ARBETSPLAN Väg 32, Eksjö - Mjölby, delen Tranås Södra - Tenbäcken



Relevanta dokument
Tranås stationsläge på HH

SVERIGEFÖRHANDLINGEN MISSAR SINA MÅL

Översiktsplan för Tranås kommun

ARBETSPLAN Väg 25, Halmstad - Ljungby, delen Boasjön - Annerstad

Projekt Göteborg Borås

Yttrande Fördjupning av översiktsplanen för Trelleborgs stad 2025 Sammanfattning Trafikverket ser positivt på många delar av Fördjupning av

ÖVERSIKTSPLAN TRANÅS KOMMUN ANSVAR TYDLIGHET RESPEKT KREATIVITET. Del 1. Allmänna intressen. Antagen av Kommunfullmäktige

Nybro kommun Sammanträdesprotokoll Blad Sammanträdesdatum Kommunfullmäktige

Sverigeförhandlingen. Niklas Lundin/Huvudsekreterare. Sverigeförhandlingen.

Kommunledningskontoret

Här börjar framtiden. Ostlänken den nya tidens järnväg JÄRNA VAGNHÄRAD SKAVSTA NYKÖPING NORRKÖPING LINKÖPING

Syfte och bakgrund. Köpingebro i ett regionalt sammanhang med järnvägsnät och färjeförbindelser redovisade.

Måldokument: Infrastruktur Oskarshamns tätort

Ostlänken/Götalandsbanan. Höghastighetsbana med blandad persontrafik

Projekt Göteborg-Borås. Informationsmöte Almedal Mölnlycke Fokus Mölndal och Göteborg

Förstudierapport detaljplan för ny förskola inom Täljö 2:8

Staden möter havet. Strategier för staden Ystad 2030

JANUARI. Förteckning över delegationsbeslut Medborgarservice 2015

BEDÖMNING AV BEHOVET ATT UPPRÄTTA EN MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Enligt Plan- och Bygglagen och enligt kriterierna i MKB-förordningens bilagor 2 och 4

SÖDERBÄRKE STATION (del av Vad 4:18)

DETALJPLAN FÖR DEL AV HISSMOBÖLE 2:334 M FL KROKOMS INDUSTRIOMRÅDE KROKOM, KROKOMS KOMMUN

Här börjar framtiden. Ostlänken den nya tidens järnväg VAGNHÄRAD SKAVSTA NYKÖPING NORRKÖPING LINKÖPING STOCKHOLM

CHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING

Planprogram för Södra Ryd oktober 2018

Översiktsplan för Borås

Ramlösa 9:1, Helsingborg. Underlag för planuppdrag

Kävlinge kommun Trafikplats Hofterup Idéstudie 2007

Yttrande över förslag till Nationell plan för transportsystemet

Bedömning av miljöpåverkan för ÖSTRA OLOFSTORP i Mantorp, Mjölby kommun

Bedömning av miljöpåverkan för ÖSTRA OLOFSTORP i Mantorp, Mjölby kommun

Bedömning av miljöpåverkan för Planprogram, del av Fallområdet, söder om järnvägen, Mantorp

Regionala utvecklingsnämnden

Projekt Göteborg Borås Sara Distner, projektchef

Reflektion från seminarium 3

Upphävande av del av byggnadsplan för Stora Halsjön (F19), Östanfors 20:1 m.fl.

Tillägget till planbeskrivningen tar inte upp frågor som utretts i gällande detaljplan.

