sig på en annan vårdcentral har fortsatt att vara högt även under 2010 - antalet omlistningar per arbetsdag är 106 st. Den möjlighet som finns att kunna lista om sig till önskad vårdcentral tycks vara uppskattad. En ny privat vårdcentral i Norrköping har fått ca 6 700 nya listade. Detta har medfört att flera vårdcentraler tappat listade. En vårdcentral i Norrköping har förlorat ca 1 500 listade och fyra andra ca 700 listade vardera. Auktorisation av vårdenheter inom vårdval primärvård ger den grundläggande kvalitetssäkringen och lika villkor för både privata och landstingsdrivna vårdcentraler, kraven framgår av Regelbok för auktorisation. Uppföljningsarbetet syftar till att följa att auktorisationskraven i regelboken följs och har fokuserats i första hand på eventuella icke godkända variabler samt enheter med genomgående dåliga, men godkända variabler. Uppföljning har genomförts för samliga primärvårdsenheter under perioden maj-juni. Underlag för auktorisationsuppföljningen har varit kvalitetsrapporterna och patientsäkerhetsdialogerna från varje vårdcentral. Totalt hade16 vårdcentraler brister som medfört att

Ekonomi- och uppföljningsgruppen 6 (27) God och förbättrad hälsa handlingsplaner med åtgärdsförslag begärts in. Uppföljningen av vårdcentralernas verksamhet har fått större fokus i och med vårdvalets införande. Resultat från patientenkät, telefon- och besökstillgänglighet ligger numera tillgängligt för allmänheten på hemsidan. Vårdvalet har hittills inte inneburit några större förändringar beträffande öppethållande, specialisering eller utökat utbud. Sannolikt kommer vårdcentralerna att profilera sig mer för att kunna behålla sina listade och för att få fler listade personer. En framgångsfaktor inom denna strategi är goda möjligheter till att ta ansvar för den egna hälsan. I denna delårsrapport redovisas ett delresultat i nyckelindikatorn kring fysisk aktivitet på recept. Under första halvåret har vårdcentralerna gjort 2 051 ordinationer på fysisk aktivitet. Efter tre månader från receptförskrivning har uppföljning gjorts i 52 procent av fallen. Av dessa har 82 procent av patienterna följt rådet och genomfört aktiviteter. Fortfarande är det stor skillnad i förskrivningen mellan olika vårdcentraler. De vårdcentraler med högst förskrivning har mer än 13 ordinationer per tusen listade medan de lägsta har mindre än 1 ordination per tusen listade. Hälso- och sjukvård som skapar trygghet och förtroende Inom denna strategi finns framgångsfaktorn hälso- och sjukvård som är tillgänglig när den behövs. Tillgänglighet till sjukvårdsrådgivningen Det är viktigt för medborgarna att komma fram per telefon till kliniker, vårdcentraler och Sjukvårdsrådgivningen 1177. För 1177 är målet att minst 90 procent av inkommande samtal ska besvaras inom högst tre minuter. Under första halvåret 2010 besvarades ca 50 procent inom 3 minuter, vilket är en viss förbättring mot motsvarande period föregående år. Vid en jämförelse med övriga landsting uppvisar Östergötland ett något sämre resultat än genomsnittet för landet. Varken 1177 i Östergötland eller övriga landet når målsättningen 90 procent. Skälet till detta är att kapaciteten inte motsvarar efterfrågan. För att nå målet att minst 90 procent av samtalen besvaras inom tre minuter, behöver åtgärder vidtas. Ytterligare en tidsgräns är att besvara samtal inom 9 minuter. I Östergötland besvaras en något högre andel inkommande samtal inom nio minuter jämfört med landet som helhet.

Ekonomi- och uppföljningsgruppen 7 (27) Telefontillgänglighet till vårdcentralerna Telefontillgängligheten har förbättrats i Östergötland under första halvåret 2010 jämfört med samma period förra året. I en nationell mätning av telefontillgängligheten i mars 2010 hade Östergötland det nionde bästa resultatet i landet. Under andra kvartalet 2010 besvarades minst 95 procent av telefonsamtalen vid 63 procent av vårdcentralerna. Det är angeläget att de vårdcentraler som uppvisar sämre resultat, genomför förbättringsåtgärder. Besökstillgänglighet på vårdcentralerna (för patienter med nya medicinska problem eller kraftigt försämrad känd sjukdom) Tillgängligheten till läkarbesök på vårdcentralerna har förbättrats under år 2010. Detta beror till en mindre del på att kvaliteten i registreringarna har förbättrats. En viktigare del är att reellt förbättringsarbete har genomförts på vårdcentralerna. I en nationell mätning mars 2010 redovisade Östergötland det näst bästa resultatet i landet. Tillgänglighet till specialiserad vård Tillgängligheten till besök och behandling har försämrats under de senaste månaderna. Detta är ett förväntat resultat då den planerade vården dras ner till ett minimum under semesterperioden vilket i sin tur medför sämre tillgänglighet. Antalet patienter som väntat mer än 90 dagar på besök har ökat med cirka 1 800 från maj till augusti 2010 (från 15 till 28 procent av totalantalet väntande). Antalet patienter som väntar mer än 90 dagar på behandling har ökat med drygt 1 200 från maj till augusti 2010 (från 18 till 32 procent av totalantalet väntande). Försämringen sommaren 2010 är dock mindre än förra året till både besök och behandlingar. Trots försämringar på total nivå finns förbättringar inom ett antal områden. Den antalsmässigt största förbättringen av tillgängligheten har skett till operation av grå starr. Tillgängligheten till operation av primär höftledsplastik, knäledsplastik och åderbråcksoperationer är andra exempel på områden som är bättre än för ett år sedan. Förbättringarna av tillgängligheten till besök och behandlingar har flera förklaringar. Hälso- och sjukvårdsnämnden har avsatt särskilda medel för att förbättra tillgängligheten. Medlen har i första hand använts för ta hjälp av sjukhus utanför Östergötland och privata aktörer i Östergötland. Klinikernas vårdlotsar och den fristående vårdlotsen har gjort stora insatser för att hjälpa de patienter som har velat få vård och behandling på annat håll. En annan förklaring till de förbättrade resultaten är att många kliniker har ökat sin besöks- och operationskapacitet för

