Sjuk eller bara misslyckad? En rapport från Actavis 2011

Sjuk eller bara misslyckad? En rapport från Actavis 2011

Ansvarslös missbruksvård en politisk utmaning Form och tryck Grafisk idé Text Mix Public Relations Foto Dreamstime I mitt arbete som forskare och alkoholläkare har jag sett vilken oerhört stor påverkan en för stor alkoholkonsumtion har på enskilda individer och människor runt omkring. De allra flesta människor blir inte beroende av alkohol och kan utan problem njuta av ett glas vin eller en öl. Men alla är inte i den situationen. Ju mer och oftare en person dricker, desto mer ökar risken för skador. Merparten av alla alkoholrelaterade problem och kostnader uppkommer bland människor med en ganska välordnad tillvaro. Sålunda konstaterar Missbruksutredningen att mer än tre av fyra som missbrukar är socialt etablerade med jobb, familj och bostad och har därmed i första hand inget behov av socialtjänsten. Dessutom har det visats att medborgaren söker helst hälso- och sjukvården och inte socialkontoret för att få råd om alkohol. Därför krävs en markant förändrad attityd till beroendeproblematiken samt de genomgripande förändringar som Missbruksutredningen föreslår. Alkoholens omtalade skyddande effekt uppnås vid mycket låg alkoholkonsumtion, knappt ett glas vin om dagen för män i 70-årsåldern, och mindre än ett halvt glas om dagen för kvinnor i samma ålder. All konsumtion över dessa nivåer innebär ökad risk. Det handlar såväl om medicinska problem som cancer, hjärt-kärlsjukdomar, psykisk ohälsa och självmord som sociala problem. Alkoholberoende är en folksjukdom, liksom diabetes, astma eller depression. Det är naturligt för vården att behandla astma och diabetes. Däremot är det långt ifrån självklart att behandla personer med alkoholproblem. Förra året skrevs det ut läkemedel mot alkoholproblem som motsvarar behandling av cirka 20 000 personer trots att 330 000 beräknas ha denna beroendesjukdom. Och de regionala skillnaderna i länens förskrivning av läkemedel mot alkoholberoende är stora. Problemet är att det finns 330 000 människor som är alkoholberoende i Sverige i dag. Och att vi blundar för det. Av dessa är bara 75 000 kända av vården och långt färre får läkemedel mot beroende. Det är en skandalös underbehandling och i allra högsta grad ansvarslöst gentemot patienterna som därmed inte får en optimal behandling. Medicinsk behandling bör vara grunden i vården eftersom alkoholberoende är en sjukdom. Av samma skäl bör det vara landstinget som har ansvar för behandling - både återfallspreventiva läkemedel och psykologisk behandling. I WHO:s nyligen publicerade rapport om Alkohol och Hälsa i Världen 2011 står det att läsa att förhöjd alkoholkonsumtion är en av de främsta riskfaktorerna för sjukdom och ohälsa och trots detta har alkoholfrågan fortfarande en låg prioritet inom politiken, inkluderande hälsopolitiken. Det är på tiden att våra politiker tar sig an denna utmaning. Jörgen Engel Professor emeritus vid farmakologiska institutionen, Göteborgs universitet, ordförande för Svensk Förening för Beroendemedicin samt läkare vid Nordhemskliniken, Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg

Inledning...5 Stora regionala skillnader...6 Bättre insatser vid missbruk och beroende...7 Nio av tio vill söka hjälp inom hälso- och sjukvården...8 Så mycket dricker vi...9 Vart femte barn...9 Stor ökning av kvinnors beroendeproblem...9 Alkoholrelaterade gräl och slagsmål........................... 