Jämförande studie på miljöverkan från ekologiskt och konventionellt producerade livsmedel med avseende på växthuseffekt och övergödning

Jämförande studie på miljöverkan från ekologiskt och konventionellt producerade livsmedel med avseende på växthuseffekt och övergödning Katarina Nilsson Juni 26 SIK 1 (27)

Projektinformation Projekt påbörjat 26.4.5 Granskad av Johanna Berlin, Anna Flysjö, Thomas Angervall Projektledare Katarina Nilsson Projektgrupp Katarina Nilsson, Anna Flysjö, Thomas Angervall Distributionslista Louise Ungerth Nyckelord Ekologisk, konventionell, mellanmjölk, potatis, vetemjöl, nötkött, fläskkött, grönsaker, växthuseffekt, övergödning SIK 2 (27)

Sammanfattning En översikt har gjorts av publicerade rapporter om miljöpåverkan av konventionellt och ekologiskt producerade livsmedel. För att en jämförelse mellan ekologisk och konventionell produktion av livsmedel ska vara rättvis måste en rad olika faktorer beaktas. Olika slags miljöpåverkan, så som övergödning, växthuseffekt, försurning, energiförbrukning etc. kan vara fördelaktiga för det ena eller andra sättet att producera livsmedel och skillnader mellan enstaka produktionsenheter eller jordbruk kan vara större än skillnaden mellan ekologisk och konventionell produktion. Denna rapport fokuserar på miljöpåverkansbidrag till växthuseffekt och övergödning men dessa bidrag speglar inte ensamt de skillnader som utgör grunden mellan ekologisk och konventionell produktion. Därför bör följande generella punkter framhävas: 1. Ekologisk odling är att bedriva jordbruk i ett utvecklat samspel med naturen. Odlingen bygger på att stimulera och utnyttja naturliga processer för att bevara jordens bördighet och motverka angrepp på grödan. Grödorna varieras i hög grad för att förhindra att ogräs, sjukdomar och skadedjur får fäste. För att bevara markens bördighet ingår vall och ärtväxter i växtföljden; växter som binder näringsämnet kväve. Användning av stallgödsel är en annan viktig del i den ekologiska odlingen och sluter kretsloppet. 2. Ekologisk produktion innebär att endast några få bekämpningsmedel med naturligt ursprung får användas i produktion, vilket också innebär att det är endast dessa som sprids till luft, mark eller vatten. Detta främjar det nationella miljömålet om Giftfri miljö. 3. Inget konstgödsel får användas i ekologisk produktion utan enbart naturgödsel samt växtföljd med närande grödor och mineraliska gödselmedel i sina naturliga former, till exempel råfosfat. Naturgödsel ger kraftigare läckage av övergödande ämnen än konstgödsel och ekologisk produktion har därför en förhållandevis stor påverkan på övergödningen räknat per kilo produkt. Övergödningen räknat per hektar är ofta lägre för ekologiska gårdar jämfört med konventionella. Övergödning räknas som en lokal påverkan och effekten beror i stor utsträckning på var och i vilken omgivning övergödningen sker 4. Ekologisk produktion ger oftast lägre avkastning än konventionell produktion. Detta gör att ekologisk produktion kräver större arealer än konventionell produktion för att producera samma mängd produkt. 5. I ekologisk djuruppfödning finns krav på att betesdjur, grisar och fjäderfä ska vistas ute under en stor del av året vilket främjar ett öppet landskap. Det foder som används är naturfoder såsom lokalproducerad vall och vegetabilier utan inblandning av importerat sojamjöl. 6. I ekologisk produktion används endast få bekämpningsmedel med naturligt ursprung mot ogräs, insekter och svampar vilket främjar biologisk mångfald i flora och fauna där produktionen sker. SIK 3 (27)

7. Den totala energianvändningen är oftast lägre för ekologisk produktion jämfört med konventionell. Det är framförallt energiåtgången för produktion av konstgödsel som ger upphov till skillnaden. Trots att ekologisk produktion kräver större arealer är produktionen av konstgödsel och den konventionella produktionen i sin helhet mer energikrävande än den ekologiska. Rapporten har sammanställt resultat för miljöpåverkanskategorierna växthuseffekt och övergödning för en rad olika livsmedel, se Tabell 1. Ingen ekologisk produkt av dem som innefattas i denna översikt är självklar att framhäva som bättre än konventionell, med avseende på både växthuseffekt och övergödning. I tabellen nedan är även miljöpåverkanskategorierna energiåtgång och kemiska bekämpningsmedel inlagda, i de fall uppgifter funnits att tillgå från studierna. Växthuseffekten Övergödning Energiåtgång Kemiska bekämpningsmedel Mellanmjölk Potatis Morötter - - Vetemjöl Nötkött Fläskkött Sockerbetor - - Palsternackor - - Tabell 1. Sammanfattning av jämförelsen mellan konventionell och ekologisk odling/produktion baserat på miljöpåverkan per kg eller liter produkt. Se nedan för identifiering av gubbarna Ekologiskt är ett bättre alternativ ur miljösynpunkt än det konventionella alternativet. Skillnaderna mellan konventionellt och ekologiskt är små. Ekologiskt är inte ett bättre alternativ ur miljösynpunkt än det konventionella alternativet. SIK 4 (27)