Förslag till ändring av detaljplan för del av Getterö Lilla 2:2, Gryt, Valdemarsviks kommun, Östergötlands län

Underlag för planuppdrag

Värnamo. alternativa stationslägen

Remiss: förslag till länstransportplan för Uppsala län KS-2012/1061

En ny generation järnväg. Åtgärdsvalsstudier Linköping Borås Jönköping Malmö. Publicering av förhandskopior. Andreas Hult

KOMMUNIKATIONER & INFRASTRUKTUR

Därför behöver vi Götalandsbanan

REMISSYTTRANDE 1 LTV Västerås stad

Ledningsstaben Dnr: TS Stefan Dahlskog

Bedömning av miljöpåverkan för Planprogram, del av Fall-området, söder om järnvägen, Mantorp, Mjölby kommun

Yttrande över utredning om Karlsborgsbanan

Analys och utvecklingsförslag över Väster industriområde i Landskrona

Förslag till ny ÖVERSIKTSPLAN FÖR GÖTEBORG. Presentation på Visioner för ett hållbart växande Västsverige , Ylva Löf

Sammanfattning av förslag till målbild presenterad i juni 2005

Berga 1:8 m.fl., Kullavägen, etapp 1

Västlänken. En pulsåder för det moderna Göteborg

Beskrivning av Kista korridor Inre Korridorernas namn och indelning

Samrådshandling oktober 2013

BEGÄRAN OM PLANLÄGGNING

VINDBRUK Tematisk revidering av ÖVERSIKTSPLAN FÖR OSBY KOMMUN Utställningsversion

3. Kommunikationer. I planeringsunderlaget finns mer information om kommunikationer, bland annat de transportpolitiska målen.

Vindkraftsutredning. Planeringsunderlag till översiktsplan för Marks kommun. Buffertzoner 1:

Rätt spår 2 FULL TRIM!

Sammanställning av resultat från gruppresentationer på Dialogmötet 11 april i Lycksele

Detaljplan för utvidgning av Sydvästra Industriområdet (delar av Säffle 6:18 och Köpmannen 2) BEHOVSBEDÖMNING

MalmöLundregionen - fakta

Regionala utvecklingsnämnden

Detaljplan för del av kv. Aktören m. fl.

Miljökonsekvensbeskrivning

Kustjärnväg förbi Oskarshamn PM

Förslag till förändring av det kommunala vägnätet i Ulricehamns kommun del av Vistaforsvägen (Begäran om indragning)

Götalandsbanan. Miljoner människor kommer varandra närmare

Nya stambanor mellan Stockholm Göteborg/Malmö

Moje 5:102 (Dooriaparkeringen)

Leif Nilsson. Aktuellt om trafiken i Sundsvall

Förstudierapport för Tråsättra 1:94 m.fl.

Rätt spår 2 FULL TRIM!

En ny generation järnväg. Sverigeförhandlingen och nya höghastighetsjärnvägar i Sverige. Åtgärdsvalsstudier Linköping-Borås, Jönköping-Malmö

Bilaga 3 Exempel funktioner ur förslag till Nationell plan. Funktioner i Förslag till Nationell plan för transportsystemet

i Olofströms samhälle, Olofströms kommun Röd text - förslag på ändringar Överstruken text text från gamla planbeskrivningen som föreslås tas bort

Stora Höga med Spekeröd

Trafikverket. och. Västra Götalandsregionen. och. Region Halland. och. Göteborgs Stad. och. Göteborgsregionens kommunalförbund PROJEKTAVTAL

Trafikutredning Hallerna, Stenungsund Utredning rörande övergripande trafikförsörjning på Hallerna

Närlunda Västra 2 och Husensjö 14:1, Närlunda. Underlag för planuppdrag

Innehåll 1 Inledning 2. Planens syfte och huvuddrag... 2 Preliminär skiss till utformning av detaljplan Förutsättningar 4

PM Trafik. Södra Årby. Tyréns - Arvid Gentele 1(13) Uppdragsnr: Rapportnr: Rev (): l tl t t\ut d i \T é T fik PM k t LGS d

Förstudie Linköping C Mantorp Sammanfattning av remisshandling

Planbeskrivning. Tillägg till ANTAGANDEHANDLING. Begränsat planförfarande 1(12)

