LÄS- OCH SKRIVINLÄRNING PERSPEKTIV OCH SYNSÄTT FÖRR OCH NU

Transkript

1 LÄS- OCH SKRIVINLÄRNING PERSPEKTIV OCH SYNSÄTT FÖRR OCH NU Desirée Fristedt Svenska språket Institutionen för språk och litteratur

2 HISTORIK LÄSINLÄRING Svenskarna har varit ett läsande folk ända sedan 1600-talet. 1842, införs folkskolan och den första svenska skolstadgan instiftas - andelen läskunniga sjunker! 1858 införs småskolan, läsundervisning är den främsta uppgiften. Värt att veta!

3 HISTORIK SKRIVINLÄRNING Vi har en allmän skrivförmåga först i slutet av 1800-talet! Fokus på formen: stavning, välskrivning och grammatik års undervisningsplan den första läroplanen som har en funktionell syn på skrivandet. Praktiskt genomslag först på 1980-talet!

4 HISTORISK TILLBAKABLICK Formen framför funktionen! IDAG Funktionen framför formen? Hur ser du på grammatikens, rättstavningens och handstilens betydelse för skriftspråksutveckling?

5 MOT EN FUNKTIONELL SYN PÅ SKRIFTSPRÅKET I kursplanen 2000 används inte begreppet välskrivning utan här betonas handstilens betydelse för att eleverna lättare ska kunna uttrycka sina tankar och kunna kommunicera med andra. Lgr11 Längsjö & Nilsson. 2005:51. Att möta och erövra skriftspråket Årskurs 1-3, kunskapskrav Eleven kan skriva enkla texter med läslig handstil och på dator. Årskurs 4-6, innehåll (ej krav!) Handstil samt att skriva, disponera och redigera texter för hand och med hjälp av dator.

6 (Längsjö & Nilsson. 2005:67)

7 Ljudmetoden Att skriva sig till läsning LTG Från syntetisk till analytisk Storbok/Kiwimetoden Helordsläsning Bokflodsprojekt Witting-/ Rydaholmsmetoden

8 Rapport från Skolverket om skolans läs- och skrivundervisning Skolverkets rapport Vad händer med läsningen? visar bl a på vad man läser i skolan och hur texter av olika slag behandlas under Undervisningen i läsning och skrivning domineras av formell färdighetsträning trots att läroplan och kursplan i svenska betonar att lärande ska ske i meningsfulla sammanhang och att språkutveckling alltid är knuten till ett innehåll. barnen har rika erfarenheter av skriftspråklighet före skolan men att dessa inte alltid tas tillvara i skolan (Skolverket 2007:9) Nedslående? undervisning mot innehåll och funktion är sällsynt (2007:11)

9 Studier visar att barn upplever skrivning och läsning som tråkigt redan i år 1. (Nyström 2002) viktigt att elevernas möte med skolans literacy blir sådant att de känner att de är delaktiga, duger och utvecklas (Skolverket 2007) Varför har det blivit så här?

10 TVÅ FÖRHÅLLNINGSSÄTT TILL BARNS LÄS- OCH SKRIVINLÄRNING En viss läsmognadsålder, speciella läromedel (skolan) Reading readiness En gradvis inlärning utan formell undervisning (hemmet) Emergent literacy (Fast, 2007)

11 LITERACY Aktiviteter för läsande och skrivande Ett utvidgat begrepp för läsinlärning Inte bara en teknisk färdighet Literacy är en social aktivitet, till exempel högläsning och när man pratar om texter (s76) (Fast, 2007)

12 EXEMPEL PÅ LITERACY-AKTIVITETER Fylla i almanackan tillsammans (s76) Regelbundna besök i biblioteket Sång och musik Datoranvändning Tv-tittande Muntligt berättande (Fast, 2007)

13 Därför har det blivit så här (enl Fast)! Alla har en literacy-histora som vi bär med i vår ryggsäck. I skolan tvingas vissa barn lämna sin identitet hemma (s 172). Kultur, religion och fritidsintressen värderas olika. Barn har tillgång till dator hemma men inte i skolan. Barnen lever i en multimodal textvärld denna ignoreras av skolan! (Fast, 2007)

14 Så här kan vi göra! (Liberg 2006) Samarbetar i samtal Skriver och skapar Talar på egen hand Läser och upplever Jag utvecklar mitt språk när jag Lyssnar och upplever Ser och upplever Bygger i språket

15 SKOLANS MÅL Ett vidgat textbegrepp i skolan I mötet med olika typer av texter, scenkonst och annat estetiskt berättande ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sitt språk, den egna identiteten och sin förståelse för omvärlden. Läsa så att jag förstår. Ett bredare sätt att se på läskunnighet vilket inkluderar olika förmågor att tolka, läsa av och förhålla sig till omvärlden. Idag behövs en vidare skriftspråklig kompetens. Multimodalt meningsskapande blir allt viktigare i dagens samhälle läsande och skrivande förändras.

16 Vägar in i skriftspråket med ett vidgat textbegrepp (Liberg 2006, Fast 2008) Eget ritande och skrivande Berättande Bilder, symboler Musik Skriftspråket Högläsning Datorer, dataspel Lek med språket Film, tv och video Serier

17 Ett vidgat textbegrepp Barnets möte med text i hemmet är mer än böcker (Fast 2009, Cochran-Smiths 1984, Hagtvet 1988) Böcker speglar kultur och intresse Barnet möter texter av olika slag i hemmet Barnets egna upplevelser påverkar mötet med och innehållet i texten Innehållet i texten får betydelse i barnets eget liv Texter läses och skrivs: reklam, broschyrer väggalmanacka och inköpslistor

18 Kursplanen för svenska innefattar ett breddat synsätt vad det gäller text (Lgr11) Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper om hur man formulerar egna åsikter och tankar i olika slags texter och genom skilda medier. En egen hemsida?