Tabell 1 kan sammanfattas med att: Det ekologiska alternativet är bättre eller lika bra jämfört med konventionellt för samtliga produkter, med avseende på bidrag till växthuseffekten. Det ekologiska alternativet är sämre eller lika bra jämfört med konventionellt för samtliga produkter med avseende på övergödning. Naturgödsel, som används i ekologisk odling, har högre näringsläckage än konstgödsel räknat per liter eller kilo produkt. Med ökad kunskap om den egna gårdens gödselsystem skulle en mer optimerad näringstillförsel kunna ske och övergödningspotentialen för de ekologiska grödorna troligtvis gå ner. Ekologisk odling innebär ofta stora variationer i avkastning, då de är känsligare för skadeangrepp. Alla idisslande djur bidrar till växthuseffekten mer än andra djur genom att de rapar metan. Metan är en gas som bidrar till växthuseffekten 21 gånger mer än vad samma mängd koldioxid gör (IPCC 1996). Mängden metan som produceras är beroende av djurens fodersammansättning. Ekologiska kor har större andel grovfoder, vilket ger en något högre produktion av metan. Resultatet från nötköttproduktionen visar på skillnader mellan olika studier. Båda produktionsmetoderna ger i de flesta fallen lika stora miljöpåverkanseffekter men de båda ekologiska studierna visar vardera på högre potentiell påverkan på växthuseffekt i ena fallet och övergödning i andra fallet, jämfört med den konventionella produktionen av nötkött. För produkterna i denna sammanställning, där jämförelse kunnat göras, är energianvändningen lägre för de ekologiska produkterna jämfört med de konventionella. Bra miljöval: Generellt sätt kan alla de ekologiskt producerade vegetabilierna; vetemjöl, potatis, morötter, sockerbeta och palsternacka i denna rapport framhävas som ett miljövänligare val, än motsvarande konventionellt odlade vegetabilier, med avseende på växthuseffekten. SIK 5 (27)

INNEHÅLL PROJEKTINFORMATION...2 SAMMANFATTNING...3 BAKGRUND...7 MÅL...7 VAD MENAR MAN MED EKOLOGISK ODLING?...7 JÄMFÖRELSE MELLAN KONVENTIONELL OCH EKOLOGISK LIVSMEDELSPRODUKTION...8 MILJÖPÅVERKANSKATEGORIER...9 VÄXTHUSEFFEKT...9 ÖVERGÖDNING...9 JÄMFÖRELSE MELLAN KONVENTIONELLA OCH EKOLOGISKA LIVSMEDELSPRODUKTER ETT URVAL...1 MJÖLK...1 KÖTT...15 VETEMJÖL...19 GRÖNSAKER...22 SLUTSATSER...25 REFERENSER...26 SIK 6 (27)

Bakgrund Den senaste tiden har det varit en hel del debatt om huruvida ekologiska livsmedel är bättre än konventionella livsmedel ur miljösynpunkt. För att på något sätt komma vidare i diskussionerna vill nu Konsumentföreningen i Stockholm försöka ta fram ett eller flera bra exempel på ekologiskt producerade livsmedel som har mindre påverkan på växthuseffekten och övergödningen än vad motsvarande konventionellt producerade livsmedel har. SIK har därför fått i uppgift att studera och jämföra miljöpåverkan, i ett livscykelperspektiv med avseende på växthuseffekt och övergödning för minst 4 livsmedel, som är ekologiskt och konventionellt producerade. Studien bygger på befintliga och tillgänglig data om de aktuella livsmedlens miljöpåverkan. Mål Att studera och jämföra miljöpåverkan (växthuseffekt och övergödning) för minst 4 livsmedel, som är ekologiskt och konventionellt producerade. Som ett delmål ingår att finna minst ett livsmedel som blir ett bra exempel på ekologiskt livsmedel med avseende på utsläpp av växthusgaser. Vad menar man med ekologisk odling? För att få kalla en produkt ekologisk måste den ha producerats enligt EU:s regler för ekologisk produktion. EU:s regler omfattar odling, djurhållning, livsmedelsförädling, märkning, import, kontroll och marknadsföring av ek ologiska produkter. Produktionen ska årligen kontrolleras av en godkänd kontrollorganisation. I Sverige har KRAV och SMAK godkänts av Livsmedelsverket och Jordbruksverket för att utföra kontroll av ekologisk produktion. Sedan årsskiftet är det KRAVs dotterbolag Aranea Certifiering AB, som tagit över KRAVs kontroll- och certifieringsverksamhet. KRAV-märket står för bra miljö, god djuromsorg, god hälsa och socialt ansvar. En av de viktigaste miljöreglerna för KRAV-godkänd och ekologisk produktion av livsmedel och djurfoder är att endast några få bekämpningsmedel med naturligt ursprung får användas. Istället hålls ogräs och skadeinsekter i schack med förebyggande metoder som till exempel en mer varierad växtföljd. Vidare får konstgödsel heller inte användas i produktionen. Istället används naturliga gödselmedel såsom stallgödsel, främst från den egna gården men även olika typer av kvävefixerande växter. I KRAV-godkänd produktion tillämpas också försiktighetsprincipen, vilket bland annat innebär att genmodifierade organismer inte får användas. I KRAV-godkänd livsmedelsförädling används främst naturliga processer utan syntetiska kemikalier. (För mer information se KRAVs hemsida) Inom svenskt jordbruk bedrivs även annat miljö- och kvalitetsarbete för en bättre miljö och produktion av jordbruksprodukter av god kvalitet, till exempel under kvalitetsmärket Svenskt Sigill. SIK 7 (27)

