Möjliga framtidskällor och framtidstjänster i SIL. Birgit Eiermann, farm Dr., SIL birgit.eiermann@inera.se 1



Relevanta dokument
Sil - årscykel och aktiviteter

Socialstyrelsens uppdrag att utveckla en nationell källa för ordinationsorsak

Framtidens journalföring dags för informationsbaserad dokumentation!

Sil - årscykel och aktiviteter 2016

Integrationshandledning Licensläkemedel

Sil 4.2 verksamhetsmässiga detaljer

Socialstyrelsens uppdrag att utveckla en nationell källa för ordinationsorsak

Integrationshandledning Licensläkemedel

Nationell källa för ordinationsorsak Börja implementera! Birgit Eiermann, farm.dr, Inera Emma Hultén, Socialstyrelsen

Socialstyrelsens uppdrag att utveckla en nationell källa för ordinationsorsak, 2014

Källor till läkemedelsinformation. Klinisk farmakologi Institutionen för Medicin Solna

Källor till läkemedelsinformation. Klinisk farmakologi Institutionen för Laboratoriemedicin Institutionen för Medicin Solna

NjuRen funktionalitet och innehåll

ehälsomyndigheten Maria Wettermark och Maria Hassel

Workshop barn och läkemedel

Förändringar i läkemedelsjournalen. Release för TakeCare 12.6

SILs innehåll och tjänster - stöder dessa generisk förskrivning?

Socialstyrelsens uppdrag att utveckla en nationell källa för ordinationsorsak

Kan ett beslutsstöd hjälpa oss att förbättra kvalitén i läkemedelsbehandling för dospatienter?

Aktuell läkemedelsinformation ett måste för ett bra samspel mellan sjukvård och apotek

Beslutsstöd som svarar mot vårdens behov

Integrationshandledning Janusmed interaktioner

Äldre och läkemedel. Läkemedelsanvändningen ökar med stigande ålder. Polyfarmaci Äldre och kliniska prövningar

Bilaga 3 Nuvarande termer och definitioner i termbanken för ordinationsorsak och angränsande begrepp

Integrationshandledning Produkttypsgrupper

Riktlinje för Läkemedelsgenomgångar inom Stockholms läns landsting

Elektroniskt expertstöd Frågor och svar

Integrationshandledning Synonymkällan

Frukostseminarium om Nationella läkemedelslistan Så ger Nationella läkemedelslistan patienten ökad delaktighet och trygghet

Skånegemensamma rutiner för läkemedelsmodulen i PMO

Tentamen DX Klinisk farmakologi. Maxpoäng 30

Janus Läkemedelstjänster - Användarhandledning

Sil 5.0 verksamhetsmässiga detaljer

Verksamhetsmässiga detaljer Sil 5.0

1) Läkemedelsverket rekommenderar angående hormonella antikonceptionsmetoder:

Vid förskrivning, ordination, läkemedelsgenomgång och läkemedelsavstämning.

FRAMTIDA PREHOSPITAL PLATTFORM IT (FRAPP)

STUDIEHANDLEDNING. Farmakoterapi 13,5 hp

Integrationshandledning Biverkningsöversikt

eped Gör det lätt att göra rätt Christiane Garnemark Drottning Silvias Barn och ungdomssjukhus Göteborg Terapigrupp Barn och ungdom

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (HSLF-FS 2017:37) om ordination och hantering av läkemedel i hälso- och sjukvården

Läkemedel - nytta och risk hos äldre. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet

NEPI - Stiftelsen nätverk för läkemedelsepidemiologi

Äldre patienter och njursvikt Ulf Åhman

Frågor och svar angående Pascal- nytt verktyg för dosordination

Integrationshandledning Tillgänglighet

SIL Årscykel och Aktiviteter

Fältstudie Läkemedelsgenomgång

Avsiktsförklaring gällande utökning av beslutsstöd för läkemedel i Sil (Svenska informationstjänster för läkemedel)

Läkemedelsgenomgångar

Integrationshandledning eped - rimlighetskontroll

Nationell källa för ordinationsorsak

Integrationshandledning Nationell lista undvik till äldre

Smärta hos äldre - läkemedel. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet

Resultat av remiss för ordinationsorsak och angränsande

PRODUKTRESUMÉ. Vuxna och barn (från 12 år ): 2-4 tuggtabletter efter måltid och vid sänggående (högst fyra gånger per dygn).

eped i VGR Introduktion av eped - nationell barnläkemedelsdatabas i Västra Götalandsregion

Så kan beslutsstödet EES öka patientsäkerheten. Annika Ohlson, Gerd Sandberg, Maria Wanrud

Läkemedelslistan via Link och Messenger för kommunernas sjuksköterskor

Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september Affärsområde Farmaci/Roswitha Abelin/SoS föreskrift LmG mm

