AKTUELLT HUR. påverkade strejken ditt företag? LAD SOMMAR

AKTUELLT INFORMATION TILL ELEKTRISKA INSTALLATÖRSORGANISATIONENS MEDLEMMAR NR 7/8 JULI 2007 HUR påverkade strejken ditt företag? EIO-Aktuellt har pratat med de 33 småföretagare som blev varslade om strejk av Svenska Elektrikerförbundet (SEF) under årets avtalsrörelse. Trots att Installationsavtalet sedan länge är tecknat mellan EIO och SEF finns fortfarande många åsikter om hur facket hanterat konflikträtten. Konsekvenserna bland företagarna är allt från förlorade kunduppdrag till försämrat förtroende för den fackliga verksamheten. Per-Anders Ljung, Ljungs Elektriska, Karlskoga. Företaget har 10 anställda. Den påverkade oss nästan inte alls eftersom vi fick dispens. Men tidningarna skrev ju att vi var ett av de uttagna företagen så vissa kunder trodde nog att vi var i strejk. Telefonerna var i alla fall ovanligt tysta de dagarna. Det hade varit en sak om SEF kämpat för högre löner för sina medlemmar men vi har ingen förståelse för att de tog strid om kontrollavgifterna. Det är skönt att det nya avtalet är undertecknat så att vi får arbetsro igen. Så här tyckte Bengt Ingvarsson, Lasses El AB, Malung om att hans företag togs ut i strejk (bilden ovan). Företaget har 15 anställda. Endast två av våra elva elektriker är organiserade så vi kunde i princip jobba på som vanligt efter att ha kollat med EIO. Jag förstår att mina anställda tog illa vid sig när SEF kallade dem för strejkbrytare. Vi har ett öppet klimat på firman och hanterar eventuella diskussioner och meningsskiljaktigheter internt. Jag tycker inte att SEF hade skäl nog att strejka den här gången. Det måste gå att lösa förhandlingar mellan arbetsgivare och arbetstagare utan konflikter, för konflikter tjänar ingen på i längden. Läs fler intervjuer på sidorna 2, 3, 4, 6, 7, 9, 10 Till elektriker i EIO-företagen så drabbades småföretagarna av SEF-strejken Den 14 april fick vi på EIO ta emot ett strejkvarsel från Svenska Elektrikerförbundet (SEF). Varslet innebar bland annat att ett trettiotal av EIO:s mindre medlemsföretag drabbades av total arbetsnedläggelse från och med måndagen den 7 maj. Strejken fortgick ett par dagar, och konsekvenserna före, under och efter SEF-strejken har satt spår hos de drabbade företagarna. Företagarna ställer sig oförstående till varför SEF valde att ta ut just deras företag i strejk. Detta eftersom en sådan punktmarkering inte bara drabbade småföretagarna utan också i högsta grad elektrikerna SEF:s egna medlemmar! i företagen. Den här medlemstidningen riktar vi också till elektrikerna inom alla EIO-företag. PS. Tidningen finns också att läsa på www.eio.se. DS. Hans Enström, vd EIO hans.enstrom@eio.se LAD SOMMAR EIO-AKTUELLT nr 7/8 2007 1 EIO-Aktuellt önskar alla läsare en

INLEDAREN Ingen rolig läsning men viktigt dokumentera åsikter Med detta nummer av EIO-Aktuellt önskar vi våra medlemmar en bra och inspirerande semester. Som man kan konstatera har vi denna gång valt att utöka tidningen med ett par sidor. Detta eftersom vi gärna ville få med uttalanden från alla de trettiotre småföretagare som drabbades av Svenska Elektrikerförbundets strejk. Det är ord och inga visor från EIO:s medlemsföretag; de förstår helt enkelt inte varför Elektrikerförbundet tog till en sådan här åtgärd. Nåväl, det blev ett kollektivavtal efter en lång förhandlingstid med strejkinslag, och resultatet kommer i tryck inom en inte allt för avlägsen framtid. Installationsavtalet finns även digitalt på www.digital-is.se. Från och med den 1 juli kommer det att finnas två olika momssystem på marknaden. Dels det tidigare systemet och dels det nya. Det nya momssystemet innebär att vissa av elföretagens kunder är redovisnings- och betalningsskyldiga för momsen. Omvänd moms är en betalningsrutin, det innebär ingen resultatpåverkan. EIO:s branschekonom Lars G Andersson har varit ute på turné i många omgångar för att informera medlemsföretagen om detta, för det är inte en helt enkel sak att sätta sig in i. Läs mer om den omvända momsen inne i tidningen. Vi får hoppas att semesterperioden blir bra och att vi återkommer med nya friska krafter för att ta oss an alla intressanta uppgifter på elteknikmarknaden. Själv ska jag innan semestern ta en opinionsbildande vecka i Almedalen för att försöka få politiker och andra makthavare att förstå värdet av en minskad svartmarknad; ett botemedel är ROT-avdraget och ID06. Läs artikel om detta på annan plats i tidningen. Vi återkommer i ett senare EIO-Aktuellt med en rapport om vad som hände i Almedalen. Peter Olofsson, informationschef, peter.olofsson@eio.se, tel 08-762 75 71 EIO-AKTUELLT Ansvarig utgivare: Hans Enström, 08-762 75 77 Redaktion: Peter Olofsson, 08-762 75 71, peter.olofsson@eio.se, Sofia Pettersson, 08-762 75 58, sofia.pettersson@eio.se Redaktionsråd: Karin Björklund, 0155-26 94 40, karin.bjorklund@eio.se Tord Martinsen, 08-762 74 71, tord.martinsen@eio.se Hans Tedesjö, 013-25 30 41, hans.tedesjo@eio.se EIO-Aktuellts adress: Box 175 37, 118 91 Stockholm Besöksadress: Rosenlundsgatan 40 Produktion: Odelius New Media #4004, 08-445 87 80. Tryck: Gävle Offset Adressändringar: Åsa Anderberg, 08-762 74 72, asa.anderberg@eio.se AKTUELLA FRÅGAN Hur påverkade strejken ditt företag? I detta nummer av EIO-Aktuellt kan du läsa om de 33 småföretagarna som drabbades av strejken tidigare i år. EIO-Aktuellt har pratat med samtliga. Stefan Rödjare, Rödjares Elektriska, Lidingö. Företaget har 8 anställda. Vi fick nio dagars produktionsbortfall eftersom tre av våra elektriker var hemma i tre dagar. De som inte är med i facket fortsatte att arbeta på EIO:s