9 Alkoholens effekter på hälsan...10 Alkoholberoende, diagnos...11 Från riskbruk till beroende Högre risk för kvinnor Psykiska och fysiska symtom Utredning och diagnos Kriterier för beroende och missbruk Dödlighet och sjuklighet Samhällets kostnader Behandling, studier...13 Tre läkemedel att välja på Långvarig behandling Studier med Antabus Fler nyktra dagar Familjestöd viktigt Dubbelt så många nyktra Referenser...15 Inledning Depression och alkoholberoende är två stora folksjukdomar. Den ena betraktas som en sjukdom, den andra som ett personligt misslyckande. Behandling för beroende måste bli mer tillgänglig och utvecklas, inte minst med tanke på att alkoholproblemen uppstår alltmer bland människor med en ganska välordnad tillvaro. Missbruksutredningen föreslår att behandlingsansvaret ska samlas hos landstinget i egenskap av huvudman för hälsooch sjukvården. Alkoholberoende är en folksjukdom, liksom diabetes, astma ochr depression. En analys av missbrukssituationen i Sverige visar att det finns cirka 330 000 personer med beroende och 450 000 med missbruk (skadligt bruk) av alkohol. Ändå skrevs det förra året ut läkemedel mot alkoholberoende som motsvarar behandling av endast cirka 20 000 personer. Underbehandlingen beror bland annat på att missbruksvården är delad mellan landstingen och kommunerna, vilket resulterar i ett otydligt ansvar. Medicinsk behandling bör vara grunden i vården eftersom alkoholberoende är en sjukdom. Vem som helst kan drabbas av alkoholproblem, det handlar inte om människor som har dålig karaktär. Det viktiga är att den som har problem inte tvekar att söka professionell hjälp. Därför är det dags att ta bort alkoholiststämpeln och i stället prata om alkoholberoende inte missbruk och missbrukare. 4 5

Stora regionala skillnader FÖRSKRIVNING ALKOHOLLÄKEMEDEL DDD PER 1000 INV. 2010 Det finns tre godkända läkemedel för behandling av alkoholberoende Antabus, Campral och Naltrexon. De kan användas var och ett för sig eller i kombination med varandra. 600,0 500,0 Tänkte bara säga nu efter 90 dagars antabus o nykterhet att man känner sig som en maskin som hockeyspelare o människa. Har aldrig varit så pigg på isen när man nu har gått till anfall så kan man ju backchecka också utan att få hjärtklappning, känns som man kan åka i en evighet. Tänk om man hade provat det här tidigare då kanske man hade spelat i en annan liga? men jag ska ju spela i 5 år till, så vi får väl se vad som händer då. Conny Strömberg, ishockeyspelare, blogginlägg den 1 april 2011 DDD/1000 inv 400,0 300,0 200,0 Dagliga dygnsdoser tusental 2010 FÖRSKRIVNING AV ALKOHOLLÄKEMEDEL RESPEKTIVE ANTIDEPRESSIVA LÄKEMEDEL 2010 Alkoholläkemedel Antidepressiva Kvot Blekinge 43,3 3 482,3 80,5 Dalarna 81,5 8 143,6 100,0 Gotland 29,2 1 283,2 43,9 Gävleborg 97,3 6 440,0 66,2 Halland 96,8 7 040,0 72,7 Jämtland 45,3 2 758,0 60,8 Jönköping 127,2 7 544,0 59,3 Kalmar 126,1 5 644,1 44,8 Kronoberg 94,4 7 959,0 84,3 Norrbotten 102,2 5 216,3 51,0 Skåne 474,2 34 897,2 73,6 Stockholm 872,6 46 453,7 53,2 Sörmland 91,6 6 124,9 66,8 Uppsala 151,2 10 920,2 72,2 Värmland 112,4 6 813,6 60,6 Västerbotten 140,2 9 634,2 68,7 Västernorrland 84,3 5 069,7 60,1 Västmanland 117,7 5 957,4 50,6 Västra Götaland 684,0 50 011,4 73,1 Örebro 138,0 9 975,5 72,3 Östergötland 163,2 12 971,1 79,5 Distansapotek 153,0 3 103,0 20,3 Landsting 4 025,9 257 442,3 63,9 Källa: IMS Health I Sverige är det ungefär lika många patienter som har ett alkoholberoende som lider av depression/ångest, men det skrivs ut mer än 60 gånger så mycket läkemedel mot depression/ångest som mot alkoholberoende. Störst är obalansen i Dalarna, Kronoberg och Blekinge. 