2.5.3 Kulturmiljö Tidiga spår av människor i Uppland finns från slutet av äldre stenålder. Dessa människor var nomader som levde av

områden. Dessa sammanfaller till stor del med riksintresse Sävjaån-Funbosjön samt regionala naturområden kring områdets sjöar. I sin översiktsplan pekar Uppsala kommun ut Gröna utredningsområden. Riktlinjerna för dessa är att de ska bevaras och utvecklas utifrån befintliga värden för biologisk mångfald och/eller friluftsliv. Natur och friluftsvärden prioriteras i all planläggning och ärendehantering. Följande Gröna utredningsområden finns i området: Trehörningen Ramsen Lötsjön området Almunge Länna Långsjöarna med omgivningar Funbosjön med omgivningar Ulvsbygden Generellt strandskydd (MB 7:13-18) gäller för alla sjöar och vattendrag, oavsett storlek, inom 100 meter från stranden på land och i vattenområdet. Utvidgat strandskydd (upp till 300 meter) är beslutat för många större sjöar i kommunen bl.a. de större sjöarna i Funbo-Lännaområdet. 2.5.3 Kulturmiljö Tidiga spår av människor i Uppland finns från slutet av äldre stenålder. Dessa människor var nomader som levde av fiske och jakt i anslutning till vattnet. Jägarsamhället övergår så småningom i ett primitivt åkerbruk och under järnåldern utvecklas jordbruket och människan blir bofast. Många gårdar i Uppland har fortfarande samma placering som under järnåldern. Områdets västra del präglas av ett odlat herrgårdslandskap med medeltida kyrkomiljöer och bebyggelsestrukturer från 1700-1800-talet. Merparten av det västra området är av riksintresse för kulturmiljövården: K41 Långhundraleden; är ett odlingslandskap utmed den under forntiden betydelsefulla Långhundraleden. Här Långhundraleden. Öppet jordbrukslandskap och riksintresse för kulturmiljö mellan E4 och Vedyxa. Funbosjön, riksintresse för natur-, kulturmiljö och Natura 2000 område. Länna bruk. Intressant området ur kulturhistoriskt perspektiv. Väg 282, E4-Almunge Förstudie 23

finns ett rikt innehåll av monumentala fornlämningar samt medeltidsminnen av rikspolitisk betydelse; Mora stenar. Området innehåller medeltida kyrkor, flera herrgårdsmiljöer från 1700- och 1800-talen, Linnés Hammarby och välbevarade bymiljöer från tiden före 1800-talet. K37 Rasbo-Funbo; är ett odlingslandskap med mycket rikt innehåll av fornlämningar, by- och torpmiljöer. Området är dessutom ett herrgårdslandskap av medeltida ursprung. Här finns bymiljöer med bebyggelse från 1700-och 1800-talen samt Rasbo och Funbo sockencentra med medeltida kyrkor, prästgårdar och sockenstugor från 1700-talet. Inom området finns ett ålderdomligt vägnät markerat med runstenar vid vadställen samt en stenvalvsbro från 1700-talet i Funbo. Kring Almunge kyrka finns ett byggnadsförordnande till skydd för kulturmiljön, ett så kallat 19 enligt äldre lagstiftning. Inom utredningsområdet finns många områden och miljöer som klassats som regionalt kulturhistoriskt värdefulla, en del har bedömts som särskilt intressanta. Ofta är värdet kopplat till det äldre kulturlandskapet och merparten sammanfaller också med utpekade värdefulla naturmiljöer. Delar av dem är även riksintresse för kulturmiljövården, se ovan. Här kommer ett urval särskilt intressanta kulturhistoriska miljöer som inte sammanfaller med riksintresse kulturmiljövård att exemplifieras: Lännalöt, bebyggelsemiljö Länna, Länna gård och den delvis bevarade bruksmiljön i Länna samt fornlämningsmiljö vid Länna gård. Almunge kyrka - Seglinge; bebyggelsemiljö, fornlämningsmiljö och agrarmiljö. Lotsjön Tallskog i närheten av Ulvsbygden. Gamla ekar och öppet landskap intill vägen. 24 Väg 282, E4-Almunge Förstudie