4 Mälarstäder

Trafikverkets kommande affärsmöjligheter i regionen. Tillsammans gör vi smarta och ansvarsfulla affärer

54(65) 54(65) Fördjupad översiktsplan, Tanumshede

Trafikverket och spårväg

Förstudierapport för detaljplan för idrottshall inom del av Husby 3:3

Utdrag ur områdesprogram för Bredäng, Sätra, Skärholmen och Vårberg Godkänt SBN

Kvarteret Asien med mera, Gåsebäck

PLANERINGSAVDELNINGEN Eksjö Kommun. Detaljplan för Kv. Pumpen m fl, Eksjö Stad. Planprogram. Dnr:

2 Förutsättningar marknad och trafik

Del av Duvestubbe 1:1, Ödåkra. Underlag för planuppdrag

Trafiksituationen. Laholmsvägens förlängning i Slottsbron.

Steninge slottspark Trafikstudie

Västlänken Underlagsrapport Linjesträckningar

Trafikutredning Ny vägdragning inom Skrea 2:39, Falkenberg

Förslag till nationell plan för transportsystemet

VALLKÄRRA STATIONSBY TAR FORM

Transkript:

ARBETSPLAN Väg 32, Eksjö - Mjölby, delen Tranås Södra - Tenbäcken Objektnummer 87 633 455 2013-05-14 Kommunala planer - sammanställning Plan (ev. nr. & benämning): Sid nr: Utdrag ur översiktsplan för Tranås kommun 2011, 12-13 kommunikationer Utdrag ur översiktsplan för Tranås kommun 2011 28 Utdrag ur översiktsplan för Tranås kommun 2011, 18 områdesfördjupningar Detaljplan Höganlofts industriområde, planbestämmelser Detaljplan Höganlofts rastplats, planbestämmelser

Hubbarp Höganloft Höganloft och Hubbarps industriområden ligger båda sydväst om Tranås tätort på ömse sidor av riksväg 32 knappt 400 meter fågelvägen från varandra. Höganloft, är kommunens yngsta industriområde med goda expansionsmöjligheter och en direkt koppling till riksväg 32. Ett större område väster om befintlig industri har förvärvats iför att långsiktigt säkerställa behovet av industrimark. Inom området finns både arkeologiska värden och särskilda naturvärden att beakta, framförallt koncentrerade till sydöstra hörnet och ca 100 meter söder om området finns bostadshus. Längre söderut, mellan riksväg 32 och södra infarten samt järnvägen ligger Hubbarps industriområde. Kontakten med både väg och järnväg ger området utmärkta logistiska förutsättningar. Bland annat har en särskild utredning konstaterat att här finns optimala förutsättningar för en kombiterminal där gods kan över- mellan väg och järnväg. En fortsatt expansion söderut iföras förutsätter ett visst ianspråktagande av åkermark. Södra infarten med Höganloft till vänster och Hubbarp till höger Kontakten med två transportleder innebär både möjligheter och begränsningar för hur området kan utvecklas. Det finns goda möjligheter att knyta samman de båda industriområdena via riksväg 32 och en kompletterande cirkulationsplats vid infarten. Det finns även förslag till en förlängning av Västra vägen fram till den planerade cirkulationsplatsen vid Stridabron. Sammantaget skulle dessa åtgärder avsevärt stärka kopplingen mellan kommunens tre större industriområden Höganloft/Hubbarp, Hjälmaryd samt Västra industriområdet. En sådan koppling har ett begränsat värde idag, men i ett scenario med kombiterminal i Hubbarp ökar kraven på ett bra transportnät för kortväga godstransporter. Emellertid är Hubbarp också ett av nyckelområdena i den pågående planeringen av den nya höghastighetsjärnvägen - Götalandsbanan. Ett av huvudalternativen innebär ytterligare 2 spår i området och eventuellt även en kopplingspunkt med stambanan. Detta förändrar förutsättningarna på ett radikalt vis men inte nödvändigtvis att planerna på industriexpansion och kombiterminal måste överges utan snarare att en annan markdisposition blir aktuell. Rekommendationer och riktlinjer Höganloft och Hubbarp är kommunens huvudsakliga expansionsområden för framtida industrimark. En mindre utvidgning föreslås även för Hjälmaryd. För Höganloft finns detaljplan och ytterligare expansion är i första hand möjlig västerut. Med tanke på att både Hubbarp och Höganloft får ett ansikte mot riksväg 32 bör det ställas höga krav på gestaltning och anpassning till omgivande naturmiljö. För planeringen av Hubbarp återstår ett antal frågeställningar som måste klargöras innan beslut kan fattas om hur marken ska disponeras. Den stora frågan är Götalandsbanans lokalisering och utformning. Om dessa förutsättningar ändras kommer också kommunens ställningstagande att behöva omprövas. Förslag till markanvändning 18