19 (Fast 2011) Att skriva sig till läsning (med datorns hjälp) Arne Trageton, Sandviken: Mona Wiklander

20 Eleverna ska även stimuleras till att uttrycka sig genom olika estetiska uttrycksformer.

21 Texter i form av rim, ramsor, sånger, bilderböcker, kapitelböcker, lyrik, dramatik, sagor och myter. Poesi; skapa dikter tillsammans med barnen med hjälp av bildspråk och ljudspråk Blunda och berätta om något Lyssna på musik och samtala om upplevelsen Fånga barnens spontana språklek

22 KOMMUNIKATION - FLERA KOMPETENSER Kommunikation att göra gemensamt. Använda barnets egna erfarenheter som en tillgång för att lära sig något nytt. Läsarens förväntningar på en text. Genrebegreppet Berättelser Nyhetsreportage Dikt Recept 1. Hur ser vi på innebörden i att kommunicera? 2. Vilka kommunikativa erfarenheter låter vi barnen göra?

23 Instruerande texter, till exempel spelinstruktioner

24 Texter som kombinerar ord och bild, till exempel film, interaktiva spel och webbtexter Bilder och berättelser blir till med datorns hjälp.

25 LÄNKTIPS Läsa & Skriva, Barnbibblan, UR, Länkskafferiet, Skolverket, 1 Språktidningen, Språkrådet,

26 FÖRÄNDRADE LÄRAR- OCH ELEVROLLER MED DATORN Lärare Elever Lärarna har blivit mer handledande Eleverna har fått ökad skrivglädje Att vara handledande kan uppfattas som att släppa sitt ledaransvar Lärarattityderna skiljer sig mycket åt Attityden tycks avgöra om datorn bidrar till utveckling eller inte Elevernas motivation har ökat Eleverna arbetar mer självständigt Individualiseringen har ökat Samarbete/hjälpsamhet ökar vid datorn Svaga elever kan förlora på individualiseringen och bristande ledarskap (Folkesson 2004)

27 SPRÅKET OCH POPULÄRKULTUREN Femåriga Joel håller de fyra bokstäverna i sitt namn i huvudet. Han bryter ned bokstav för bokstav, letar upp dem på skissen över det matoranska alfabetet och skriver av symbolen för bokstaven på sitt papper. (Fast 2011:87) ALFABETISK SKRIFT

28 LOGOGRAFISK/ ALFABETISK SKRIFT Nilas hittar på ett eget hemligt skriftspråk, inspirerad av det matoranska alfabetet. (Fast 2011:87)

29 Barn informerar sig genom att titta i böcker, kataloger eller prata med kompisarna. Utan problem kan de skilja en bild från en annan. Leksaker kan förekomma på webbsidor, i form av rörliga bilder i en film, som tecknad serie eller i ett datorspel. GENUSASPEKT? Barnen delar en rad symboler och bilder med andra barn. Barnen får därmed också en social och kulturell tillhörighet. (Fast 2011:92)

30

31 Exempel på undervisningsprojekt som är meningsfulla och har ett vidgat textbegrepp (Skolverket 2007, Liberg 2006) Skapa utmanande och rika språkrum i ett sammanhang (storyline-metod, (Liberg 2006:151ff) Backaskolans språkrum (fotspår, texter, e-post) Spökägget, tematiskt arbetssätt. Bokflodsprojekt:samtal + dramatiseringar utifrån böcker (Skolverket 2007) Dator i det dialogiska klassrummet; elever skriver tillsammans (Folkesson 2007) Öppna elevens literacy-ryggsäck (Fast 2008) Undervisning där innehåll och kommunikation betonas är möjlig och effektiv (Nauclér 2000)

32 Låt barnen ta med delar av sin värld till skolan och bygg en gemensam värld!

33 Tack för idag!

34 BILDER HÄMTADE FRÅN: ed=yes&antal=10 LITTERATUR OCH BOKTIPS Fast, C. (2007). Sju barn lär sig läsa och skriva familjeliv och populärkultur i möte med förskola och skola. Uppsala universitet. Fast, C. (2008). Literacy i familj, förskola och skola. Studentlitteratur. Fast, C. (2011). Att läsa och skriva i förskolan. Studentlitteratur. Folkesson, A-M.(2004). Datorn i det dialogiska klassrummet. Studentlitteratur. Gjems, L. (2011). Barn samtalar sig till kunskap. Studentlitteratur. Holm, L & Laursen, H P (red.).(2010). Språklig praxis i förskolan. Studentlitteratur. Liberg, C. (2006). Hur barn lär sig läsa och skriva. Studentlitteratur, Längsjö, E& Nilsson, I. (2005). Att möta och erövra skriftspråket Palmer, A. (2010). Muntligt i klassrummet om tal, samtal och bedömning. Studentlitteratur. Pramling, N & Pramling Samuelsson, I. (2010). Glittrig diamant dansar små barn och språkdidaktik. Nordstedts. Skolverket.(2007). Vad händer med läsningen? En kunskapsöversikt om läsundervisningen i Sverige Sandvik, M & Spurkland, M. (2011). Språkstimulera och dokumentera i den flerspråkiga förskolan. Studentlitteratur. Svensson, AK. (2009). Barnet, språket och miljön. Studentlitteratur. Trageton, A. (2005). Att skriva sig till läsning. Liber. Wedin, Å. (2011). Språkande i förskolan och grundskolans tidigare år. Studentlitteratur.