Almunge prästgård; bebyggelsemiljö och fornlämningsmiljö Lövsta by och Almunge stationssamhälle; bebyggelsemiljö Hagby gård, bebyggelsemiljö och fornlämningsmiljö. 2.5.4 Naturresurser Jord- och skogsbruk står för den huvudsakliga markanvändningen inom området. Det är främst i de västra delarna som marken används för jordbruk. Här ligger flera stora gårdar och driften är storskalig. Holmens bruk AB brukar stora delar av östra områdets skogsområden. I Länna finns mindre industrier och verksamheter som kan innebära påverkan på miljön I Vedyxaskogen norr om väg 282 finns ett tippområde i drift. Kring tippen är grundvattnet och ytvatten påverkat. Inom förstudieområdet finns flera deponier och förorenade områden. Ett riksintresse kraftledning sträcker sig i nord-sydlig riktning genom områdets östra delar. Grundvatten 30 meters skyddszon längs väg 282. Vatten Väg 282 passerar vid Gunsta igenom ett yttre vattenskyddsområde. Strax söder om vägen finns ett inre vattenskyddsområde. Funbosjön anses vara ett särskilt värdefullt vattenområde. Vilket innebär att det är särskilt viktigt för kommunens vattenförsörjning och vattenkvalitet och att dess värden ska bevaras och utvecklas. 2.5.5 Rekreation och friluftsliv Fjällnora friluftsområde är ett populärt besöksmål. Det ligger ca tre kilometer söder om väg 282 vid sjön Trehörningen-Ramsen. Här finns utrymme för aktiviteter året runt; bad, fiske, långfärdsskridskor, skidor, äventyrsbana, övernattningsmöjligheter och restaurang mm. Även vid Funbosjön och Lötsjön finns anlagda badplatser. Kring sjöarna finns ett rikt fågelliv. En känd fågellokal med fågeltorn finns intill Funbosjöns västra sida, vid Prästgården. Funbosjön är också utpekat som ett särskilt värdefull vattenområde avseende friluftsliv. Flera stora skogsområden, ofta i anslutning till traktens sjöar är utpekade som närrekreationsmarker för Uppsala kommun i kommunens översiktsplan 2006. Här visas även områden för skolors närrekreation som avser naturområden för pedagogisk undervisning och elevers möjlighet till naturkontakt, se målpunkter. Vandringsleden, Upplandsleden, sträcker sig genom området söder om väg 282. Längs leden finns ett antal iordningställda vindskydd och rastplatser. 2.5.6 Boendemiljö Bebyggelsen i området är koncentrerad till de mindre tätorterna, Bärby, Gunsta, Funbo, Marielund, Lännalöt, Malmen och Almunge. Väg 282 passerar igenom eller strax bredvid flertalet av dessa Väg 282, E4-Almunge Förstudie 25

samhällen. Bebyggelsen är blandad men Lennabanan som går igenom samhällena har haft stor betydelse för bebyggelseutvecklingen. Tätt intill järnvägen ligger bebyggelse som har en direkt koppling till järnvägens anläggning: Det tidstypiska egnahemsområdet i Gunsta från 1910-talet. Marielunds villaområde från början av 1900-talet. Almunge stationssamhälle med stationshus, småindustrier och bostadsbebyggelse. En stor andel bebyggelse finns också utspridd i anslutning till moränkullar i jordbrukslandskapet samt kring sjöar och odlad mark i skogsområdet. Bostadsmiljöerna består främst av gårdar, friliggande hus och fritidsbebyggelse. 