100,0 0,00 Västerbotten Kalmar Källa: IMS Health Kronoberg Gotland Örebro Uppsala Västmanland Västra Götaland Stockholm Värmland Norrbotten Skåne Östergötland Jönköping Jämtland Gävleborg Västernorrland Användningen av läkemedel mot alkoholproblem varierar mellan olika delar av landet. Flest dygnsdoser av medicinerna mot alkoholberoende per tusen invånare säljs i Västerbotten, Kalmar och Kronoberg. I botten på listan finns Blekinge och Dalarna. Bättre insatser vid missbruk och beroende Missbruksutredning, SOU 2011:35, presenterades den 27 april 2011. Utredningens förslag till en reformerad och utvecklad svensk missbruks- och beroendevård omfattar olika reformområden såsom tidig upptäckt och kort intervention, stärkt ställning för individen, bättre kvalitet, kunskap och kompetens, polisens och kriminalvårdens insatser och arbetsgivarens arbete med att förebygga riskbruk, missbruk och beroende. Missbruksutredningen innehåller också förslag som syftar till tydligare ansvar för effektivare vård. Genom att tydliggöra kommunernas och landstingens ansvar, och normalisera ansvarsfördelningen mellan de två huvudmännen, förbättras vård- och stödprocessen för den enskilde och vårdens effektivitet kan öka. Sörmland Halland Dalarna Blekinge Sverige I dag är ansvaret delat, vilket gör att människor riskerar att hamna mellan stolarna. I vissa delar av Sverige står kommunen för merparten av vården av personer med missbruk eller beroende, i andra delar är det landstinget som har huvudansvaret. På flertalet håll råder någon form av delat ansvar. Missbruksutredningen konstaterar att huvudmännen inte sällan tvistar om vem som ska ansvara för vad, vilket ibland leder till att angelägna verksamheter och insatser inte kommer till stånd på grund av oenighet om finansieringen. Utredningen föreslår att landstingen ska ansvara för behandling för att skapa en dörr in för den vårdsökande. Behandling ska inledas inom 30 dagar. Akuta behov av specialiserad vård för missbruk eller beroende ska tillgodoses genast. 6 7

Nio av tio vill söka hjälp inom hälso- och sjukvården Missbruksutredningen vill stärka individens ställning inom missbruks- och beroendevården. Detta betyder att vården ska vara organiserad på ett sätt som uppmuntrar den som har utvecklat ett alkoholberoende, eller riskerar att göra det, lätt ska kunna söka hjälp. Den stora gruppen i behov av vård och stöd består främst av personer som har bostad, familj och arbete. I dag når vården endast omkring 50 000 personer eller 15 procent av målgruppen. Det kan förklaras med att personer med missbruk eller beroende hellre söker vård inom hälso- och sjukvården än inom socialtjänsten. I en forskningsstudie tillfrågades 3 000 personer med missbruks- och beroendeproblem i Sverige var de helst vill söka hjälp för sina problem. Av svaren framgår att endast 5 procent helst söker hjälp hos socialtjänsten medan hela 88 procent helst söker hjälp inom hälso- och sjukvården, det vill säga inom den specialiserade beroendevården, den psykiatriska vården, primärvården eller företagshälsovården. Missbruk är mycket kostsamt för samhället. Vår färska beräkning som utgår från kostnaderna för olika typer av missbruk och multiplicerar dessa enbart med antalet personer med missbruk, som är kända av vården, visar att samhällets kostnad för missbruk är 66 miljarder kronor för alkohol. Gerhard Larsson, Missbruksutredningen, i SvD den 2 november 2010 Så mycket dricker vi År 2010 var alkoholkonsumtionen i Sverige 13 procent lägre än toppåret 2004. Nedgången beror främst på att införsel och smuggling har minskat och sker samtidigt som Systembolaget ökar sin försäljning. Mycket tyder på att konsumtionen främst minskat bland yngre personer samtidigt som det inte finns några tecken på minskad konsumtion bland äldre, det konstaterar Centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning (SoRAD) vid Stockholms universitet i årsrapporten Tal om alkohol 2010. Men sett i ett lite längre tidsperspektiv ligger alkoholkonsumtionen i Sverige fortfarande på en relativt hög nivå, trots den aktuella nedgången. Vart femte barn Omkring 20 procent av alla barn lever i hushåll där en vuxen har förhöjd konsumtion av alkohol, så kallat riskbruk. Det motsvarar ungefär 385 000 barn. Med riskbruk menas en alkoholkonsumtion som är eller kan bli skadlig för den som dricker. Den uppgång som skedde från mitten av 