DILS. ! Fokus: åk 1 till 3. Klasser där teknologin redan introducerats. FAS III: Lärarsamverkan LÄRANDE = TAL OCH SKRIFT? Kollegial bedömning
|
|
- Kerstin Lindqvist
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 DILS Digitala arenor i läs- och skrivpraktiker i grundskolans tidigare år! , Stiftelsen Marcus och Amalia Wallenbergs minnesfond! Syfte: att studera och klargöra vilka specifika utmaningar ny teknologi ställer på tidigt läs- och skrivlärande och undervisning! Fokus: åk 1 till 3. Klasser där teknologin redan introducerats Skola Antal elever Teknik Söder 25 (SV) 1-1 satsning: datorer Katarina Cederlund & Sylvana Sofkova Hashemi Peter Andersson & Anna Lyngfelt Norr 22 (SVA) Delar datorer Väster 38 (SV) 1-1 satsning: ipads FAS I: Förhållningssätt, arbetsformer, texter FAS II: Klassöverskridande arbete FAS III: Lärarsamverkan LÄRANDE = TAL OCH SKRIFT? klassrumsarbete Inledande intervju om lärarnas föreställningar arbetssätt i klasserna, måluppfyllelse, LPP klassrumsarbete online samtal kritisk literacitet multimodala texter respons med digitala verktyg Observationer instruktionstexter klassrumsarbete Kollegial bedömning Kollegial bedömning Experimentella studier: val av resurser Förändringar i format, användning och teknik Kunskap som en mix av skrift, bild, ljud, video Krav på förmågan att hantera olika semiotiska resurser Students learn from all the modes present on the screen and around it... to use words alone is simply not enough. (Cope et al, 2011) Lärar-/elevinflytande TPACK Undervisningsmodeller Att synliggöra texter Multimodala uttryck Bedömning tolka multimodala texter VAD HANDLAR DET OM DIDAKTISKT? 1
2 Undervisningsmodeller för utveckling av digitalt skrivande Analys av undervisningen utifrån Bernstein (1990; 2000) SEKVENSIELL modell Kod: Principer som reglerar vad som anses meningsfullt och legitimt Tyst tillägnande, socialisation, (re)production av strukturer (Merchant, 2008: ) Utgår från papper-ochpenna teknologin Digitalt skrivande introduceras gradvist med förutsättning av kontroll över traditionella skrivprocesser Separation mellan literacy och teknologi PARALLELL modell Specifika aspekter av digitalt skrivande används vid sidan av printkompetenser Söker parallella spåri lärprogressionen Separation mellan literacy och teknologi INTEGRERAD modell Engagemang i digitalt skrivande direkt från skolstart Val utifrån kommunikativt syfte och mediets möjligheter. Förändrad syn på literacy Klassifikation: Refererar till relationen mellan kategorier Graden av isärhållande/avgränsningar - grundat i maktförhållanden Inramning: Refererar till regler för kommunikation och vem som har kontroll över vad Skriver för hand, därefter på dator En sak i taget Fokus på färdigheter Explicit undervisning, modellering (Calkins) Stark klassifikation Ordbehandling! Presentation! Film Skrift dominerar (bild, tal) Ex: Ämnen, Ämnesinnehåll, Digitala verktyg Textkompetenser, Modaliteter Inramning: Stark Digital agenda Sekventiella processer Separerade förmågor 2
3 Skriver på dator, ritar för hand Det digitala som medel Fokus på kommunikation Modellering, återberättande, multimodalitet Svag klassifikation Ordbehandling! Blogg Bild & Skrift Integrerade processer Skapar texter på surfplatta Ordbehandling & Bildhantering & Presentation & Twitter Inramning: Explicit stark, implicit svag Det digitala är ett medel inte ett mål i sig Det digitala som mål och medel Fokus på autonomi, medvetenhet och ansvar Guidning och modellering Svag klassifikation: Ex: Ämnen, Ämnesinnehåll, Digitala verktyg Textkompetens, Modaliteter, Hem - Skola Skrift & Bild! Ljud, film Integrerade processer Ex: Ämnen, Ämnesinnehåll, Modaliteter, Hem - Skola Inramning: Komplex Digital agenda 3
