Bilaga projekt NaturTre och NaturEtt. Varför valde vi just detta tema eller projekt Bäret - NaturTre



Relevanta dokument
Kvalitetsdokument

VERKSAMHETSPLAN AVD. Ekorren

Systematiska kvalitetsarbetet

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten

Lyckans mål 2016/2017

HANDLINGSPLAN. Naturvetenskap och Teknik. För Skinnskattebergs kommuns förskolor UTFORSKA UPPTÄCKA URARTA UNDERSÖKA

Björnbärets Pedagogisk planering Läsåret 13-14

Handlingsplan för. Tallåsgårdens förskola 2012/2013

BLOMMANS GROVPLANERING OCH MÅL VT 2015

Arbetsplan Violen Ht 2013

Västra Harg förskola. Prioriterade utvecklingsmål Handlingsplan

Arbetsplan 2010 Gullberna Parks förskola

Lokal arbetsplan läsåret 2011/12

Verksamhetsplan. Myggans förskola. Verksamhetsåret 2013

Arbetsbeskrivning för Peter Lundhs förskola avd. Snövit ht-11/vt-12.

Arbetsplan läsåret

[FOKUSOMRÅDE LÄRANDE & UTVECKLING] Övergripande perspektiv: Historiskt perspektiv Miljöperspektiv Läroplansmål (i sammanfattning)

Kvalitetsredovisning 2012

1. Beskrivning av Stormhattens förskola

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten

Blåbärets Kvalitetsredovisning

Jollens mål för vårterminen 2017, med fokus Natur och teknik

Innehåll. Innehåll. Lpfö98/rev10 och Spana på matavfall

Arbetsplaner. Förskolan Gläntan, avd Krokodilen läsåret

Inomhus vill vi öka den fysiska aktiviteten genom att använda oss av miniröris och sångoch danslekar.

TUVANS MÅL OCH LOKALA HANDLINGSPLAN / 2010

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Bullerbyn. Avdelning Svanen

VERKSAMHETSPLAN. AVD. Fjärilen

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER

Gruppens sammansättning 19 barn 4 barn födda barn födda barn födda 2015

ARBETSPLAN NYCKELPIGAN HT-13

2015 ARBETSPLAN & MÅL

Handlingsplan För Gröna. Markhedens förskola 2014/2015

Blåbärets pedagogiska planering. ht- 2013/v t

Avdelning Blå. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2015/ Sid 1 (17) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T. Tfn (vx),

Verksamhetsplan Uteförskolan Totte

VERKSAMHETSPLAN FÖR POMPERIPOSSA

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskola/Område Björnen. Avdelning/grupp Lilla Björn

Verksamhetsplan för Förskolan Björnen

VERKSAMHETSPLAN NORDINGRÅ FÖRSKOLA

Handlingsplan för Ulvsätersgårdens förskola, läsåret: 2016/2017.

LOKAL ARBETSPLAN TILS FÖRSKOLOR 2014/15

Arbetsplan 2013 Lillbergets/Kilsmyrans förskolor Sydöstra området

Västra Harg förskola och Wasa förskola. Prioriterade utvecklingsmål Handlingsplan

LOKAL ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN VÄTTERN

Mål för Banvaktens Förskola Läsåret 2013/2014

Profil. Naturvetenskap och teknik

Funktionell kvalitet V E R K T Y G F Ö R B E D Ö M N I N G A V F Ö R S K O L A N S M Å L U P P F Y L L E L S E

Mål för Markhedens Förskola Läsåret 2013/2014

Systematiskt kvalitetsarbete

Handlingsplan. Storhagens förskola 2015/2016

Kvalitetsarbete i förskolan

Verksamhetsplan för Åbytorps Förskola

Nyckelpigan. Vårt arbetssätt Enligt läroplanen Lpfö -98

Arbetsbeskrivning för

Grovplanering för Strålsnäs förskola. Hösten 2011

KVALITETSARBETET VT 2017& HT 2017

Lärande & utveckling. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2015/2016 Förskolan Trollet Barn- och utbildningsförvaltningen

[FOKUSOMRÅDE LÄRANDE & UTVECKLING] Övergripande perspektiv: Historiskt perspektiv Miljöperspektiv Läroplansmål (i sammanfattning)