1990- talet och fram till 2004 var exceptionellt kraftig. Våra dryckesmönster har förändrats, och tillgängligheten till alkohol har ökat i samhället. Det har blivit vanligt och accepterat att dricka alkohol på vardagar vin till middagen, after work med kollegorna och fredagsöl för att avsluta arbetsveckan. Det svenska helgdrickandet finns kvar samtidigt som vi etablerar nya vanor. Då är det lätt att veckokonsumtionen blir ett riskbruk. I Sverige brukar man säga att gränsen för rimlig konsumtion handlar om 14 glas vin eller annan motsvarande mängd alkohol för män och nio glas för kvinnor per vecka. Att som barn behöva växa upp med en eller två föräldrar med hög alkoholkonsumtion innebär stora känslomässiga påfrestningar, och dessa barn löper en ökad risk för egna problem. Stor ökning av kvinnors beroendeproblem 6 Sedan 2008 är det kvinnor mellan 45-54 år med bra utbildning och ekonomi som står för den högsta alkoholkonsumtionen. Det menar Åsa Magnusson vid beroendecentrum på Karolinska Institutet i Stockholm, som forskar kring varför kvinnor blir alkoholberoende. Vindrickandet har ökat 60 procent och kvinnors alkoholberoende har ökat med 50 procent under en 15-årsperiod. Alkoholrelaterade gräl och slagsmål Av rapporten framgår också att drygt 6 procent av männen och närmare 4 procent av kvinnorna uppger att de har hamnat i gräl med någon i samband med att de har druckit alkohol. Vanligast är detta i den yngre åldergruppen 16-29 år. Drygt 1 procent av dem som dricker alkohol uppgav att de minst 1 gång hamnat i slagsmål i samband med att de har druckit alkohol under 2010. Högst andel noteras bland män i åldern 16-29 år. 8 9

Alkoholens effekter på hälsan 7 Alkoholberoende, diagnos Alla delar av kroppen påverkas av alkohol, och mer än 60 sjukdomar har samband med alkoholkonsumtion, varav de viktigaste är följande: Hjärnan alla hjärnfunktioner kan påverkas negativt av alkohol: Tänkande, känslor, omdöme, minne, aggressivitet, liksom balansen och förmågan att samordna muskelrörelser. Särskilt tydligt syns dessa effekter då man dricker sig full, men dessa effekter uppträder redan vid små mängder alkohol och blir mer uttalade ju mer man dricker. I grava fall kan kroniska skador uppstå. Psykiska problem alkoholkonsumtion ökar risken för en rad psykiska problem, främst depression, ångest och sömnstörningar. Hjärta och blodkärl regelbundet alkoholdrickande kan skada hjärtmuskeln med hjärtsvikt som följd. Redan vid måttlig konsumtion stiger blodtrycket, vilket ökar risken för hjärtinfarkt och stroke. Berusningsdrickande ökar risken för oregelbunden hjärtverksamhet. Cancer alkohol ökar risken för flera cancerformer: bröstcancer, tjocktarmscancer, mun- och svalgcancer, strupcancer och levercancer. Levern redan efter några dagars alkoholdrickande kan levern bli svullen och öm. Cellerna skadas och fungerar sämre. Vid fortsatt högkonsumtion ökar risken för inflammation, skrumplever och levercancer. Matstrupen i samband med leverskador kan man få åderbråck i nedre delen av matstrupen med livshotande blödningar som följd. Magsäcken alkohol kan ge magkatarr med smärtor och kräkningar. Bukspottkörteln drabbas av inflammationer, med svåra buksmärtor och försämrad förmåga att tillgodogöra sig födan, likaså risk för en form av diabetes. Benstommen risken för benbrott ökar. Benstommen blir skörare, vilket gör att risken för frakturer ökar. Sexuella problem alkoholkonsumtion påverkar hormonerna, stör den sexuella funktionen och kan leda till infertilitet. Alkohol och graviditet dricker man alkohol under graviditeten är risken för fosterskador stor. Fostret får samma alkoholhalt i blodet som mamman, vilket ökar risken för missbildningar, hjärnskador och beteendestörningar. Någon gräns för skadlig konsumtion finns inte. Det säkraste är att avstå helt från alkohol om man väntar barn