Text och läsning- från bokstäver till multimodal chock Lerum 6 mars, 2015 Lisa Adamson Center för Skolutveckling, Göteborg Institutionen för Tillämpad IT, Göteborgs universitet Twitter: @lisaadamson69
Text och läsning nyckel till kunskap
Läromedelstext 1983
Text på 10- talet
Vad gjorde vi? Avgöra rätt sökord (vilken frågeställning har jag, vad hjälper mig att begränsa) Sökning Förstå prioritering i sökträffar (Google sökmotor) Avgöra relevans i träffar. Vad står de första raderna för (PDF osv)? Klicka upp Navigera och sökläsa sidan (utnyttja hyperlänkar), finns det jag söker där? Var källkritisk Läsa och förstå olika typer av texter (genrer). Viss djupläsning. Använda olika strategier för olika texttyper Läsa och tolka olika modaliteter (illustrationer, rörlig bild och ljud) Ev Utnyttja hjälpmedel (långsam takt, talsyntes etc) Dela tips på sidor med andra Vara delaktig i diskussioner/forum Utnyttja interaktivitet Reflektera Syntetisera föra samman information från flera källor
Forskningen om: Texten och läsningen i digitalt format
Läsforskningens grunder 1. Kognitivism 2. Sociokognitivism 3. Literacy (sociokulturellt perspektiv) 4. Sociosemiotik och multimodalitet
1. Kognitivsim Kognitiva processer som krävdes för läsaktiviteter Automatisering flera processer kan pågå samtidigt, avlastning Forskare: individuella skillnader Kognitiva processer vid Kognitiva processer i fokus oavsett syfte med läsningen, vilken text som läses och vilket sammanhang Neuropsykologisk forskning: Vilka strukturer i hjärnan som är inblandade vid läsning med hjälp av hjärnavbildningsteknik Kamil et al, 2011; LaBerge & Samuels, 1974
Informationsbehandling i två kognitiva system 1. Kanal för bearbetning av bild (tecknat, foto, diagram) 2. Kanal för bearbetning av text eller talat språk Antagande respektive kanal har en gräns för hur mycket som kan bearbetas åt gången- risk för överbelastning Meningsfullt lärande sker i mötet mellan de två kanalerna och tidigare kunskap lagrad i långtidsminnet Mayer & Moreno, 1997
2. Sociokognitiva synsäl Utveckling sker i ett socialt sammanhang där det finns en reciprok verkan mellan individen och det sammanhang individen finns i Atkinson (2002) omfattar både det sociala samspelets betydelse och de kognitiva aspekterna i förståelsen av språkutveckling
3. Literacy Förespråkar ett vidgat synsätt på läsning Kunskapen (kognitiv och behavioristisk) behövde kompletteras med forskning som inkluderade historiska och kulturella aspekter Brister i den kognitivt inriktade forskningen och gav uttryck för att literacy alltid måste studeras utifrån en sociokulturell kontext Reaktion mot att all läsning kräver samma kognitiva förmågor oberoende av situation och hävdar istället att aktiviteter är situerade och olika situationer, kulturer, sociala sammanhang och medier ställer delvis krav på olika literacyförmågor New Literacies (Leu, 2004) ej färdigformulerad teori: öppen för att förändras med nya krav på förmågor när teknik utvecklas och läsvanor ändras Street, 1984, 1998, 2003; Gee, 2001, Leu, 2004
4. Sociosemiotik och multimodalitet Semiotiken traditionellt fokuserad på texten, ej läsaren och meningsskapandet Sociosemiotik: Vidgat textbegrepp även med bilder, symboler, video och ljud Inkluderar sociala aspekter (Björkvall, 2009) Handlingar och artefakter i kommunikation = semiotiska resurser (ej tecken) Semiotisk modalitet = tex bilder eller skrivna texter (semiotiska resurser) som är organiserade tillsammans på ett meningsfullt sätt Texter som innehåller olika modaliteter benämns multimodala texter Kress & Van Leeuwen (2001), Björkvall (2009)
Kännetecken för digital läsning Betonar de digitala redskapens multimodala karaktär. De innehåller både musik, skrift och bild som gör att läsningen kan ta olika vägar Navigation på internet sker inte på samma sätt i rumslig bemärkelse som i en traditionell bok (oordning) Digitala resurser utformade för ett läsande styrt utifrån vad som är relevant för läsaren Bilder och symboler som semiotiska resurser blir allt vanligare. Skapa mening av dessa blir allt viktigare. Traditionell text kommer att vara underordnad de visuella aspekterna av läsning menar Kress.