Kommunikationer De största kommunikationslederna till och från kommunen är Södra Stambanan, Riksväg 32, Väg 133 mot E4:an, Väg 131 mot Österbymo samt 1009 mot Ödeshög. Kommunens regionala läge gör att framförallt de nordsydliga kommunikationerna mot Jönköping respektive Linköping har stor betydelse. Den starka koncentrationen av både befolkning och verksamheter till Tranås tätort innebär en god tillgänglighet via järnvägen och de flesta av tätortens målpunkter ligger sedan inom gång- eller cykelvänligt avstånd, mestadels via utbyggt gång- och cykelnät. Järnvägen har efterhand fått en allt större betydelse och persontrafiken ökar stadigt. Restiderna till Linköping är idag betydligt kortare än till Jönköping, vilket också återspeglas i passagerarvolymen. Från och med 2011 finns även direktgående tåg mellan Norrköping och Jönköping. Tillsammans med grannarna Aneby och Boxholm arbetar Tranås kommun för pendelstopp även i de mindre tätorterna, i första hand Strålsnäs, Sommens samhälle och Frinnaryd. Mark för perrong/ resecentrum finns avsatt i både Sommens samhälle och i Gripenberg, se respektive fördjupning. Kommunens busslinjer har överlag en låg beläggningsgrad men fyller en viktigt social funktion. Landsbygdslinjerna baseras huvudsakligen på skolskjutstrafiken kompletterad med anropsstyrd närtrafik som efter en inledande försöksperiod visat sig vara en lyckad satsning. Godstransporter till och från kommunen sker uteslutande med vägtrafik. Vägstandarden på de viktigaste transportlederna är i stort sett bra med undantag för delar av 133: an samt för Rv 32 sträckan Traneryd - Aneby. Den mest påtagliga trafikproppen den underdimensionerade tunneln i Gripenberg ska ersättas med en ny, så även tung trafik kan passera planskilt. Inte minst av miljöskäl är det dock viktigt att få över så mycket av godstransporterna som möjligt på järnväg. En terminal för omlastning mellan väg och järnväg har diskuterats och ett lämpligt läge har identifierats i anslutning till Hubbarps industriområde. Efterfrågan är emellertid ännu inte klarlagd, men då planeringen är inriktad mot sagda terminal finns inte längre några skäl att bevaka de,sedan länge outnyttjade, stickspår som delvis finns kvar i anslutning till västra industriområdet. Götalandsbanan är en framtida höghastighetsjärnväg som planeras längs sträckan Stockholm Linköping Jönköping Göteborg. Huvudsyftet med projekt är att avsevärt minska restiderna mellan större städer men även att frigöra kapacitet på den befintliga stambanan. De nya snabbspåren skall enligt förslaget också kunna användas för att utveckla regionaltrafiken. I pågående utredningar har Tranås tätort en nyckelroll och berörs av flera olika alternativ, inklusive ett stationsläge. 12 X2000 - den första generationens snabbtåg Inriktning och Prioriteringar Utvidgade bostads- och arbetsmarknadsregioner, det som brukar kallas regionförstoring, är grundläggande för kommunens framtida utveckling och förutsätter effektiva kommunikationer med minsta möjliga miljöbelastning. Koncentrationen av befolkning och verksamheter till Tranås tätort är i sammanhanget en fördel eftersom det underlättar för en resurssnål infrastruktur. Med sådana förutsättningar är det av central betydelse att de olika trafikslagen gång, cykel, bil, buss, tåg etc så bra som möjligt kan samverka med varandra. Det måste vara smidigt att byta mellan olika transportmedel. - Nya bostads- och verksamhetsområden ska anslutas till befintliga system för gång- cykel- och kollektivtrafik. - I området kring Tranås resecentrum är förutsättningarna för byte mellan transportslagen prioriterade. - I Sommens samhälle och i Gripenberg skall det finnas möjlighet till framtida pendeltågstopp. - Läge för omlastningsterminal (kombiterminal) får bestämmas närmare i samband med Götalandsbaneutredningen. På landsbygden och i de mindre tätorterna gäller andra förutsättningar. Kollektivtrafiken har svårt att få tillräckligt underlag och bilen är för de flesta ett definitivt måste. Standarden på de mindre vägarna, inte minst det enskilda vägnätet, har stor betydelse. Utifrån målsättningarna om en balanserad befolkningstillväxt och ett varierat boende måste kommunikationerna på landsbygden hålla en acceptabel och tillförlitlig nivå. I en översiktlig förstudie av Tranås gatunät redovisas förslag till framtida trafiklösningar. Det övergripande syftet är att kunna anpassa trafiknätet till planerade expansionsområden och förtätningar, förbättra kopplingen mellan östra och västra delarn a av Tranås samt att skapa en inre och yttre ringled som avlaster centrala delar. De områden och frågor som särskilt studerats är: - Ny passage för både bil, gång- och cykeltrafik under järnvägen i centralt läge - Nya cirkulationsplatser vid Stridabron, södra änden av Storgatan, samt längs Ydrevägen