4 Höginkomstområde 1 tvåspråkig Eget konto Låginkomstområde Alla SvA Höginkomstområde 1 SvA Skola/ Termin Söder Norr Väster 1 Övningar, Dagbok, Rapporter Övningar, Dagbok, Ordbehandling Ordbehandling, Presentation, Book creator, , Twitter 2 Dagbok, Rapporter Ordbehandling, Chat Ordbehandling, Blogg Ordbehandling, Presentation, Book creator, , Dagbok, Rapporter, Ordbehandling, Blogg 3 Tankekarta Ordbehandling, Tankekarta, Presentation Stark klassifikation Stark inramning Fokus: Färdigheter Digital agenda Konventionell pedagogik Svag Klassification Stark (explicit) och svag (implicit) inramning Fokus: Kommunikation Digital pedagogik (skrift) Strukturerad reflektion Enskilt - Tillsammans Eget konto Inget eget konto Loggbok Svag klassification Stark på väg mot en svagare inramning? Fokus: Autonomi, ansvar Digital spridning Filmad undervisning Reflekterande samtal Synliggöra Verbalisera Medvetandegöra Spänningsfält och utmaningar Gemensam reflektion Bekräfta Ifrågasätta Omvärdera MULTIMODAL TEXTHANTERING Mötet mellan rådande skrivpedagogik och digitala (multimodala, kollaborativa) skrivpraktiker Läraryrkets komplexitet och intensitet (jmf Wedin, 2007; Eraut;2002) Reflektion för lärande Förmåga att (jfr Bearne 2009): 1. Bestämma modalitet och innehåll för särskilda syften och mottagare 2. Strukturera texten 3. Använda tekniska och konventionella möjligheter för kommunikativ effekt 4. Reflektera kring texthantering Innebär förtrogenhet med tekniken också möjligheter för multimodalt meningsskapande? Millennials (1992), Net generation (1998), Digital Natives (2001)??? Avvägningar: Förhållande mellan literacy och teknologi? Grad av styrning.vad? Vem? När? Digital teknologi en organisk, internaliserad del av barn och ungas vardag? (Vygotsky, 1978) 4
5 ! Tänk dig att du träffar en rymdvarelse som precis har landat på jorden. Rymdvarelsen vet ingenting om vår planet.! Vad behöver rymdvarelsen veta för att klara sig här på jorden?! Använd dator/ipad på vilket sätt du vill när du berättar. BookCreator Pages (ordbehandling) Skrift, bild & film Keynote (presentation) Skrift & tal Skrift & bild 5
6 När skriften dominerar! språkliga (skrift=s, tal=t), visuella (V), rumsliga (R), auditiva (A) och gestikulerande (G) särdrag! 8 elever, 1 elev skrift och bild Bild, tal & skrift BookCreator på ipad Bild: vatten/vattenkran Skrift: Den vhöer vatten Tal: jag lärde den att dricka vatten med munnen När bilden dominerar! språkliga (skrift=s, tal=t), visuella (V), rumsliga (R), auditiva (A) och gestikulerande (G) särdrag! 3 elever utgick från bilden! 1 elev filmar Implikationer för multimodala val! Majoriteten utgår från skrift! Några enstaka från det visuella! Väldigt få hanterar modaliteterna olika, med skilda innehåll! Skillnad i den situerade praktiken snarare än i artefakter:! Skolas eleverna i en särskild diskurs av multimodalt meningsskapande präglat av skriftbaserad design snarare än potentialer i resursernas semiotiska erbjudanden?! Eleverna uppger sig göra som de brukar! Eleverna använder de verktyg (och applikationer) som är aktuella i klassen vid tillfället för skrivuppgiften 6
7 LÄRANDE = SITUERAT, MULTIMODALT Olika resurser olika potentialer för lärande! Individens val av resurser! Kommunikativa behov! Artefaktens affordanser! Återskapa och rekonceptualisera, reproducera) Komplext och mångfacetterat! Teknologiska förutsättningar! Elevernas förmågor och behov! Lärarens ansats och prioriteringar dynamiken i samspelet mellan människor och medierande artefakter i sociala praktiker (Säljö, 2005) TACK! dilsprojektet.wordpress.com katarina.cederlund@hv.se sylvana.sofkova-hashemi@hv.se DISKURSER I KONFLIKT 7
Anna-Lena Godhe. Sylvana Sofkova Hashemi. docent i utbildningsvetenskap. lektor i pedagogik. Institutionen för pedagogik kommunikation och lärande
Anna-Lena Godhe lektor i pedagogik Institutionen för pedagogik kommunikation och lärande Sylvana Sofkova Hashemi docent i utbildningsvetenskap Institutionen för didaktik och pedagogisk profession Rik och
Läs merTextkompetenser, Genre och Literacitet
Textkompetenser, Genre och Literacitet Interaktiva tavlor och IT i Svenska utvecklingsarbete i Uddevalla NORDIC SMART SCHOOL PROJECT SYLVANA SOFKOVA HASHEMI, FIL. DR. Institutionen för Individ och samhälle
Läs merAtt skriva sig till läsning. Tina Sundberg It-pedagog Tina.sundberg@rfss.se Twitter:@tinasundberg www.avmkr.se
Att skriva sig till läsning Tina Sundberg It-pedagog Tina.sundberg@rfss.se Twitter:@tinasundberg www.avmkr.se Arne Trageton Forskning kring barns tidiga läs- och skrivinlärning: Utgångspunkt: det är enklare
Läs merDIGITALA ARENOR I LÄS- OCH SKRIVPRAKTIKER I GRUNDSKOLANS TIDIGARE ÅR
DIGITALA ARENOR I LÄS- OCH SKRIVPRAKTIKER I GRUNDSKOLANS TIDIGARE ÅR 2012-2015 Slutrapport från DILS-projektet Sylvana Sofkova Hashemi Peter Andersson Katarina Cederlund Anna Lyngfelt Digitala arenor i
Läs merLäsning med digitala verktyg Vad är egentligen läsning idag?