Läsförståelsen I traditionell och digital text
Läsförståelse Läsförståelse är förmågan att förstå och använda de skriftspråkliga former som krävs av samhället och/eller värderas av individen samt förmågan att kunna reflektera och engagera sig i texter för att uppnå sina egna mål, utveckla sina kunskaper och potential. Detta innebär att läsaren kan skapa mening från en mängd olika texter (Maria Rasmusson, 2014) Mullis, Martin, Kennedy, Trong, Sainsbury, 2009; OECD, 2009 Syntes från PIRLS och PISA
Läsförståelse i olika texlyper Olika förmågor krävs beroende på typ av text, textens form och kontext Läsförståelse av traditionella texter på papper: Läsa och förstå texter på papper, t ex romaner, läroböcker och tidningar. Ofta linjär och kan innehålla illustrationer. Läsförståelse av digitala texter: I vid bemärkelse och innebär att läsa och förstå text som erbjuds via digitala artefakter och kan innehålla hyperlänkar, bilder, symboler, animationer och ljud, men även för läsning av traditionella texter som presenteras på skärm istället för på papper. Läsförståelse av traditionella texter på skärm: Text med i stort sett samma utformning som texten skulle haft på papper men den läses från digital skärm. Texterna oftast linjära och saknar hyperlänkar. Tex från läsplatta eller traditionella läsförståelsetest som ges i en elektronisk version men i övriga avseenden identiska med pappersversionen.
Kategorier av färdigheter och förmågor i den digitala läsförståelsen 1. Traditionell läsförmåga: att kunna skriva, stava och kunna förstå traditionella texter. 2. Multimodal läsförmåga: förstå tecken och symboler i texter på webben, kunna identifiera hyperlänkar, hantera kombinationer av text och multimedia, och så vidare. 3. Navigation: att ha en strategi för att hitta information och kunna hitta rätt inom och mellan olika webbplatser. 4. Generella it-förmågor: kunna hantera datorn, plattan eller mobilen, förstå hur webbläsaren fungerar, hur webbadresser är uppbyggda, med mera. 5. Kunna hantera information: tolka innehåll och struktur, skilja mellan olika publiceringsformer och -genrer samt kunna förhålla sig kritiskt granskande. Traditionella kriterier inte tillräckliga för texthantering på webben Behöver kompletteras med särskilda förmågor och färdigheter som också behöver träning
Undervisningen
Förståelsestrategier Medvetna strategier aktiverar högre kognitiva förmågor. Läsaren kan anpassa sina strategier till olika typer av texter och uppgifter Grundläggande strategier= bedöma vad som är viktigt i en text, summera det man läst, dra slutsatser och kontrollera sin förståelse Dole et al, 1991, Liberg et al 2010
Vad är lässtrategier? Verktyg som: Minskar avstånd mellan läsare och text Leder läsaren mot ökad förståelse Liberg, 2010
En vecka i en högstadieklass textvärldar
STUDIE 27 elever treparallellig f- 9:skola Förort storstad Pilotprojekt ipad 1:1 Tre lärare (ma/no, sv/en, SO) Fokus: text och läsning som utgångspunkt för lärande Metod: Videoinspelningar Fältanteckningar Intervjuer elever och lärare
NO/KEMI Periodiska systemet Förberedelse: Facebookgrupp: frågor och instruktioner till lektionen Lektion: Gruppaktivitet: förhandlingar, anteckningar i Pages, eposta Helklassaktivitet: Periodic table of elements på storbild Rekommendation av olika appar Gruppaktivitet: Laboration Dokumentation av laboration enligt givna rubriker i Pages/tabellform Dokumentation ska ske med ipad-kameran Lärobok Spektrum kemi stöd för laboration/ rapport (bild och text) Mp3
SO/HISTORIA Antika Grekland Lektion: Helklassaktivitet: Högläsning lärobok lärare kommenterar Enskild aktivitet: Instuderingsfrågor pappershäfte Sökning efter info om antika filosofer (rek. NE, Länkskafferiet) Svar: instuderingshäfte, skrivbok eller på ipad Delmål: Keynote
Excerpt 1: Jag: Hur använder du NE? Amira: Jag använder olika svårighetsgrader beroende på vilken uppgift jag ska jobba med. Det finns tre nivåer här. (( visar på skärmen)) (.). Du kan välja lätt och kort text eller svårare och längre om du vill. Jag: Så när använder du vilken? Amira: Ja, om jag behöver mycket information när vi ska jobba med nån uppgift så brukar jag ta den längre texten. Jag: Hur har du lärt dig att du kan göra så? Amira: Det var min lärare som visade oss att det finns olika nivåer (.) sen har jag prövat själv hur jag kan använda dom. Jag: Brukar du använda andra saker I NE också? Amira: Ibland använder jag bilder som finns där (.) men jag går också in på Google för att leta upp bilder ibland. Jag: Känner du till hur du får lov och använda bilder från webben? Amira: Ja, vi har pratat om det (.) att du inte bara kan ta bilder från webben och lägga I bloggen och sånt. Men där man får ta är så tråkiga bilder och ingen verkar bry sig om man bara tar så där (.) från Goodle. Så jag bryr mig inte. Hittar jag en bra bild så tar jag den.
