Fysisk aktivitet til personer med Reumatoid Artrit Hvordan og hvor meget?

Relevanta dokument
Konditionstesta reumatiker till vilken nytta? Sofia Hagel, Dr Med Vet leg sjukgymnast Reumatologiska Kliniken SUS EPI-Centrum Skåne

HYPERTONI FYSISK AKTIVITET SOM MEDICIN. Ansträngningsnivå - fysisk aktivitet. Borgskalan. Förslag på aktiviteter

ARTROS. Ansträngningsnivå - fysisk aktivitet FYSISK AKTIVITET SOM MEDICIN. Borgskalan. Förslag på aktiviteter

Åldrande och fysisk. aktivitet. Anna Jansson, Med dr. Statens folkhälsoinstitut. Avdelningen för barns & äldre hälsa

Anna Johnsson, leg. fysioterapeut Doktorand, Institutionen för Kliniska Vetenskaper Lunds Universitet

SMÄRTTILLSTÅND FYSISK AKTIVITET SOM MEDICIN. Ansträngningsnivå - fysisk aktivitet. Långvariga. Borgskalan. Förslag på aktiviteter

Träning som en del av vardagen. Ulrika Einarsson Sjukgymnastikkliniken Karolinska Universitetssjukhuset

Fysisk aktivitet. Fysisk aktivitet och träning vid cancer och cancerbehandling. Fysisk form. Komponenter. Träning = systematisk fysisk aktivitet, ofta

Fysisk aktivitet, FaR och Friskvårdslotsning

Kol-patienter Träning

Fysisk aktivitet och träning vid MS

Diagnos Träningsform Aktivitetsförslag

TRÄNING AV KROPP OCH KNOPP VID STRESS STÄRKER MINNET

HÖGT BLODTRYCK. Fysisk aktivitet som medicin vid. Träningsformer som kan vara bra att börja med

Fysisk aktivitet vid cancer. Anne-Sophie Mazzoni Leg. sjukgymnast och doktorand Uppsala universitet

Fysisk aktivitet och träning vid övervikt och fetma, vilka effekter nås?

Fysisk aktivitet soffpotatis eller hurtbulle?

Är det bra att träna under pågående cancerbehandling?

VIKTEN AV FYSISKA TESTER SOM UTGÅNGSPUNKT FÖR INDIVIDANPASSAD TRÄNING TRÄNING VID RESPIRATORISK SJUKDOM, FUNKTIONELLA TESTER - PRAKTISKA ÖVNINGAR

Fysisk Aktivitet och KOL

Manual FaR-METODEN. Personcentrerad. samtalsmetodik. Receptet: Uppföljning. FYSS 2015 och andra rekommendationer

Fysisk aktivitet. Metoder för att främja fysisk aktivitet. i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling

För allas rätt till rörelse

Fysisk träning och andningsgymnastik vid KOL. Sjukgymnast Anna-Karin Juhlin Lungmedicinsk dagvård SUS i Lund

Fysisk träning under adjuvant behandling

Kan konditionsträning minska upplevelsen av hjärntrötthet efter stroke? Anna Bråndal leg fysioterapeut, Med dr Strokecenter Norrlands

fysisk aktivitet på recept en medicinsk behandling

Patientformulär. Bättre Omhändertagande av patienter med Artros. Uppföljning

Rekommendationer om fysisk aktivitet : prevention och behandling

FaR på Hisingen. Till förskrivare av FaR. Ditt fysiotek. FaR -guiden. för Hisingen

MIRA- Musslor, Inflammation och Reumatoid Artrit

Icke farmakologisk behandling av hypertoni - Ett praktiskt exempel

Regionala Medicinska Riktlinjer. Fysisk aktivitet vuxna

SMÄRTA. Fysisk aktivitet som medicin vid. Träningsformer. som kan vara bra att börja med

Att vara fysiskt aktiv under adjuvant cytostatikabehandling - OptiTrainstudien en studie om kvinnor med bröstcancer

Susanna Calling Med dr, ST- läkare CPF, VC Bokskogen

Strokekurs ett nytt arbetssätt. Teamrehab i Lidköping

Primärvårdsforskning ett rehabiliteringsperspektiv

Fysisk aktivitet för barn och unga -nya nationella rekommendationer

SWE/FIN A SWE DET ENKLA SÄTTET ATT KOMMA I FORM

TENTAMEN. Fysiologi tema träning, 4,5 hp. Sjukgymnastprogrammet

fysisk aktivitet på recept en medicinsk behandling

Fysisk aktivitet i psykiatrin?