Läsning med digitala verktyg Vad är egentligen läsning idag? Lisa Adamson Center för Skolutveckling/Göteborgs universitet Torghandel ledare 19 september Läromedelstext 1958 Läromedelstext 1968 Läromedelstext
Läs merAtt skriva sig till läsning. Tina Sundberg It-pedagog Tina.sundberg@rfss.se Twitter:@tinasundberg www.avmkr.se
Att skriva sig till läsning Tina Sundberg It-pedagog Tina.sundberg@rfss.se Twitter:@tinasundberg www.avmkr.se Arne Trageton Forskning kring barns tidiga läs- och skrivinlärning: Utgångspunkt: det är enklare
Läs merTina Sundberg
Tina Sundberg tina.sundberg@kronoberg.se Twitter:@tinasundberg www.avmedia.kronoberg.se Aktuellt Inslag i TV4 Nyheterna 5 mars Arne Trageton Skandinavien 2006 Forskning kring barns tidiga läs- och skrivinlärning:
Läs merAtt skriva sig till läsning. Tina Sundberg It-pedagog
Att skriva sig till läsning Tina Sundberg It-pedagog Tina.sundberg@rfss.se Twitter:@tinasundberg www.avmkr.se Arne Trageton Forskning kring barns tidiga läs- och skrivinlärning: Utgångspunkt: det är enklare
Läs merLärande och IKT i skolan aktuell forskning och praktik
Program förskolan, fritidshem, grundskolan F- 6 Kl. 9.00 13.00 9.00-9.10 9.10-10.10 Välkomsthälsning Yvonne Larsson & Sylvana Sofkova Hashemi, Högskolan Väst Didaktikens verktyg - s fria webbplats i multimodalt
Läs merSylvana Sofkova Hashemi & Mona Tynkkinen
Sylvana Sofkova Hashemi & Mona Tynkkinen Gränsöverskridande Nordisk Undervisning 2011 2014, Interreg fond Danska, norska och svenska 18 klasser, 13 grundskolor matematik, modersmål, NO och SO Brukardrivet
Läs merSamverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel
Utvecklingspaket 2012-06-14 Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel Läroplanen för gymnasieskolan lyfter fram vikten av att eleverna ska kunna välja studie- och yrkesinriktning
Läs merSammanfattning Rapport 2012:10. Läsundervisning. inom ämnet svenska för årskurs 7-9
Sammanfattning Rapport 2012:10 Läsundervisning inom ämnet svenska för årskurs 7-9 Sammanfattning För att klara av studierna och nå en hög måluppfyllelse är det viktigt att eleverna har en god läsförmåga.
Läs merMultimodalt arbete i undervisningen
! Multimodalt arbete i undervisningen Jaqueline Lundqvist Självständigt arbete L3XA1A Examinator: Sylvana Sofkova Hashemi Rapportnummer: VT19-2930-026-L3XA1A Sammanfattning Titel: Multimodalt arbete i
Läs merSkolverkets förslag till reviderade kursplaner i svenska och svenska som andraspråk (arbetsmaterial 25 september 2019).
Skolverkets förslag till reviderade kursplaner i svenska och svenska som andraspråk (arbetsmaterial 25 september 2019). I detta dokument synliggörs föreslagna likheter och skillnader mellan kursplanerna.
Läs merFramtidens lärande. En arena för skolutveckling: http://www.diu.se/framlar/ http://www.diu.se/ http://www.skolverket.se/ http://www.kks.