Ekonomi- och uppföljningsgruppen 8 (27) patienter som redan har väntat för länge. Patienten ska ha en stark ställning Tillgänglighet till akutmottagningarna Verksamheten på akutmottagningarna har som mål att patienter ska var medicinskt bedömda inom en timme och medicinskt färdigbehandlade på akutmottagningen inom tre timmar. Andelen patienter som är medicinskt bedömda inom en timme är 88 procent inom NSÖ och 96 procent inom NSC. Andelen som kunnat lämna akutmottagningen inom tre timmar är ungefär hälften. Arbete med att utveckla tillgängligheten sker bland annat genom ett nytt triageeringssystem och förnyade arbetssätt. Övrig tillgänglighet I en kommer tillgängligheten inom vissa specifika områden att redovisas. I denna rapport görs en kort beskrivning av väntetider för patienter med cancersjukdom. Onkologiskt centrum har sammanställt resultat som visar skillnader i väntetider för patienter med cancersjukdom. Rapporten baseras på de patienter som diagnostiserades under år 2009. Jämförelserna visar att ledtiderna för östgötarna behöver förkortas för flera cancergrupper. Det gäller hela eller delar av vårdprocessen för patienter med bröstcancer, elakartad hudtumör, cancer på huvud-hals, tjocktarmscancer prostatacancer och urinblåscancer. Inom grupperna cancer i struphuvud/magsäck, hjärntumör och lungcancer uppvisar Östergötland jämförelsevis korta ledtider. Inom denna strategi finns även framgångsfaktorn god samverkan mellan egna verksamheter och med andra välfärdsaktörer. En ny nyckelindikator för 2010 är antalet dagar som färdigbehandlade patienter väntat på utskrivning. Teknik för mätning av detta nyckeltal är under utveckling och resultat och jämförelser kan därför inte redovisas i denna rapport. Inom Närsjukvården i centrala Östergötland uppges antalet färdigbehandlade patienter fortsätta minska och möjligen kan talet minska ytterligare något. Ytterligare en nyckelindikator är ohälsotalet, som fortfarande ligger något över genomsnittet i riket. Det är dock en minskning jämfört med föregående år. Minskningen innebär att landstinget närmar sig målet att inte överstiga genomsnittet i riket. Inom framgångsfaktorn god delaktighet för östgöten som medborgare och patient redovisas endast nyckelindikator avseende Tid direkt i

Ekonomi- och uppföljningsgruppen 9 (27) denna delårsrapport och resterande redovisas i en. Klinikerna har tillfrågats om de kan ge tid direkt för planerade besök och behandlingar. På denna fråga är 49 kliniker aktuella att svara och 17 av dem anger att de kan erbjuda den möjligheten. Inom framgångsfaktorn stor valfrihet för patienten redovisas flera resultat. Under hösten 2009 gick alla vårdcentraler över till e-tjänster via Mina vårdkontakter och under 2010 har även kliniker och mottagningar fortsatt gå över till Mina vårdkontakter. Tidigare har målet avsett antalet patienter som exempelvis gör avbokningar på nätet eller förnyar recept. I samband till övergången till nya rutiner har definitionen ändrats till antalet upplagda medborgarkonton i Mina vårdkontakter. I maj 2010 var 22 321 konton och i augusti var det 29 156. Det gamla sättet att mäta är inte längre relevant. De externa vårdgivarnas andel av totala hälso- och sjukvårdskostnaden (inklusive tandvård och ambulanssjukvård) har ökat från 7,6 procent under 2009 till 9,6 procent hittills under 2010. Den privata vårdgivaren Proxima har snart verkat ett år vid Lasarettet i Motala. De har starkt bidragit till en bättre tillgänglighet till operationer av knän och höfter. Att de opererat den kö som fanns vid tillträdet innebär dock att de kommer att överskrida det avtalade taket för ortopedi i väster. Olika privata vårdgivare har använts för att öka tillgängligheten till vården. Exempel på upphandlingar av privata vårdgivare är neuropsykiatriska utredningar, KBT-behandlingar och galloperationer. Antalet omlistningar hittills under 2010 uppgår till 27 000, vilket motsvarar cirka 6 procent av östgötarna. Dagens system gör det inte möjligt att särredovisa andelen aktiva omlistningar, men baserat på totalnivån så har antalet omlistningar ökat. Bedömning av måluppfyllelse inom medborgarperspektivet Medborgarperspektivet är omfattande och spänner över många områden från tillgänglighet, hälsofrämjande aktiviteter, patientens ställning till valfrihet inklusive vårdval. Inom många områden ses förbättringar medan det inom andra finns förbättringspotential. Målen i medborgarperspektivet, med hänsyn till vad som redovisats ovan, bedöms vara delvis uppfyllda.