Varför ska jag träna som senior

FYSS och FaR. för barn och ungdomar. Åse Blomqvist Leg sjukgymnast och processledare FaR-teamet centrala & västra Göteborg

Unga kroppar är gjorda för rörelse!

Testa din hälsa! -En interaktiv föreläsning om träning och stillasittande

Fysisk aktivitet vid MS. MS-mottagningen Sjukgymnastiken

Hälsa, kondition och muskelstyrka. En introdution

Hjärtoperation med sternotomi, Fysioterapi Specialistvård

Sjukgymnastik/fysioterapi vid axial spondylartrit

Reumatiska sjukdomar hos barn och unga Vad ska vi tänka på i skolan?

Styrketest med 1RM och styrkeprogramupplägg vid reumatisk sjukdom

FYSS. Fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling. Yrkesföreningar för Fysisk Aktivitet (YFA) statens folkhälsoinstitut

Fysträning. Fysiska krav inom alpint. Kondition. Styrka. för r alpina ungdomar. - Hög g aerob kapacitet. - Bra allmän n styrka - Skadeförebygga

Träning under cancerbehandling. Forskningsprojektet Phys-Can. Vad vet vi om fysisk träning vid cancer?

Vad är polio och postpolio?

Fysisk aktivitet hjälper dig att behålla hälsan! Fysisk aktivitet lönar sig!

Fysisk aktivitet och träning för hjärtsviktspatienter

FaR på Hisingen. Till förskrivare av FaR. Ditt fysiotek. FaR -guiden. för Hisingen. FaR på Hisingen

Fysisk träning vid KOL. Gun Faager, leg sjukgymnast, Med Dr, Sjukgymnastikkliniken Karolinska Universitetssjukhuset, Solna

Workshop - Fall. Fysisk aktivitet och balansträning. Senior Alert

Inaktivitet och stillasittande är några av de riskfaktorer som påverkar människans hälsa negativt. Med rätt stöd och verktyg tex.

Träningsfysiologi. Kolhydrater. Energi. Fett MUSKELGLYKOGEN UNDER ARBETE

Ledstatus Klinisk diagnostik. Christina Stranger 2013

Carina Hammarstrand leg sjukgymnast Hälsoutvecklingscoach.

Åldersanpassad träning

RÖRELSEORGANENS SJUKDOMAR

Skånes universitetssjukvård

Förebygga fall. Petra Pohl Med dr, leg fysioterapeut. Linghem % var 65+ år i Sverige % år 2060

Reumatiska sjukdomar. Mikael Heimbürger Läkare, PhD. SEHUR170429

Träningsfysiologi. Energi. Kolhydrater. Fett MUSKELGLYKOGEN UNDER ARBETE. Korsbryggecykeln. Snabb tillgång och lätt för cellerna att använda

Träningsmyter Niklas Psilander Doktorand KI/GIH Fystränare

fysisk aktivitet på recept för barn och ungdomar

Små barn- studsar och hoppar- avtar något vid tonåren.