Framtidens lärande En arena för skolutveckling: http://www.diu.se/framlar/ Konferens arrangerad av: DIU Skolverket SKL KK-stiftelsen m.fl http://www.diu.se/ http://www.skolverket.se/ http://www.skl.se/
Läs merDigitala möjligheter i huslig ekonomi
Logga in på datorerna: Användarnamn: pcuser Lösenord: pcuser149 Wifi Åbo Akademi Guest : Lösenord: aag225@abo.fi Digitala möjligheter i huslig ekonomi Kurshållare: Kasper Hiltunen Innehåll Introduktion
Läs merModuler LÄSLYFTET I SKOLAN
Moduler 2018 2019 LÄSLYFTET I SKOLAN Välkommen till Läslyftet! Den här översikten ger en kort beskrivning av modulernas innehåll och är tänkt att hjälpa er i valet av modul. Årskurs och primär målgrupp
Läs merVälkomna. FREDRIK SÖDERLUND Utvecklare förskoleverksamheten Specialpedagog och förskollärare. apple Apple Professional Learning Specialist
Verksamheten ska utgå från barnens erfarenheter, intressen, behov och åsikter Men de kan bara visa intresse av det vi erbjuder. Välkomna förskoleverksamheten Specialpedagog och förskollärare VILKA BARN
Läs merSvensson, P. (2008) Språkutbildning i en digital värld. Nordstedts akademiska förlag.
LUNDS UNIVERSITET Språk- och litteraturcentrum Forskarskolan i främmande språkens didaktik (FRAM) IKT undervisning och lärande i språk Jonas.Granfeldt@rom.lu.se Svensson, P. (2008) Språkutbildning i en
Läs merAtt se och förstå undervisning och lärande
Malmö högskola Lärande och Samhälle Kultur Språk Medier Självständigt arbete på grundnivå 15 högskolepoäng Att se och förstå undervisning och lärande Observing and understanding teaching and learning Karin
Läs merObservations- och analysmaterial
1 Observations- och analysmaterial Kvalitetsgranskning Undervisningen i särskolan 2009/2010 2 Några viktiga saker att tänka på Var noga med att skriva utförliga uppgifter i observationsunderlag och analysscheman.
Läs merSkolverkets förslag till reviderade kursplaner i svenska och svenska som andraspråk (arbetsmaterial 25 september 2019).
Skolverkets förslag till reviderade kursplaner i svenska och svenska som andraspråk (arbetsmaterial 25 september 2019). I detta dokument synliggörs föreslagna likheter och skillnader mellan kursplanerna.
Läs merBerättelsen i lärandet och lärandet i berättandet
Berättelsen i lärandet och lärandet i berättandet Estetiska lärprocesser och digitala verktyg i SO-undervisningen Estetiska lärprocesser och digitala verktyg i SO-undervisningen Bakgrunden Vision från
Läs merReviderad pedagogisk metodik
Reviderad pedagogisk metodik för lärare i undervisning av nationell och europeisk litteratur med stöd av interaktiva ITverktyg FÖRKORTAD VERSION Introduktion Denna slutliga versionen av dokumentet har
Läs merLPP 7P2 i svenska och svenska som andra språk
LPP 7P2 i svenska och svenska som andra språk Centralt innehåll: Läsa och skriva Att urskilja texters budskap, tema och motiv samt deras syften, avsändare och sammanhang. Olika sätt att bearbeta egna texter
Läs merDigitala resurser i undervisningen
Digitala resurser i undervisningen EN FALLSTUDIE I DIGITAL NO-DIDAKTIK Handledare: Susanne Pelger Ann-Marie Pendrill Syfte Att öka kunskapen om hur lärare kan arbeta med digitalt stöd på ett didaktiskt
Läs merInkludering i praktiken - en fråga om skolkultur
Inkludering i praktiken - en fråga om skolkultur Catharina Tjernberg FinRA 3rd Baltic Sea-17th Nordic Literacy Conference Åbo 14-16 August 2016 Skriftspråklighet - en demokratifråga Ökade krav på elevens
Läs merLeda & lära i tekniktäta klassrum
Leda & lära i tekniktäta klassrum Marianne Nilsson & Tomas Jonsson Dag 3 Inför dagen individuell förberedelse utifrån moment A del 4-6 genomföra planerade undervisningsmoment (moment C del 7-8) Under dagen
Läs merUtvecklingsprofil för studenten under VFT
Utvecklingsprofil för studenten under VFT Utvecklingsprofilen är organiserad efter examensordningens mål. Rubrikerna svarar mot fokus i På väg mot läraryrket Syftet med Utvecklingsprofilen är att: vara
Läs merMaha Said. Samling: Normer och värdegrund LPP LOKAL PEDAGOGISK PLANERING
Maha Said Samling: Normer och värdegrund LPP LOKAL PEDAGOGISK PLANERING LPP Samling på fritidshem tema normer och värdegrund - Årskurs 2 På fritids har vi 26 andraklasselever. Det finns en del konflikter
Läs merDigitalkunskap år 1-6
Skönsmons skola Östra radiogatan 6 854 61 Sundsvall Digitalkunskap år 1-6 www.skonsmonsskola.se Digitalkunskap Skönsmons skola 2014/15 Kunskap om Digitalkunskap har en avgörande betydelse för oss människor.