Ekonomi- och uppföljningsgruppen 10 (27) Förnyelseperspektivet Hälso- och sjukvård med god framtidsberedskap Landstinget har följande strategier i Förnyelseperspektivet: Hälso- och sjukvård med god framtidsberedskap Systematiskt och gränsöverskridande förbättringsarbete Forskning och utbildning som stödjer verksamhets- och kvalitetsutveckling Omvärlden är föränderlig och utvecklingen går snabbt. Det är därför viktigt med en hög framtidsberedskap vilket kräver en aktiv omvärldsbevakning och framtidsanalyser. Detta genomförs inom alla produktionsenheter men kvalitén varierar. I senaste en gjorde 12 av 14 produktionsenheter tillfredsställande eller utmärkta omvärldsanalyser. Två av produktionsenheterna har förbättringspotential främst vad gäller att beakta externa faktorer, trender och/eller att dra slutsatser av analysen. Systematiskt och gränsöverskridande förbättringsarbete Händelseanalyser av inträffade avvikelser sker i relativ stor omfattning. Detta är viktigt för att skapa en lärande organisation och för att minska risken för återupprepningar. Det har dock visat sig svårt att få tillräcklig spridning av den genererade kunskapen till andra enheter, vilket måste förbättras. Ett annat viktigt mål är att göra fler systematiska riskanalyser inom kritiska arbetsprocesser för att förstärka det förebyggande arbetet. En tredjedel av berörda produktionsenheter rapporterar att det gjorts under året. Utvecklingsarbete utgår till stor del från uppföljning och analys av uppnådda resultat. Som en del i detta har samtliga produktionsenheter tagit fram kvalitetsrapporter, vilket redovisas under processperspektivet. Forskning och utbildning som stödjer verksamhets- och kvalitetsutveckling I denna delårsrapport redovisas inga nyckelindikatorer för denna strategi. Samtliga indikatorer redovisas i en. Bedömning av måluppfyllelse inom förnyelseperspektivet Förnyelseperspektivet berör bl a omvärldsanalys, verksamhetsutveckling, aktiv forskning och regionvård. Viktigt är det lokala utvecklings- och förbättringsarbetet och det finns många exempel på att det sker ett både aktivt och omfattande förbättringsarbete. Det är svårt att kvantifiera utvecklingsarbete, men landsstingets sammantagna

Ekonomi- och uppföljningsgruppen 11 (27) Processperspektivet Kunskapsbaserad och säker vård resultat talar för att utvecklings- och förbättringsarbetet i många delar är effektivt och framgångsrikt. Trots det finns det stora utvecklings- och förbättringsområden inom alla delar av verksamheten, vilket innebär att målen i perspektivet inte nås fullt ut. Landstinget har följande strategier i Processperspektivet: Kunskapsbaserad och säker vård Effektiva vårdprocesser Minskad miljö- och klimatpåverkan i all verksamhet Kunskapsbaserad och säker vård åstadkoms bl a genom: Systematisk uppföljning av medicinska resultat och processer. Systematisk hantering av avvikelser. Systematiskt förbättringsarbete som utgår ifrån resultat och avvikelser. Framtagning och implementering av riktlinjer och vård- och vårdprocessprogram inom områden som identifierats som viktiga för landstings- och sjukhusövergripande vårdprocesser. Systematiskt arbete utifrån tydliga mål för ökad patientsäkerhet. Under året har produktionsenheterna tagit fram kvalitetsrapporter. Dessa visar att landstinget medverkar i flertalet relevanta nationella kvalitetsregister, men att man kommit olika långt inom produktionsenheterna. Inom Barn- och kvinnocentrum samt Hjärt- och medicincentrum har man systematiskt redovisat resultat sedan flera år medan andra är i början av sitt arbete. Samtliga produktionsenheter redovisar ett systematiskt patientsäkerhetsarbete och resultaten är inom vissa områden goda medan det finns förbättringsbehov inom andra delar, exempelvis för vårdrelaterade infektioner. Kvalitetsrapporterna kompletterar resultaten från SKL:s Öppna jämförelser (publicerades senast nov 2009) som visade på goda medicinska resultat och även en fortsatt förbättring i flertalet indikatorer. Det landstingsövergripande arbetet med att ta fram vårdprogram har under året fokuserats till bröst- och koloncancerområdet där ett förslag till framtida vårdprocesser skall presenteras under hösten. Patientsäkerhetsområdet är högprioriterat. Färre allvarliga avvikelser och ökad patientsäkerhet leder till bättre kvalitet, resursutnyttjande och arbetsmiljö. Landstinget fokuserar på sex övergripande områden: Kommunikation Omvårdnad