rekommendation. Jag har alltid försökt att hålla en bra dialog med SEF men den här gången har jag ingen förståelse för deras agerande. Jag tror faktiskt inte att mina anställda förstod orsaken till konflikten. Jag tror att kravet om kontrollavgifterna var en fråga som SEF drev för organisationens skull, inte för sina medlemmar. För mig är det helt orimligt att de som inte är medlemmar har betalat kontrollavgiften i alla år. Eftersom det är en sådan brist på elektriker ligger de flesta firmor i Stockholm över avtalet på alla punkter. Men det är ingen idé att vara långsint, för min del är det här ett avslutat kapitel. Calle Niklasson, Åkersberga El, Åkersberga. Företaget har 11 anställda. Två av våra montörer togs ut i strejken med försenade projekt samt förlorade intäkter som följd. Som tur är så var kunderna förstående för vår situation, annars kunde det ha blivit betydligt värre. 10 procent i löneökning på tre år känns rimligt men jag tycker att det är fel att arbetsgivarna ska vara med och betala kontrollavgifterna. Jag hoppas att EIO och SEF kan komma överens innan nästa avtal går ut för en gångs skull. Kanske borde man förhandla på flera olika plan för att minska antalet konflikter i framtiden. Jonny Degerman, Elcentralen i Roslagen, Norrtälje. Företaget har 14 anställda. Strejken slog hårt mot småföretagen som blev uttagna men inte mot marknaden i stort. Vi tappade 100 produktionstimmar och ligger fortfarande efter, vilket lett till ökade kostnader för övertidsarbete. Dessutom sliter det på personalen. Nu är vi fullbokade fram till semestern vilket gör att vi inte får in några nya kunder. Det är väl okej att bli uttagen i strejk om man får en motivering, men det har vi inte fått. Det kan ju inte vara slumpen som avgör. Kanske handlar det om att några av våra montörer är oorganiserade? Jag anser också att EIO brast i informationen till sina medlemmar. forts på sidan 3 2 EIO-AKTUELLT nr 7/8 2007

Alla är med och påverkar företagets resultat Jag vill att medarbetarna på ett enkelt sätt ska kunna se sambandet mellan företagets lönsamhet och det arbete de själva utför. Det är viktigt att de anställda förstår att de i allra högsta grad är med och påverkar företagets resultat, säger Ann-Sofie Palmqvist, nytillträdd ekonomichef på Elajos huvudkontor i Oskarshamn. Ann-Sofie Palmqvist har tidigare varit verksam inom bland annat stålindustrin och livsmedelsbranschen, varav de senaste sju åren som ekonomichef på Guldfågeln i Mörbylånga. Hon tillträdde tjänsten som ekonomichef på Elajo i mars i år. Hur kom det sig att du hamnade inom elteknikbranschen? Efter att ha jobbat i sju år inom livsmedelsbranschen så kände jag att det var dags att göra något nytt. När man jobbar med ekonomi och administration är det många arbetsuppgifter som är lika i vilken bransch man än befinner sig i, vilket gör det möjligt att byta bransch. Hur är det att vara kvinna i denna mansdominerade bransch? Hos oss på huvudkontoret är vi nog nästan lika många kvinnor som män som jobbar och jag trivs bäst när det är en blandning mellan könen. När det gäller chefer i branschen är vi väldigt få kvinnor. På Elajo är vi två kvinnor som sitter med i ledningsgruppen och på platschefsnivå och bland avdelningscheferna är det bara män tyvärr. Vilka erfarenheter från dina tidigare arbeten tar du med dig in i det nya? På Guldfågeln liksom i alla tillverkande företag bestod ekono- Jag vill få igång en dialog och få flera att förstå vad ekonomi betyder och att man själv kan vara med och påverka företagets nyckeltal, säger Ann-Sofia Palmqvist, nytillträdd ekonomichef på Elajo. Det är bra att göra upp med kunden om en helhetslösning, att sälja en funktion istället för timmar och materiel, säger Lars G Andersson på EIO. Foto: Christer Johansson/Elajo. miarbetet mycket av att analysera nyckeltal, göra kalkyler, titta på marginaler etcetera. Inom elteknikbranschen fokuseras det inte lika mycket på nyckeltal, men det är något vi måste bli bättre på. Det är viktigt att kunna se sambanden, till exempel genom att analysera och kolla mer på omkostnadstal, debiteringsgrader och relationen entreprenad- och löpande arbeten. Vad vill du åstadkomma på Elajo? Jag vill få igång en dialog och få flera att förstå vad ekonomi betyder. Det handlar inte bara om att ta fram rapporter och sammanställningar, utan snarare om hur man själv kan vara med och påverka företagets nyckeltal. En av mina uppgifter på Elajo är att underlätta för våra medarbetare, jag vill att de ska förstå vad ett nyckeltal består av. På så sätt kan man bygga upp ett engage- mang och en ökad förståelse, till exempel för något så enkelt som att veta vad som är debiterbar tid och inte. Hur ska du gå tillväga för att nå dit? Planen är att börja informera platscheferna, jag tror att det är viktigt att börja uppifrån för att de sedan ska kunna förmedla kunskapen vidare till sina anställda. Elajo har cirka 40 kontor runt om i landet, jag vill öka delaktigheten bland deras medarbetare och underlätta deras arbete. Vi på huvudkontoret måste se till att det finns bra verktyg att använda, till exempel mallar och andra hjälpmedel. När det gäller mallar för till exempel olika beräkningar har jag fått en ordentlig genomgång och hjälp från EIO. Vill du veta mer? Kontakta Lars G Andersson, 08-762 75 69, lars.g.andersson@eio.se eller Ann-Sofie Palmqvist, ann-sofie.palmqvist@elajo.com AKTUELLA FRÅGAN Peder Johansson, Skellefteå Elektriska, Skellefteå. Företaget har 7 anställda. Eftersom vi har en oorganiserad montör kunde vi hålla igång verksamheten något sånär. Däremot uppstod problem med vår planerade resa till Elfack i Göteborg. Vi