Jag använder inte uppslagsböckerna i klassrummet. Litar inte på al de är riktiga
SVENSKA Bokläsning Lektion: Enskild aktivitet: Fritt val av läsning, ipad eller vanlig bok Instruktion kring lånande och tekniska krav (Bluefire reader) för att kunna läsa böcker på ipad gjord tidigare. Enskild aktivitet (kommunikation): Läsa bloggen, förra veckans fråga Reflektion i klassblogg Vilken genre skulle du vilja placera din bok i och varför? Genomgång genre. Gruppaktivitet: Pronomen (ipad läggs åt sidan)
MATTE Att hitta statistik på Statistiska Centralbyrån (SCB) Förberedelse: Konkreta frågor om SCB mail Lektion: Gruppaktivitet: Samarbetar två och två (en skriver svar, en har SCB:s sida uppe) Förhandling sker hela tiden kring svåra ord på SCB:s hemsida ibland kastas fråga om svåra ord ut i luften Översiktsläsning av SCB:s hemsida för att hitta svar på frågor t ex under vanliga frågor
ENGELSKA Läsförståelse Lektion: Enskild aktivitet/helklassaktivitet: Läsförståelse av text från EFL247.com Police found 12 million of stolen jewels in gutter Läraren guidar steg för steg Ordlista som resurs i sajten presenteras. Uppgift: Läsa texten och svara på true and false. Instruktion att växla mellan flikarna när de svarar. Läsa högt Plockar upp pound Ordlista på tavlan tricky words Eget textval
Läsaktiviteter eleverna ägnar sig åt Läsning av traditionell, typografisk text på papper Läsning av traditionell, typografisk text i digitalt format Digital text Söka upp och läsa instruktioner via FB-grupp Skriva, skicka och läsa anteckningar via epost Läsa av tabell där varje symbol leder till en bild (periodiska systemet) Söka upp förslag på appar för periodiska systemet. Läsa beskrivningen i Appstore, beslut att ladda ner, läsa instruktioner och navigera i appen Dokumentera (i tabell och med foton) och läsa och reflektera över sin egen laboration
Läsa instruktioner ur läroboken bild och text i kombination Lyssna på instruktionstext via mp3-fil Samtal med klasskamrater, söka info om laborationer via webben Högläsning och läsning av text SO-bok (tryckt) Läsa instuderingsfrågor i pappershäfte Söka på internet (ev via NE, länkskafferiet), avgöra relevans och tillförlitlighet i källor och träffar, läsa av webbsidor för att få överblick, utnyttja och navigera i hyperlänkar, ta beslut
Läsning av skönlitterär bok, vanlig eller via ipad. ipad läsning föregås av navigering på webben. Reflektera i blogg, läsa andras blogginlägg, kommentera på läsning (omedelbar respons) Läsa frågeställningar om SCB vid epost Samtal om läsning med klasskamrat (tolkning av frågor, webbtext), svara på frågor, navigera SCB:s hemsida, förstå strukturen för att veta var man ska hitta svar på sina frågor, hitta rätt, strategier för att förstå svåra ord
Läsa artikel från webb. Föregås av navigering av EFL247:s hemsida. Hitta rätt artikel. Använda ordlista som resurs under läsningen Läsa och förstå frågeställningar, svara genom sökläsning i text, växling mellan flikar Söka på webben utifrån frågeställning (pound)
Lärarna om sin undervisning Digitala teknologier bidrar till olika modaliteter som ger variation och möter individen Definiera innehåll/arbetssätt/bedömning Var finns resurserna och hur ser de ut? Vilka strategier krävs för att som elev kunna hantera de olika läspraktiker man möter inom olika resurser Hur undervisa i dessa? Reflektera över val, är de meningsfulla i en digital miljö (tex engelskordlistan) Ska aktiviteten vara styrd eller lämnas den mer öppen för eleverna att använda resurserna fritt? Ju öppnare, ju fler strategier behövs (jämf. Engelskan, SO)
SammanfaLningsvis
Nya teknologier kräver nya litteraciteter för att effektivt kunna utnyttja dess potentialer. Därför påverkas vår syn på läsning och läsundervisning på ett mer genomgripande sätt idag. Coiro, 2003; Kinzer & Leander, 2003; Lankshear & Knobel, 2003; Leu, 2000a; Smolin & Lawless, 2003 (Fri översättning)