Jämförelse mellan konventionell och ekologisk livsmedelsproduktion För att en jämförelse mellan ekologisk och konventionell produktion av livsmedel ska vara rättvis måste en rad olika faktorer beaktas. Olika miljöpåverkanskategorier, så som övergödning, växthuseffekt, försurning, energiförbrukning etc. kan vara fördelaktiga för det ena eller andra sättet att producera livsmedel och skillnader mellan enstaka produktionsenheter eller jordbruk kan vara större än skillnaden mellan ekologisk och konventionell produktion. Det mest grundläggande för ekologisk produktion av växter, foder och djur är att den sker utan konstgödsel och med endast några få bekämpningsmedel av naturligt ursprung. Detta innebär att man förhindrar spridning av ämnen som är giftiga inte bara för målorganismen, utan även för hela ekosystemet och ämnena har olika förmåga att brytas ner. En minskad spriding av dessa ämnen är otvivelaktigt bra för miljön. Avkastningen eller utbytet är ofta lägre i det ekologiska lantbruket jämfört med ett konventionellt lantbruk, som använder konstgödsel och kemiska bekämpningsmedel. I ekologiska system är stallgödsel det viktigaste gödselmedlet. Det innebär att det ekologiska lantbruket behöver större ytor för att producera samma mängd livsmedel. Därmed går det också åt mer drivmedel till traktorer och det kan ibland bli fler körningar för att få bukt med ogräsen med hjälp av redskap. Det konventionella jordbruket har däremot större behov av olja för framställning, förpackning och transport av konstgödsel, bekämpningsmedel och importerat foder. Den ekologlogiska köttproduktionen använder enbart vegetabiliskt foder, klöver vall och kraftfoder (ärter, korn och havre) som ofta odlas på den egna gården. Det konventionella djurfodret innehåller numera bara vegetabilier men ofta med importerat sojamjöl och vegetabiliska oljor. Detta kräver både energi för hit transport och landutnyttjande i odlingsländerna. "Skuggarealen", det vill säga den yta som används för att odla sojabönor och oljeväxter till svenskt djurfoder är ungefär 25 hektar, en halv miljon fotbollsplaner (KRAVs hemsida). Det ekologiska lantbruket gynnar ofta, men inte alltid, den biologiska mångfalden i själva åkermarken. När det gäller faunan är artantalet ofta ungefär detsamma i de två brukningssystemen, men antalet individer är högre i det ekologiska. Floran är oftast både art- och individrikare på ekologiskt odlade fält. När det gäller den brukade delen av jordbruket är det vanligtvis fler grödor på en ekologisk gård som en följd av en varierad växtföljd (Bengtsson et al). Livsmedelsproduktionen i Sverige svarar för en ansenlig del av Sveriges totala miljöpåverkan. Sammantaget står hela livsmedelskedjan för ca 5 % av övergödningen, 28 % av växthusgaserna och 2 % av energiförbrukningen i Sverige (Sonesson et al), där en betydande del härstammar från primärproduktionen av livsmedel, både konventionell och ekologisk inräknat. Centrum för uthålligt jordbruk på SLU, Uppsala, har gjort en sammanställning av fyra olika europeiska inventeringar om miljöeffekter av ekologisk produktion (http://www.cul.slu.se/information/publik/effekteravlivsm.pdf). Inventeringarna SIK 8 (27)

behandlar huvudsakligen produktionsnivå, miljöeffekter, livsmedelskvalitet och djurhälsa. Slutsatserna från sammanställningen är att ekologisk produktion har totalt en mer positiv, eller mindre negativ, inverkan på miljön. En ökad omfattning av den ekologiska produktionen skulle också minska de negativa miljöeffekterna och resursanvändningen i jordbruket. Bilden som ges av de genomförda studierna är dock i några avseenden inte entydig. Detta gäller bland annat kväveläckage, samt fosfor- och kaliumförsörjning. Inom områdena livsmedelskvalitet, djurhälsa och klimatförändringar krävs mer forskning för att kunna göra en tillförlitlig jämförelse. Miljöpåverkanskategorier I denna rapport har två miljöpåverkanskategorier valts att fokusera på, nämligen växthuseffekt och övergödning. För att påvisa det sammantagna bidraget från olika emissioner till en viss miljöpåverkan används ibland karaktäriseringsindex. Emissionerna multipliceras då med ett index, så att de olika emissionernas bidrag får en gemensam enhet, varefter de summeras till en sammanlagd potentiell miljöpåverkan. Den faktiska miljöpåverkan kan vara svår att mäta och därför uttrycker man det som potentiell miljöpåverkan De index som har använts nedan är de som rekommenderas i bestämmelser för certifierade miljövarudeklarationer Växthuseffekt Det är framförallt koldioxid (CO 2 ), metan (CH 4 ), kväveoxider (NO x ) och lustgas (N 2 O) som utgör det största potentiella bidraget till växthuseffekten. I primärproduktionen av nötkött och mjölk är det metan som står för det största potentiella bidraget. Metan produceras då djuren idisslar och i gödseln. Förluster av lustgaskväve är proportionerligt mot det totala kväveflödet i produktionen och detta är större i konventionell produktion jämfört med ekologisk produktion. Både metan och kväveoxider räknas om till CO 2 - ekvivalenter så att ett gemensamt potentiellt bidrag kan anges, tabell 2. Tabell 2. Karaktäriseringsindex för växthuseffekten (IPCC 1996) Ämnen CO 2 -ekvivalenter Koldioxid (CO 2) 1 Metan (CH 4) 21 Lustgas (N 2 O) 31 Övergödning Utsläpp av syreförtärande ämnen ger upphov till övergödning. Det är för primärproduktionen av livsmedel främst kväveoxider (NO x ) och ammoniak (NH 3 ) till luft samt nitrat (NO 3 ) och fosfat (PO 4 ) till vatten. Samtliga emissioner räknas om till O2-ekvivalenter så att ett gemensamt potentiellt bidrag kan anges, tabell 3. Tabell 3. Karaktäriseringsindex för övergödning (Lindfors et al 1995) Ämnen O 2 -ekvivalenter Nitrat (NO 3) 4,4 Ammoniak (NH 3) 16 Kväveoxider (NO x) 6 Total fosfor 14 SIK 9 (27)