eller planerar att bli gravid. I Läkemedelsverkets behandlingsrekommendationer från år 2007 anges att 5 procent av befolkningen beräknas vara alkoholberoende, vilket motsvarar drygt 450 000 personer. (9) Utöver detta uppskattar Folkhälsoinstitutet att omkring 900 000 personer har en riskabel konsumtion av alkohol. (10) Alkoholberoende är en sjukdom, men också ett tillstånd som är möjligt att framgångsrikt behandla med läkemedel. Ändå skrevs det 2009 ut läkemedel mot alkoholberoende som motsvarar behandling av endast 24 000 personer. (11) Ordet missbruk används i olika betydelser och därmed kan det bli otydligt vad som egentligen menas med alkoholmissbruk. (12) En diagnostisk term för att beskriva ett tillstånd som vanligen förekommer innan ett beroende har uppstått (definition längre ner i detta avsnitt). En juridisk bedömning av all användning av farmakologiska substanser som finns med i Läkemedelsverkets förteckning över narkotikapreparat. I denna betydelse kan missbruk bytas ut mot illegalt bruk av droger. En allmänt nedsättande beskrivning av personer som använder exempelvis alkohol på sätt som strider mot gängse normer och värderingar. I denna betydelse kan missbruk bytas ut mot det mer neutrala konsumtion. Termen riskbruk är relativt ny och har ingen medicinsk definition. Termen anger att bruket av exempelvis alkohol innebär risker som den enskilde kan få svårt att hantera på sikt. (12) För män 7 till 12 burkar starköl eller 2-3,5 flaskor vin eller 40-75 cl starksprit. Allt utöver detta leder till hög risk för missbruk och beroende. (13) Högre risk för kvinnor Hög konsumtion av alkohol är av flera skäl mer riskabelt för kvinnor än män. Deras ämnesomsättning och annorlunda fördelning av vätska och fett i kroppen gör att de fysiologiska effekterna kommer snabbare och blir kraftigare. Förutom kön har även arvsanlag, kroppsstorlek och andra individuella faktorer betydelse för riskerna för att utveckla beroende av alkohol. Psykiska och fysiska symtom Långvarig hög konsumtion av alkohol kan ge en rad symtom, både psykiska och fysiska. Trötthet, sömnsvårigheter, oro, ångest, nedstämdhet och depression är vanligt liksom känslor av skuld och skam. Kroppsliga tecken kan vara hjärtklappning, magbesvär, ryggont, högt blodtryck (i synnerhet det undre, diastoliska trycket). Påfrestningar på levern ger höga levervärden och nivåerna av triglycerider, en typ av blodfett, stiger. Långvarigt svårt alkoholmissbruk kan orsaka förfettning av levern, åderbråck i matstrupen, inflammation i bukspottkörteln (pankreatit), nervskador i armar och ben och i grava fall skador i hjärnan. Från riskbruk till beroende Till detta kan komma problem i nära relationer, olika sociala sammanhang, i arbetslivet och med ekonomin. Risken för att glida över från riskbruk till beroende har ett starkt samband med hur ofta och hur mycket man dricker. De ungefärliga gränserna för att hamna i riskzonen för detta ligger enligt Läkemedelsverket vid en långvarig veckokonsumtion av: För kvinnor 5 till 9 burkar starköl eller 1,5 till 2,5 flaskor vin eller 30-55 cl starksprit. Allt utöver detta leder till hög risk för missbruk och beroende. Utredning och diagnos Eftersom det kan vara svårt att upptäcka symtom och tecken på att en patient missbrukar alkohol är det angeläget att läkare ställer frågor om patienters alkoholanvändning. Läkaren ska vara vänlig och empatisk. Det saknas vetenskapligt stöd för att konfrontation är framgångsrik. Det är viktigt för läkaren att ta reda på om patienten även har psykiatriska symtom som är en 10 11