skulle besöka några leverantörer på mässan som en del av ett Mål 3-projekt. Vi sökte dispens och efter mycket om och men löste det sig som tur var. Vi var det enda företaget i Västerbotten som drabbades. Vad ska man säga till kunderna; ring någon annan? Jag är helt övertygad om att SEF tappade sympatier hos sina egna medlemmar den här gången. Men det går inte att skylla allt på en part, man är alltid två i en förhandling. Seved Håkansson, Hovby Industriservice, Lidköping. Företaget har 8 anställda. Jag blev överraskad. Våra anställda har löner som överstiger avtalet och har alltid bra boende när de är iväg och jobbar. Då känns det orättvist att bli uttagen i strejk. Både företaget och våra kunder drabbas av en sådan här sak. Våra anställda ville fortsätta jobba, de fick ju bara 80 procent av lönen under strejken. Dessutom påverkades våra resplaner till Elfack. Putte Odin, Odins Elektriska, Smålandsstenar. Företaget har 9 anställda. SEF verkar alltid hitta något att bråka om. Vi hade en pressad arbetssituation redan tidigare och strejken gjorde att det blev fördröjningar i entreprenader och löpande jobb. Jag tycker att det är skandal att man inte löste förhandlingsfrågorna i god tid innan avtalet gick ut. Hade jag skött mitt jobb på det sättet hade jag varit arbetslös för länge sedan. forts på sidan 4 EIO-AKTUELLT nr 7/8 2007 3

4 AKTUELLA FRÅGAN Mats Bäckström, Lane Elektriska, Uddevalla. Före taget har 20 anställda. Eftersom tolv elektriker togs ut i strejken så tappade vi en hel del jobb till andra firmor i stan. Däremot är det för tidigt att uttala sig om de långsiktiga konsekvenserna. Jag hoppas förstås att vi får behålla våra kunder. Jag blev lite förvånad över konflikten för det verkade ju som att lönediskussionen avklarades i ett tidigt skede. Men tyvärr har man blivit van vid konfliktfyllda avtalsrörelser i den här branschen. Det nya avtalet är en okej kompromiss. Mikael Nykvist, Hylte Elektriska, Hyltebruk. Företaget har 7 anställda. Vi fick dispens fredagen innan strejken bröt ut. Så arbetet drabbades inte nämnvärt men vi lade mycket tid på att hålla kunderna uppdaterade om situationen. När det gäller avtalet så ser jag ingen anledning till varför jag ska betala kontrollavgifter när killarna redan lägger så mycket av sin lön på avgifter. De återkommande konflikterna är ett långsiktigt problem för branschen. Det är jobbigt när kunderna drabbas. Jag tycker att EIO:s företagsrådgivare var tillgänglig och hjälpsam under konflikten. Jan Andersson, Elbyrån Jan Andersson, Alvesta. Företaget har 5 anställda. Vi har aldrig haft några problem med SEF tidigare så det kändes överraskande när vi blev uttagna. Men vi var lyckligt lottade och fick dispens. Jag har själv varit montör en gång i tiden och kan förstå SEF:s krav till viss del, men inte frågan om kontrollavgifterna. Det är lätt för dem att ta till strejkvapnet i högkonjunktur, men det tror jag inte att de hade gjort i lågkonjunktur. Skönt att konflikten löstes så snabbt. forts på sidan 6 Håll ordning på kompete När projektgruppen för EIO-Q träffades i slutet av maj diskuterades kompetensutveckling, en viktig del i ett företags kvalitetsarbete. Anders Axelsson från Elbranschens Utvecklings- och Utbildningscenter, EUU, var på plats och presenterade det kompetensverktyg som de tagit fram för elteknikbranschen. Syftet med kompetensverktyget är att det ska underlätta att hålla ordning på företagets kompetens. Det är viktigt att man skapar en rutin för kom- Kompetensverktyget gör det lättare att hålla ordning på kompetensen inom företaget. En av fördelarna är att det är möjligt att samla information från flera viktiga källor, till exempel behörighetsförteckningar och kompetenskort, säger Anders Axelsson, EUU. en framgångsf petensutvecklingen, säger Anders Axelsson. Kompetensverktyget kan användas både på individuell nivå, i grupper eller för den totala kompetensen i företaget. Verktyget innehåller rekommenderade kunskapsnivåer för olika yrkesgrupper och det är utformat till att passa alla befattningar, till exempel arbetsledare, elektriker, personaladministratörer och chefer. ANVÄNDBART VID UTVECKLINGSSAMTAL Verktyget är uppbyggt så att det är enkelt att ta fram en lättöverskådlig grafisk bild, till exempel över en medarbetares nuvarande kompetensnivå och önskad kompetensnivå. Det gör att kompe- De fem företagen som deltar i projektet är: El-Teknik i Gävle AB Kempes El AB Elgruppen AB Stockholms El-Team AB Uffe Karlsson El AB EIO-AKTUELLT nr 7/8 2007

nsen tensverktyget är användbart vid till exempel utvecklingssamtal. I verktyget är kompetensen indelad i fyra nivåer; basnivå, god kompetens, hög kompetens samt spetskompetens. Det är enkelt att ta fram en grafisk bild över gapet mellan till exempel faktisk kompeaktor Den grafiska översikten nedan, en så kallad ros, är hämtad ur kompetensverktyget. Exemplet visar en kompetensprofil för en projektledare där det blåa fältet representerar hans nuvarande kompetensnivå, det rosa fältet den önskade nivån och det grönstreckade visar de kompetensområden som bör prioriteras. tens och önskad kompetens hos en medarbetare. Verktyget presenterar även de åtgärder som behövs, till exempel vilka kurser som medarbetaren bör gå, för att uppnå den önskade kompetensnivån, berättar Anders Axelsson. I och med att kompetensverktyget är framtaget för just vår bransch med förslag på kompetensnivåer för olika yrkesgrupper så är det också lättare att komma igång, säger Pär Lanner, projektledare för EIO-Q. TIDSBESPARANDE OCH LÄTTÖVERSKÅDLIGT Under dagen fick deltagarna möjlighet att påbörja arbetet med att lägga in uppgifter i