Integrationshandledning APLs produktresuméer

Samlad Läkemedelslista (NOD/Pascal) Karina Tellinger Strateg

Läkemedelsförskrivning till äldre

Äldre och läkemedel. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet

LOK Nätverk för Sveriges Läkemedelskommittéer

Release Sil 4.2 verksamhet & tekniska aspekter

ÄNDRINGAR SOM SKA INKLUDERAS I DE RELEVANTA AVSNITTEN I PRODUKTRESUMÉN FÖR NIMESULID-INNEHÅLLANDE LÄKEMEDEL (SYSTEMISKA FORMULERINGAR)

Utvärdering av funktioner i EES

Om psoriasisartrit och din behandling med Otezla

Evidensbaserad Läkemedelsinformation

Ovärderligt! är beroendeframkallande

Integrationshandledning Nationell lista undvik till äldre

Medicinsk integrationsbeskrivning för kunskapstjänsten Läkemedel och amning som primärkälla

Om psoriasisartrit och din behandling med Otezla

Besluts- eller kunskapsstöd är något vi behöver När vi är osäkra om vilket beslut vi ska fatta

Bilaga 3: Förkunskapskrav inför kursen

Geriatrisk farmakologi så påverkar mediciner äldre patienters kroppsliga funktioner. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet

Medicinsk integrationsbeskrivning för kunskapstjänsten Läkemedel och fosterpåverkan som primärkälla

Äldre och läkemedel LATHUND

PRODUKTRESUMÉ. Hjälpämne med känd effekt: sorbitol, flytande (icke-kristalliserande); 1 ml sirap innehåller 495,6 mg sorbitol (E 420).

OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

FASS- Föfattningar KARIN ÄNGEBY, DECEMBER 2015

Medicinsk integrationsbeskrivning för kunskapstjänsten Janusmed amning som primärkälla

Utskicksinformation för läkare och apotekspersonal om Bupropion 150 mg och 300 mg tabletter med modifierad frisättning

Läkemedelsgenomgångar och Klok läkemedelsbehandling av de mest sjuka äldre

Om psoriasis och din behandling med Otezla

TENTAMEN I LÄKEMEDELSHANTERING

Integrationshandledning Utsättningsorsaker

KVALITATIV OCH KVANTITATIV SAMMANSÄTTNING

Att avsluta läkemedelsbehandling. Ylva Böttiger Docent, överläkare Avd för klinisk farmakologi Karolinska universitetssjukhuset

Integrationshandledning Utsättningsorsaker

Fällor och fel Pascal och nya dosreceptet

Nyheter i Pascal från 28 september

Tentamen DX Klinisk farmakologi. Maxpoäng 30

Amning och graviditet-fosterpåverkan

KLOKA LISTAN Expertrådet för geriatriska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

NEPI Nätverk för läkemedelsepidemiologi The Swedish Network for Pharmacoepidemiology

Läkemedelsgenomgång, enkel och fördjupad samt läkemedelsberättelse - Rutin för vårdavdelning och specialistmottagning i Region Gävleborg

Läkemedel och amning Integrationsbeskrivning Version

Integrationshandledning Substanstjänster

Transkript:

Möjliga framtidskällor och framtidstjänster i SIL Birgit Eiermann, farm Dr., SIL birgit.eiermann@inera.se 1

SIL - hålla koll på läkemedel 2

SIL en läkemedelskälla för livet 3

Nya SIL tjänster Interaktioner för licensläkemedel Läkemedel utan interaktioner 4

Nya SIL tjänster Bättre sökbarhet på handelsvaror t.ex. sökning på sondnäring 5

eped Varför eped? Läkemedelsanvändning för barn: 50 % off-label, licens, extempore Vad är eped? Substansspecifik info Kvalitetssäkrad Adekvat info Länkar

Ordinationsorsak - Socialstyrelsen Tre centrala begrepp: Indikation: en omständighet som utgör skäl för att vidta en viss åtgärd. (ex. behandling med betablockerare har indikationerna förebyggande av migrän och hypertoni. Ordinationsorsak: den indikation som en ordinatör anger som skäl till en viss ordination (ordination av behandling med betablockerare till en viss patient anger ordinatören hypertoni ) Behandlingsändamålet: avsikten med den ordinerade behandlingen så som ordinatören formulerat den med patienten som mottagare (ex. behandling med betablockerare till patienten med hypertoni väljer ordinatören att ange mot förhöjt blodtryck som behandlingsändamål) 7

Ordinationsorsak - databasstruktur NPL-id & Substans-id (NSL-id) (ett eller flera per NPL-id) Ordinationsorsak, text (en eller flera per NPL-id) Ordinationsorsak, Snomed-CT-kod & definition (en per ordinationsorsak) Behandlingsändamål, text & id (en eller flera per kombination NPL-id + ordinationsorsak) Källa till kopplingen mellan NPL-id och ordinationsorsak (godkänd indikation, nationell riktlinje, etc.) (en eller flera per koppling). http://www.socialstyrelsen.se/lists/artikelkatalog/attachments/19155/2013-6-32.pdf 8

Ordinationsorsak - fakta Terminologi är färdigställt & släpps under 2015 Nationell ordinationsdatabas (NOD) är anpassat till den strukturerade lagringen av uppgifter om ordinationsorsak Koppling till enstaka NPLId saknas fortfarande i brist på tydliggörandet av förvaltning (regeringen) 9