Jämförelse mellan konventionella och ekologiska livsmedelsprodukter ett urval I denna rapport har en jämförelse gjorts med avseende på växthuseffekt och övergödning, mellan fyra olika konventionellt och ekologiskt producerade livsmedelsgrupper. De olika livsmedelsgrupperna är: - Mjölk - Mellanmjölk - Kött - Nötkött och fläskkött - Mjöl - Vetemjöl - Grönsaker Morötter, potatis, sockerbeta och palsternacka För samtliga produkter har information hämtats från olika svenska studier. I mjölk-, nötkötts- och vetemjölfallen ges ett längre resonemang angående bakgrund och förutsättningar till studierna där skillnader mellan konventionell och ekologisk produktion tas upp. Dessa skillnader gäller även generellt för de andra kött- respektive grönsaksproduktionerna som tas upp i den här rapporten Mjölk Ekologisk mjölk är en av de vanligaste ekologiska produkterna som köps idag. För Arla utgör den ekologiska mellanmjölken idag ca 11 % av den totala mängden såld mellanmjölk. Ett direkt miljövärde som ofta förs fram i samband med ekologisk mjölkproduktion är att den främjar ett öppet landskap. Ekologiska kor ska ha möjlighet till någon form av utevistelse hela året samt betar ute en längre period av säsongen än vad konventionellt uppfödda mjölkkor gör. Fodret till korna i den ekologiska mjölkproduktionen utgörs av lokalproducerad vall och vegetabilier utan inblandning av importerat sojamjöl. Mjölk och nötköttsproduktionen hänger ofta samman och vid uppskattning av den potentiella miljöpåverkan som mjölkproduktionen utgör i olika miljöpåverkanskategorier brukar 85-9 % av resursanvändning och emissioner tillskrivas mjölkproduktionen och 1-15% köttproduktionen Mellanmjölk I följande jämförelse mellan ekologisk och konventionell produktion av mellanmjölk har två olika studier använts och resultaten är räknade på 1 liter mellanmjölk. Den ena studien är en livscykelanalys av konsumtionsmjölk som utfördes under år 2 av SIK på uppdrag av Svensk Mjölk (Stadig et al, 21). I fortsättningen kallas denna studie LCA Mjölk. Den andra studien är en inventering av 17 konventionella och 6 ekologiska mjölkgårdar som utförts inom ramen för ett forskningsprojekt vid Svensk Mjölk och forskningsprogrammet MAT21 under 24 (Cederberg & Flysjö, 24). De konventionella gårdarna i denna studie har representerats av två grupper: högrespektive medelavkastning med avseende på mjölk. Ett medelvärde mellan grupperna har använts och studien refereras till som mjölkgårdsstudien. De två studierna har olika bakgrund och olika metoder för beräkning av data vilket kan förklara att det finns skillnader i slutresultaten mellan studierna. De största skillnaderna i foderintaget för ekologiska och konventionella mjölkkor är att ekologiska kor äter mer grovfoder än konventionellt producerade kor samt att de bara SIK 1 (27)

äter ca 5 % av de konventionella kornas intag av proteinkraftfoder. Detta medför att metabolismen blir olika för konventionella och ekologiska kor, där metanutsläppet är större för de ekologiska korna. Ekologiska kor ger ca 13 % mindre mjölk räknat på försäljning, jämfört med de konventionella. För mängden producerad mjölk per ko är skillnaden mindre eftersom man på ekologiska gårdar låter kalvarna dia längre än vad man tillåter på de konventionella gårdarna. Energiförbrukningen för produktion av en liter ekologisk mjölk uppgick till 7-8 % av energiförbrukningen för produktion av en liter konventionell mjölk. Det är foderval och metod för produktion av fodret som har avgörande betydelse för skillnaderna i gårdarnas energianvändning. Ekologiskt vallfoder kräver mindre energiinsats per kilo foder, vilket beror på att konstgödselkväve inte används. Det inköpta kraftfoder, som används i högre utsträckning i den konventionella produktionen orsakar väsentligt högre energiförbrukning per kilo foder än det gårdsproducerade fodret. Bidrag till växthuseffekten Produktionen av ekologisk mjölk ger, enligt redovisade källor, ett bidrag till växthuseffekten som motsvarar 88-97 % av den konventionella mjölkens bidrag, Figur 1. 1 Potentiellt bidrag till Växthuseffekten g CO2-ekv/ l mellanmjölk 8 6 4 2 Eko Konv Eko Konv Mjölkgårdsstudien LCA mjölk Figur 1. Omräknat till totalt potentiellt bidrag till växthuseffekten för de bägge studierna av mellanmjölk Skillnaden mellan olika gårdar är dock stor och därför är skillnaden i klimatpåverkan mellan ekologisk och konventionell mjölk svår att säkerställa. Om man ser separat till de olika emissionerna från mjölkproduktionen blir metanutsläppen per kg mjölk större i ekologisk produktion eftersom färre kg mjölk levereras per ko. Lustgasen, som är en emission som uppkommer indirekt och direkt vid gödsling och gödselhantering, är en viktigare parameter och har större miljöpåverkan än den ekologiska gårdens utsläpp av koldioxid från fossil energi. Ekologiska mjölkgårdar har lägre utsläpp av koldioxid än konventionella gårdar vilket beror på den lägre användningen av fossila bränslen. SIK 11 (27)