verktyget. Det krävs en hel del inmatning, men i längden kan man spara mycket tid eftersom all information samlas på samma ställe. En stor fördel med det här verktyget är att man samlar information från flera olika källor, såsom till exempel behörighetsförteckningar, kompetenskort och kompetens- och utvecklingsplaner, säger Anders Axelsson. Företagen i EIO-Q-projektet kommer nu att börja använda kompetensverktyget. Vill du veta mer? Kontakta Pär Lanner, 08-762 74 93, par.lanner@eio.se Anders Axelsson, 0155-29 29 10, anders@euu.se Ändringar i lagen om anställningsskydd LAS Den 1 juli 2007 ändras bland annat anställningsskyddslagens regler om anställningsformer. Genom ändringarna blir det i många fall enklare att anställa tidsbegränsat, exempelvis införs en ny anställningsform allmän visstidsanställning. Enligt lagändringarna får avtal om tidsbegränsad anställning enligt LAS träffas i fem fall: allmän visstidsanställning vikariat säsongsarbete i fall då arbetstagaren har fyllt 67 år provanställning Allmän visstidsanställning är en ny anställningsform som kan användas oavsett skälet till att anställningen ska vara tidsbegränsad. Arbetsgivaren behöver med andra ord inte motivera varför anställningen ska vara tidsbegränsad. Viktigt att notera är dock att efter mer än två års anställning med allmän visstidsanställning för en och samma person övergår anställningen i en tillsvidare anställning ÄNDRINGARNAS BETYDELSE FÖR DE OLIKA KOLLEKTIV- AVTALSOMRÅDENA För Installationsavtalet, SEKO-avtalet, Lageravtalet och Butiksavtalet gäller kollektivavtalet och reglerna i LAS sida vid sida. För att kunna anställa någon tidsbegränsat ska det finnas stöd antingen i lagen eller i det aktuella kollektivavtalet. Det innebär exempelvis att den nya anställningsformen allmän visstidsanställning kan användas på dessa avtalsområden. (Notera dock att aktuellt kollektivavtal kan innehålla en begränsning jämfört med lagen, exempelvis innebär installationsavtalets regler om provanställning en inskränkning jämfört med lagen.) För tjänstemannaavtalen med SIF, Sveriges Ingenjörer och Ledarna är däremot kollektivavtalens regler om tidsbegränsade anställningar heltäckande. Det betyder att reglerna i LAS om tidsbegränsade anställningar inte gäller och exempelvis anställningsformen allmän visstidsanställning inte är tillåten för tjänstemän. För att kunna anställa en tjänsteman tidsbegränsat måste det således finnas stöd i kollektivavtalets 2. ÖVRIGA ÄNDRINGAR I LAS Andra ändringar i LAS från den 1 juli 2007 är bland annat rätten för den som fyllt 45 år att tillgodoräkna sig extra anställningstid bortfaller. Riksdagen har även beslutat att behålla regeln om att det krävs mer än 12 månaders anställning under en treårsperiod för att rätten till företrädesrätt till ny anställning ska föreligga. Vill du veta mer? Se cirkulär 07-032 på www.eio.se, eller kontakta din lokala företagsrådgivare. Georg Olssons premiefond Den 14 maj delades Georg Olssons premiefond ut till tre avgångselever från elprogrammet på Anders Ljungstedska Gymnasiet i Linköping. Premien delas ut till elever som har gott anlag för yrket, visat intresse, initiativförmåga och som har bra betyg. Premiefonden är en nyinrättad stiftelse inom EIO Östgöta-Sörmland. Från vänster på bilden: Jacob Grimmark, Magnus Lindberg och Martin Gunnarsson. Samtliga är nöjda med utbildningen och dessutom har fått anställning som lärling. Nya IS-avtalet finns nu digitalt Digital-IS är installationsavtalet digitalt. Ändringarna i ISavtalet genom medlingsuppgörelsen 2007-05-14 finns nu uppdaterade i berörda paragrafer i den löpande avtalstexten i Digital-IS. EIO:s kommentarer är dock oförändrade än så länge. Ackordsfördelning är uppdaterad med aktuell penningfaktor och brytpunkttillägg. Semesterberäkningsmall, fördelningsmall för individuell lönesättning samt mall för etableringsgenomgång är också uppdaterade. Vill du veta mer? Gå in på www.digital-is.se eller kontakta Gunilla Blomberg Rengård, 08 762 75 70, gunilla.blomberg.rengard@eio.se EIO-AKTUELLT nr 7/8 2007 5

AKTUELLA FRÅGAN forts Hur påverkade strejken ditt företag? Jan-Olof Wernersson, Elkompaniet Wernersson & Åberg, Gislaved. Företaget har 9 anställda. Den kom väldigt olägligt eftersom vi har fullt upp fram till semestern. Vi tappade ett antal timmar och måste kämpa för att hinna ifatt. Det är svårt att spekulera om huruvida strejken får några konsekvenser på längre sikt. Vi pratade regelbundet med EIO:s representanter på distriktskontoret i Växjö. Jag tror att både allmänheten och SEF:s medlemmar har svårt att förstå varför det bara var småföretag som drabbades. Det nya avtalet innehöll inga större överraskningar. Per-Olof Larsson, Falköpings Elektriska, Falköping. Företaget har 14 anställda. Vi förberedde oss för konflikten genom att avsluta våra större pågående projekt i tid. Så när strejken kom hade vi bara löpande jobb. Men en sådan här sak påverkar orderingången. Vi har fortfarande inte kommit upp i normal nivå. Under mina 20-25 år i branschen har jag alltid haft gott förtroende för SEF:s lokala ombudsmän och det kvarstår. Däremot påverkas förtroendet för organisationen negativt. Jag hoppas att det här blir sista konflikten på många år och att vi kan skapa en bra relation mellan arbetsgivare och arbetstagare. Det krävs för att vi inte ska tappa kompetens till andra branscher. Arne Andersson, Flens Eltjänst, Flen. Företaget har 13 anställda. Jag vill citera en av mina anställda elektriker; Att bli utpekad som enda firma i hela Sörmland som ska strejka är inte roligt. Vi får en strejkstämpel precis som om vi gjort något tokigt. Jag har