Ekonomi- och uppföljningsgruppen 12 (27) Vårdrelaterade infektioner Läkemedel Vårdprocesser Medicinsk teknik Inom dessa områden sker nu en kraftsamling på viktiga åtgärder för att närma oss målet en säker vård varje gång. Området patientsäkerhet berör alla verksamheter. Under våren gjordes, i samband med medarbetarenkäten, även en mätning av patientsäkerhetskulturen. Landstinget var tillsammans med två andra landsting, först i Sverige med att göra detta på samtliga enheter. På landstingsnivå sågs styrkor i hur samarbetet inom vårdenheterna fungerar, att det finns en icke skuldbeläggande kultur. Tydliga förbättringsområden är hur vi samarbetar mellan vårdenheter, arbetsbelastningen och högsta ledningens (centrumledningarna) stöd till patientsäkerhetsarbetet. På övergripande nivå var resultatet mycket lika mellan de tre landsting som utfört mätningen. Det pågår fortfarande ett omfattande arbete med att uppmärksamma alla medarbetare på vikten av att noggrant följa basala hygienriktlinjer i syfte att reducera de vårdrelaterade infektionerna. Vi kan konstatera att den uppmätta följsamheten till basala riktlinjer för handhygien är betydligt lägre (cirka 79 procent) än målvärdet ( 95 procent) medan vi uppnått målet när det gäller följsamhet till klädreglerna. Ett av landstingets mål är att reducera antalet allvarliga avvikelser. Av totalt 10 052 anmälda avvikelserna så bedöms 388 (3,9 procent) vara av allvarlig karaktär. Antalet Lex Maria anmälningar har ökat. Avvikelseanmälningar och öppenhet kring avvikelser är viktigt för att kunna förebygga liknande händelser i framtiden och för att patienter och anhöriga så långt det är möjligt skall få klarhet i vad som faktiskt inträffat. Patientsäkerhetsenhetens uppföljningar och verksamhetsdialoger visar att alltfler enheter bedriver ett systematiskt patientsäkerhetsarbete och att kvalitén ökar. Effektiva vårdprocesser Effektiv vård skall åstadkommas genom: Systematisk verksamhetsplanering genom behovs- och kapacitetsanalys. Framtagning och implementering av riktlinjer och vård- och vårdprocessprogram inom områden som identifierats som viktiga och för landstings- och sjukhusövergripande vårdprocesser.

Ekonomi- och uppföljningsgruppen 13 (27) Enhetsövergripande resursplanering exempelvis avseende nyttjande av anestesi- och operationsresurser. Knappt hälften av klinikerna har genomfört kapacitetsanalyser och c:a 37 procent har genomfört någon form av kapacitetsplanering. Målet är att alla kliniker skall genomföra detta, men det tar tid då det är ett arbete som innefattar ett i grunden förändrat arbetssätt. Landstinget har mera tydligt satsat på ett LEAN-koncept när det gäller det systematiska utvecklings- och effektivitetsarbetet. Kapacitetsplanering är en väsentlig del i LEAN. När det gäller det gemensamma utnyttjandet av anestesi- och operationskapacitet så har avvikelserna mellan beställd och utnyttjad kapacitet minskat, men det finns fortfarande behov av förbättringar för att kunna öka effektiviteten ytterligare. För slutenvården är akutverksamheten och vården av äldre, ofta multisjuka, patienter av särskild betydelse. Det är processer som har stor betydelse för interna vårdflöden, men också för vårdplatssituationen. Vid relativ vårdplatsbrist och vid stort tryck på akutintaget finns risk att denna patientgrupp kommer i kläm. Många enheter har sedan lång tid gjort stora ansatser för att försöka utveckla och förbättra vårdkedjan för multisjuka äldre. På övergripande nivå så visar uppföljningen att antalet vårddagar för patienter 80 år och äldre minskat med drygt 9 procent jämfört med samma period föregående år utan att antalet återinläggningar har ökat. Men detta utesluter inte att det periodvis och på enskilda enheter regelbundet förekommer både överbeläggningar, satellitpatienter och omflyttningar av patienter mellan vårdavdelningarna. Arbetet med att förbättra Cosmic fortsätter och landstinget är målkund för två viktiga förbättringar, remiss- och läkemedelsmodulerna. Grundstrukturen är under ombyggnad för att klara den allt större informationsmängden. Lika viktiga som tekniska förbättringar är att lära sig arbeta i en annan patientjournal- och informationsmiljö, vilket Cosmic representerar jämfört med de tidigare pappersjournalerna. Ett långsiktigt utvecklingsprojekt har startat för att arbeta med dessa frågor. I denna delårsrapport redovisas även nyckelindikatorn andel diagnosregistrerade vårdkontakter. Det sker en långsam förbättring vilket är positivt då korrekt diagnosregistrering är viktig för både verksamhetsuppföljning och för korrekt rapportering till nationell uppföljning, vilket bland annat har betydelse för statsbidrag och den nationella skatteutjämningen. Den första mätningen efter juni visar att inom slutenvårdsverksamheten är diagnosregistreringen nära 100 procent. För sjukhusens läkarbesök är resultatet något lägre. Produktiviteten, kostnaden per DRG-poäng mäts med rullande 12- månadersintervall varje månad. Hittills under året har kostnaden i fasta