Handlingsplan för. Nya Lurbergsgården

Verksamhetsplan för Förskolan Elvan

Vår verksamhet under läsåret

Mål för Häcklinge Förskola / Leoparden Läsåret 2013/2014

IGELKOTTENS VERKSAMHETSPLAN

Arbetsplan. Lillbergets förskola avdelning /2016. Barn och utbildning

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15. Förskolan Björnen. Avdelning Stora Björn

TROLLKOJANS VERKSAMHETSMÅL OCH RIKTLINJER

Den lustfyllda resan. Systematisk kvalitetsredovisning 15/16

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

NALLENS PEDAGOGISKA PLANERING

Verksamhetsplan för Skärets förskola ht.11- vt.12

VERKSAMHETSPLAN Vimpelns Förskola 2014/2015

Arbetsplan för Ängen,

UTVÄRDERING SOLROSEN 2010/11

Lpfö98/rev2016 och Spana på mellanmål!

Handlingsplan för. Brynäs-Nynäs förskoleenhet. Förskola Hammargården 2011/2012

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2015/16. Förskolan Villekulla. Avdelning Igelkotten

Lärande & utveckling. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2013/2014 Förskolan Ängen Barn- och utbildningsförvaltningen

LOKAL ARBETSPLAN 2014

Arbetsplan Älvbackens förskola

Arbetsplan Med fokus på barns lärande

Verksamhetsplan. Läsåret Förskolan Lillåsen

Handlingsplan för. Valbo förskoleenhet. Förskola Markheden. Avdelning solen 2013/2014

Handlingsplan. Storhagens förskola. Ht16/Vt17

Tegelstugans förskola, rapport Gröna skolgårdar 2016

Lingonets pedagogiska planering 2013/2014.

Fenomen som undersöks

Den lustfyllda resan. Systematisk kvalitetsredovisning 15/16

Grovplanering avdelning Rosa VT-13 Tema saga Nalle Phu och hans vänner

Arbetsplan

Fjärilens Arbetsplan HT 2013-VT 2014

Lokal arbetsplan för Bensby förskola

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

Arbetsplan för Korallen 2014_2015

Verksamhetsplan

Verksamhetsplan ht och vt Inledning:

Pedagogisk planering. Älvbackens förskola

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

ÄLVENS GROVPLANERING OCH MÅL vt Personalen har sin planering. Barnen har utelek tillsammans med avd. Forsen.

Transkript:

Bilaga projekt NaturTre och NaturEtt Varför valde vi just detta tema eller projekt Bäret - NaturTre Barnen som går på Bäret (1-3år) bor på en vacker ö, Tranholmen. Runt omkring finns otrolig vacker natur. Vatten, sand och stigar, ett rikt växt- och djurliv. Det är naturligt att barnen är intresserade av det som finns runt omkring dem. En blomma på vägen till gården eller en myrstack väcker deras intresse. I en miljö så nära naturen har barnen friheten att springa, leka och röra på sig på ett annat sätt än i en stadsmiljö. Kunskaper om naturen som barnen kan erövra kommer att ge dem otrolig bra grund innan de börjar skolan och kanske skapar intresse för hela livet. Idé, planering Under möten som vi har varje onsdag planerade arbetslaget aktiviteter med barnen. Genom Naturtema skulle barnen lära sig om växter och djur på Tranholmen. Vi skulle ta kort på växter och djur och prata om dem. Vad äter djuren t.ex. en kanin? Vad behöver en blomma för att växa och må bra? Hur ska man vara mot växter och djur? Naturtema började vi med genom att hänga ut mat åt fåglar. Vi skulle också välja ett träd för att observera. Hur ser trädet under olika årstider? Vi skulle använda kamera, mobiltelefon och G-pad för att dokumentera projektet, både filma och ta kort. Tanken var också att en naturmiljö är en perfekt miljö för att utveckla barnens matematiska och språkliga förmåga. Vi tänkte använda naturmaterial t.ex. kottar för att räkna och pinnar för att jämföra storlekar tjock-smal, kort - lång. Vi skulle ha samlingar ute med sånger och ramsor. Hur har barnen varit involverade? Vi följde barnens intresse. Det är barnen som uppmärksammade växter och djur. När de såg någonting intressant på stigen t.ex. en blomma tog vi kort. Sedan tittade vi på korten och pratade om dem. När vi märkte att barnen var väldigt intresserade av blommor lärde vi barnen vad blommorna heter. Barnen plockade blommor och gjorde små tavlor av dem. Genomförande Tillsammans med barnen valde vi ett träd på gården och tittade hur trädet såg ut på vintern och senare på våren och sommaren. Barnen hängde bollar med fågelmat i trädet och tittade när fåglarna kom och åt upp maten. Barnen lärde sig också de vanligaste fåglarnas namn. Vi pratade med barnen om hur svårt det är för djuren och fåglar att hitta mat på vintern.