jobbat här i 23 år och tidigare varit uttagen i större strejker som gällt hela landet, det är en annan grej. Men nu används vi som ett slagträ. När vi blev uttagna i strejken uppmärksammades det i radio och lokaltidningar. Vi har fått kommentarer som har ni kollektivavtal och betalar ni ut löner i tid med mera. Det ryktet har facket skaffat mig och det känns inte helt rättvist. Vad det medför i framtiden vet jag inte än. Börje Henriksson, Kalix Elektriska Affär, Kalix. Företaget har 17 anställda. Samtliga våra sex elektriker var uttagna i strejken. Det blev väldigt besvärligt för vi höll just på att avsluta ett jobb på en bilfirma som skulle invigas. Vi gick på nålar i några dagar, om inte strejken hade avlysts vet jag inte hur det hade slutat. Det kunde ha blivit katastrof. Jag förstår inte hur en blockad av vårt lilla företag skulle kunna sätta press på arbetsgivarsidan? Conny Landgren, Jelmo El, Landskrona. Företaget har 22 anställda. Vi blev försenade och kunde inte upprätthålla normal service. Samtliga våra 15 elektriker blev uttagna i strejken. Vi sökte dispens för att kunna upprätthålla service och säker drift till industrin men fick avslag. Det är svårt att bedöma de långsiktiga konsekvenserna. Som tur är så var våra kunder mycket förstående. Vi var det enda företaget i Skåne som drabbades av konflikten och jag har inte fått någon förklaring till varför just vi blev uttagna. Tony Johansson, Joswe El, Visby. Företaget har 13 anställda. Övertidsblockaden påverkade vår flexibilitet negativt. Men sedan fick vi dispens från SEF. Jag vet fortfarande inte varför, det kändes som ett lotteri. Jag skulle gärna vilja veta på vilka kriterier som SEF väljer ut företagen. Vi har aldrig haft problem med facket så jag förstår inte hur de resonerar. SEF pratade om övertid och bättre villkor men egentligen handlade konflikten om kontrollavgifterna. Enligt mig ska varje organisation kunna finansiera sig själv. Nu betalar vi en facklig avgift, det känns principiellt fel. Stellan Hellberg, Värnamo Elservice, Värnamo. Företaget har 16 anställda. Vi hade 12-13 man som var hemma så verksamheten stod i princip still under hela veckan. Jag beräknar att vi förlorade cirka en halv miljon kronor i uteblivna intäkter. Min uppfattning är att SEF tänker mer på sig själva än på sina medlemmar. Personkemin mellan personerna i EIO:s och SEF:s förhandlingsdelegationer stämmer uppenbarligen inte. För att minska antalet konflikter i framtiden tror jag att det behövs nya ansikten. Per-Erik Nordell, Nordells Elektriska, Hudiksvall. Företaget har 10 anställda. Eftersom vi ansvarar för installation och service av Securitas larm i hela Hälsingland så innebar strejken fara för liv och egendom. Vi har nästan 1 000 anläggningar i drift, varav många brand- och överfallslarm, tänk om de skulle sluta fungera? Vi sökte dispens men fick avslag vilket kändes riktigt dåligt. Jag har inte den minsta förståelse för SEF:s agerande. Det finns tillfällen då stridsåtgärder kan vara befogade, men så var inte fallet den här gången. Carsten Carlsson, Elcenter i Söderköping, Söderköping. Företaget har 11 anställda. Den förlorade arbetstiden blir svår att ta igen men jag tror inte att de stora projekten blev lidande. Våra kunder tycker att SEF:s strategi att ta till strejk är ett föråldrat sätt att förhandla på. Eftersom massmedia ganska dåligt följde upp att strejken tog slut fick vi själva informera kunderna. Här på Elcenter löser vi alltid eventuella problem som kan uppstå genom att prata med varandra, inte genom stridsåtgärder. Mikael Berg, Grythyttans Elinstallationer, Grythyttan. Företaget har 10 anställda. Den första frågan man ställde sig var varför just vi blev uttagna i strejk? Det här företaget har funnits i mer än 100 år och vi har aldrig haft problem med facket tidigare. Det är klart att man tappar förtroendet. Sju av våra elektriker var hemma i fyra dagar och man märkte att det blev lugnare på telefonen. Hade strejken varat längre hade vi säkert tappat kunder eftersom vi var det enda uttagna företaget på orten. Gunnar Karlsson, SGK Installation, Falkenberg. Företaget har 7 anställda. Inte så mycket, den varade ju bara i fyra dagar. Dessutom fick vi dispens för ett par jobb, så vi hade i princip inget stillestånd alls. Alla våra kollektivanställda skrev på dispensansökan. Jag tycker att SEF använder strejkvapnet alldeles för ofta och mitt förtroende för dem har försämrats efter den senaste konflikten. Det nya avtalet är väl okej, synd bara att vi måste betala kontrollavgifterna för två år. forts på sidan 7 EIO-AKTUELLT nr 7/8 2007 66

7 7 AKTUELLA FRÅGAN Birger Johansson, Mörbylånga El- Service, Mörbylånga. Företaget har 7 anställda. Den påverkade oss negativt eftersom vi har väldigt mycket att göra just nu. Det blev förseningar och vi har inte hunnit ikapp än. Vårt arbete på ett kycklingslakteri kunde fortsätta eftersom det handlade om skyddsarbete. Mitt förtroende för SEF har försämrats. I ena stunden pratar de om att värna om sina medlemmars anställningstrygghet, i nästa stund kallar de sina medlemmar för brickor i spelet och tar ut vissa småföretag i strejk. Enligt min mening tänker de mer på sig själva än på sina medlemmar. Lars Sundholm, Trikarna El, Härnösand. Företaget har 16 anställda. Det känns alltid tråkigt att tacka nej till jobb på grund av en konflikt. Alla våra 13 montörer var hemma och då är det klart att man inte får mycket gjort. Jag förstår inte motiven till SEF:s nya strategi att välja ut småföretag. Jag trodde att de höll sig till normala spelregler men det här var ett slag under bältet. Det gör att man tappar förtroendet. Jörgen