Tack för mig J Lisa.adamson@educ.goteborg.se Twitter @lisaadamson69
Referenslista Coiro, J., Knobel, M., Lankshear, C. & Leu, D.J. (2008) Central issues in new literacies and new literacies research. In J. Coiro, M. Knobel, C. Lankshear and D.J. Leu (Eds.), Handbook of research in new literacies (pp 1 21). Mahwah, NJ: Erlbaum Coiro, J. (2003). Reading comprehension on the Internet: Expanding our understanding of reading comprehension to encompass new literacies. The Reading Teacher, 56, 458-464. International Reading Association (2009) New Literacies and 21st-Century Technologies. URL: [http://www.reading.org/general/aboutira/ Position Statements/21stCenturyLiteraci es.aspx]. Hämtad 2010-08-03 Hagood, M.C., Stevens, L.P., & Reinking, D. (2003). What do THEY have to teach US? Talkin' 'cross generations! In D. Alvermann (Ed.), Adolescents and literacies in a digital world (pp. 68-83). New York: Peter Lang. Karlsson, A-M. & Ledin, P. (2000). Cyber, hyper och multi. Några reflektioner kring IT-ålderns textbegrepp. Human IT, 2-3, s. 15-59. Kinzer, C.K., & Leander, K. (2003). Technology and the language arts: Implications of an expanded definition of literacy. In J. Flood, D. Lapp, J.R. Squire, & J.M. Jensen (Eds.), Handbook of research on teaching the English language arts (2nd ed., pp. 546-566). Mahwah, NJ: Erlbaum. Kress, G. & van Leeuwen, T. (2006). Reading Images: The Grammar of Visual Design. London: Routledge. Lankshear, C., & Knobel, M. (ed.) (2008). Digital literacies: Concepts, Policies and Practices. New York: Peter Lang. Lankshear, Colin, and Knobel, Michele (2003). New Literacies: changing knowledge and classroom learning. Open University Press, Buckingham, UK. Leu, D.J., Kinzer,, C., Coiro, J., Commack, D. (2004). Toward a Theory of New Literacies Emerging From the Internet and Other Information and Communication Technologies. Theoretical Models and Processes of Reading. Ed Ruddell, B & Unrau, N. International Reading Association. Leu, D.J., Jr. (2000a). Literacy and technology: Deictic consequences for literacy education in an information age. In M.L. Kamil, P.B. Mosenthal, P.D. Pearson, & R. Barr (Eds.), Handbook of reading research (Vol. 3, pp. 743-770). Mahwah, NJ: Erlbaum. Levande historia 8. (2002). SOL 3000. Natur och Kultur. Lewis, C., & Finders, M. (2002). Implied adolescents and implied teachers: A generation gap for new times. In D.E. Alvermann (Ed.), Adolescents and literacies in a digital world (pp. 101-113). New York: Peter Lang. Lgr 11. (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet. Skolverket. Liberg, C. (2013). Literacy-praktiker i och utanför skolan. (p. 89). I: Bagga-Gupta, S (red.)., Evaldsson, A-C (red)., Liberg, C (red)., Säljö, R. (red). Malmö: Gleerups. Liberg, C. (2010). Elevers läs- och skrivutveckling. Skolverket. Smolin, L.I., & Lawless, K.A. (2003). Becoming literate in the technological age: New responsibilities and tools for teachers. The Reading Teacher, 56, 570-577. Street, B. (2001). Literacy and Development. Ethnographic perspectives. London: Routledge. Street, B. (1993). Introduction: The new literacy studies. In B. Street (Ed.), Cross-cultural approaches to literacy (pp. 1-21). New York: Cambridge University Press. Street, B. (1984). Literacy in Theory and Practice. New York: Cambridge University Press.
Bildkällor Bilder 2, 7, 27, 29, 31, 32, 34 www.colourbox.om Licens, Göteborgs stad Skärmdump: 10 (www.theguardian.com), 11 (www.grkom.se), 28 (Appstore, Periodic Table of Elements) Bild 42 (personligt tillstånd, www.facebook.com) Övriga bilder privata Tillstånd för att sprida privata bilder vidare inhämtas från föredragshållaren