Ekonomi- och uppföljningsgruppen 14 (27) priser ökat något, 2,2 procent. Minskad miljö- och klimatpåverkan i all verksamhet. Övriga nyckelindikatorer redovisas i landstingets. Uppföljningen av detta mål kommer att ske i en. Bedömning av måluppfyllelse inom processperspektivet Medarbetarperspektivet Goda medicinska resultat, effektiva vårdprocesser och hög patientsäkerhet är av avgörande betydelse och arbetet med att förbättra detta fortsätter. Hög patientsäkerhet ger ökad kvalitet, vilket också leder till bättre medicinska resultat och att resurser frigörs för mera värdeskapande insatser. Kapacitetsanalys och LEAN-inspirerat förbättringsarbete är viktiga verktyg. Det innebär dock stora utmaningar för alla inblandade och ett mera systematiskt införande kräver ett förändrat förhållningssätt. Av de nyckelindikatorer som kan avrapporteras nu, så finns i många fall en rörelse i rätt riktning. Likafullt så finns sammantaget fortfarande förbättringsmöjligeter, vilket innebär att målen nås delvis. Landstinget har följande strategier i Medarbetarperspektivet: Förtroendeskapande dialog och ökat självbestämmande Landstinget - en attraktiv arbetsgivare som värnar om medarbetarna Medarbetare som motiveras att göra goda arbetsinsatser och utvecklar sitt eget kunnande Gott ledarskap en förutsättning för goda verksamhetsresultat Förtroendeskapande dialog och ökat självbestämmande i verksamheten Inom ramen för framgångsfaktorn stort medinflytande gör landstinget medarbetarenkäter. Under maj månad genomförde landstinget tillsammans med företaget IC Quality en medarbetaruppföljning bland samtliga medarbetare. Uppföljningen gjordes i form av en webbenkät, som besvarades av 78 procent av medarbetarna. Uppföljningsmodellen är ett verktyg som bidrar till en bra dialog på landstingets arbetsplatser och gör det möjligt att prata om problem på ett enklare sätt. Syftet med uppföljningen är främst att identifiera styrkor och förbättringsområden men också att öka kunskapen om hur chefer och medarbetare ser på sitt arbete och sin arbetsplats. Fortsättningsvis kommer motsvarande medarbetaruppföljning att genomföras årligen för att på så sätt systematiskt bygga goda relationer med medarbetarna.

Ekonomi- och uppföljningsgruppen 15 (27) Resultatet från enkäten visar på att landstingets medarbetare i högre grad upplever ett öppet klimat med högt i tak på den egna arbetsplatsen än för Landstinget i Östergötland som helhet. Goda resultat uppnås på frågorna om närmaste chef kommunicerar information på ett bra sätt, om man har fungerande arbetsplatsträffar och om man känner sig delaktig i arbetsplatsens utveckling. Även om höga värden uppnåtts på många frågor finns signaler som pekar på brister i samverkanskulturen i verksamheten. Dessa signaler behöver tas på allvar och där kommer resultatet från medarbetaruppföljningen utgöra ett underlag som gör förbättringsarbetet enklare. Därtill kommer en utvärdering av implementeringen av landstingets samverkansavtal att planeras tillsammans med fackliga företrädare under senare delen av året. Landstinget - en attraktiv arbetsgivare som värnar om medarbetarna Flertalet medarbetare är stolta över att vara en del av verksamheten där de arbetar (81) samt upplever att det roligt att gå till jobbet (78). Det genomsnittliga värdet på om medarbetare upplever landstinget som en attraktiv arbetsgivare var dock betydligt lägre (47). Se not 1. Som ett led i utvecklingen att vara en attraktiv arbetsgivare kommer samtliga medarbetare att erbjudas pensionsrådgivning med start under senhösten 2010. Syftet är att så många som möjligt ska ges möjlighet till förbättrad kunskap om gällande tjänstepensionsavtal. I samband med detta kommer landstinget även att införa möjlighet, för medarbetare inom de avtalsområden där lokalt kollektivavtal tecknas, att växla lön mot pensionssparande. Landstingets bedömning är att detta kommer underlätta rekryteringen av ny personal samt att medarbetare väljer att stanna kvar som anställda hos landstinget. Under sommaren har 99 feriearbetande ungdomar, 66 flickor och 33 pojkar, i åldrarna 15-17 år fått möjlighet att under en projektperiod på fyra veckor pröva på att vara en del av verksamheten i landstinget. Av genomförd utvärderingen framgår att såväl ungdomarna som mottagande verksamhet ger feriearbetsprojektet mycket positiva omdömen. Bland annat uppger 91 procent av feriearbetarna att de kan tänka sig Landstinget i Östergötland som sin framtida arbetsplats. Att utveckla hälsofrämjande arbetsplatser och främja en positiv hälsoutveckling hos de egna medarbetarna är en del i strategin att vara en attraktiv arbetsgivare som värnar om medarbetarna. Hälsofrämjande arbetsplatser innefattar bland annat bra arbetsmiljö och låga ohälsotal. Mätningen av sjukfrånvaron denna period visar en ytterligare förbättring Not 1: I den medarbetaruppföljning som genomfördes i maj i år fick medarbetarna besvara ett antal påståenden utifrån skalan 1-8 där en åtta innebär att man instämmer helt i påståendet. Svaren har sedan sammanställts till ett genomsnittligt värde mellan 1-100 för varje påstående.