Johansson, El-Agenten i Skillingaryd, Hillerstorp. Företaget har 13 anställda. Den påverkade oss marginellt eftersom vi var inne i en period när vi hade lite mindre att göra. Men de anställda blev irriterade för de ville ju jobba. Det som jag tycker är anmärkningsvärt är SEF:s urval av strategiskt utplacerade företag. Vi arbetar inte mycket på ackord och traktamente, vad är det som är strategiskt med oss? Det känns mycket märkligt. Jag tycker att man borde se över konflikträtten. Ska det vara okej att strejka för vad som helst? forts på sidan 9 I Almedalen mot svartjobb med ROT-avdrag och närvaroredovisning För tredje året i rad kommer EIO att finnas på plats med representanter under Almedalsveckan på Gotland mellan söndagen den 8 juli och lördagen den 14 juli. I år samarbetar vi med tolv byggrelaterade bransch- och arbetsgivarorganisationer inom paraplyet Svensk Byggnäring. Dessutom samverkar vi inom det etablerade nätverket Byggbranschen i samverkan där fackliga organisationer, Skatteverket, Brottsförebyggande rådet och Ekobrottsmyndigheten också har en framträdande roll. Det berättar Peter Olofsson, informationschef i EIO, som tillsammans med fyra EIOkolleger representerar Sveriges elinstallatörer på Gotland. Det är viktigt att poängtera att vårt arbete på Gotland inriktas på branschöverskridande frågor. EIO är alltså inte i Almedalen för att i första hand propagera för till exempel förändrade behörighetsregler eller bättre lönsamhet inom elteknikbranschen. UPPMÄRKSAMMAR SVARTARBETET Årets opinionsbildande aktiviteter inom Svensk Byggnäring och Byggbranschen i samverkan kommer att inriktas på att uppmärksamma lösningar för att komma tillrätta med det utbredda svartarbetet inom byggsektorn, berättar Peter Olofsson. Med ett återinförande av ROT-avdraget skulle branschen delvis komma tillrätta med destruktiva svartarbeten, så ett sådant avdrag är alltså långt ifrån endast det konjunkturinstrument som politikerna tycks tro, konstaterar Peter Olofsson. Ett återinförande av ROTavdraget och närvaroredovisning på byggarbetsplatserna ses som viktiga inslag för att komma tillrätta med svartjobben i branschen. Än så länge är regering och riksdag tämligen njugga till ROT-avdraget som man menar är en konjunkturåtgärd snarare än en möjlighet till att minska svartarbetet. Politikerna verkar ha låst fast sig vid varför ROT-avdraget kom till en gång i tiden. Då var det för att få till arbetstillfällen för byggarbetare på grund av en dålig konjunktur i branschen. Vi vet dock att till exempel Sveriges villaägare gärna skulle använda sig av ett ROT-avdrag istället för destruktiva svartarbeten, så ett sådant avdrag är alltså långt ifrån endast ett konjunkturinstrument, konstaterar Peter Olofsson. SERIÖSA AKTÖRER KVAR ID06 är ett frivilligt avtal som innebär legitimationsplikt och närvaroredovisning på byggarbetsplatserna. Datainspektionen anser i ett färskt yttrande att ID06 är förenligt med Personuppgiftslagen, PUL. När närvaroredovisning enligt ID06 etablerats i byggsektorn blir det svårare för oseriösa aktörer att agera i byggbranschen. Byggbranschen har på egen hand tagit fram ID06 i syfte att försvåra svartarbete, stärka den sunda konkurrensen och skapa förutsättningar för skattekontroll. ID06 ingår i det övergripande åtgärdsprogrammet Krafttag mot svartarbete som tagits fram av Byggbranschen i samverkan EIO-AKTUELLT nr 7/8 2007

OMVÄND MOMS MOMS OMVÄND från och med 1 juli Från och med den 1 juli införs nya redovisningsregler för mervärdesskatt omvänd moms. De tjänster som omfattas av detta är de som hänför sig till SNI kod 45 samt byggrelaterade tjänster. Nedan svarar EIO:s branschekonom Lars G Andersson på några frågor angående omvänd moms. där bland andra Elektriska Installatörsorganisationen EIO ingår tillsammans med både andra arbetsgivare och facken inom branschen. Liksom tidigare år på Gotland kommer byggorganisationerna också i år att få tillfälle att föra ut sitt budskap på gator och torg i form av olika arrangemang. Man kommer utan tvekan att synas och höras vilket är viktigt, vilket inte minst kommer att uppmärksammas i media. Men minst lika viktigt är att mingla tillsammans med alla de beslutsfattare som är på plats. Man ska definitivt inte förkasta möjligheten till personliga möten. I Almedalen samlas de flesta politiker av dignitet, och varför då inte passa på tillfället att träffa dem för att prata viktiga branschfrågor? säger Peter Olofsson. Tisdagen den 10 juli kl 13.00 15.00 arrangeras ett seminarium på Wisby Strand. Då presenteras en kartläggning av den organiserade ekonomiska brottsligheten inom byggsektorn. Medverkar gör bland andra justitieminister Beatrice Ask och professor Leif GW Persson. Torsdagen den 12 juli kl 13.00 15.00 på Wisby Strand arrangeras rundabordssamtalet Hållbar tillväxt med namnkunniga personer inom miljö, finans, byggnäring och kunder. Vill du veta mer? Kontakta Peter Olofsson, 08-762 75 71, peter.olofsson@eio.se Vad är omvänd moms och vad innebär införandet av den? Från och med den 1 juli kommer det att finnas två olika momssystem på marknaden, dels det tidigare systemet och dels det nya. Det nya momssystemet innebär att vissa av elföretagens kunder är redovisnings- och betalningsskyldiga för momsen. Omvänd moms är en betalningsrutin, det innebär ingen resultatpåverkan. Vilken är den största skillnaden från det tidigare systemet? Skillnaden är att i det nya systemet med omvänd moms så det är kunden som ska redovisa momsen, inte säljaren som tidigare. Vad ska man tänka på som elföretag? Man måste förvissa sig om att kunden ska hantera omvänd moms. Det kan man bland