2.6 BYGGNADSTEKNISKA FÖRUTSÄTTNINGAR Jordarterna i området utgörs av i huvudsak lera i sprickdalarna och morän på högre partier. På många ställen finns berg i dagen eller ett tunt jordtäcke. Väg 282 mellan anslutning till E4 och Vedyxa är anlagd på lera, detsamma gäller för sträckningen i höjd med Gunsta/Funbo samt från Almunge till förstudieområdets östra gräns. Mellan Marielund och Almunge är stora delar av vägen anlagda på morän och berg, med undantag av mindre lerpartier i höjd med Byrsjön, Länna och Trångdal. Utmed befintlig vägsträckning bedömsgeotekniska problem främst förekomma runt de stora lerpartierna väster om Funbo, kring Byrsjön, delar av Länna och området öster om Almunge. Områden med organisk material samt lera förekommer på väg 1074 i höjd med Hagen, i närheten av Nordsjön samt utmed väg 1076 i höjd med Eknäs/Breden. Kompletterande geotekniska undersökningar bör utföras i de kommande vägplaneringsskedena. 26 Väg 282, E4-Almunge Förstudie

3. Funktionsanalys av transportsystemet och dess influensområde I detta kapitel görs en funktionsanalys, det vill säga en sammanställning av det som fungerar bra och dåligt i nuvarande och framtida transportsystem. Utifrån insamlad data/material och genomförda samråd, identifieras den problem- och värdebild som ska beaktas i projektet. Mot bakgrund av denna studeras vad som verkligen kan (och bör) uppnås, vilka värden som påverkas av dagens transportsystem och vilka värden som bör bevaras. De transportpolitiska delmålen används för att funktionsanalysen ska kunna täcka alla relevanta aspekter och värden i förstudien. För att underlätta analysen har vi samlat Vägverkets kundgrupper till följande kategorier. Oskyddade trafikanter Personbilstrafik Tung trafik Långsamma transporter Kollektivtrafik Tre bedömningskategorier används för att beskriva standarden i vägtransportsystemet. Bra standard Mindre bra standard Låg standard 3.1 TILLGÄNGLIGHET Tillgängligheten kan definieras som den lätthet med vilken utbud och aktiviteter i samhället kan uppnås, där både medborgarnas och näringslivets och offentliga organisationer behov räknas in. Målet med ett tillgängligt transportsystem är att dess utformning ska tillgodose medborgarnas och näringslivets transportbehov. Oskyddade trafikanter (mindre bra standard) För oskyddade trafikanter kan tillgängligheten innebära att kunna röra sig längs- och tvärs vägen för att kunna nå målpunkter (t.ex. friluftsområden, skolor, handel och annan service) i närområdet. Mellan Uppsala och Gunsta är tillgängligheten bra då en gång- och cykelväg finns utmed vägen, samt inom Länna och Almunge då det lokala gång och cykelvägar finns. Däremot saknas gång- och cykelförbindelser mellan orterna, dessutom har vägen en smal sektion, vilket försämrar förutsättningar att gå och cykla utmed vägen. De många sjöarna, naturvärdena och fritidshus i området gör att det finns behov för cykelförbindelser inom förstudieområdet. Att vägen går genom Länna och Almunge ger både för- och nackdelar. Fördelen att vägen kan användas för kommunikation. Nackdelen är genomfartstrafiken som kan leda till barriäreffekter och sämre säkerhet. 28 Väg 282, E4-Almunge Förstudie

Den planerade bebyggelsestrukturen utmed stråket i kombination med serviceutbudet i orterna kommer sannolikt att leda till ett ökat resebehov mellan Gunsta, Länna och Almunge. Detta i sin tur kommer att påverka efterfrågan av cykelförbindelser mellan orterna. Personbilstrafik (mindre bra standard) För personbilstrafiken eller lätta fordon, beskrivs tillgängligheten dels utifrån lokala behov, dvs. möjligheten att komma åt målpunkter mellan anslutningen till E4 och Almunge, dels utifrån regionala behov, dvs. vägsträckan som en länk för transport till Uppsala och Roslagen. Vägens