följd av alkoholförbrukning (t ex om en depression är orsakad av alkoholproblem, social fobi etcetera) innan läkaren tar ställning till vilken behandling som ska erbjudas patienten. (14) Kriterier för beroende och missbruk Missbruk (enligt DSM IV, Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders en handbok som ges ut av American Psychiatric Association) om minst ett av följande kriterier uppfylls under en och samma tolvmånadersperiod: 1. Upprepat bruk som leder till att individen misslyckas med att fullgöra sina skyldigheter på arbetet, i skolan eller i hemmet. 2. Upprepat bruk i situationer som medför betydande risk för fysisk skada (t ex rattfylleri). 3. Upprepade problem med rättvisan då personen varit påverkad. 4. Fortsatt bruk trots ständiga eller återkommande problem av social eller mellanmänsklig natur orsakade eller förstärkta av berusning. Beroende (enligt DSM IV) om minst tre av följande kriterier uppfylls under en och samma tolvmånadersperiod: 1. Ökad tolerans behov av påtagligt ökad mängd p g a påtagligt minskad effekt. 2. Abstinens karakteristiska abstinenssymptom eller återställare. 3. Använder t ex alkohol i större mängd eller under längre tid än vad som avsågs. 4. Varaktig önskan eller misslyckade försök att begränsa eller kontrollera bruket. 5. Mycket tid ägnas åt att få tag på t ex alkohol, använda alkohol eller hämta sig från effekten. 6. Viktiga aktiviteter på jobbet och fritiden, sociala aktiviteter etc, överges eller minskas på grund av bruket. 7. Bruket av ex alkohol fortsätter trots att man vet att fysiska eller psykiska besvär förvärras. Dödlighet och sjuklighet År 2007 var antalet alkoholrelaterade dödsfall i Sverige, där alkohol nämns som direkt eller indirekt dödsorsak, omkring 2 200 varav 1 700 män och 500 kvinnor, enligt Socialstyrelsen. Det innebär att dödligheten ökat med drygt 10 procent sedan 1997. Till detta kommer 3 000 till 5 000 dödsfall (självmord, skador, olyckor) som har samband med alkohol. (15) År 2008 vårdades drygt 100 män per 100 000 invånare och drygt 60 kvinnor per 100 000 invånare för alkoholförgiftning. För män motsvarar det en ökning med nära 50 procent och för kvinnor drygt 70 procent jämfört med i slutet av 1990-talet. (15) Omkring 20 procent av platserna inom akutsjukvården används för patienter med alkoholorsakade sjukdomar och symtom. Mellan 10 och 15 procent av patienterna på en allmänläkarmottagning har ett riskbruk, missbruk eller beroende som bakomliggande orsak till besöket. (16) För ungdomar och unga vuxna har fallen av alkoholförgiftning i åldrarna 15 till 19 år ökat mellan 1998 och 2008 med 37 procent för pojkarna och 68 procent för flickorna. (15) Samhällets kostnader Samhällets totala kostnader för alkohol beräknas år 2002 ha varit 20,3 miljarder kronor, motsvarande 2 800 kronor per invånare över 15 år. Av det beräknas 2,2 miljarder kronor falla på hälso- och sjukvården, 4,4 miljarder på socialtjänsten för vård, behandling och insatser för missbrukares familjer, och 3,5 miljarder på alkoholrelaterad brottslighet. Det finns även högre uppskattningar, från 30 miljarder kronor och uppåt, bland annat beroende på hur man räknar produktionsbortfall vid sjukfrånvaro. (17) Behandling, studier Målet med behandling vid missbruk och beroende är att få patienten att dra ner på eller helt minska sitt drickande. För personer med riskbruk kan information och motivationshöjande insatser leda till minskad konsumtion och färre alkoholproblem. Det är väl dokumenterat i vetenskapliga studier men denna enkla och effektiva metod för att förebygga både psykiska och fysiska skador används inte i den utsträckning det är motiverat, anser Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU). (18) Vid alkoholberoende kan det förutom stöd och motivation bli aktuellt med medicinsk behandling. Läkemedelsboken rekommenderar följande behandlingsgång vid missbruk/beroende: Inled med alkoholfrihet och vid behov abstinensbehandling. Låt patienten själv sätta konkreta mål. Total alkoholfrihet? Kontrollerat drickande? Starta medicineringen, erbjud tät uppföljning, till en början en gång