Rönnbyskolans handlingsplan för. Elevhälsan 2014-2015

Relevanta dokument
Arbetsgång för elevhälsoarbetet på Tynneredsskolan

ELEVHÄLSOPLAN. Rutiner och organisation för elevhälsoarbetet på Urfjäll. Läsåret

Elevhälsoplan Österskärsskolan

Elevhälsan Skolenhet Ask och skolenhet Bok, Alléskolan

Elevhälsoplan och arbetsgång vid elevärenden

Plan för Elevhälsoarbetet på Dammfriskolan

Elevhälsoplan. Aspenässkolan 2015/16

JOKKMOKKS KOMMUN Barn- och Utbildningsförvaltningen Rutiner vid arbete med elever i behov av stöd

ELEVHÄLSOPLAN I FÄRGELANDA KOMMUN

Lokal elevstödagenda Rindö Skola

ELEVHÄLSA PÅ GRANSÄTERSKOLAN. Läsåret

Elever i behov av särskilt stöd

Hågadalsskolan 2016/17

Rutiner för arbetet med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram på grundskolan i Ljusnarsbergs kommun. Gäller från och med 1 januari 2015

ELEVER I BEHOV AV SÄRSKILT STÖD

Elevhälsoplan Svenstaviks skola

Handlingsplan för Elevhälsan på Brandthovdaskolan Läsåret 2017/2018

Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling

Handlingsplan och arbetsgång för elevhälsan LKC

PROTOKOLL. Bilaga 1a. Exempel på protokoll elevhälsoteam/arbetslag. Elev/klass Orsak Åtgärd (ex. mentor/eht kallar, extra anpassning, utredning om ÅP)

Hågadalsskolan 2015/16

Plan för elevhälsoarbetet i. Grundsärskolan

EXTRA ANPASSNINGAR OCH PEDAGOGISKA UTREDNINGAR. Åtgärdsprogram

STÖDMATERIAL. för elevhälsoarbetet på Vartofta Enhet. Reviderat

Specialpedagogisk handlingsplan för Tolg skola

Plan för elevhälsan Berghult-Tolleredsenheten

Ludvigsborgs Elevhälso Team LET

PLAN FÖR ELEVHÄLSA. Elevhälsa. Plan för elevhälsa S i d a 1 7

Klassarbete -återkoppling till dessa. För att arbeta med studiero och relationer för ett fungerade klassrum- och

Elevhälsoplan för Björkvallsskolan

Reviderad Handlingsplan för elevhälsa på Hagalidskolan

EHP UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN LÅNGBRODALSSKOLAN ELEVHÄLSOPLAN 2013

Elevhälsoplan för PeterSvenskolan 2

Handlingsplan - Elevhälsa

Basen för Eriksbergsskolans elevhälsoarbete

Elevhälsoplan. Aspenässkolan 2018/19

Reviderad Tegnérskolan

Plan för elevhälsoarbetet på Aroseniusskolan

HANDLINGSPLAN ELEVHÄLSAN. Håkantorpsskolan

Eiraskolans elevhälsoplan

ALSALAMSKOLAN Ansvarig: Mats Olsson rektor

Elevhälsan Elevhälsan på Ektorps skolenhet Hälsofrämjande arbete

Elevhä lsoplän fo r Skyttorp och Vättholmä skolor

Plan för individinriktade insatser för elever i behov av särskilt stöd. 4.1 Arbetslagets generella individinriktade insatser

Policy. för barn- och elevhälsa MÖLNLYCKE LANDVETTER HÄRRYDA HINDÅS RÄVLANDA HÄLLINGSJÖ

Elevhälsoplan Fröviskolan

Gefle Montessoriskolas. Handlingsplan för elevhälsa. Läsåret 2015/2016

Elevhälsoarbetet vid Hagaskolan

Elevhälsa på Lekebergsskolan 7-9 läsåret

Organisation av elevhälsoarbetet. Nivå 1 Arbetslagsmöte

Elevhälsan. Skånhällaskolan F-9

enligt utbildningens mål (Skollagen 3 kap 3 ).