Ekonomi- och uppföljningsgruppen 16 (27) jämfört med samma period föregående år. Det är känt att sjukfrånvaron ökar under höst och vinter men bedömningen utifrån nuläget är att den totala sjukfrånvaron för året kommer att sluta på cirka fyra procent och att de flesta produktionsenheter når målet med sjukfrånvaron under fem procent. För första gången finns nu, genom årets medarbetaruppföljning, ett mått på medarbetarnas självuppskattade hälsa. Medarbetarna fick skatta sin hälsa på skalan 1-8 utifrån påståendet I allmänhet skulle jag säga att min hälsa är utmärkt där man vid en åtta instämmer helt i påståendet. Resultatet visar att genomsnittsmedarbetaren svarat en sexa. Mått om självskattad hälsa har i ett flertal studier visat sig på ett bra sätt kunna förutsäga individers hälsa efter 7-10 år. Ett liknande mått används både i befolkningsenkäter och i de enkäter landstingets hälsopedagoger använder i friskvårdsarbetet. Medarbetare som motiveras att göra goda arbetsinsatser och utvecklar sitt eget kunnande Inom ramen för framgångsfaktorn strategisk kompetensförsörjning redovisas här aktiviteter som pågår. Vårens medarbetaruppföljning visar på goda resultat avseende medarbetarnas upplevelse av kollegornas kompetens och kunnande, om man lär av varandra, om man anser sig få nyttja sin kompetens samt om man lär sig nya saker i arbetet. Medarbetarna upplever också i hög grad att närmaste chef är bra på att stimulera kompetensutveckling och ta tillvara kompetensen hos medarbetarna. 83 procent av medarbetarna har haft ett utvecklingssamtal med sin chef det senaste året och 81 procent har en individuell utvecklingsplan. Fortsatt satsning görs för att ge möjlighet till landstingsanställda sjuksköterskor att vidareutbilda sig till specialistsjuksköterskor inom intensivvård, operation, psykiatri och primärvård. Under hösten 2010 kommer 29 medarbetare inom landstinget påbörja vidareutbildning. Under våren påbörjade landstinget en kompetensutvecklingssatsning för läkarsekreterare och vårdadministratörer. I höst kommer ytterligare utbildningar att genomföras. Två utbildningar genomförs i samarbete med Nyströmska skolan i Söderköping, Logistik och processer samt Kommunikation på vardera 4 yrkeshögskolepoäng. Dessutom genomför landstinget en kodningsutbildning i egen regi. I syfte att utveckla undersköterskans roll i den teambaserade vårdkedjan kommer en kompetensutvecklingssatsning för undersköterskor att äga rum. Under hösten kommer följande utbildningar att genomföras Dokumentation, Nutrition, Smärta, Diabetes, Kommunikationsträning samt Konflikthantering. Landstinget strävar efter medarbetare som tar aktivt ansvar för verksamheten och som känner stolthet och arbetsglädje. Resultatet från

Ekonomi- och uppföljningsgruppen 17 (27) årets medarbetaruppföljning visar goda resultat på frågorna om man på den egna arbetsplatsen upplever att medarbetarna känner stolthet över det de presterar samt att man är stolt över att vara en del av verksamheten där man arbetar. Generellt sett finns en stor spridning av resultatet mellan landstingets arbetsplatser. Vissa enheter behöver därför arbeta med delar av resultatet för att det sammantaget ska kunna ske ytterligare förbättringar. Gott ledarskap en förutsättning för goda verksamhetsresultat Utveckling antal anställda och frånvarostatistik Landstinget är mitt inne i en utveckling där den traditionella chefsrollen förändras. Ledaren skall både ta ansvar och säkerställa resultat för den egna enheten men även ha ett helhetsperspektiv och ett sidledsansvar vilket innebär att säkerställa att vården blir så bra som möjligt även ur patientens perspektiv och då samverka med andra i vårdkedjan. Utifrån den medarbetaruppföljning som gjordes under våren har landstingets medarbetare ett stort förtroende för sin närmaste chef. Bra resultat har också visats avseende tydlighet i att sätta mål, däremot finns det svagheter i att ge feedback/återkoppling till medarbetarna. Under våren 2010 har en ny centrumorganisering gjorts. Detta har medfört nyrekrytering av produktionsenhetschefer till fyra nya produktionsenheter. Landstinget valde att inte ha någon traditionell ledardag under våren 2010 med anledning av att ge utrymme att sätta den nya centrumstrukturen. Höstens ledardag kommer att handla om det förståelsebaserade ledarskapet. Under året fortsätter landstingets satsning på vidareutveckling av chefer. En översyn av ledarprogrammen kommer att göras och beräknas bli klar under hösten 2010. För utveckling av antal anställda och frånvarostatistik hänvisas till delårsbokslutet i denna delårsrapport. Nedan beskrivs särskilt arbetet med omställningsorganisationen. I syfte att underlätta för verksamheterna att minska antalet anställda, utan att uppsägningar blir följden och således undvika en varselsituation, pågår sedan februari 2010 ett internt omställningsarbete. Målet med omställningsarbetet är att samtliga övertaliga medarbetare vid utgången av 2010 har en varaktig placering. För att klara detta bildades en särskild omställningsorganisation dit medarbetare flyttas efter att de av verksamheten identifierats och förhandlats som övertaliga. Omställningsorganisationens uppdrag är att fungera som intern arbetsförmedling med mandat att anvisa medarbetare till de