standard varierar längs hela sträckan. Det finns många partier med dålig sikt, vägsektionen är smal och få omkörningssträckor med bra sikt finns. Detta gör det svårt för trafikanterna att nå målpunkter som kräver vänstersvängar eller att man korsar vägen, särskilt under rusningstrafiken och sommartrafiken. De hastigheter som redovisats tidigare visar att en bra medelhastighet kan hållas trots vägens bristfälliga standard. En möjlig förklaring kan vara att vägen har förhållandevis lite trafik, särskild öster om Gunsta, vilket leder till få möten, mindre långsamma fordon och högre hastigheter. Den planerade bebyggelsestrukturen utmed stråket kommer att leda till mer trafik. Med stor sannolikhet kan vägens nuvarande standard i kombination med högre trafikmängder leda till längre restider och köbildning vid vissa korsningar, det vill säga sämre framkomlighet och tillgänglighet. Tung trafik och långsamma transporter - låg standard Vägens standard och utformning medför vissa svårigheter för tunga och långsamma transporter. Dålig sikt och smal vägbredd gör det svårt för tunga fordon att göra omkörningar och att bli omkörda. För långsamma fordon som traktorer kan det vara svårt att göra vänstersväng eller korsa vägen vid partier med begränsad sikt. Den planerade bebyggelsestrukturen och de trafikökningarna som genereras kan leda till försämringar i framkomligheten och tillgängligheten för tunga transporter och långsamma fordon. Kollektivtrafik - mindre bra standard Med hänsyn till antal och närhet till busshållplatserna har kollektivtrafiken en bra standard. Däremot är busshållplatserna inte handikappanpassade. Många saknar belysning och säkra gångförbindelser mellan hållplatsen och målpunkter på andra sidan vägen saknas, vilken drar ner funktionen till mindre bra standard. 3.2 TRANSPORTKVALITET Hög transportkvalitet innebär att vägtransportsystemet har en standard som uppfyller kundgruppernas behov på säkerhet, flexibilitet, bekvämlighet, framkomlighet, förutsägbarhet och tillgång till information. Analysen görs för samtliga kundgrupper och beskrivs genom de olika egenskaper som kännetecknar transportkvaliteten. Vägstandard - låg standard Väg 282 genom förstudieområdet har en smal vägsektion som varierar mellan 6 9 meter, väggeometrin i plan och profil Väg 282, E4-Almunge Förstudie 29

är låg eftersom många kurvor och krön förekommer. Den uppmätta hastigheten på vissa partier är högre än väggeometrin tillåter, få omkörningssträckor med bra sikt finns och många utfarter/ anslutningsvägar påträffas längs hela sträckan. Framkomlighet - mindre bra standard Trots de brister i vägstandarden är medelhastigheten relativ hög vid de mätningspunkter som har analyserats. Mätningarna beskriver inte i detalj hur det är att färdas på vägen under olika månader, årstider eller trafikmängder. Resultatet tyder dock på att hastigheten inte bör vara en av huvudfrågorna i denna studie. Att omkörningssträckorna är få och koncentrerade till enstaka platser har en stor inverkan på framkomligheten. Säkerhet - låg standard Vägen har låg säkerhet för samtliga trafikanter/kundgrupper. För oskyddade trafikanter handlar det om att på vissa delsträckor saknas lämpliga passager och förbindelser längs vägen. För fordon är det ett högt antal utfarter i kombination med dålig sikt och hög hastighet som medför låg säkerhet. Information - bra standard Vägen har en bra geografisk vägvisning, dvs. anslutande vägar och orter. Informationen kan vara bättre när det