Elevhälsoplan för Pluggparadiset Skola och Fritidshem 2015/2016

Den kommunala grundsärskolans lokala elevhälsoplan

ELEVHÄLSA FÖR RINKEBYSKOLAN

Elevhälsoplan Storvretaskolan Bakgrund. Elevhälsoplanens syfte. Styrdokument

Elevhä lsoplän fo r Skyttorp och Vättholmä skolor

Elevhälsoplan för Björkvallsskolan 2018 /2019

Elevhälsoplan Storvretaskolan Bakgrund. Elevhälsoplanens syfte. Styrdokument. Elevhälsans uppdrag

Elevhälsoplan för. Älta Skola

HANDLINGSPLAN FÖR ELEVHÄLSA LÄSÅRET 2011/12 UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN

2014 Systematiskt kvalitetsarbetet Åbyskolan Särskilt stöd

Handlingsplan för Elevhälsan Övertorneå kommun

Handlingsplan. barn och elever i behov av särskilt stöd

MÅL OCH RIKTLINJER ELEVHÄLSOARBETET HORSBYSKOLAN 4-6. Trygghet Självförtroende Lust att lära för framtiden

Elevhälsoplan

Elevhälsoplan för Moholms skola läsåret 2018/2019. Innehållsförteckning

Plan för elevhälsan, Torsbergsgymnasiet 2014/2015

Handlingsplan för att öka skolnärvaro

Lokal Elevstödsagenda Rindö Skola

VI SKA TÄNDA GNISTOR INTE SLÄCKA BRÄNDER ELEVHÄLSOPLAN. Braås skola

Elevhälsoarbete i Laxå kommun 2017/2018

Lokal elevhälsoplan Svenstaviks skola

ELEVHÄLSA FÖR RINKEBYSKOLAN

Handlingsplan för elevhälsoarbete Kvarnbyskolan

uppdaterat augusti-18 Bovallstrands skolas årliga plan mot kränkande behandling. Gäller fritidshemmet och åk F-6 Läsåret 2018/19

Extra anpassningar och särskilt stöd

Pajala Centralskola. Vårt arbete med att främja närvaro i skolan

Arbetet med extra anpassningar samt åtgärdsprogram för elever i behov av särskilt stöd.

Lokal elevha lsoplan Kramforsskolan LÄ SÄ RET 2014/2015

Sandeplanskolan. Elevhälsorutiner Sandeplanskolan

Handlingsplan för frånvaro

Söndrebalgs skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Rutin för arbete med lärmiljöer, extra anpassningar och särskilt stöd

Pilskolans elevhälsoplan. Läsåret

Skolans plan för särskilt stöd

Handlingsplan för elevhälsoarbete. Alla elever är hela skolans ansvar! Brukets skola, Örebro kommun

Kungsmarksskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Sida 1(8) Elevhälsoplan Knutsbo/Junibackens skolområde

Elevhälsoplan. Strömstads ö-skolor

Norrsätraskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

ELEVHÄLSOPLAN för SOFIA SKOLA

Krungårdsskolan F-6s plan mot diskriminering och kränkande behandling

Elevhä lsoplän

Handlingsplan för att upptäcka, utreda och stödja elever i behov av särskilt stöd på Tingbergsskolan och Nygårdsskolan F-3 samt fritidshemmen.

Handlingsplan för elever i behov av särskilt stöd

Handlingsplan för barn/elevhälsoarbetet inom Strövelstorps Rektorsområde Läsåret

Noleredsskolans elevhälsoprocess

Vår lokala Likabehandlingsplan 2014

Transkript:

