1(12) Du är jour på akuten. Dit kommer Ingela Esitis 38 år som är född och uppvuxen i Estland. Hon hade reumatisk feber vid 15 års ålder och opererades med en mitralisklaffprotes vid 32 års ålder i Estland. Hon kommer nu med feber 38,5 grader som har varat i nästan 10 dagar och fick idag vänstersidig subcostal smärta. Du kontrollerar CRP som är 350 mg/l. Det görs en datortomografi (CT) av buken. Vid den kliniska undersökningen ser du den förändring på höger stortå som ses på bilden. Den andra delen av bilden visar ett horisontalsnitt genom övre delen av buken, med en förändring vid pilen. Ingela är lite blek och trött men i övrigt opåverkad. Du känner behov av att rådfråga din bakjour. Fråga 1 (5p) 1. Vad visar bilden på stortån? (1p) 2.Vad visar pilen på buk- CT, hur förklarar du fyndet och finns något gemensamt med förändringen på stortån? (2p) 3. Hur ska Ingela nu handläggas de närmaste timmarna? (2p) 1
Du är jour på vårdcentralen. Anna Lindgren 68 år har diabetes typ 2 och har genomgått en hjärtinfarkt för 3 veckor sedan. Idag på morgonen vid frukostbordet kände hon att hjärtat rusade och samtidigt blev hon yr, blek och kallsvettig. Efter någon minut upphörde hjärtklappningen plötsligt, och hon kände sig bättre. 2 (12) Besvären har återkommit under förmiddagen och därför kommer hon till dig. När sköterskan kopplar EKG- elektroderna på patienten så händer det igen. Du ser följande bild på 12- avlednings- EKG. Fråga 2 (5p) 1. Vad ser du på bilden? (1p) 2. Vad i anamnesen är den sannolika orsaken till det här tillståndet? Beskriv kort mekanismen. (2p) 3. Hur uppfattar du situationen och vad gör du härnäst? (2p) 2
3 (12) Arne, 83 år, kommer från sitt demensboende in till akutmottagningen med buksmärtor och frekvent kräkning sedan 6 timmar tillbaka. Du tar över fallet från en kollega som sänt Arne på CT undersökning. Fråga 3 (5p) 1. Vad är detta som du finner vid undersökningen av buken och på röntgen? (1p) 2. Vilka åtgärder vill du göra på akutmottagningen. Motivera! (2p) 3. Förklara de anatomiska förutsättningarna för att detta tillstånd uppstår? (2p) 3
4 (12) Bilden visar ett snitt genom en del av en adipocyt. Adipocytens stora lipid-droppe är det grå fältet i bildens högra kant. Cellens plasmamembran är utmärkt och i cytosolen, mellan plasmamembranet och lipid-droppen, har två strukturer markerats med ett frågetecken. Fråga 4 (3p) 1. Vad kallas dessa strukturer och vilka cellulära funktioner sker i dem? (3p) 4
5 (12) 73-årig man med kroniskt förmaksflimmer har trombosförebyggande behandling med warfarin. Han hade halkat i badrummet och slagit huvudet i tvättstället. Möjligen varit avsvimmad en kort stund. Får tilltagande huvudvärk och söker pga detta akutmottagningen. Man kontrollerar PK-INR vid inkomsten som var 4,1 och skickar honom för datortomografi (se bilden). Fråga 5 (5p) 1. Vilken komplikation har han drabbats av? (1p) 2. Vilka koagulationsfaktorer påverkar PK-INR? (1p) 3. Vilken behandling ska han ha i första hand för att komplikationen inte ska förvärras? Motivera ditt svar! (3p) 5
6 (12) Stefan, 47 år, kommer till akutmottagningen på grund av andfåddhet. Han är sedan tidigare frisk. Sedan 2 veckor tillbaka har han märkt att bukomfånget har tilltagit. Fråga 6 (5p) 1. Vilket kliniskt tillstånd bör man misstänka? (1p) 2. Vilka olika orsaker kan ligga bakom detta tillstånd? Ange minst fyra. (2p) 3. Förklara de patofysiologiska mekanismerna för två, med sinsemellan skilda mekanismer av dessa tillstånd. (2p) 6