Bidrag till övergödning Skillnaden mellan bidragen till övergödning från konventionell och ekologisk mjölk är små, dock med ett något större bidrag från den ekologiska mjölken. Utsläppen av ammoniak och nitrat, vilka till stor del bidrar till övergödning, skiljer sig beroende på om man räknar per hektar mark eller per liter mjölk, Figur 2 (mjölkgårdsstudien). Övergödning är en regional miljöeffekt och den aktuella miljöpåverkan beror till stor del på var utsläppen sker. Mjölkgårdsstudien visar att per hektar odlingsbar mark är ammoniakutsläppen 25 % högre och nitratutsläppen 15 % högre för konventionell mjölk än för ekologisk mjölk. Variationerna mellan gårdarna är dock stora både inom ekologisk och inom konventionell mjölkproduktion. Utsläpp av övergödande ämnen per hektar åker Ammoniak Nitrat Utsläpp av övergödande ämnen per liter mellanmjölk Ammoniak Nitrat 14 3 kg/ha 12 1 8 6 4 2 g/l mellanmjölk 25 2 15 1 5 Eko Konv Eko Konv Figur 2. Utsläpp av övergödande ämnen räknat på per hektar (till vänster) och per liter mellanmjölk (till höger). Ser man till det totala potentiella bidraget till övergödning ger de ekologiska gårdarna ett något högre bidrag, Figur 3. Detta innebär att köpa en liter ekologisk mellanmjölk skulle ge 9-3 % högre potentiellt bidrag till övergödning. Utsläppen av ammoniak och nitrat är beroende av hur mycket mark som tas i anspråk för gödsling. Detta i kombination med att ekologisk mjölk har en något lägre avkastning och måste ta större landarealer i anspråk leder till att det ekologiska systemet ger ett något större bidrag till övergödning per liter mjölk. Variationerna mellan gårdarna är dock stora så att skillnaderna mellan ekologisk och konventionell mjölkproduktion är svår att säkerställa (Cederberg & Flysjö, 24). SIK 12 (27)

Potentiellt bidrag till Övergödning 3 g O2-ekv/ l mellanmjölk 25 2 15 1 5 Eko Konv Eko Konv Mjölkgårdsstudien LCA mjölk Figur 3. Omräknat till totalt potentiellt bidrag till övergödning för de bägge studierna av mellanmjölk. Sammanfattning -mellanmjölk Denna rapport fokuserar främst effekter på växthuseffekten och övergödning men det är även andra miljöpåverkanskategorier som påverkas olika beroende på om mjölken produceras ekologiskt eller konventionellt. Energiförbrukningen per liter mellanmjölk är lägre i ekologisk mjölkproduktion. Även användningen av naturresurserna fosfor och kalium är lägre, eftersom konstgödsel inte används i ekologiska system En stor skillnad är att inga kemiska växtskyddsmedel används i det ekologiska systemet. Mjukare värden där ekologisk mjölk sannolikt har ett övertag är djuromsorg och djurhälsa. Ekologisk mjölkproduktion ger också mindre erosion. Avkastningen är oftast högre i konventionella system jämfört med ekologiska och markanvändningen i konventionella system är betydligt lägre än ekologiska. Eftersom resultaten inte är helt entydiga handlar det om en värdering av vilka parametrar som anses viktiga i valet mellan ekologisk eller konventionell mjölk är att föredra. Förbättringspotentialer finns för båda systemen. Resultaten visar att gårdarna har stora skillnader sinsemellan. Detta leder till att man inte ska tolka resultaten i detalj utan använda dem för att tolka stort och smått. Eftersom avkastning och markanvändning skiljer sig mellan ekologiska och konventionella system är det viktigt att notera att resultaten hade sett annorlunda ut om de istället varit baserade per hektar (vilket är vanligt i jordbrukssammanhang). Resultaten uttrycks som miljöbelastning eller resursförbrukning per mängd mjölk som levereras till mejerierna. I det ekologiska systemet används en del av mjölkproduktionen som kalvföda, medan kalvarna i det konventionella systemet får mjölkersättning och vars produktion inte ingår i beräkningarna i dessa studier. Detta gör att jämförelsen SIK 13 (27)

haltar något och egentligen skulle givit det ekologiska systemet något lägre miljöbelastning. Vid produktion av konventionella foderprodukter är fodret oftast en biprodukt till exempelvis soja-, palm- eller rapsolja och miljöutsläppen har fördelats till foderprodukterna utifrån produkternas ekonomiska värde. Detta medför att konventionellt foder kan komma billigare undan ur miljösynpunkt än ekologisk foderproduktion som i många fall inte har några alternativa biprodukter. Sammanfattning mellanmjölk Växthuseffekten Övergödning Energiåtgång Kemiska bekämpningsmedel Mellanmjölk Ekologiskt är ett bättre alternativ ur miljösynpunkt än det konventionella alternativet. Skillnaderna mellan konventionellt och ekologiskt är små. Ekologiskt är inte ett bättre alternativ ur miljösynpunkt än det konventionella alternativet. SIK 14 (27)

Kött Köttproduktion oavsett produktionssätt har en större miljöpåverkan, både vad gäller energiförbrukning och emissioner, än mjölk och grönsaksproduktion, angett per kg eller liter produkt. Här har två köttprodukter valts, nötkött och fläskkött. Miljöpåverkan från 1 kg producerat nötkött är större, oavsett produktionssätt, än från av 1 kg producerat fläskkött. Energianvändningen är i runda tal nästan dubbelt så hög, växthuseffekten tre gånger så hög och övergödningen något högre för nöt jämfört med fläskproduktion. Nötköttsproduktionen bidrar genom, betesdriften till öppna hag- och betesmarker och biologisk mångfald som väger tungt i vågskålen. Nötkött Det konventionella nötkött som produceras i Sverige idag kommer till ca 7% från mjölkraserna och till ca 3% från köttraserna vilket gör att köttproduktionen till stor del är sammankopplad med mjölkproduktionen. Vid beräkning av miljöpåverkan från en kombinerad kött- och mjölkproduktion brukar 1-15 % av emissioner och energiförbrukning fördelas på köttproduktionen och resten 85-9% till mjölkproduktionen. Denna jämförelse mellan konventionellt och ekologiskt producerat nötkött hämtar uppgifter från tre olika studier, samtliga med enbart köttproduktion, LCA på nötkött (Cederberg et al, 2), ekologisk nötköttsproduktion i ranchdrift (Cederberg et al 24) och Swedish Meats, LCA på nötkött (Swedish Meats, Livscykelanalys av Nöt och Gris). Resultaten är räknade på 1 kg benfritt nötkött vid gårdsgrind. Den totala ekologiska nötköttsproduktionen i Sverige är liten. Endast 4 procent av Swedish Meats totala slakt av nötkött är ekologiskt. Bidrag till växthuseffekten Det potentiella bidraget till växthuseffekten skiljer sig inte nämnvärt mellan det konventionellt producerade köttet och en av de ekologiska produkterna, Figur 4. En av de ekologiska produkterna ger ett högre bidrag än de övriga, vilket troligen beror på att en högre emissionsfaktor för metan utsläpp används i denna studie. SIK 15 (27)