Det är viktigt att röra på sig när man har cancer

Fall och fallolyckor - risker och hur man kan förebygga

Rehabilitering vid Reumatiska sjukdomar, Artros och Fibromyalgi

Barn, ungdomar med intellektuella funktionsnedsättningar (ID): fysisk hälsa och levnadsvanor. Eva Flygare Wallén, PhD, Karolinska Institutet

Fysisk träning vid KOL (rad K03.12 K03.15)

Hälsa, kondition och muskelstyrka. - En introduktion

Träningsdagbok. OBS! minst varannan dags träningsuppehåll för din återhämtning! Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag Lördag Söndag

Anna Johnsson, leg. fysioterapeut Doktorand, Institutionen för Kliniska Vetenskaper Lunds Universitet

Smärta och inflammation i rörelseapparaten

Högt blodtryck. Ordination motion. Vägen till bättre hälsa

Astma och KOL är väl typ samma sak, eller? Fysisk träning och aktivitet vid lungsjukdom. Astma och fysisk aktivitet. Astma och fysisk träning

Fysisk aktivitet för att bevara psykisk hälsa

Kom ihåg! Träff 3 Pass 2. Faktablad: Muskelträning. Låt dina muskler hjälpa ditt hjärta

Styrketräning. Olika typer av muskelstyrka:

Fysisk aktivitet icke farmakologisk metod

Fysioterapeut/sjukgymnast

Validering av Socialstyrelsens screeningfrågor om fysisk aktivitet

Äldre? Fysisk aktivitet och hälsa för äldre. Rekommendationer. Aktiva äldre har lägre dödlighet

Multipel skleros (MS), Fysioterapi Specialistvård

Behandlingsriktlinjer för patienter med Systemisk lupus erythematosus (SLE)

Varför ska vi vara fysiskt aktiva? Eva Eurenius

Omtentamen II i momentet Träningslära

Patientformulär. Uppföljning 3 månader. Tack för din medverkan! Bättre Omhändertagande av patienter med Artros

Evidens för akupunktur, TENS, fysisk aktivitet / träning och fysikalisk terapi vid långvarig smärta

Motion efter 80 nyttigt eller skadligt?

Transkript:

Fysisk aktivitet til personer med Reumatoid Artrit Hvordan og hvor meget? Leg. Fysioterapeut, Med Dr Sektionen för Fysioterapi Karolinska Institutet Sverige

Reumatiska sjukdomar Inflammatoriska ledsjukdomar Reumatoid artrit Reumatiska systemsjukdomar Artros Lokala och generella smärttillstånd 2015-03-06 2

Reumatoid artrit (Leddegigt) Kronisk, inflammatorisk och autoimmun ledsjukdom 0,5-1% Könskvot 3:1 45-65 år Skov Inflammation och svullnad (ledhævelse) Samspel mellan genetiska, immunologiska och miljömässiga faktorer 2015-03-06 3

Konsekvenser Nedsatt rörlighet Fysisk inaktivitet Nedsatt syreupptagningsförmåga Trötthet Inflammationer Smärta Nedsatt balans Nedstämdhet Minskad muskulär styrka och uthållighet Stelhet Aktivitetsbegränsningar Nedsatt arbetsförmåga Sömnproblem Nedsatt livskvalitet Oro (Van den Ende et al 1998, Eberhardt et al 1995, Eurenius et al 2005, Pincus et al 2005, Hallert et al 2003) 2015-03-06 4

Ko-morbiditeter Ökad risk för t. ex osteoporos, depression, astma och kardiovaskulär sjukdom Förlust av skelettmuskulatur (kakexi) är vanligt förekommande Inaktiva personer har en ytterligare ökad risk för kardiovaskulär sjukdom jämfört med aktiva personer (Michaud K 2207, Avina-Zubieta I 2008, Metsios GS 2010, Turesson c 2007) 2015-03-06 5

Är det bra att träna när man har RA? Det det nyttigt och nödvändigt med träning I stort sett alla personer med RA kan träna, men på olika nivåer En hörnsten i den totala behandlingen 2015-03-06 6

Rekommendationer Friska vuxna > 65 yrs el vuxna 50-64 år med kronisk sjukdom, t ex artrit (Balans och ordinerat) Styrketräning 2 /vecka och och Fysisk aktivitet 150 min/vecka Måttlig intensitet eller (ACSM 2007) 75 min/vecka Hög intensitet 2015-03-06 7