Ekonomi- och uppföljningsgruppen 18 (27) arbetsplatser i landstinget där ledigt tjänsteutrymme uppstår. Nedan redovisas resultatet per augusti 2010 uppdelat på de i omställningsorganisationen ingående enheterna västra, centrala och östra: Inom västra enheten har 39,6, tjänster förhandlats övertaliga och de anställda är placerade på kortare och längre vikariat. 3,2 tjänster är ej placerade för närvarande. Inom centrala enheten har 50,0 tjänster förhandlats övertaliga och de anställda är placerade på vikariat eller tjänst på den interna bemanningsenheten. 4,5 tjänster är ej placerade för närvarande. Inom östra enheten har 39,1 tjänster anmälts övertaliga och de anställda är placerade på vikariat eller tjänst på den interna bemanningsenheten. 2,0 tjänster är ej placerade för närvarande. Bedömning av måluppfyllelse inom medarbetarperspektivet Inom ramen för strategin Förtroendeskapande dialog och ökat självbestämmande fortsätter arbetet med att förverkliga intentionerna i landstingets nya samverkansavtal. För att uppnå målet behövs en kraftsamling på flera arbetsplatser under året. Inom strategin Landstinget en attraktiv arbetsgivare som värnar om medarbetarna har till nu endast indikatorn sjukfrånvaro mätts. I aktuell period uppnås målvärdet med en sjukfrånvaro under 5 procent av samtliga produktionsenheter. Inom strategin Medarbetare som motiveras att göra goda arbetsinsatser och utvecklar sitt eget kunnande samt strategin Gott ledarskap en förutsättning för goda verksamhetsresultat mäts i aktuell delårsrapport inga indikatorer. Indikatorerna kommer att redovisas i landstingets. Samlat för perspektivet innebär detta att målen delvis nås.

Ekonomi- och uppföljningsgruppen 19 (27) Ekonomiperspektivet Landstinget har följande strategier i ekonomiperspektivet: Bra och hållbar regional utveckling Ekonomi som ger handlingsfrihet Ekonomi som inte belastar kommande generationer Kostnadseffektiv verksamhet Helårsbedömningen visar på ett positivt resultat på 293 mkr vid årets slut att jämföra med finansplanens budgeterade överskott på 70 mkr. Den huvudsakliga förklaringen till resultatförbättringen på 223 mkr jämfört med budget är: Verksamhetens resultat - 182 mkr 1 Ökade skatteintäkter/generella statsbidrag: + 257 mkr Pensionskostnader + 107 mkr Finansiellt netto +3 mkr Ostlänken (avsättning) - 24 mkr Ej förbrukade gemensamma medel FoU mm +54 mkr Övrigt +8 mkr Summa 223 mkr 1 Produktionsenheterna, hälso- och sjukvårdsnämnden och landstingsstyrelsen Sammanställd redovisning (i vissa kolumner endast LiÖ) Helårsbedömning 08 2010 Delårsbokslut 08-2010 (liö) Helårsbedömning 03 2010 Budget 2010 Bokslut 2009 (LiÖ) Bokslut 2009 Hälso- och sjukvårdsnämnden 10 89 0 0 7 7 Landstingsstyrelsen 4 7 3 0 4 4 Produktionsenheter inom hälso- och sjukvård -200-8 -152-99 -142-142 Övriga produktionsenheter 4 34-3 -4 0 0 Gemensamma kostnader och intäkter 475 599 407 70 576 576 Koncernens påverkan på resultatet 0-0 - - 14 Resultat 293 721 255 70 445 459 Justering ingående eget kapital (pensionsbroms) 209 139 208 Eget kapital vid periodens slut -423-173 -462-855 -1 033-925 Budgeterat helårsresultat 70 70 70 70 98 98 Bra och hållbar regional utveckling Inledningsvis redovisas resultat kopplat till de strategier och framgångsfaktorer som har fastställts. Därefter redovisas särskilda poster inom landstingsgemensamma kostnader och intäkter. Strategin Bra och hållbar regional utveckling bedöms inte i denna delårsrapport utan värderas i landstingets.