Rönnbyskolans handlingsplan för Elevhälsan 2014-2015 Reviderad 2014-06-10

INNEHÅLLSFÖRTECKNING ELEVHÄLSAN 3 MÅLSÄTTNING 3 ELEVHÄLSOTEAMET 3 TRYGGHETSTEAMET 3 METODISKT ARBETE 4 ÄRENDEGÅNG VID ORO KRING ELEV 5 RUTINER OCH UPPRÄTTANDE AV ÅTGÄRDSPROGRAM PÅ RÖNNBYSKOLAN 6 LATHUND I PROCESSEN 6 ELVA VIKTIGA RÅD TILL SKOLPERSONAL 7 1. KLASSRUMMETS INTERIÖR 7 2. PLACERING I KLASSEN 7 3. SCHEMA 7 4. INSTRUKTIONER 7 5. VALSITUATIONER 8 6. RUTINER 8 7. ANPASSADE LÄROMEDEL 8 8. RASTVERKSAMHET 8 9. LUNCH 8 10. LÄXOR 8 11. SKOLPERSONALENS ÖVRIGA VERKTYG 9 BILAGA 1 - DAGORNING TILL EHT-MÖTE 10 2

ELEVHÄLSAN I utbildningen ska hänsyn tas till barns/elevers olika behov. Barn/elever ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt det är möjligt. Utbildningen syftar också till att, i samarbete med hemmen, främja barns/elevers allsidiga personliga utveckling. För eleverna ska det finnas elevhälsa och som ska omfatta medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser. Om en elev bedöms vara i behov av särskilt stöd ska det, i första hand och så långt det är möjligt, ges inom den elevgrupp som eleven tillhör. Det primära huvudansvaret vilar på arbetslaget där pedagogerna har olika ansvar för eleverna. Rektor har det övergripande ansvaret då det uppstår behov av mer stöd. MÅLSÄTTNING Utifrån höga förväntningar får eleverna de utmaningar och det stöd de behöver för att lyckas i sitt skolarbete utifrån sina förutsättningar. ELEVHÄLSOTEAMET Elevhälsoteamet (EHT) leds av rektor som består av elevhälsans personal dvs rektor, specialpedagog, speciallärare, skolsköterska, skolläkare, kurator och skolpsykolog. EHT träffas varje vecka 1 där personalkåren är välkommen med sina ärenden. Var fjärde vecka deltar skolans områdesteam med skolpsykolog, kurator och specialpedagog. TRYGGHETSTEAMET Trygghetsteamet (TT) arbetar med kränkningar, mobbing, sociala frågor, värdegrund, plan mot kränkande behandling samt utredningsblanketten som lämnas till TT vid kränkningar. Ärenden till TT kan även komma från EHT. Personal har möjlighet att komma till TT för att lyfta ett ärende kring konflikt/kränkning/mobbing. Medverkande i TT är representanter från varje arbetslag: Fritids fritidspedagog F-3 representant 4-5 representant 6-9 representant Fritidsledare 6-9 Skolsköterska som också är arbetslagsledare för TT TT träffas varje vecka 1 Bilaga 1; Dagordning för EHT-möten 3

METODISKT ARBETE Arbetet med att uppmärksamma barns/elevers behov av olika utmaningar och stöd är en process i flera steg. Uppmärksamma Utreda Åtgärda Dokumentera Följa upp och utvärdera Ett strukturerat arbete är en förutsättning för att samtliga elever får de utmaningar de är berättigade till. All personal på skolan har ansvar för att alla elever uppmärksammas. 4

ÄRENDEGÅNG VID ORO KRING ELEV Varje steg förutsätter att tidigare steg har gjorts, men utan att oron kring eleven minskat/försvunnit. 1. Samtal med elev och vårdnadshavare 2. Se över anpassningar; se Elva viktiga råd 3. Lyft oron i arbetslaget inkl handledare 4. Lyft oron med Elevhälsans personal; specialpedagog, speciallärare, skolsköterska 5. Lyft ärendet till EHT. Samtycke från föräldrar krävs för att ta upp ärendet på EHT-möte 6. Rektor fattar ev beslut om utredning och ev åtgärdsprogram upprättas 7. Lyft ärendet till EHT när områdesteamet medverkar 8. Lyft ärendet till externa professioner t ex BUH, BUP, IFO, Barnklinik, Habiliteringscentrum 9. Följ upp och utvärdera 9. Följ upp och utvärdera 8. Externa professioner 7. EHT med områdesteam 6. Beslut om ev utredning/åp 5. EHT 4. Lyft oro med Elevhälsans personal 3. Lyft oron i arbetslaget inkl handledare 2. Se över anpassningar 1. Samtal med elev och vårdnadshavare 5