Fysisk aktivitet vid reumatiska sjukdomar Ca 31-89% är INTE tillräckligt fysiskt aktiva.beroende studie & rekommendationer.. 2015-03-06 8

Patienter med RA Sverige 11 % vidmakthållen fysisk aktivitet (HEPA) (>6 månader) HEPA = 150 min måttlig intensitet i veckan + styrketräning 2ggr/v (Demmelmeier I 2012) Nederländerna 58% uppnår rekommendationer Hälsosam nivå = 30 min på måttlig intensitet 5 eller fler dag/v (Van den Berg 2007) 21 länder i Europa, USA, Canada, Argentina 13.8% tränar regelbundet Träning = 3ggr/v, andfåddhet och svettning (Sokka 2008) 2015-03-06 9

Mycket att vinna!! Styrka, aerob kapacitet, ledrörlighet, smärta, aktivitetsbegränsningar, livskvalitet, sjukdomsaktivitet Ökar generellt INTE leddestruktionen i fötter och händer & påverkar INTE sjukdomsaktivitet MEN.. 2015-03-06 10

Träna det som ger effekt! Typ av träning Frekvens Duration Intensitet 2015-03-06 11

Studier med hög vetenskaplig kvalitet Randomiserade kontrollerade studier Väl beskriven intervention Typ av träning Frekvens Duration Intensitet Kort- (>8) eller långtidsintervention (>52 veckor) Olika lång duration på uppvärmning, kondition/styrka, & nedvarvning Inte alla utfall/effekter 2015-03-06 12

Konditionsträning på land 3ggr/v, 30-75 min per gång (minst 12 veckor) Minst 40% VO2max med progression till 65% VO2 max + Förbättrad kondition + Förbättrad självupplevd smärta Måttligt starkt vetenskapligt underlag - Ej förbättra muskelstyrka (Baslund B 1993, Harcom TM 1985, Neuberger 2007) 2015-03-06 13

Konditionsträning i vatten 3ggr/v, minst 60 min per gång (minst 8 veckor) Minst 40% VO2max med progression till 80% VO2 max + Förbättrad kondition Måttligt starkt vetenskapligt underlag (Minor MA 1989, Stanford-Smith S 1998, Hsief LF 2009) 2015-03-06 14

Konditions- OCH styrketräning på land 2-3ggr/v, 30-80 min per gång (minst 12 veckor) Minst 40% VO2max med progression till 75-80% VO2 max Progressiv ökning till 70% 1 RM + Förbättrad kondition + Förbättrad muskelstyrka Måttligt starkt vetenskapligt underlag - EJ förbättra självupplevd smärta (Lyngberg KK 1994, van den Enda CHM 1996, Flint-Wagner HG 2009, Strasser B 2011 Stavropoulos-Kalinoglou A 2013) 2015-03-06 15

Konditions- OCH styrketräning på land 1 år 2-3ggr/v, 30-90 min per tillfälle Minst 40% VO2max med progression till 85% VO2 max Progressiv ökning till 70% 1 RM + Förbättrad kondition + Förbättrad muskelstyrka + Minska aktivitetsbegränsningar Måttligt starkt vetenskapligt underlag (van den berg MH 2006, de Jong ZB 2003, Hansen TM, 1993) 2015-03-06 16

Högintensiv konditions- OCH styrketräning på land (85min, 2ggr/v, upp till 80-85% VO2 max), 70% 1RM) Ökar generellt INTE utvecklingen av leddestruktioner En svag ökning av leddestruktion i stora leder hos dem med redan omfattande destruktion Dock skyddande effekt på småleder ffa fötter Utan ger: Ökad muskelstyrka Förbättrad kondition Förbättrad funktion i dagliga livet Minskad ångest & depression (De Jong 2003, 2004, 2009 Munneke 2005) 2015-03-06 17