- Förlängning av Västra vägen parallellt med järvägen med koppling till cirkulationsplatsen vid Stridabron - Verkstadsgatan som primär infart för tung trafik från norr - En omgradering av gatunätet som ger Tranås en yttre och en inre ringled Nedan visas en schematisk bild av de förslag som ingår i förstudien. I fördjupingarna för olika delområden beskrivs även kommunikationerna i relation till de specifika utvecklingsfrågorna för respektive område, se vidare i Del 2: Områdesfördjupningar. För gång- och cykelbanenätet (GC-nätet) gäller generellt att alla nya bostads- och verksamhetsområden ansluts och att anslutningar mellan befintliga områden förbättras genom nyanläggning och uppgradering. GC-anslutningar mellan Tranås, Sommen och Gripenberg bör på sikt gå att skapa genom att följa gamla vägsträckor. Bland alla kommunikationsfrågor intar emellertid Götalandsbanan en särställning. Det kan inte nog understrykas vilken betydelse detta kan få för kommunens framtid. Den pågående utredningen ger kommunen alternativa scenarier att arbeta med: - Götalandsbanan väster om Tranås med kopplingspunkter för av och påfart av snabba regionaltåg med bytespunkter för resenärer i Linköping och Jönköping - Götalandsbanan genom Tranås i tunnel och bytespunkt (station) för resenärer i kombination med ovanstående kopplingspunkter Då utredningsarbetet för närvarande är vilande finns ingen anledning till några särskilda ställningstaganden i föreliggande översiktsplan utan frågan får i sin helhet hanteras i en framtida fördjupning. Berört utredningsstråk redovisas i kapitel riksintressen och det av Tranås kommun förordade alternativet framgår schematiskt på bifogad översiktskarta. Schematisk bild av förslaget till ändringar i Tranås trafiksystem 13