gäller vägvisning till service, inrättningar och turistintressanta mål längs vägen. Bekvämlighet - mindre bra standard Begreppet bekvämlighet eller komfort avser hela resan. För fordonsrelaterade resor handlar det om vägytors standard, bärighet och tillförlitlighet i väghållning under året. Vägen har en bra vägytestandard, bärighet och väghållning under året. Angående bekvämligheten till kollektivtrafiken, är situationen annorlunda. Busshållplatserna har låg standard och är inte handikappanpassade. Lämpliga gc-anslutningar och ordnade pendlarparkeringar finns i mycket begränsad utsträckning. 3.3 REGIONAL UTVECKLING - mindre bra standard Regional utveckling handlar om hur landets och medborgarnas välfärd påverkas av transportsystemets utveckling lokalt, regionalt och nationellt. Utvecklingen handlar dels om näringslivets förutsättningar och medborgarnas inkomst, dels om vilken tillgänglighet som medborgarna har till för välfärden viktiga samhällsutbud. Indikatorer på ekonomisk utveckling är bruttoregionalprodukt, sysselsättningsgrad samt befolkningsutveckling. Eftersom dessa mått beror på en mycket stor mängd faktorer och politik, är det svårt att kvantifiera effekterna av åtgärder på vägtransportsystemet. Väg 282 används som en pendlingsväg såväl till Uppsala som till Arlanda. Kollektivtrafiken kan behöva bättre och snabbare förbindelser till Uppsala och Arlanda. Den planerade bebyggelsestrukturen och de ökade trafikmängderna i samband hastighetsnedsättningar i Almunge och Länna kommer att sätta större press på väg- och trafiksystemet 30 Väg 282, E4-Almunge Förstudie

och leda till försämrada förutsättningar för regional utveckling på grund av längre restider. 3.4 TRAFIKSÄKERHET - låg standard Följande faktorer har en negativ inverkan på trafiksäkerheten: - Många utfarter (cirka 225 st.). - Många korsningar med låg standard (framförallt sikt). - Smal vägsektion och sidoområden med varierad standard. - Bristfällig standard i plan och profil. - Få lämpliga omkörningssträckor. - Få säkra passagemöjligheter för oskyddade trafikanter. - Genomfartstrafik i Länna och Almunge - Många busshållplatser. - Viltstängel i begränsad omfattning. Den sammanlagda effekten av alla dessa faktorer i kombination med antal inträffade olyckor, medför att vägen har låg trafiksäkerhetsnivå. 3.5 MILJÖ - mindre bra standard Vägen medför tillgång till regionala värden som exempelvis rekreationsområden i rik natur- och kulturbygd. Väg 282 påverkar dock många natur- och kulturmiljöer som ligger i direkt anslutning längs sträckan, dels genom att landskapet delas upp och dels i form av utsläpp av olika slag. Trafiken på väg 282 ger utsläpp av klimatgaser och luftföroreningar. Landskapet är till stor del öppet och medför god luftomsättning. Detta medför att halter inte bedöms komma i nivå med gällande normer. Trafiken påverkar också omgivningen genom buller och vibrationer. Detta kan leda till obehag, sömnsvårigheter och påverkan på människors hälsa. Miljöstörningen är i huvudsak av liten omfattning, men kan uppfattas som stora problem för de bostäder som ligger nära vägen. Väg 282 passerar vid Gunsta genom ett yttre vattenskyddsområde vilket kräver att åtgärder för att förhindra förorening av grundvatten måste utföras vid en eventuell utbyggnad. Flera kända fornlämningar ligger intill vägen och en arkeologisk utredning är sannolikt nödvändig i senare skede. 