Läs merRetorikplan för Ludvika kommun skriven läsåren 2010 13. Reviderad våren 2013. RETORIKPLAN för Ludvika kommun
RETORIKPLAN för Ludvika kommun 1 Syfte och mål för våra elever Våga, vilja och kunna - tala inför andra - framföra sina åsikter - ta ställning för och emot Respektera de andra i gruppen Få stärkt självförtroende
Läs merBarns lek och lärande i perspektivet av förskolans verksamhetsutveckling
Barns lek och lärande i perspektivet av förskolans verksamhetsutveckling Fil.dr Annika Elm Fristorp annika.elm_fristorp@hh.se Föreläsningens innehåll Den lärande människan Professionellt lärande Multimodalt
Läs merUtvecklingsprofil för studenten under VFT
1 Utvecklingsprofil för studenten under VFT Utvecklingsprofilen är organiserad efter examensordningens mål. Rubrikerna svarar mot fokus i På väg mot läraryrket Mentorer avgör, i samverkan med studenter
Läs merKursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska
Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten 2016 E Engelska Undervisningen i kursen engelska inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå syftar till att eleven utvecklar kunskaper i engelska,
Läs merBedömningsunderlag för Verksamhetsförlagd utbildning (VFU)
Ht-16 Bedömningsunderlag för Verksamhetsförlagd utbildning (VFU) ÄMNES- OCH ÄMNESDIDAKTISKA STUDIER Kurs: Grundläggande engelska för grundlärare med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 4-6, I,
Läs merUndervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala
Läs merBilden i klassrummet. Samtala om: Vilken känsla får du av texten och bilden? Vilken rad är viktigast? Vilket årtionde skildras?
Bilden i klassrummet Fågeln i mig flyger vart den vill Sara Lundberg (2017) Samtala om: Vilken känsla får du av texten och bilden? Vilken rad är viktigast? Vilket årtionde skildras? Likheter/skillnader
Läs merNew Media. De nya praktikerna och kontexter för den nya praktiken
New Media De nya praktikerna och kontexter för den nya praktiken Vilka är de nya praktikerna? NM utmanar föreställningen om konsumenter och producenter som två olika grupper I nya medier blir konsumenterna
Läs merLära digitalt. #lärdig. En föreläsningsserie med forskande kollegor
Center för Skolutveckling i samarbete med #lärdig Lära digitalt En föreläsningsserie med forskande kollegor Fem forskande kollegor presenterar sina avhandlingar med fokus på hur vi designar vår undervisning
Läs merHandlingsplan 2014-2015
2014-08-11 Handlingsplan 2014-2015 Använd bifogade blankett, fyll i. Rutorna växer vartefter ni skriver. Utgå ifrån: Åses mål: Synligt lärande-digitalt lärande-kollegialt lärande-ledarskap Ökad måluppfyllelse
Läs merLärande, undervisning och informationsteknologi (IT)
KURSPLAN LIT120, LIT220 Kommentarmaterial Gäller fr.o.m. ht 07 Lärande, undervisning och informationsteknologi (IT) KOMMENTARDEL till Inriktningen Lärande, undervisning och informationsteknologi (IT) 1.