RUTINER OCH UPPRÄTTANDE AV ÅTGÄRDSPROGRAM PÅ RÖNNBYSKOLAN Ett åtgärdsprogram (ÅP) ska skrivas tillsammans med elev och vårdnadshavare utifrån en oro för att eleven inte når kunskapskraven trots anpassningar av läraren och arbetslaget i ett/flera ämne/ämnen eller socialt. Ett ÅP kan också upprättas för en grupp elever. Ett ÅP ska alltid föregås av en pedagogisk utredning enligt blanketten Utredning och ett beslut av rektor enligt blanketten Beslut om ÅP om inte redan ÅP finns. Det är klasslärare/handledare som är huvudansvarig för att ÅP upprättas om så beslutats av rektor. Om eleven riskerar att inte nå kunskapskraven i enbart ett ämne ska undervisande lärare upprätta ÅP tillsammans med eleven och vårdnadshavare. Vid flera ämnen ligger ansvaret på klasslärare/handledare att upprätta ÅP. Ett ÅP får upprättas utan vårdnadshavares godkännande, men detta är inte eftersträvansvärt. Lathund i processen 1. Samtala med eleven för att höra elevens sida av skolsituationen. 2. Anpassa undervisningen. 3. Vidtala handledare och vårdnadshavare för en vidare syn på situationen. 4. Tänk klokt och kreativt kring anpassningar, stöd och hjälp i arbetslaget. 5. Lyft ärendet till EHT. 6. Rektor fattar beslut om utredning (följ lathund på blankett Utredning för detta). 7. Lärare/handledare skriver utredning. 8. Rektor fattar beslut om upprättande av ÅP. Utredningen till expeditionen för arkivering och vidarebefordring till Skolkontoret. 9. Upprätta ÅP enligt särskild blankett (följ lathund på blankett Åtgärdsprogram ). a. Skriv konkreta och mätbara mål. Helst ska du vid utvärderingen kunna svara Ja eller Nej på målen. b. Skriv åtgärder i form av verb. Tänk på skillnaden Skolan ska och Eleven/Vårdnadshavare kan. Det är skolan som har huvudansvaret! Var tydlig med vem som ansvarar för vad. c. Låt samtliga parter underteckna ÅP. Skolan kan upprätta ÅP utan vårdnadshavares samtycke. Om ÅP inte skrivs under på möte skickas ÅP-original hem i kuvert inklusive returkuvert med elev eller via post. d. Lämna original till expeditionen vidarebefordring till Skolkontoret samt arkivering. e. Lämna en kopia till vårdnadshavare. f. Lämna kopia till rektor, specialpedagog samt berörd personal enligt ÅP. OBS! Beakta känsliga uppgifter. g. Arkivera en kopia i arbetslagets pärm (åk 6-9) så att hela arbetslaget har en överblick över de elever som har ÅP. 10. Informera alla inblandade om vad som står i ÅP. Detta ska vara en punkt på arbetslagets mötesdagordning. 11. Arbete enligt ÅP sker, av alla berörda parter, tills nästa uppföljningsmöte sker. Alla berörda i aktuellt ÅP är ansvariga för respektive åtgärder. 12. Följ upp arbetet med ÅP och utvärdera ca åtta veckor efter upprättandet enligt blanketten Uppföljning ÅP. Skriv nya mål om så behövs. 13. Avsluta ÅP när eleven har nått målen i ÅP eller om eleven slutar på skolan. 6