3.6 JÄMSTÄLLDHET - låg standard Mot bakgrund av kända skillnader mellan kvinnor och män är det viktigt att beakta transportbehovet, värderingar och tillgång till makt och inflyttande i transportsektorn för att kunna uppnå ett mer jämställt transportsystem. Den nuvarande bebyggelsestrukturen, gles bebyggelse, i kombination till begränsad tillgång till kollektivtrafiken leder till ökad användning av bilen. Enligt resvaneundersökningen för år 2007 används bilen i 74 % av alla resor. En sådan resandestruktur är missgynnade för grupper som traditionell har låg bil användning; till exempel, ungdomar, kvinnor och låginkomsttagare. Väg 282, E4-Almunge Förstudie 31

3.7 SAMMANFATTANDE PROBLEM- OCH VÄRDEBESKRIVNING Följande tabell sammanställer bedömningarna gjorda i funktionsanalysen. Tabell 5. Sammanställning av funktionsanalysen Funktion Tillgänglighet Oskyddade trafikanter Personbilar Tunga transporter Kollektivtrafik Transportkvalitet Vägstandard Framkonlighet Säkerhet Information Bekvämlighet Trafiksäkerhet God miljö Regional utveckling Jämställthet Standard mindre bra mindre bra låg mindre bra låg mindre bra låg bra mindre bra låg mindre bra mindre bra låg 4. Projektmål Följande projektmål har formulerats i förstudien. Anpassa vägens funktion till den framtida bebyggelsestrukturen. Hitta hållbara lösningar på transportsystemet som har liten/begränsat klimatpåverkan. Minska barriäreffekten och olägenheter för boende i förstudieområdet. Minimera påverkan på natur-, rekreation- och kulturområden samt värdefull landskapsbild. Förbättra trafiksäkerheten. 32 Väg 282, E4-Almunge Förstudie

5. Tänkbara åtgärder Åtgärder i vägtransportsystemet ska bygga på en helhetssyn och leda till en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktig transportförsörjning. Åtgärder ska analyseras i följande ordning: 1. Åtgärder som påverkar transportbehovet och val av transportsätt. 2. Åtgärder som ger effektivare utnyttjande av befintligt vägnät. 3. Vägförbättringsåtgärder. 4. Nyinvesteringar och större ombyggnadsåtgärder. Åtgärderna i de olika stegen behöver inte ses som alternativa utan kan vara komplement till varandra. Resultatet kan därför bli en kombination av åtgärder från de olika stegen. Syftet med förstudien är att beskriva förutsättningarna och utifrån det beskriva de möjligheter, som på kort och lång sikt, löser de problem som identifierades i funktionsanalysen. För att uppnå de ovan nämnda målen tillsammans med en långsiktig transportförsörjning, bör åtgärderna riktas mot att anpassa vägstandarden och minska transporterna. Nedan beskrivs tänkbara åtgärder i de olika stegen. 5.1 ANALYS AV TÄNKBARA ÅTGÄRDER 5.1.1 Noll alternativ Nollalternativet redovisar en situation där de föreslagna åtgärderna av någon anledning inte genomförs. Alternativet innebär att det inte sker någon förändring förutom normal drift och underhåll av befintlig väg. 5.1.2 Åtgärder som påverkar transportbehovet och val av transportsätt De kommunala planerna att utveckla/exploatera/bygga cirka 1800 nya bostäder mellan Gunsta och Almunge i kombination med närhet till både tåg och väginfrastruktur ger bra förutsättningar för åtgärder som leder till mindre resor med bil. Inom denna kategori har identifierats följande åtgärder: Utökad kollektivtrafik (buss) Handlar om åtgärder som förstärker kapaciteten på kollektivtrafiken, till exempel ökad turtäthet och/eller att använda större/längre bussar för trafiken. Tillskottet på bebyggelse och befolkningen utmed sträckan bör ge tillräckligt resandeunderlag för att utveckla kollektivtrafiken. För att genomföra detta