Vi gick ofta till kaninen som bor nära gården och gav honom mat t.ex. morötter. Vi pratade med barnen vad kaninen tycker om att äta. Vi uppmärksammade för barnen alla djur som vi såg på väg till gården och på gården t.ex. räven, rådjuren, katter, fåglar. När försommaren sedan kom såg vi vid ett flertal tillfällen djurens ungar, t. ex. rådjurskid och rävungar. Tillsammans med barnen tittade vi på blommorna och lärde barnen deras namn. Vi pratade vilka blommor får de plocka och vilka som är fridlysta. Vi pratade också om att vissa blommor är fridlysta, medan man kan äta andra saker som växer i naturen, som t. ex granskott, kirskål och att man kan suga nektar ur vitplistern. Barnen gjorde tavlor av blommor som de pressade och plastade in. De gjorde kransar med blommor av silkespapper. Vi lyssnade på fågelsång av olika fåglar ur boken Fågelsång 150 svenska fåglar och deras läten. Skriven av Jan Pedersen och Lars Svensson. Ute hade vi samlingar och barnen lärde sig sånger om olika djur t.ex. om katten Lille katt och kaninen Jag är en vanlig kanin. När vi gick i väg med Naturgruppen varje onsdag hade vi matematik ute i naturen. Barnen samlade pinnar och jämförde längden lång-kort eller samlade och räknade kottar. Tillsammans med barnen tittade vi på bilderna som vi hade tagit och pratade med barnen om växter och djur. Vi använde mycket G-pad både för att filma och ta kort. Föräldrarna kunde följa projektet på Facebook och på Förskoleappen. Analys Det var naturligt och intressant för barnen att ha tema Natur. Barnen bor på en ö, omgivna av vatten. På ön är det rikt växt och djurliv. I den miljön kan barnen lära sig mycket om natur men också regler om hur man ska vara i naturen t.ex. inte kasta skräp eller plocka fridlysta blommor. Ute i naturen kunde vi pedagoger stimulera och utmana barnens språkliga förmåga t.ex. genom sånger och ramsor och samtal med barnen. Barnens matematiska tänkande kunde vi utmana genom att använda naturmaterial t.ex. kottar och pinnar för att räkna. Vi använde mycket G-pad för att dokumentera och tog kort, filmade med mobiltelefonen och kameran. Utvärdering Tillsammans med barnen valde vi ett intressant och spännande tema. Tema Natur tänker vi fortsätta med till hösten och då vill vi ha mer skapande aktiviteter med barnen. Aktiviteter har vi tänk anpassa efter åldern och genom det ge lite mer utmaning åt äldre barnen.

Genom tema har barnen lärt sig mycket om natur på Tranholmen, speciellt om blommor och djur. De har också utvecklat språk och matematisk tänkande. På Tranholmen är det kuperad terräng. Genom att vi går till gården två gånger per dag och vistas ute i naturen har barnen utvecklat sin motorik. De går balansgång på stubbar och leker ute på gården. Naturgruppen gjorde utflykter varje onsdag t.ex. till Vattentornet. Tema / Projekt NaturEtt NaturEtt gruppen består av 3st pedagoger och 18 barn 4-5årsgruppen. Gruppen delas in i 3st grupper med 1st pedagog och 6 st barn. Grupperna ansvarar för matlagning på triangia kök både lunch och mellanmål, utforskning och lekgrupp. För detta finns ett rullande schema för varje tillfälle under perioden som temat/ projektet pågår. Vad gjorde att vi valde detta projekt Vi på Tranbärs förskola valde ett projekt med naturpedagogik eftersom det är en grundpelarna på skärgårdsön med naturen inpå knutarna. Det innefattar även hälsa som är en annan av profilerna. Vad är mer hälsa än att få vistas uti naturen och få lära sig att värna om den, känna dess skönhet, lugn och se hur vi människor och natur harmoniserar ihop. Mål för NaturEtt Att Tranbärs förskola år 4-5 ska få utveckla sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära. Kunskaper i lättare matlagning på Trangiakök. Kunskaper om allemansrätten såväl som rättigheter och skyldigheter. 2.2 Läroplanen, Utveckling och lärande Förskolan ska sträva efter att varje barn * utvecklar sin förmåga att fungera enskilt och i grupp, att hantera konflikter och förstå rättigheter och skyldigheter samt ta ansvar för gemensamma regler. * utvecklar intresse och förståelse för naturens olika kretslopp och för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra * Utvecklar sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen, liksom sitt kunnande om växter, djur samt enkla processer och fysikaliska fenomen * utveckla sin förmåga att urskilja, utforska, dokumentera, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap Ide Planering Vi pedagoger satte oss i början av terminen och planerade aktiviteten. Vi ville åka till en naturplats och utifrån det valde vi Frösvik eftersom det är en bra plats och en bra resväg med färjan Storholmen som går från Tranholmen. NaturEtt består av 3st pedagoger och 18 st barn som delades in i 3st grupper. Vi pedagoger satte oss i början av terminen och planerade aktiviteten.