ELVA VIKTIGA RÅD TILL SKOLPERSONAL 1. Klassrummets interiör En bra hjälp för eleven är att var sak har sin givna plats och att större förändringar måste vara väl förankrade hos eleven. Kan man även hålla rent i klassrummet så är det bra. Man behöver inte städa bort allt, men för många bilder och mönster på väggarna eller dinglande i taket är mycket störande för dessa barn/elever. 2. Placering i klassen Om eleven blir störd eller stör de andra eleverna i gruppen kan det vara nödvändigt att avgränsa en liten vrå, där eleven kan arbeta emellanåt. I denna vrå eller rum kan man skala bort allt utom det arbete som eleven ska utföra. Sitter eleven i gruppen markera gärna hans utrymme med tape på bord och golv. 3. Schema Det är av stor vikt att eleven själv vet vad som händer under en vecka eller veckodag. Skoldagens längd påverkar även elevens uthållighet. En schemaremsa för var dag kan räcka i början. Att använda sig av frågor som underlättar för såväl eleven som personal dvs svar på när-varhur frågorna t ex Var ska jag vara? Hur ska jag utföra min uppgift? När ska jag göra detta? Med vem ska jag arbeta? Hur länge ska jag arbeta? Vad ska jag göra sedan? Ett schema ska alltid finnas vid elevens arbetsplats, i kalender och i skåp. Eleven ska alltid själv vara förtrogen med sitt schema. Utgå från bildschema och öka därefter schemats svårighetsgrad alltefter elevens mognad. 4. Instruktioner Eleven behöver korta och tydliga instruktioner. Ibland behöver han få den verbala instruktionen förstärkt med en bild eller med en beröring som markerar att denna instruktion även gäller honom. Eleven reagerar ofta negativt vid beröring, men om han är förvarnad (nu tar jag i dig) och beröringen är kraftig, fungerar det bra för eleven. Vid den verbala styrningen sitter du mitt emot eleven och pratar igenom uppgiften på ett mycket konkret och kortfattat sätt. Använd inte för många ord. Hyperaktiva, impulsstyrda och perceptionsstörda elever orkar sällan lyssna så länge. 7

Var lyhörd för hur länge eleven orkar arbeta med en uppgift. Tänj inte på gränserna, utan bryt när du märker att eleven blir alltmer orolig. Undvik döda pauser då eleven inte har klart för sig vad han ska göra. Eleven klarar en skoldag bättre om han då och då får växla mellan stillasittande arbete, lek och praktiska övningar. 5. Valsituationer Eleven klarar inte valsituationer. För hans del räcker det med att välja mellan två saker. Elevens energi användes annars till valsituationen istället för till arbetsuppgifterna. Välj ibland åt eleven! 6. Rutiner Det är bra om eleven kan följa samma rutiner vecka efter vecka så att skolarbetet går i en jämn, invand lunk. För dessa ostrukturerade elever blir det en trygghet att veta vad som kommer att hända. Inga överraskningsmoment eller stora förändringar som inte är väl annonserade eller förankrade hos eleven. 7. Anpassade läromedel Välj läromedel med stor omsorg! Undvik alltför röriga läromedel! Välj i stället läromedel med mycket tydlig layout! För råd se www.spsm.se, Specialpedagogiska Skolmyndigheten. 8. Rastverksamhet Planera rasten tillsammans med eleven! Man kan mer än gärna använda sig av frågor som ovan eller seriesamtal även här. 9. Lunch Eleven behöver en förebild vid matsituationen. Eleven och en vuxen går till exempel alltid till matsalen före de andra eleverna dels för att undvika att stå i kö samt för att i lugn och ro ta sin mat. Eleven måste bygga upp goda rutiner för matsituationen. 10. Läxor läxschema lathund hur läxan ska göras i olika ämnen läxkompis läxhjälp (Var? Vem? När? Vad?) planeringshjälp vid långläxor långläxor uppdelade 8

11. Skolpersonalens övriga verktyg Dokumentation Målbeskrivning, strukturerade kort- och långsiktiga mål Åtgärdsprogram Sociala berättelser Seriesamtal Kontrakt Belöningssystem 9

BILAGA 1 DAGORDNING TILL EHT-MÖTE - gällande båda skolenheterna F-5 och 6-9 på Rönnbyskolan Återkoppling från föregående möte Elevärenden åk F-5 Elevärdenden åk 6-9 Kränkningar och diskrimineringsärenden; info från Trygghetsteamet Områdesteamets- och familjecentrums insatser mm Samverkansmöten, anmälningar till IFO, BUP etc Övriga frågor 10