kg CO2-ekv /kg nötkött 25 2 15 1 5 Potentionellt bidrag till Växthuseffekten Eko 1 Eko 2 Konv 1 Konv 2 Konv 3 Ranchdrift LCA nöt LCA nöt Swedish Meats Figur 4. Omräknat till totalt potentiellt bidrag till växthuseffekten för de tre studierna av nötkött. Bidrag till övergödning Resultaten från de tre studierna ger inte ett entydigt svar, Figur 5. En av de ekologiska produktionerna visar på samma nivå av övergödningspåverkan som de tre konventionella medan den andra ekologiska produktionen ger upphov till en betydligt större påverkan. Förutsättningarna och betingelserna skiljer mellan studierna och gör dem svåra att jämföra rakt över. Detta är troligtvis orsaken till de olika resultaten för ekologisk produktion. kg O2-ekv/ kg nötkött 7 6 5 4 3 2 1 Potentionellt bidrag till Övergödning Eko 1 Eko 2 Konv 1 Konv 2 Konv 3 Ranchdrift LCA nöt LCA nöt Swedish Meats Figur 5. Omräknat till totalt potentiellt bidrag till övergödning för de tre studierna av nötkött. Fläskkött Produktionen av ekologiskt griskött utgör endast knappt 1% av Sveriges totala produktion av griskött. Denna jämförelse mellan konventionellt och ekologiskt producerat fläskkött hämtar uppgifter från tre olika studier, LCA på griskött (Cederberg SIK 16 (27)

et al, 21), miljösystemanalys av ekologiskt griskött (Cederberg et al 24 ) och Swedish Meats LCA på griskött. Resultaten är räknade på 1 kg ben- och fettfritt fläskkött vid gårdsgrind. Bidrag till växthuseffekten Det potentiella bidraget till växthuseffekten är, i dessa tre studierna, lika stort från det konventionellt producerade fläskköttet som från det ekologiskt producerade fläskköttet, Figur 6. Potentiellt bidrag till Växthuseffekten kg CO2-ekv/ kg fläskkött 6 5 4 3 2 1 Eko 1 Eko 2 Konv 1 Konv 2 Figur 6. Omräknat till totalt potentiellt bidrag till växthuseffekten för de tre studierna av fläskkött. Bidrag till övergödning Ekologisk produktion av fläskkött ger ett större bidrag till övergödning än konventionell produktion, per kg produkt, Figur 7. Potentiellt bidrag till Övergödning kg O2-ekv/ kg fläskkött 5 4 3 2 1 Eko 1 Eko 2 Konv 1 Konv 2 Figur 7. Omräknat till totalt potentiellt bidrag till övergödning för de tre studierna av fläskkött. SIK 17 (27)

Sammanfattning kött Växthuseffekten Övergödning Energiåtgång Kemiska bekämpningsmedel Nötkött Fläskkött Ekologiskt är ett bättre alternativ ur miljösynpunkt än det konventionella alternativet. Skillnaderna mellan konventionellt och ekologiskt är små. Ekologiskt är inte ett bättre alternativ ur miljösynpunkt än det konventionella alternativet. SIK 18 (27)

Vetemjöl För att illustrera skillnaderna mellan konventionellt och ekologiskt vetemjöl används resultat från jämförelser mellan konventionell och ekologisk odling av vete i Västergötland. 25 % av all ekologisk spannmålsodling i landet sker i Västra Götaland och 22 % av all ekologisk spannmålsodling utgörs av vete. Uppgifterna nedan har hämtats från en livscykelanalys som SIK genomförde under 1999 (Stadig et al), nedan kallad Västgötastudien. Resultatet är räknat på 1 kg vetemjöl. Odlingen omfattar maskinanvändning, gödsling inklusive tillverkning av konstgödsel, användning av pesticider och växtnäringsrelaterade emissioner. Västgötastudiens utbyte av vete (14 % vattenhalt) till vetemjöl är 1,212 kg vete/kg vetemjöl för både den konventionella och den ekologiska råvaran. De främsta skillnaderna i förutsättningar var att den konventionella odlingen använde konstgödsel och bekämpningsmedel vilket inte förekom i den ekologiska odlingen. Den ekologiska gården tillförde råfosfat och tillämpar en växtföljd med gröngödslingsgrödor. Avkastningen från den ekologiska gården i studien var låg, 54% av avkastningen från den konventionella odlingen, vilket innebar att markanvändningen var nästan dubbelt så hög per kg vetemjöl. Avkastningen från ekologisk odling av höstvete kan komma upp i 7-9 % av nivåerna för konventionellt odlad spannmål (Johansson et al). I allmänhet anses det att den viktigaste orsaken till att skördarna är lägre i ekologisk odling än i konventionell är låg tillgång på växtnäring, särskilt kväve. Den lägre kvävetillgången gör att grödan blir glesare i ekologisk odling. Ur växtskyddssynpunkt kan detta vara en fördel eftersom det missgynnar en del svampar och i viss mån även bladlöss (Johansson et al). Energianvändningen i det ekologiska systemet uppgick till 63 % av energianvändningen i det konventionella, räknat per kg vetemjöl. Bidrag till växthuseffekten Trots att avkastningen var låg gav emissionerna av växthusgaser ett bidrag till växthuseffekten från det ekologiska systemet i västgötastudien som, per kg vetemjöl, uppgår till 65 % av det konventionella systemets bidrag, Figur 8. I det konventionella systemet domineras emissionerna av växthusgaser av koldioxid från förbränning av fossila bränslen, i huvudsak naturgas vid framställningen av konstgödselmedel. I det ekologiska systemet bidrar emissionerna av lustgas och emissioner från maskinanvändningen med ungefär lika mycket till den sammanlagda växthuseffekten. SIK 19 (27)