7 (12) Det är viktigt att kunna skilja central från perifer facialispares (se bilderna). Dessa två neurologiska statusfynd skiljer sig åt beträffande lokalisationen av skadan, dess orsak, utredning, behandling och prognos. Fråga 7 (5p) 1. Beskriv statusfynd vid perifer respektive central facialispares. (2p) 2. Beskriv den neuroanatomiska bakgrunden till att symptomen skiljer sig mellan en perifer och central pares. (2 p) 3. Ange vanliga orsaker till dessa två olika statusfynd. (1p) 7
8 (12) Bilden visar MRT coronarsnitt av hjärnan (A, B, C). Fokusera på strukturen/området inom den vita ramen. Fråga 8 (5p) 1. Vilken struktur illustreras inom den vita ramen? (1 p) 2. Bedöm hur strukturen förändrats, från A-C. (1 p) 3. Nämn och beskriv på cellulär nivå den vanligaste sjukdomsmekanismen som förklarar det ovanstående fenomenet och vid vilken sjukdom den mekanismen oftast ses. (3 p) 8
9 (12) Anton, 22 år, söker på akutmottagningen eftersom han sedan 2 dygn har ont i rumpan. Smärtan har tilltagit successivt och nu kan han inte sitta. När du undersöker honom finner du följande (se bild). Fråga 9 (4p) 1. Vad är detta? (1p) 2. Hur uppkommer denna förändring? (1p) 3. Hur vill du handlägga detta tillstånd? (1p) 4. Vilket följdtillstånd riskerar man att drabbas av i efterförloppet? (1p) 9
10 (12) När Johans mamma var 8 år råkade Johans morfar (Axel) ut för en olycka på jobbet och dog vid 36 års ålder av en inre blödning. Redan när Johan var nyfödd konstaterades på sjukhuset att hans blod tog lång tid på sig att koagulera och en genetisk undersökning av både faktor VIII och IX generna visade på en punktmutation i faktor VIII-genen och sjukdomen hemofili A. Fråga 10 (5p) 1. Vilken typ av ärftlighet beskrivs i släktträdet (pedigreen) och vad är utmärkande för denna typ av ärftlighet? (2p) 2. Varför drabbas inte flickor i samma utsträckning av hemofili A och vad är orsaken till det? (3p) 10
11(12) Solveig, 54 år gammal distriktssköterska är tidigare frisk och äter inga mediciner. Under arbetet på vårdcentralen drabbas hon plötsligt av huvudvärk och blir lätt illamående. En distriktsläkare undersöker Solveig och på misstanke om subarachnoidalblödning (SAB) överförs Solveig till akutmottagningen för omhändertagande. CT huvud påvisar inte någon intracraniell blödning. Då en SAB inte kan uteslutas endast med en negativ CT huvud undersökning vill man gå vidare med en lumbalpunktion (Lp). Denna utförs ca 10 timmar efter insjuknandet. Fråga 11 (4p) 1. Föreslå en lämplig nivå i ryggen som akutläkaren bör göra lumbalpunktionen. Motivera! (2p) 2. Förklara utifrån dina neuroanatomiska kunskaper varför likvor som tas på lumbal nivå innehåller blod vid aneurysmal subarachnoidalblödning. (2p) 11
12(12) Caroline Johansson, 29 år, söker akuten p.g.a. kraftig huvudvärk. Du tar anamnes och undersöker Caroline. Hon är gift och gravid (vecka 20). I status finner du en mycket blek, normalbyggd kvinna. Du hittar därutöver ett mycket högt blodtryck på 230/130 mm Hg. Hjärtat auskulteras med regelbunden rytm, frekvens cirka 110/min. Hon har inga mediciner, måttlig alkoholkonsumtion t o m hon blev gravid och hon är icke-rökare. En ST-läkare bedömer hennes höga blodtryck som malign hypertoni och tror att Caroline kan ha feokromocytom. Eftersom hon är gravid beställer du en MRT. MRT talar för bilaterala feokromocytom. Fråga 12 (4p) 1. Vad tyder på feokromocytom i Carolines fall? Motivera ditt svar. (3p) 2. Vilka funderingar har du angående bilaterala feokromocytom? (1p) 12