REUMATOID ARTRIT BEHANDLING med fysisk aktivitet Aerob fysisk aktivitet (Land eller vatten) Evidens: +++ (Kondition) Muskelstärkande fysisk aktivitet Intensitet* Duration Frekvens Antal Intensitet Antal Frekvens minuter/vecka antal övningar antal set antal gånger/vecka repetitioner gånger/vecka Måttlig till 90-180 3 hög (30-60 min/tillfälle) Aerob fysisk aktivitet i kombination med muskelstärkande fysisk aktivitet (Land) Evidens: +++ (kondition, styrka) Måttlig till hög 60-180 (30-60 min/tillfälle) 2-3 8-10 8-12** 3 2-3 * Måttlig intensitet: 40-59 % VO 2 max, RPE 12-13. Hög intensitet: 60-89 % VO 2 max, RPE 14-17. ** Muskelstärkande fysisk aktivitet: Progressiv ökning upp till minst 70% av 1RM 2015-03-06 18

Träning och hjärt-kärlpåverkan 2 högkvalitativa studier 6 mån 3ggr/v 50-60 min Kondition: 70% VO2 max Styrka: 70% 1RM 3 mån 2-3ggr/v 45 min Kondition: 60-80% VO2max Styrka: progressiv ökning + aerob kapacitet + endotel funktion = CVD riskfaktorer minskade (blodtryck, kolesterol, BMI, CRP, DAS 28 ect) + autonom hjärtfunktion (Heart rate variability) (janse van Rensburg DC 2012, Stavropoulos-Kalinoglou A 2013, 2014) 2015-03-06 19

Vilken form av träning skall vi rekommendera? Ensam, i grupp, på land, i bassäng, hemma, på gym cykling, stavgång, simning, löpning, skidåkning, bassäng, gymnastik 2015-03-06 20

Vilken träning föredras? Populärast: övervakad av ledare/ coach Vattenträning föredrogs framför landträning (Van den Berg) 2015-03-06 21

Uppnå rätt intensitet Styrketest Konditionstest 1 RM Åstrand Borg RPE-skala Hjärtfrekvens/puls Pulsklocka Accelerometer 2015-03-06 22

Många patienter klarar högre intensitet än man tror och UPPSKATTAR att svettas och bli mycket andfådda Vi har möjligheten att skapa rutiner ang intensitet som patienten tar med sig till andra arenor (hemmet, träningsanläggningar ect)

100 90 80 Hård bassänggrupp Låt 1: Uppvärmning Låt 2: Uppvärmning/kond Låt 3: Kond Låt 4: Styrka Låt 5: Kond Låt 6: Styrka Låt 7: Kond Låt 8: Styrka/koord/nedvarv 70 60 % av ÅPR maxhr 50 40 30 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 Fibro/Artros-47 år Fibro-51 år SLE-29 år JIA-27 år Fibro-58 år Fibro-37 år Systemisk skleros-60 år

80 75 70 65 Medelgrupp bassäng Låt 1: Uppvärmning Låt 2: Uppvärmning ÖE Låt 3: Kond Låt 4: Kond Låt 5: Styrka Låt 6: Kond/mage Låt 7: Kond Låt 8: Kond Låt 9 Rörlighet 60 55 50 % av ÅPR max HR 45 40 35 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Fibro/Artros-68 år Fibro-52 år Fibro/Artros-63 år Fibro-74 år Sjögren-52 år RA-64 år

Hur uppfattar patienter med RA intensitet? Förändringar i kroppsfunktioner Viljemässig styrka och medvetenhet Utförande av aktiviteter Sjukdomens konsekvenser Samtala med din patient om intensitet!!! (Brodin N 2009) 2015-03-06 26

Rekommendationer Starta lätt Utöka gradvis till rätt intensitet Använd Borgskattning Gör en plan och sätt SMARTA-mål Använd träningsdagbok=självmonitorering Smärta mer än 1 dygn=minska belastningen Initialt kan dock smärtan öka något=ofarlig träningsvärk 2015-03-06 27

www.studentlitteratur.se 2015-03-06 28

FYSS 2008 FYSS 2015 www.fyss.se 2015-03-06 29

Tack för uppmärksamheten! 2015-03-06 30