annat göra genom att skicka en förfrågan till alla sina kunder. EIO har tagit fram en blankett som heter Förfrågan till köpare av byggtjänst omvänd moms (se www.eio.se). Den kan man skicka till alla sina kunder, så får man på det sättet in alla uppgifter man behöver från kunderna. Innebär den nya omvända momsen mycket jobb för företagen? Ja, en del, till exempel ska man se till att faktureringssystemet är förberett för att hantera omvänd moms. På fakturorna ska kundens momsregistreringsnummer finnas samt följande text: Omvänd moms gäller för denna faktura. Bokföringen måste också kompletteras med nya kontonummer Det nya systemet med omvänd moms innebär att kunden ska redovisa momsen, i det tidigare systemet ligger ansvaret hos säljaren. för intäkter och kostnader, in- och utgående moms. Finns det några negativa konsekvenser vid felaktig fakturering? Om man inte sköter detta så kan det sluta med att man som elföretag själv åker på att betala momsen. Skatteverket kan ju göra en revision och märker de att man gjort fel så kan de bestämma att momsen inte blir avdragsgill. Vad är det för nytta med omvänd moms? Det här systemet finns i fem-sex EU-länder redan och enligt deras respektive lands stadsförvaltning har betalning av moms ökat markant sedan man infört systemet. Varför införs omvänd moms i Sverige? Syftet med omvänd moms är att försvåra för den svarta marknaden. Vill du veta mer? Gå in på medlemssidan på www.eio.se, under Ekonomi/Mallar/Omvänd moms. Kontakta din lokala företagsrådgivare eller Lars G Andersson, 08-762 75 69, lars.g.andersson@eio.se 8 EIO-AKTUELLT nr 7/8 2007

AKTUELLA SIFFROR PRISBASBELOPP 2007 (används för att beräkna taket för sjukpenning, delpension och bilförmån) FÖRHÖJT PRISBASBELOPP 2007 (används för beräkning av pensionsgrundande inkomst och pensionspoäng) INKOMSTBASBELOPP 2007 (används för beräkning av pensionsgrundande inkomst och pensionspoäng) 24 1 6 37 5 40 300 kr 41 100 kr 45 900 kr HELT DYGNSTRAKTAMENTE 2007 200 kr HALVT DYGNSTRAKTAMENTE 2007 100 kr REFERENSRÄNTA 1 JAN 30 JUNI 2007 3,0 % Referensräntan plus 8 % är nivån för dröjsmålsränta enligt räntelagen (om avtal saknas 11,0 %) STATSLÅNERÄNTA 30 NOVEMBER 2006 3,54 % STATSLÅNERÄNTA 7 JUNI 2007 4,23 % KONSUMENTPRISINDEX MAJ 2006 284,76 % KONSUMENTPRISINDEX MAJ 2007 289,48 % FÖRÄNDRING KPI (MAJ 2006 MAJ 2007) +1,66 % ARBETSGIVARAVGIFTER 2007 32,420 % EGENFÖRETAGARAVGIFTER 2007 (0 karensdag) 30,710 % AFA-AVGIFTER ARBETARE 2007 6,035 % (Varav pensionsavsättning 3,500 % plus 0,335 % [0,335 %- avgiften betalas separat till FORA, ingår alltså ej i ordinarie faktura.] Avgiften är fastställd utifrån avtal med SEF.) SÄRSKILT EL-TILLÄGG exkl. moms 2007 0,650 % (finansiering av grupp- och olycksfallsförsäkring för elektriker samt fortbildning och yrkesutbildning) Vill du veta mer? Kontakta Lars G Andersson, tel. 08-762 75 69, lars.g.andersson@eio.se Planera in höstens aktiviteter redan nu! Missa inte årets EIO-dagar som äger rum på sex ställen runt om i landet under hösten. Årets Teledagar som EIO arrangerar går av stapeln i oktober, och våra kvalitets- och miljödagar i november, se datum nedan. Mer information om programmet kommer i nästa nummer av EIO- Aktuellt samt i separata utskick. EIO-DAGAR Onsdag 19 sept, Stockholm Tisdag 25 sept, Malmö Tisdag 16 okt, Jönköping Torsdag 18 okt, Göteborg Tisdag 23 okt, Örebro Torsdag 25 okt, Sundsvall TELEDAGAR Tisdag 9 okt, Malmö Onsdag 10 okt, Göteborg Torsdag 11 okt, Stockholm KVALITETS- OCH MILJÖDAGAR Hur man får snurr på sitt ledningssystem och engagerar alla. Tisdag 13 nov, Malmö Onsdag 14 nov, Göteborg Torsdag 15 nov, Skellefteå Onsdag 21 nov, Stockholm Torsdag 22 nov, Östersund EIO medverkar också på HEM & VILLA den 4 7 oktober på Stockholmsmässan i Älvsjö Höj timdebiteringen nu! Nu är Installationsavtalet klart och det innebär att det blir höjda kostnader för alla arbetsgivare. En höjning av timdebiteringarna är därför också nödvändig. En rimlig höjning bör ligga på cirka 6 procent för att de nya lönekostnaderna och omkostnaderna ska täckas. AKTUELLA FRÅGAN Åke Ramnelius, Ramnelius Elektriska, Kiruna. Företaget har 10 anställda. Tack vare god planering, och att strejken blåstes av så fort, så påverkade den inte oss särskilt mycket. Däremot förstår jag inte riktigt bakgrunden till konflikten eller hur SEF valde ut vilka företag som skulle omfattas av strejken? Jag tycker att man borde ha kunnat lösa de här frågorna vid förhandlingsbordet. Jag skaffade mig löpande information om konflikten via EIO:s hemsida och genom att prata med vår företagsrådgivare. Johny Karlsson, Elteknik i Anderstorp, Anderstorp. Företaget har 10 anställda. Alla våra montörer var hemma och vi beräknar det ekonomiska bortfallet till 200 000-300 000 kronor. Varken jag eller mina anställda har någon förståelse för SEF:s agerande. Varför plocka ut småföretag och låta de stora fortsätta som vanligt? Jag tror att SEF insåg sitt misstag när de fick stark kritik från sina egna medlemmar. Bertil Karlsson, Elcenter i Ljungby, Ljungby. Företaget har 9 anställda. Vi hade inget folk som arbetade så vi tappade en hel del jobb, även större projekt. Redan 14 dagar innan strejken började kunderna anlita andra firmor. Det som jag reagerar starkast på är SEF:s strategi att plocka ut ett litet företag på varje ort. Vi var ensamma här i Ljungby och det såg likadant ut över hela landet. Jag tycker att EIO borde ha tryckt på hårdare för att få en rättvisare fördelning av företagen. Tony Persson, Grantek Elektriska, Fagersta. Företaget har 9 anställda. Vi fick skjuta på ett antal jobb men tack vare våra goda kundkontakter drabbades vi