Ekonomi- och uppföljningsgruppen 20 (27) Ekonomi som ger handlingsfrihet Balans mellan kostnader och intäkter i produktionsenheternas verksamhet Målvärdet för produktionsenheternas resultat och eget kapital är att landstinget samlat ska ha ett positivt resultat och eget kapital. Detta uppnås inte i denna delårsrapport då produktionsenheternas (inklusive Landstingsstyrelsen och Hälso- och sjukvårdsnämnden) sammanlagda bedömda resultat vid årets slut är minus 182 mkr (varav produktionsenheterna inom hälso- och sjukvård svarar för minus 200 mkr). Underskottet kan i huvudsak härledas till Hjärt- och medicincentrum, Centrum för kirurgi, ortopedi och cancervård, Sinnescentrum och Närsjukvården i centrala. Tillsammans redovisar dessa fyra enheter ett underskott på minus 198 mkr. Sinnescentrums underskott på minus 14 mkr är dock godkänt i budget. Även Närsjukvården i Öster redovisar ett negativt resultat som inte är godkänt i budget, men det täcks med eget kapital. Fyra produktionsenheter redovisar ett negativt resultat som inte är godkänt i budget. Dessa specificeras i tabellen nedan. PE med negativt resultat som avviker mot godkänd budget 2010-12-31 Produktionsenhet Resultat Godkänt 2010 HB 08 resultat i budget Närsjukvården i centrala Östergötland -25,0 0,0 Närsjukvården i östra Östergötland -8,0 0,0 Hjärt- och medicincentrum -69,6-24,2 Centrum för Kirurgi, ortopedi och cancervård -89,9-42,6 Enligt landstingets styrprinciper är det tillåtet att gå med underskott om produktionsenheten har positivt eget kapital eller en godkänd underbalanserad budget. Fyra produktionsenheter har en helårsbedömning som innebär ett negativt eget kapital vid årets slut. Sammantaget bedömer produktionsenheterna att det egna kapitalet blir minus 140 mkr vid årets slut. PE med negativt eget kapital 2010-12-31 Produktionsenhet Resultat Resultat Godkänt Eget kapital 2010 HB 08 2010 HB 03 resultat i budget 2010-12-31 (HB 08) Närsjukvården i centrala Östergötland -25,0-15,0 0,0-42,1 Hjärt- och medicincentrum -69,6-48,1-24,2-75,1 Centrum för Kirurgi, ortopedi och cancervård -89,9-61,0-42,6-134,9 Sinnescentrum -14,0-25,6-26,0-51,7

Ekonomi- och uppföljningsgruppen 21 (27) Resultatet visar att flera av produktionsenheterna inte bedömer att beslutade åtgärder kommer att få tillräcklig effekt under innevarande år. Tydliga indikationer på detta är också att kostnadsutvecklingen både totalt och för lönekostnader är högre i delårsbokslutet än vad ekonomin medger. En orsak till den för höga lönekostnadsutvecklingen är att antalet anställda ökat med 77 heltidstjänster sedan årsskiftet. Landstingsdirektörens bedömning, utifrån landstingets nuvarande ekonomiska förutsättningar, är att verksamhetens kostnader som till stor del utgörs av personalkostnader måste minska i enlighet med produktionsenheternas åtgärdsplaner för att verksamheten ska uppnå ekonomisk balans. Inriktningen att detta ska ske genom naturlig personalomsättning och vid behov av den interna omställningsenheten ligger fast. Landstingsdirektören har sedan helårsbedömningen efter mars månad haft kontinuerliga möten med de produktionsenheter som inte bedöms kunna uppnå en godkänd budgetnivå. Detta för att följa upp effekterna av beslutade åtgärdsplaner och vid behov säkerställa att kompletterande åtgärder vidtas. Landstingsdirektörens bedömning är att en del av de redovisade underskotten beror på tidsförskjutningar, men också att en betydande del av de underskotten som framförallt Centrum för kirurgi, ortopedi och cancervård och Hjärt- och medicincentrum redovisar inte kommer att kunna åtgärdas utan betydande försämringar för de patientgrupper som produktionsenheterna vårdar. Mot bakgrund av detta för landstingsdirektören en dialog med de aktuella produktionsenheterna för att identifiera i vilken omfattning det är möjligt att reducera verksamheternas kostnader med hänsyn till de överenskommelser som tecknats med hälso- och sjukvårdsnämnden. Utgångspunkten är att denna genomgång ska utgöra ett underlag för politiskt ställningstagande i samband med att landstingsstyrelsen behandlar produktionsenheternas verksamhetsplaner för år 2011. I bilaga 1 redovisas kortfattat kommentarer om produktionsenheternas ekonomiska helårsbedömning. Balans mellan HSN:s kostnader och intäkter Hälso- och sjukvårdsnämnden bedömer att resultatet blir ett överskott på 10 mkr vid årets slut. Verksamheten är anpassad till intäktsutvecklingen Ett sätt att bedöma om verksamheten är anpassad till intäktsutvecklingen är att studera resultatet när de finansiella intäkterna och kostnaderna räknats bort och relatera det till nettokostnaderna. Årets målvärde är minus 1,0 procent och målet nås i denna helårsbedömning då utfallet är 1,3 procent. Detta beror på ökade skatteintäkter och minskade pensionskostnader och inte på att verksamheten är i balans.