Läs merCENTRALA BEGREPP I VÅRDPEDAGOGIK
CENTRALA BEGREPP I VÅRDPEDAGOGIK UNIVERSITY OF SKÖVDE HANIFE.REXHEPI@HIS.SE Bild 1 AGENDA Vad är kunskap? De fyra F:n Förståelse och lärande i relation till kunskap Vad är kompetens och vad finns det för
Läs mer1. Vad är ett språk? 1. Vad är ett språk? 2. Språkets struktur och delar. 2. Språkets struktur och delar 2012-01-19
Språket i skolan och samhället Ulf Fredriksson Stockholms universitetet, Avdelningen för internationell pedagogik / institutionen för pedagogik och didaktik vt 2012 Språket i skolan och samhället 1) Vad
Läs mertisdag 5 mars 13 IKT I GRUNDSÄRSKOLAN
IKT I GRUNDSÄRSKOLAN Dagens program Inledning med pedagogisk grundsyn: Samspel, dialog, språkutveckling 1-1 datorer Smartboard i praktiken ipads för att öva och skapa Filmtajm!!! tisdag 5 mars 13 SAMSPEL
Läs merStrategi för skolutveckling
Strategi för skolutveckling Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 1. INLEDNING... 3 2. VÅRA INTENTIONER... 4 3. FÖR ATT VI SKA NÅ FRAM... 5 3.1. Pedagogisk personal ska... 5 3.2. Förskolechef
Läs merInlärning. perception. produktion
2009 UW Inlärning perception produktion Lärande perception produktion reflektion Pedagogik förmågan att inte ingripa inre yttre Estetik gestaltad erfarenhet Exempel på process 5. Nytt utgångsläge 2. Känning
Läs merPedagogisk planering för ämnet: Svenska
1(5) Pedagogisk planering för ämnet: Svenska Tidsperiod: årskurs 4 Syfte & övergripande mål: Vi kommer att läsa, skriva, lyssna och tala. Syftet är att du ska utveckla förmågan att: - formulera dig och
Läs merLÄRARUTBILDNINGENS INTERKULTURELLA PROFIL Södertörns högskola
LÄRARUTBILDNINGENS INTERKULTURELLA PROFIL Södertörns högskola INTERKULTURALITET PÅ SÖDERTÖRNS HÖGSKOLA Begreppet interkulturalitet är inte värdemässigt neutralt utan har vuxit fram i en specifik intellektuell,
Läs merLäslyftet i skolan MODULER OM SPRÅK-, LÄS- OCH SKRIVUTVECKLING
Läslyftet i skolan MODULER OM SPRÅK-, LÄS- OCH SKRIVUTVECKLING Alla insåg att det rör alla. Läslyftet handlade inte bara om svenskan. Det var nog den viktigaste insikten för alla. (Lärare, gymnasiet) Jag
Läs merHt-15 VFU-DOKUMENTATION GRUNDLÄRARE F-3
Ht-15 Namn: Program: VFU-DOKUMENTATION GRUNDLÄRARE F-3 Namn: Personnummer: Telefonnummer: E-mail (studentmail): Startår: ht vt Individuell studieplan: Tilldelat VFU-område: VFU-DOKUMENTATION: Denna VFU-dokumentation
Läs merFörankring i läroplanen. Innehåll. I arbetsområdet kommer eleven att ges förutsättningar att utveckla förmågan att:
Studieteknik för faktatexter 5 LGR11 Hi Re SvA Sv Ke Planering och bedömning i svenska/sva för ett tema om studieteknik för faktatexter i samarbete med SO- och NO-ämnet. Förankring i läroplanen I arbetsområdet
Läs merDinosaurier och livet på jorden
SIDAN 1 Lärarmaterial Vad handlar boken om? I boken får vi följa utvecklingen av liv på jorden, från det att jorden skapades för 4 miljarder år sedan tills idag. Vi får följa livets utveckling, från små
Läs merFörstelärares aktionsforskning i Kungsbacka
Förstelärares aktionsforskning i Kungsbacka Presentation förstelärarna Statliga satsningen på karriärtjänster för lärare Kungsbacka kommuns satsning på karriärtjänster för lärare Förutsättningar för försteläraruppdraget
Läs merVilka färdigheter ska vi sträva efter för att ge våra barn en god grund för åk 1?
Vilka färdigheter ska vi sträva efter för att ge våra barn en god grund för åk 1? Skolans uppdrag Leverera verktyg till elevens verktygslåda Språk, lärande och identitetsutveckling är nära förknippade.
Läs merStrategi för digital kompetens i Pedersöre kommun
Strategi för digital kompetens i Pedersöre kommun Inledning Den digitala tekniken finns överallt i samhället. Tekniken har gett oss redskap att lära på nya sätt i varierande lärmiljöer. Det är viktigt
Läs merSVENSKA SOM ANDRASPRÅK
SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Ämnet svenska som andraspråk ger elever med annat modersmål än svenska möjlighet att utveckla sin kommunikativa språkförmåga. Ett rikt språk är en förutsättning för att inhämta ny
Läs merLBD4ALL-BRUKSANVISNING E-lärande i LbD4All-verksamhetsmodellen
Laurea Julkaisut I Laurea Publications Kristina Henriksson, Päivi Mantere & Irma Mänty LBD4ALL-BRUKSANVISNING E-lärande i LbD4All-verksamhetsmodellen Copyright Skribenter och Yrkeshögskolan Laurea 2014
Läs merDen fria tidens lärande
Huvudämne Den fria tidens lärande Lärarutbildningen, Malmö högskola www.mah.se/lut/bus I huvudämnet Fria Tidens Lärande utbildas man till en modern fritidspedagog som arbetar både i och utanför skolan.