i veckan. Korta återbesök med fokus på alkoholkonsumtion och eventuella laboratoriemarkörer. Ge konkreta råd och stöd. Utvärdera efter en till två månader. Långsiktig behandling med läkemedel vid alkoholberoende ska alltid ske inom ramen för en behandlingsplan som även omfattar psykosociala insatser. (19) Med tanke på hur stor den grupp är som kan komma ifråga för behandling med läkemedel för beroende 450 000 alkoholberoende personer (20) finns det en utbredd underbehandling. År 2009 fick 17 006 män och 7 020 kvinnor sådan behandling. (21) Tre läkemedel att välja på Långvarig behandling Behandling med läkemedel kan sättas in direkt när patienten är alkoholfri. Campral och Naltrexon kan visserligen även sättas in när patienten dricker men rekommenderas inte eftersom patientens motivation i så fall bedöms otillräcklig. Antabus kräver absolut alkoholfrihet. Behandling med läkemedel mot alkoholmissbruk kan vara långvarig (minst 6-12 månader enligt Läkemedelsverket). (2) Många patienter väljer att göra uppehåll efter något år men inte sällan återkommer de på grund av återfall. Studier med Antabus Behandling med Antabus i kombination med coachning och stöd har visat sig effektivare än både Naltrexon och Campral för att förlänga tiden fram till återfall och öka antalet nyktra dagar. Det visar studier där man jämfört effekten av dessa tre alkoholläkemedel. I den ena studien, gjord i Finland, ingick 243 personer som frivilligt sökt hjälp för alkoholproblem. De delades in i tre grupper som fick antingen akamprosat (Campral), naltrexon (Naltrexon Vitaflo) eller disulfiram (Antabus). (22) Alla fick först 12 veckors övervakad behandling i hemmiljö. Därefter följde ett års så kallad målinriktad behandling vilket innebar att deltagarna skulle ta läkemedlet i förebyggande syfte när de visste att de skulle befinna sig en situation som kunde locka till drickande. De fick också utse någon stödperson som skulle kontrollera att de verkligen tog sitt läkemedel. Detta gällde de första 12 veckorna. Alla fick dessutom stödsamtal. Patienterna följdes sedan upp i ytterligare 67 veckor, totalt två och ett halvt år från studiens start. Utöver detta finns olika medicinska tester som CDT (Carbohydrate-Deficient Transferrin, en alkoholmarkör) som bland annat kan visa om alkoholkonsumtionen är så omfattande att den börjat ge skador på levern. I Sverige finns tre läkemedel som används för att bryta riskbruk/missbruk/beroende av alkohol och minska riskerna för återfall: Antabus Campral Naltrexon Vitaflo (generika, kallades tidigare Revia) Forskargruppen fann att alla tre läkemedel signifikant minskade alkoholkonsumtionen, suget efter alkohol och ökade livskvaliteten. Antabus var mer effektivt än de andra läkemedlen och inga allvarliga biverkningar noterades. 12 13

Fler nyktra dagar Resultaten visar att alla deltagare, oavsett läkemedel, dragit ner på sitt drickande under studiens gång. Under de första tolv övervakade veckorna var Antabus signifikant effektivare vad gällde att minska antalet dagar med hårt drickande, minska den genomsnittliga alkoholkonsumtionen per vecka, förlänga tiden fram till första återfall och antalet vita dagar. Under den period när deltagarna själva skulle ta sitt läkemedel om de visste att de skulle befinna sig en situation som kunde locka till drickande, var det ingen skillnad beträffande tiden fram till första återfallet, men de som fick Antabus hade fler nyktra dagar. Familjestöd viktigt En annan studie omfattade 100 tunga alkoholmissbrukare som under åtta månader behandlades med antingen Campral eller Antabus. Alla hade familjer som stöttade dem i deras behandling. De hade också tillgång till gruppterapi en gång i veckan. Tiden fram till återfall var i genomsnitt 123 dagar för dem som fick Antabus mot 71 dagar för dem som fick Campral. Av dem som fick Antabus