NjuRen från SLL* Evidensbaserad beslutsstöd kring läkemedel & njurfunktion För substanser som utsöndras huvudsakligen (>70%) renalt (ca 1100 substanser inkluderat) Varför? 26% av upptäckta biverkningar beror feldosering pga på nedsatt njurfunktion (studie från Huddinge sjukhus 2008) * = Hälso- och sjukvårdsförvaltningen, SLL; bygger på Renbase från Medbase (fi) 10

NjuRen från SLL Beräknar patientspecifik GFR (glomerulär filtration) Ger rekommendation för patientens läkemedel obs känner inte av den faktiska dosen!!!! Klassificering: A. Inget behov av dosjustering B. Information saknas eller rådet bygger bara på läkemedlets farmakokinetiska egenskaper C. Ändring av dosen eller doseringsintervallet rekommenderas D. Bör undvikas Går att använda i TakeCare inom SLL efter särskild webbutbildning 11

Vad är det? Farmakodynamiska interaktioner som orsakar: 1. Förändrad effekt vid receptor 2. Förandrad effekt vid målorgan 3. Förändrade biverkningar på andra fysiologiska system komplement till Sfinx interaktioner Visa riskprofil baserad på de farmakodynamiska egenskaper av patientens läkemedel framtagen av Hälso- och sjukvårdsförvaltningen, SLL; Karolinska Institutet och Medbase (fi) 12

Innehåll Ca 12 000 bedömningar för ca 1400 substanser För 9 relevanta biverkningar (t.ex. Antikolinerga effekter, Förstoppning, Risk för blödning, Serotonerga effekter, Risk för krampanfall, QT förlängning) Varje biverkning är graderat (skala 0-3) & knuten till särskild algoritm (summa eller max värde) Varning genereras vid överskridet max värde Piloter pågår i Stockholm 13

Maximum daily dose (MDD) Vad är det? MDD är max dosering för ett läkemedel/dag Variera för olika indikationer för ett läkemedel och olika patientgrupper Tas fram från produktens SPC (summary of product characteristics) Är satt substansspecifik (få undantag) Varför? > 10% av alla dospatienter i Sverige i ålder 19-64 hade för hög dos av sina läkemedel Hamar et al. 2014 14

Maximum daily dose (MDD) Vad finns? Finns för alla NPLId i Sverige (ej licenser och APL) Tillhandahålls via ehälsomyndigheten Finns på alla apotek i Sverige Vad behövs? Strukturerad dosering = översättning av doseringstext till numerisk värde Ex. 2 tabletter på morgonen och 1 till lunchen (= 3); om MDD är satt på 2 signal genereras 15

Hög dos äldre Vad är det? När läkemedelsdosering är inte anpassad till patientens ålder Oftast beroende på nedsatt njurfunktion Varför? 10 % av alla varningar för dos patienter i åldern över 65 år berodde på feldoseringar Hamar et al. 2014 16

Hög dos äldre Vad finns? Finns ca 140 regler varierande för olika ålderskategorier (>= 65 år och >= 75år) Baseras på SOS äldreindikatorer, klinisk referensgrupp; annan litteratur Tillhandahålls via ehälsomyndigheten Finns på alla apotek i Sverige Vad behövs? Strukturerad dosering = översättning av doseringstext till numerisk värde och sedan till total mängd Ex. 2 tabletter på morgonen och 1 till lunchen (= 3); styrka av tabl 50 mg; = 150mg om värde är satt på 100 mg signal genereras 17

Hög dos barn När läkemedelsdosering är inte anpassad till patientens ålder/kroppsvikt/kroppsyta Ca 420 regler för olika åldersgrupper (0-3mån upp till 18 år) Baseras på Fass, BNF*, klinisk referensgrupp Behövs: strukturerad dosering! Tillhandahålls via ehälsomyndigheten Finns på alla apotek i Sverige *= British National Formulary 18

Kontraindicerade läkemedel för barn/äldre När läkemedel är inte lämpat för användning inom respektive åldersgrupp För äldre ca 30 regler För barn ca 350 regler Baseras på internationell litteratur, SOS, klinisk referensgrupp, FASS Tillhandahålls av ehälsomyndigheten Finns på alla apotek i Sverige Förklaring: en regel kan omfatta många substanser t.ex. NSAID för patienter >= 75 år 19

Läkemedelsboken Innehåller sjukdomsbeskrivningar & dess behandlingar (ex. Blod, Hjärta-Kärl, Mage-Tarm, Andningsvägar, Ögon.mm) Därunder diagnos, patogenes, symptom, faktarutor, terapirekommendationer (textmassa & tabeller) Terapirekommendationer på substansnivå (ATC kods länkar) med läkemedel kopplat till sig (NPLId länkar) Tillhandahålls av Läkemedelsverket 20

Ytterligare källor Bipacksedlar (samarbete med läkemedelsverket & LIF) Produktresuméer för APL produkter Lokala dossortiment (från olika dosaktörer) FasUt vid nedtrappning och utsättning av läkemedel (LK/LOK) 21