behövs ytterligare åtgärder som främjar tillgången till kollektivtrafiken, bland annat nya pendlarparkeringar och eventuella nya bytespunkter/stationer, till exempel i Gunsta. Pendlarparkeringar I dagsläget finns få pendlarparkeringar mellan Uppsala och Gunsta. Med hänsyn till omlandet och alla vägar som ansluter till väg 282, bör det finnas goda förutsättningar för anläggning av nya pendlarparkeringar. Förutsättningarna för utveckling av kollektivtrafiken och behov av pendlarparkeringar bör hanteras i en särskild stråkstudie för väg 282 (liknande stråkstudier har genomförts på väg 288). Inom ramen för förstudien kommer inte att föreslås eller pekas ut platser för pendlarparkeringar. Väg 282, E4-Almunge Förstudie 33

Cykelförbindelser Den nya bebyggelsestrukturen kommer att leda till ökat rörelsebehov mellan orterna och målpunkter i närområdet. I förstudien föreslås en utbyggnad av gc-nätet mellan Gunsta och Länna samt mellan Länna och Almunge, dessutom kopplingar till Fjällnora. Utrymmesmässigt kan det vara svårt att få plats med en cykelväg på delar av väg 282. Av den anledningen bör standarden (t.ex. cykelbana, -väg eller fält) och utsträckningen studeras vidare i senare skede. Pendeltrafik på Lännabanan Utbyggnaden i Gunsta, Marielund och Almunge förbättrar förutsättningar för att ha pendeltågstrafik på Lännabanan. Pendeltrafik på Lännabanan skulle kunna förkorta restider till Uppsala, förbättra bekvämligheten och tillgängligheten till kollektivtrafiken. Den framtida trafikeringen på Lännabanan studeras i de fördjupade översiktsplanen för Gunsta-Funbo. 5.1.3 Bättre utnyttjande av befintligt vägnät Väg 282 är transportådern i det vägnätet som studeras i förstudien. En möjlig åtgärd kan vara att minska trafiken genom att leda om en del av transporterna till andra vägar. Till exempel att transporterna till Hargshamn, Holmen paper och Kapellskär sker i större utsträckning på väg 288/273 och väg 77/E18. Omflyttning kan vara svårt att genomföra då transporterna väljer vägen efter målpunkter. Åtgärden förkastas i denna förstudie. 5.1.4 Vägförbättringsåtgärder I denna kategori finns åtgärder som kurvrätningar, profiljusteringar, breddning av vägen i samband med omkörningssträckor samt ombyggnad till mötesfri landsväg (2+1 väg) på delar av sträckan. Med utgångspunkt i den befintliga vägstandarden och förutsättningar, kan vägsträckan delar delas i 2 avsnitt: E4- Marielund och Marielund-Almunge. På delsträckan E4-Marielund har vägen bra sikt på stora delar av sträckan. Dessutom finns lite bebyggelse intill vägen, vilken minskar konflikten vid breddning av vägen. Med den planerade bebyggelsestrukturen kommer denna sträcka att ha den största trafikökningen (57-120 %), av den anledningen kan behövas kapacitetshöjande åtgärder. Lämpliga åtgärder kan vara att vägen breddas på vissa partier för att anlägga omkörningssträckor eller att vägen byggs om till mötesfris landsväg på den aktuella sträckan. På delsträckan Marielund-Almunge är vägstandarden sämre, bebyggelse och känsliga naturvärden ligger intill vägen. Detta sätter begränsningar på vägförbättringsåtgärderna, då betydande konflikter med bebyggelse och naturvärden bör undvikas. Här kan vara lämpligt att göra enstaka kurvrätningar. Sträckindelning vid en eventuell ombyggnad till mötesfri landsväg samt kurvrätningar och profiljusteringar bör studeras i nästa planeringsskede, vägutredning. Trafiksäkerhetsåtgärder Väg 282 går genom Länna och Almunge. Genomfartstrafiken, särskilt under som- 34 Väg 282, E4-Almunge Förstudie