Potentiellt bidrag till Växthuseffekten g CO2-ekv/kg vetemjöl 6 5 4 3 2 1 Eko Konv Figur 8. Omräknat till totalt potentiellt bidrag till växthuseffekten för studien av vetemjöl. Bidrag till övergödning Emissionerna av övergödande ämnen ger sammanlagt en potentiell övergödning som, per kg vetemjöl, är fem gånger större vid den ekologiska odlingen i västgötastudien jämfört med den konventionella, Figur 9. Emissionerna av övergödande ämnen härstammar till övervägande delen från odlingens läckage från naturgödselnav nitrat och fosfor samt från ammoniakavgång. En mindre del av de övergödande ämnena härstammar från maskinanvändningen och, för det konventionella systemet, tillverkningen av gödsel. Potentiellt bidrag till Övergödning 3 g O2-ekv/kg vetemjöl 25 2 15 1 5 Eko Konv Figur 9. Omräknat till totalt potentiellt bidrag till övergödning för studien av vetemjöl. SIK 2 (27)

Jämförelsen mellan konventionell och ekologisk odling av vete i Västgötastudien, tyder på att den ekologiska odlingens lägre energianvändning måste betalas genom en större markanvändning. Den energimängd som åtgår för produktion av konstgödsel till ett konventionellt system och som i ett ekologiskt system inte behövs och därför sparats, får betalas med behovet av större arealer brukad mark. Denna mark gödslas med naturgödsel, vilket ger det ekologiska systemet nackdelar när det gäller övergödning,. Sammanfattning vetemjöl Växthuseffekten Övergödning Energiåtgång Kemiska bekämpningsmedel Vetemjöl Ekologiskt är ett bättre alternativ ur miljösynpunkt än det konventionella alternativet. Skillnaderna mellan konventionellt och ekologiskt är små. Ekologiskt är inte ett bättre alternativ ur miljösynpunkt än det konventionella alternativet. SIK 21 (27)

Grönsaker Odling av ekologiska grönsaker ingår oftast i växtföljd med andra grödor, bland annat kvävefixerande klöver, ärtor och bönor, detta för att möjliggöra en odling utan konstgödsel och bekämpningsmedel. Avkastningen är oftast lägre för ekologisk odling jämfört med konventionell odling. Den potentiella miljöbelastningen av ekologiska grönsaker blir därför ofta större om man gör jämförelsen per kg produkt än per hektar odlingsyta. Morötter Resultatet för morötter kommer från två olika studier och är beräknat på 1 kg färska morötter vid gårdsgrind. Det ekologiska resultatet är hämtat från en scenariostudie och är modellerat ur reella data från avkastning, energianvändning, gödselanvändning mm (Cederberg et al 25). Den konventionella produktionen kommer från Lagerberg Fogelberg et al, 26. Uppgifter om övergödningspotential saknas. Bidrag till växthuseffekten Konventionellt producerade morötter bidrar, enligt dessa studier, dubbelt så mycket till växthuseffekten jämfört med ekologiskt producerade morötter Figur 1. g CO2 -ekv /kg morötter 8 7 6 5 4 3 2 1 Potentiellt bidrag till växthuseffekten Eko Konv Figur 1. Omräknat till totalt potentiellt bidrag till växthuseffekten för morötter Potatis Resultat för potatis, både konventionell och ekologisk, kommer från en SIK rapport (Mattsson 21). Potentialen för bidrag till både växthuseffekt och övergödning ges för 1 kg oskalad potatis vid gårdsgrind respektive 1 kg skalad potatis hos konsument. Bidrag till växthuseffekt och övergödning Ett betydande bidrag till växthuseffekten för båda produktionssätten är svinnet mellan gård till konsument, Figur 11. I varje led från packeri, handel och till konsument sker ett betydande svinn. Dålig potatis sorteras ut på packeriet, hanteringssvinn i handel och hos konsument samt svinnet vid skalning hos konsument ger att man grovt räknat behöver 2 SIK 22 (27)

kg potatis hos odlaren för att servera 1kg hos konsument (Mattsson 21). Ekologisk produktion ger enligt denna studie upphov till något lägre bidrag till växthuseffekt jämfört med konventionell produktion. Bidraget till övergödning är större för den ekologiska potatisen jämfört med den konventionella produktionen. Potentiellt bidrag till Växthuseffekten Potentiellt bidrag till Övergödning g CO2-ekv /kg potatis 4 35 3 25 2 15 1 5 Eko Konv gård konsument Figur 11. Omräknat till totalt potentiellt bidrag till växthuseffekten (till vänster) och övergödningen (till höger). För båda kategorierna redovisas resultat för 1 kg oskalad potatis vid gårdsgrind respektive 1 kg skalad potatis hos konsument ( Mattsson, 21). I den konventionella potatisodlingen sker en stor användning av kemiska bekämpningsmedel. Dålig odlingssäkerhet, med framförallt svåra svampangrepp, för den ekologiska potatisodlingen ger låg medelskörd. Stallgödsel ger för båda odlingarna stora bidrag till försurning och växthuseffekt. g O2 -ekv/ kg potatis 16 14 12 1 8 6 4 2 Eko Konv gård konsument Grönsaker och spannmål Denna sammanställning är hämtad från en studie där konventionell odling jämförts med bland annat ett ekologiskt scenario (Cederberg et al, 25). Det ekologiska resultatet är modellerat ur reella data från avkastning, energianvändning, gödselanvändning mm. Alla resultat redovisas för 1 kg färsk produkt. Uppgifter på övergödningseffekter finns ej. Bidrag till växthuseffekten För framförallt vårvete och höstvete (fodervete) uppges konventionell odling ge ett större bidrag till växthuseffekten, jämfört med ekologisk odling, Figur 12. Men även sockerbeta och palsternacka visar på större bidrag från konventionell odling. SIK 23 (27)