inte särskilt hårt. Strejken kom inte som en blixt från klar himmel, däremot blev jag väldigt överraskad över att just vi blev uttagna. Jag hade haft lättare att förstå SEF:s agerande om strejken gällt löner eller bättre arbetsvillkor. Men jag antar att vi tänker olika. Jag fick mycket god hjälp av EIO via företagsrådgivaren Henrik Junzell i Västerås. Kent Carlsson, Slite Elfirma, Slite. Företaget har 11 anställda. Jag märkte direkt hur orderingången minskade. Fem man deltog i strejken vilket innebar att arbetet försenades på vissa arbetsplatser. Som tur är så varade det bara i en vecka men vi halkade naturligtvis efter. Mitt förtroende för SEF har sjunkit. Hade konflikten exempelvis gällt högre löner hade det varit en annan sak. Men kravet om kontrollavgifterna var helt orimligt och inte skäl nog för att strejka. Patrik Frölander, Nya Mats El, Sollefteå. Företaget har 12 anställda. Arbetet stannade på ett par byggen men vi har tre oorganiserade montörer som kunde fortsätta ta servicejobb. Jag är fullständigt oförstående till varför vi blev uttagna i strejken och har fortfarande inte fått några svar från SEF. Personligen tror jag att de fick direktiv från LO centralt när det gäller urvalet av företag. Vi har haft en väldigt bra relation till SEF tidigare och speciellt till den lokala ombudsmannen i Örnsköldsvik. Men i det här fallet var även våra anställda mycket kritiska och frågande till fackets agerande. Den här konflikten handlade inte om medlemmarnas intressen utan om SEF:s fortsatta överlevnad. EIO-AKTUELLT nr 7/8 2007 9

POSTTIDNING B RETURADRESS: Elektriska Installatörsorganisationen EIO Box 17537 118 91 STOCKHOLM AKTUELLA FRÅGAN EIO Östgöta-Sörmland ISS Facility Services AB, filial, Linköping Välkommen till EIO! Nya medlemmar i maj 2007 Ulf Berglund, ISS Facility Services AB, Linköping Antal anställda: 25-30 st. Lennart Sjöstad, Vänerborgs Elektriska, Vänersborg. Företaget har 12 anställda. Jag är inte överraskad att det blev strejk, däremot över att vi blev uttagna. Det är första gången som vi drabbas av något sådant här. Det ledde till att vi fick tacka nej till ett antal uppdrag, men vi kom snabbt upp i normal nivå igen. Vi har även en butik och man märkte att antalet kunder minskade och att telefonen ringde mindre än vanligt under strejken. Jag tror att kompromissen om kontrollavgifterna var ett måste för att lösa konflikten. Mats Ljungberg, Elmontage i Tranås, Tranås. Företaget har 14 anställda. Det var en ny erfarenhet för oss och jag hade gärna sett mer information både från EIO och från SEF. Nio man var hemma men tack vare förstående kunder och god planering lyckades vi ändå slutföra jobben i tid. När vi ligger ute och jobbar är det alltid hotell som gäller så boendefrågan var inget problem för oss. Jag tycker att frågan om kontrollavgifterna borde ha lösts vid förhandlingarna så att vi hade sluppit strejken. EIO Sydöstra Sverige NEA Blekinge Läns Elektriska AB, Karlshamn Filialen i Linköping är inriktad på fastighetsservice. Vi som jobbar här är verksamma inom olika områden, till exempel el, vvs och drift. Vi vill kunna erbjuda våra kunder helheten med professionella yrkesmän i varje grupp, vi vill kunna klara uppdragen själva utan att behöva koppla in andra. Det blir både lättare för oss och vi kan leverera snabbare till kunden. Våra kunder är bland annat kommunala fastighetsbolag och andra större och mindre fastighetsägare. Vi gick med i EIO för att få reda på vad som händer i branschen, det är ett sätt att hålla sig uppdaterad. Medlemskapet i EIO ger också en trygghet för både oss i ledningen och våra anställda. KRÖNIKAN Redo att börja jobba direkt efter utbildningen Den 27 augusti slår Elteknikbranschens egen gymnasieutbildning för eltekniker, ETG, upp portarna och tar emot de första eleverna. ETG är en av de få branschägda friskolorna i Sverige. Elteknikbranschen har genom ETG skapat sig en unik möjlighet att ge eleverna en utbildning som är anpassad efter branschen och där eleverna kan få det senaste och bästa i utbildningsväg. Vi har också möjlighet att inom skolverkets regler och ramar prova olika pedagogiska grepp. Under hösten 2006 jobbade vi aktivt med marknadsföring av ETG genom bland annat utskick till elever i årskurs nio, besök på ett antal högstadieskolor inom regionen samt genom hemsidan www.etg.nu. Denna marknadsföring har gett ETG en sökandebild som är över förväntan, på 28 platser har vi fått 49 förstahandssökande. Eleverna kommer från de flesta kommuner i Göran Svarén Södermanland, naturligt nog är Nyköpings kommun mest representerad. Skillnaden mellan ETG och andra gymnasieskolor med elprogram är att på ETG gör eleverna sin lärlingstid redan under utbildningen. I och med det har eleven efter tre år på ETG sitt certifikat och är därmed direkt anställningsbar. Som en kvalitetssäkring för lärlingstiden testas eleverna kontinuerligt under sina tre år på gymnasiet. Avslutningsvis sker en både teoretisk och praktisk test i slutet på årskurs tre. Vi hoppas att företagen tar chansen att få nya medarbetare, utan att behöva sköta lärlingstiden på företaget, och därmed spara både tid och pengar. Ett av det viktigaste målen i skollagen säger att utbildningen skall ge eleverna kunskaper och färdigheter samt, i samarbete med hemmen, främja deras harmoniska utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar. Detta har vi tagit fasta på och lagt stor vikt vid i utformning av studieplan, rekrytering av lärare och ansträngningar i att skapa en kultur som stämmer med både skollagens anda och branschens önskemål. Göran Svarén Rektor ETG goran@euu.se 10 EIO-AKTUELLT nr 7/8 2007