Vi delade in barnen i fasta grupper med en pedagog och vi planerade in det rullande schemat på matlagningsgrupp, utforskningsgrupp och lekgrupp. Hur har vi involverat barnen Barnen har varit involverade genom att ha fått komma med förslag / tips på maträtter som lätt går att laga på trangiakök. Sedan är det barnen som har lagat maten tillsammans med sin pedagog. Barnen i utforskargruppen har upptäckt olika blommor, träd och djur i naturen som vi tillsammans har försökt att komma på namnen på genom pedagogen och genom flora och djurböcker. I lekgruppen har barnen har kommit med förslag på lekar som passar att lekas uti naturen ex. kom alla mina skogsdjur. Vandringsstigar.. Barnen har hittat sina favoritplatser och har sedan tillsammans fått vara med och bestämma till vilka platser som lekgruppen ska leka och vilken plats som utforskningsgruppen ska vandra till.

2.3 Barns inflytande Lpfö 98 I förskolan läggs grunden för att barnen ska förstå vad demokrati är. Barnens sociala utveckling förutsätter att de alltefter förmåga får ta ansvar för sina egna handlingar och för miljön i förskolan. Förskolan ska sträva efter att varje barn * Utvecklar sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter och därmed få möjlighet att påverka sin situation. * utvecklar sin förmåga att ta ansvar för sina handlingar och för förskolans miljö, och * utvecklar sin förmåga att förstå och att handla efter demokratiska principer genom att få delta i olika former av samarbete och beslutfattande. Lpfö 98 GENOMFÖRANDE Vi på Tranbär förskola har under hösten och våren åkt med färjan Storholmen från Tranholmen till Frösvik. Där vi har varit en heldag/vecka från 9.10-16.45 ANALYS Det har varit smidigt att ta sig ut till Frösvik då färjan går direkt från ön Tranholmen där vi har förskolan. Barnen lär sig sjösäkerhet mm. Det har varit bra att ha en fast planering med aktivitets grupper, ansvarsgrupper då både pedagoger och barn tydligt känt igen strukturen. Pedagogerna och barnen har varit väl förberedda inför och under natur etts utflykter. UTVÄRDERING NaturEtt i dess nuvarande form har pågått i två år och vi anser att det är mycket stimulerande för barnen såväl som för oss pedagoger att få vistas uti naturen på dess egna villkor. Vi lär oss ständigt nya saker nya recept, lekar, och utflyktsmål såsom nya vandringsleder etc.

Vi planerar att göra en kokbok av alla våra recept för matlagning på trangiakök eftersom det finns en efterfrågan efter det från föräldrar. Dokumentation har gjorts via dagboksanteckningar på dator i vår NaturEttmapp om våra fynd, upptäckter matlagning och lekar Barns tankar har skrivits ner i medhavd anteckningsbok Bildspel på G-tab platta om veckans naturutflykt, där barnen kan själva berätta för sina kompisar och återkopplande via berättande teknik inför övriga på avdelningen. Vi på Tranbärs förskola har haft soppkväll med föräldrarna där vi har berättat om vår verksamhet och naturligtvis så var det barnen som lagat soppan på trangiakök. Vi ser alla framemot en fortsatt period med natur ett. För att ytterligare lyfta fram vikten av naturprojektet så kommer en av personalen bli naturpedagog till hösten med huvudansvar för naturprojekten för alla åldersgrupper på förskolan.