Potentiellt bidrag till växthuseffekten g CO2-ekv / kg produkt 45 4 35 3 25 2 15 1 5 Eko Konv Sockerbetor Matpotatis Palsternacka Vårvete Höstvete Råg/rågvete Korn/ havre Figur 12. Omräknat till totalt potentiellt bidrag till växthuseffekten för grönsaker och spannmål (Cederberg et al 25). Sammanfattning grönsaker Växthuseffekten Övergödning Energiåtgång Kemiska bekämpningsmedel Potatis Morötter - - Sockerbetor - - Palsternackor - - Ekologiskt är ett bättre alternativ ur miljösynpunkt än det konventionella alternativet. Skillnaderna mellan konventionellt och ekologiskt är små. Ekologiskt är inte ett bättre alternativ ur miljösynpunkt än det konventionella alternativet. SIK 24 (27)

Slutsatser Ingen ekologisk produkt av dem som innefattas i denna översikt är självklar att framhäva som bättre än konventionell, med avseende på både växthuseffekt och övergödning. Det ekologiska alternativet är bättre eller lika bra som konventionellt för samtliga produkter, med avseende på bidrag till växthuseffekten. Det ekologiska alternativet är sämre eller lika bra för samtliga produkter med avseende på övergödning. Naturgödsel, som används i ekologisk odling, har högre näringsläckage än konstgödsel. Med en optimerad näringstillförsel vid ekologisk gödsling kan troligtvis övergödningspotentialen för de ekologiska grödorna gå ner. För produkterna i denna sammanställning, där jämförelse kunnat göras, är energianvändningen lägre för de ekologiska produkterna jämfört med de konventionella. Bra miljöval: Generellt sätt kan alla de ekologiskt producerade vegetabilierna; vetemjöl, potatis, morötter, sockerbeta och palsternacka i denna rapport framhävas som ett miljövänligare val, än motsvarande konventionellt odlade vegetabilier, med avseende på växthuseffekten. SIK 25 (27)

Referenser Bengtsson, J. & Ahnström, J. Biologisk mångfald bonden en nyckelfaktor. Uppsats i Är eko reko? Om ekologiskt lantbruk i Sverige. Formas Fokuserar. Johansson, B., Andersson, R., Höök, K. m fl Carlsson-Kanyaman A & EngstömR. Fakta om maten och miljön Konsumtionstrender, miljöpåverkan och livscykelanalyser (23) NV rapport 5348. Cederberg C. & Darelius K. Livscykelanalys (LCA) av nötkött (2), Landstinget Halland Cederberg C. & Darelius K. Livscykelanalys (LCA) av griskött (21), Landstinget Halland. Cederberg C & Flysjö A. Life Cycle Inventory of 23 Dairy Farms in South-Western Sweden, (24) SIK-rapport 728. Cederberg C.& Nilsson B. Miljösystemanalys av ekologiskt griskött (24), SIK rapport 717. Cederberg C.& Nilsson B. Livscykelanalys (LCA) av ekologisk nötköttsproduktion i ranchdrift (24), SIK rapport 718. Cederberg C, Wivstad M, Bergkvist P, Mattsson M & Ivarsson. Hållbart växtskydd Analys av olika strategier för att minska riskerna med kemiska växtskyddsmedel. (25) rapport MAT221 nr 6/25. Drake, L.& Björklund, J. Effekter av olika sätt att producera livsmedel en inventering av jämförelser mellan ekologisk och konventionell produktion. (21) Centrum för uthålligt lantbruk, Sveriges Lantbruksuniversitet. Ekologiska lantbrukarna (24). Växande marknad, försäljning, volymer och trender för ekologisk mat. Florén B, Flysjö A & Lorentzon K. Ekologiska produkters miljönytta (25) Uppdrag SIK IPCC (1997). Greenhouse Gas Inventory Reference Manual.Vol3. Revised 1996 IPCC Guidelines for National Greenhouse Inventories. Johansson, B., Andersson, R., Höök, K. m fl Hållbart jordbruk med eller utan kemiska bekämpningsmedel? Fogelfors, H., Wivstad, M., Torstensson, L. Uppsats i Är eko reko? Om ekologiskt lantbruk i Sverige. Formas Fokuserar. KRAVs hemsida (http://www.krav.se) SIK 26 (27)

Lagerberg Fogelberg C & Carlsson-Kanyaman A. Environmental assessment of foods- An LCA inspired approach, in Environmental information in Food supply system (26), s. 55, FOI-R-193-SE. Lindfors L-G, Christiansen K, Hoffman L, Virtanen Y, Juntilla V, Hanssen O-J, RönningA, Ekwall T, Finnveden G. (1995) Nordic Guideines on Life-Cycle Assessment. Nord 1995:2. The Nordic Council, Köpenhamn. Mattsson B. LCA av potatis, (21) Uppdrag SIK Stadig M. Jämförelse mellan konventionell och ekologisk odling av vete för Juvel AB. (1999) Uppdrag. SIK Stadig M, Cederberg C, Nilsson B & Wallén E, Livscykelanalys av konsumtionsmjölk. SIK och Svensk Mjölk, 21. Sonesson U, Mattsson B, Nybrandt T & Ohlsson T. (25) Industrial Processing versus Home Cooking : An environmental comparison between three ways to prepare a meal. Ambio vol. 34, no 4-5, June 25. Svenskt Sigills hemsida, http://www.svensktsigill.com/ Swedish Meats, Livscykelanalys av Nöt och Gris, (http://www.swedishmeats.com/miljoredovisning25/) SIK 27 (27)