Läs meripads i lärandet 24 aug kl 8-16
ipads i lärandet 24 aug kl 8-16 Dagens program Om projektet Erfarenheter Ytterbyns förskola Pedagogiska aspekter av ipads Introduktion på ipaden (teknisk utbildning) Testa några pedagogiska appar Metoden
Läs merVt-14 VFU-DOKUMENTATION GRUNDLÄRARE F-3
Vt-14 Namn: Program: VFU-DOKUMENTATION GRUNDLÄRARE F-3 Namn: Personnummer: Telefonnummer: E-mail (studentmail): Startår: ht vt Individuell studieplan: Tilldelat VFU-område: VFU-DOKUMENTATION: Denna handbok
Läs merVISÄTTRASKOLANS IT-UTVECKLINGSPLAN
VISÄTTRASKOLANS IT-UTVECKLINGSPLAN Syftet med den här IT-planen är att synliggöra hur vi på Visättraskolan ska arbeta för att göra användandet av IT till en naturlig del av den dagliga undervisningen.
Läs merTeknologi som en del av helhetstänkande i språkundervisningen FLIN IKT og flerspråklighet i Norden Oslo 20.10.2014
Teknologi som en del av helhetstänkande i språkundervisningen FLIN IKT og flerspråklighet i Norden Oslo 20.10.2014 Peppi Taalas, docent Språkcentret Jyväskylä universitet peppi.taalas@jyu.fi Teman i dag
Läs merSkapa kommunikativa rum för förskolans kvalitetsarbete genom ledning av kollaborativa samtal
INSTITUTIONEN FÖR PEDAGOGIK OCH SPECIALPEDAGOGIK Skapa kommunikativa rum för förskolans kvalitetsarbete genom ledning av kollaborativa samtal Karin Rönnerman Studiens utgångspunkter Kvalitetsarbete i förskolan
Läs merSpråk- och kunskapsutvecklande arbetssätt
Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt Varför språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt? Att bygga upp ett skolspråk för nyanlända tar 6-8 år. Alla lärare är språklärare! Firels resa från noll till
Läs merFritidshemmens rikskonferens Språket på fritids Petra Magnusson
Fritidshemmens rikskonferens 2017 Språket på fritids Petra Magnusson Rektor med ambitioner, fritidspersonal med lust och nyfikenhet Kommunens lektor: kunskaper om/i språkutv och kollegialt lärande Skolenhet
Läs merPROGRAMMERING I SKOLAN Utbildning av kollegor på Carlssons skola CECILIA CHRISTIANSEN ULRIHCA MALMBERG
ATT UNDERVISA I PROGRAMMERING I SKOLAN Utbildning av kollegor på Carlssons skola CECILIA CHRISTIANSEN ULRIHCA MALMBERG SYFTE Lärarna ska känna sig redo! Datalogiska kunskaper Pedagogiska kunskaper Utveckla
Läs merCentralt innehåll. Tala, lyssna och samtala. Läsa och skriva. Berättande texter och faktatexter. Språkbruk. I årskurs 1-6
SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att
Läs merPlanera och organisera för Läslyftet i förskolan diskussionsunderlag
2017-04-06 1 (11) Planera och organisera för Läslyftet i förskolan diskussionsunderlag Postadress: 106 20 Stockholm Besöksadress: Fleminggatan 14 Telefon: 08-527 332 00 vx Fax: 08-24 44 20 skolverket@skolverket.se
Läs merCENTRALA BEGREPP I VÅRDPEDAGOGIK
CENTRALA BEGREPP I VÅRDPEDAGOGIK UNIVERSITY OF SKÖVDE HANIFE.REXHEPI@HIS.SE Bild 1 AGENDA Vad är kunskap? De fyra F:n Förståelse och lärande i relation till kunskap Vad är kompetens och vad finns det för
Läs merIKT-plan Aspenässkolan 2018/2019
IKT-plan Aspenässkolan 2018/2019 I Grundskolans läroplan anges att det är skolans ansvar att varje elev efter genomgången grundskola eller gymnasieutbildning: kan använda modern teknik som ett verktyg
Läs merA L V I K S S K O L A N S K O L L E G I A L A L Ä R A N D E
Språklyftet A L V I K S S K O L A N S K O L L E G I A L A L Ä R A N D E Undervisande personal & Fritidspersonal Didaktik Förstelärare med inriktning mot språkutveckling Lärare F-6 Processledare Hörselklass
Läs merPEDAGOGISK PLANERING SVENSKA
PEDAGOGISK PLANERING SVENSKA Syfte Undervisningen i ämnet svenska ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper i och om svenska språket. Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla
Läs merLära på egna villkor utmaningar och utveckling
Lära på egna villkor utmaningar och utveckling Annelie Westlund och Johanna Benfatto, rådgivare SPSM Stockholm 19 november 2018 https://www.spsm.se/om-oss/ Förfrågan om rådgivning Npf och/eller Tal & språk,
Läs merDESIGN FÖR LÄRANDE ETT MULTIMODALT PERSPEKTIV
EN RESUMÉ AV BOKEN DESIGN FÖR LÄRANDE ETT MULTIMODALT PERSPEKTIV AV STAFFAN SELANDER & GUNTHER KRESS Juni 2011 Cecilia Montén Maria Zevenhoven 1 Inledning För att anpassa skolan och undervisningen till
Läs merHagaskolans IT-plan. Hur jobbar du med kommunikation på dina lektioner?