marmånaderna, leder till barriäreffekt och har en negativ påverkan på trafiksäkerheten. Ökade trafikmängder pga den planerade bebyggelsestrukturen kan förstärka dessa problem. En översyn av gångpassager till busshållplatser samt Drift och underhåll, mindre ombyggnads åtgärder Utökad kollektivtrafik Bygga ut cykelvägar Pendeltåg på Lännabanan anslutningar behöver göras. I förstudien ingår inte att studera trafiksäkerheten genom tätorterna, men situationen bör studeras i nästa planeringsskede, vägutredning. Ombyggnad till mötesfri väg Nybyggnad av väg på hela eller delar av sträckan 5.1.4 Nyinvesteringar och större ombyggnadsåtgärder Stora investeringar i infrastruktur som tar ny mark i anspråk eller har betydande miljöpåverkan finns i det sista steget i fyrstegsprincipen. För väg 282 innebär detta främst två typer av åtgärder. 1) Att hela vägsträckan byggs om till mötesfri landsväg. Detta innebär mötesfri väg melnna E4 och Marielund, medan mellan Marielund och Almunge anläggs vissa omkörningssträckor. 2) Att väg 282 har en ny sträckning på delar av sträckan samt hela sträckan mellan E4 och Almunge har mötesfristandard (2+1 väg). Ett förslag till utredningsområde för vägkorridorer finns i karta 9. Åtgärdsstrategier Åtgärderna kan kombineras på olika sätt. I tabell 6 redovisas olika kombinationsmöjligheter. Åtgärderna (A) inom steg 1 i fyrstegs- Nya pendlarparkeringar Exempel på åtgärder som kan genomföras på väg 282 Väg 282, E4-Almunge Förstudie 35

principen kan genomföras var för sig eller kombineras med övriga åtgärder. Åtgärdsgruppen (B) och (C) kombineras mindre ombygnadsåtgärder med åtgärder inom steg 1. Åtgärderna i (D)-(F) föreslår ny byggnation/större ombyggnad i olika omfattningar utmed sträckan. Beroende på omfattningen, kan åtgärderna delvis kombineras åtgärder i steg 1 och 3. Tabell 6. Sammanställning av åtgärdsstrategier Åtgärd 0 A B C D E F Fyrstegprincipen Drift & underhåll X X X X X X X Steg 0 Utökad kollektivtrafik Pendlarparkeringar Cykelförbindelser Pendeltåg Lännabanan Åtgärderna kan genomföras var för sig eller i kombination med andra åtgärder Kurvrättningar X X X X Profiljusteringar X 2+1 E4-Marielund X X 2+1 hela sträckan X X Ny väg delar av sträckan X Ny väg hela sträckan X Steg 1 Steg 3 Steg 4 Väg 282, E4-Almunge Förstudie 37

5.2 Kostnader I tabell 7 sammanställs schablonkostnader för olika typer av åtgärder. Samtliga åtgärder har uppräknats för att motsvara kostnadsnivån för år 2007. Tabell 7. Sammanställning av schablonkostnader för olika typer av åtgärder. Åtgärd Kostnad Kommentar Ny asfalterad cykelväg 3,0 meter bredd Ny asfalterad cykelväg 4,0 meter bredd Breddning av väg för att få plats med cykelfält eller tillräcklig vägren Planfrikorsning (gc) med 13 meter väg Planfrikorsning (gc) med 9 meter väg Busshållplats landsbyggden 1,9 miljoner kronor/km 2,2 miljoner kronor/km 1,1 miljon kronor/km 3,8-9,2 miljoner kronor/korsning 2,7-7,6 miljoner kronor/korsning 0,16-0,22 miljoner kronor/hållplats Pendlarparkering 7500-13000 kronor/bilplats Asfalterad. Exklusive kostnader för marklösen, belysning, P-avgifter och uppvärmning Breddning av väg Ny väg, mötesfri standard Ny väg, 9 meter bredd Parallellväg: 3 meter bredd, asfalt Parallellväg: 6 meter bredd, grus Parallellväg: 6 meter bredd, asfalt 1300-1650 kronor/m2 15,4 miljoner kronor/km 12,4 miljoner kronor/km 0,65 miljoner kronor/km 1,9 miljoner kronor/km 3,1 miljoner kronor/km 38 Väg 282, E4-Almunge Förstudie