9 Björnklo, Mada m fl: riksintresse för vindkraft Öster om Säbysjön finns ett område som av Energimyndigheten bedöms ha goda förutsättningar för etablering av vindkraft och därför utpekats som riksintresse, se vidare på de tematiska vindbrukskartan. Avgränsningen bygger på en översiktlig kartering av vindenergi och förekomsten av motstående intressen som genomfördes i samband med en riksomfattande översyn under 2008. Kommunens bedömning: Med hänsyn till att området delvis ligger inom expansionsområde för Tranås tätort och även i övrigt berör mark med höga natur- och friluftsvärden inklusive befintlig samlad fritidshusbebyggelse med stor utvecklingspotential delar inte kommunen denna uppfattning. Det finns flera områden i kommunen som enligt samma beräkningsmodell som använts i den nationella karteringen bedöms har minst lika goda vindförhållanden och dessutom inte hyser samma koncentration av motstående intressen. Området bör därför utgå i sin helhet och med anledning av pågående vindkraftärenden och den prejudicerande verkan dessa kan förväntas få finner kommunen inga skäl till att i detta skede aktivt föreslå nya riksintresseområden. 10 Blankhester, 11 Ryggestorp och 12 Säthälla/Katarp: riksintressen för naturvård Tre områden med välbevarade naturbetesmarker med både lövhagar och mer öppen hagmark. Blankhester och Ryggestorp ingår även i Natura 2000-nätverket, se nedan. Det största hotet är att betesdriften skulle minska eller rentav upphöra. Kommunens bedömning: Områdenas värden förutsätter en naturvårdsinriktad betsdrift och skötsel av landskapselement vilket i sin tur förutsätter att det finns ett livskraftigt lantbruk. Riksväg 32, Södra Stambanan och Utredningsområde för Götalandsbanan: riksintressen för kommunikationer Riksväg 32 är tillsammans med väg 131 Tranås viktigaste vägförbindelse och Södra Stambanan är själva orsaken till både Tranås och Gripenbergs existens som tätorter. Götalandsbanan är arbetsnamnet för den planerade höghastighetsjärnvägen mellan Stockholm och Göteborg. Till vänster redovisas den utredningskorridor som avgränsats av Banverket. Någon närmare riksintressebeskrivning bedöms inte som nödvändig utan istället hänvisas till avsnittet Kommunikationer. Utredningskorridor för Göralandsbanan sträckan Linköping - Borås Natura 2000 områden På senare år har riksintressen för naturvård fått sällskap av motsvarande Europeiskt intresse genom detså kallade art och habitatdirektive samt fågledirektivet, vilka syftar till att skydda viktiga livsmiljöer för växter och djur och ligger till grund för bildande av Natura 2000 områden.för närvarande finns 11 Natura 2000- områden i Tranås kommun: - Blankhester - Botorp - Drängagråten - Ekbergsparken - Hultarp - Huluskogen - Måltorpet Gransbo - Ryggestorp - Strånnesjön - Sötåsasjön - Älmås askskog För varje område finns en bevarandeplan som redovisar vilka naturtyper och arter som finns, hur stor yta naturtyperna täcker, målsättningar med området, åtgärder som krävs för att nå målsättningarna och åtgärder som kan skada mm. Dessa bevarandeplaner liksom en aktuell förteckning över Natura 2000 områden i kommunen finns på Länsstyrelsens hemsida www.f.lst.se. Åtgärder som på ett betydande sätt kan påverka naturmiljön i ett Natura 2000 - område kan kräva tillstånd enligt 7 kap 28 Miljöbalken. Översyn av riksintresseområden Vad gäller riksintressen för kulturmiljö finns ett generelllt behov av att se över såväl beskrivningar som avgränsning. Länsstyrelsen har aviserat att en sådan översyn är planerad i samråd med berörda kommuner under kommande år. 28