föreblev 88 procent nyktra under de åtta månader studien pågick mot 46 procent av dem som fick Campral. Forskarna slutsats är att Antabus är överlägset Campral för att förhindra återfall i alkoholberoende hos personer som har ett bra familjestöd. (23) Dubbelt så många nyktra I ännu en studie har man jämfört ett års behandling av 100 alkoholmissbrukare med antingen Antabus eller Naltrexon. Även de hade stöd av sina familjer och regelbunden kontakt med psykiater. För dem som fick Antabus var mediantiden till återfall nästan dubbelt så lång, 119 dagar mot 63 för Naltrexon. Också antalet som förblev nyktra under det år studien pågick var nästan dubbelt så stort, 86 procent av dem som fick Antabus mot 44 procent av dem som fick Naltrexon. (24) REFERENSER 1. Bättre insatser vid missbruk och beroende, slutbetänkande av Missbruksutredningen, Stockholm 2011 http://www.regeringen.se/content/1/c6/16/71/05/4a710efb.pdf 2. http://connystromberg.se/2011/04/antabus/ 3. http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/missbruket-kostar-150-miljarder_5606385.svd 4. Tal om alkohol 2010 - en statistisk årsrapport från Monitorprojektet, forskningsrapport nr 60, SoRAD, Stockholm 2010 http://www.sorad.su.se/content/1/c6/09/24/37/tal_om_alkohol_2010.pdf 5. Barn i familjer med alkohol- och narkotikaproblem, Sofia Ljungdahl, Statens folkhälsoinstitut 2008 http://www.fhi.se/handbocker/uppslagsverk-barn-och-unga/barn-i-familjer-med-alkohol--och-narkotikaproblem- -omfattning-och-analys/ 7. Artikel i Accent 26 maj 2011 http://www.accentmagasin.se/2011/05/stor-okning-av-kvinnors-beroendeproblem/ 8. Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN), april 2010 http://www.can.se/sa/node.asp?node=1497 9. Läkemedelsbehandling av alkoholberoende behandlingsrekommendation (Information från Läkemedelsverket 1:2007) 10. Nationella folkhälsoenkäten, 2004-2007, Folkhälsoinstitutet 11. Socialstyrelsens rapport om läkemedelsförmånen 2009 12. Diagnostik av missbruk och beroende (Dick Mossberg, Beroendecentrum, Stockholm 2003) 13. Beroendetillstånd. FASS. 14. www.internetmedicin.se. 15. Bättre vård och stöd för individen. Om ansvar och tvång i den svenska missbruks- och beroendevården. Missbruksutredningen (S 2008:04). 16. Läkemedelsboken 2005-2006, Apoteket. 17. Till vilket pris? Om alkoholens kostnader och hälsoeffekter i Sverige 2002. Johan Jarl med flera. Centrum för socialvetenskaplig alkohol och drogforskning (SoRAD), Rapport nr 37, 2006. 18. Behandling av alkohol- och narkotikaproblem. Vol 1, Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU), 2001. 19. Läkemedelsboken 2005-2006, Apoteket. 20. Socialstyrelsens rapport om läkemedelsförmånen 2009 21. Läkemedelsbehandling av alkoholberoende behandlingsrekommendation (Information från Läkemedelsverket 1:2007) 22. Laaksonen et al. A randomized, multicenter, open-label, comparative trial of disulfiram, naltrexone and acamprosate in the treatment of alcohol dependence. Alcohol and alcoholism, October 27, 2007. 23. De Sousa. An open randomized study comparing disulfiram and acamprosate in the treatment of alcohol dependence. Alcohol and Alcoholism, July 25, 2005. 24. De Sousa. A one-year pragmatic trial of naltrexone vs disulfiram in the treatment of alcohol dependence. Alcohol and Alcoholism, Vol 39, No 6, 2004. 14 15

201007 ANTA 2 Actavis AB Actavis grundades 1956 av sju isländska apotekare. Idag finns Actavis direkt representerade på över 40 marknader, har 11 000 anställda och omsätter cirka 1,8 miljarder euro. Actavis etablerades på den svenska marknaden 2003 och har idag 28 anställda. Actavis har en bred produktportfölj inom tre affärsområden: öppenvård, slutenvård samt egenvård. www.actavis.se Actavis AB Nordenflychtsvägen 74 SE-112 89 Stockholm t (+46) 8 13 63 70 f (+46) 8 656 96 90 @ info@actavis.se w www.actavis.se 64428