Hagaskolans IT-plan På Hagaskolan är IT ett naturligt inslag i den pedagogiska verksamheten. Eleverna i årskurserna F-5 använder både datorer och ipads för att lära sig läsa och skriva, för att stimulera
Läs merPEDAGOGIK. Ämnets syfte
PEDAGOGIK Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi och har utvecklat en egen identitet som samhällsvetenskaplig disciplin. Ämnet pedagogik tar
Läs merMetod och material. Etnografisk ansats. Fältarbete: 3 klasser, 2 skolor, 42 lektioner
Metod och material Etnografisk ansats Fältarbete: 3 klasser, 2 skolor, 42 lektioner Videoinspelningar med två kameror (62 h x 2), deltagande observationer, fältanteckningar, semistrukturerade intervjuer
Läs merDigitala skriftpraktiker i vardagslivet och inom sfiutbildningen
Digitala skriftpraktiker i vardagslivet och inom sfiutbildningen Annika Norlund Shaswar Institutionen för språkstudier, Umeå universitet annika.norlund.shaswar@umu.se Skriftbruk i vardagsliv och i sfi-utbildning.
Läs meripad som Pedagogiskt verktyg
ipad som Pedagogiskt verktyg Jessica Paulsson SANDBERGSKA SKOLAN Friskola i Upplands Väsby Fokus, lärande och framsynthet En till en Satsning förskoleklass och år 1 BAKGRUND Mina barn PIM Projekt Sandpaddan
Läs merNORDISK SAMVERKAN PÅ SCHEMAT! Kommunikation och undervisning i gränsöverskridande språkmöten
NORDISK SAMVERKAN PÅ SCHEMAT! Kommunikation och undervisning i gränsöverskridande språkmöten Sylvana Sofkova Hashemi & Helén Stålarm Högskolan Väst, Trollhättan Mölndal Glasbergsskolan F-6, GränsöverskridandeNordiskUnder
Läs merFörskolans digitalisering
Förskolans digitalisering LLU-dag 28 september 2018, Special Needs Education Karlstad University Sweden Därför behöver du vässa din digitala kompetens (Skolverkets hemsida) Vi lever i en snabbt föränderlig
Läs merKurs: Svenska. Kurskod: GRNSVE2. Verksamhetspoäng: 1000
Kurs: Svenska Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: 1000 Språk är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom språket kan människan uttrycka sin personlighet, uttrycka
Läs merInformationsaktiviteter och lärande i skola och bibliotek
Informationsaktiviteter och lärande i skola och bibliotek Louise Limberg Svensk Biblioteksförenings forskardag 7 november 2013 Inledning Informationskompetens som forskningobjekt Förändrade pedagogiska
Läs merUppgift 3 - Bildstafett! Johan Möller Bildstafett
Bildstafett Den första bilden jag skulle jag skulle tolka och fortsätta på var Kent Lundgrens bild. Orden han använde var Överblicka, ställa frågor Jag tolkar bilden samt hans ordval till reflektion och
Läs merBetygsskalan och betygen B och D
Betygsskalan och betygen B och D Betygsstegen B och D grundar sig på vad som står under och över i kunskapskraven för betygen E, C och A. Betygen B och D speglar en kunskapsprogression där eleven har påvisbara
Läs merÄSVB51, Svenska IV, GY, 30 högskolepoäng Swedish IV, hp, for Upper Secondary School Teaching, 30 credits Grundnivå / First Cycle
Humanistiska och teologiska fakulteterna ÄSVB51, Svenska IV, GY, 30 högskolepoäng Swedish IV, 61-90 hp, for Upper Secondary School Teaching, 30 credits Grundnivå / First Cycle Fastställande Kursplanen
Läs merSvenska som främmande språk Behörighetsgivande kurs i svenska 30 högskolepoäng
Kursbeskrivning med betygskriterier Svenska som främmande språk Behörighetsgivande kurs i svenska 30 högskolepoäng Höstterminen 2015 1 (14) Innehåll Välkommen till Behörighetsgivande kurs i svenska, 30
Läs merVFU-kursplaneutredning för 2011-års lärarutbildningar
VFU-kursplaneutredning för 2011-års lärarutbildningar Anna-Karin Björling, Planeringsavdelningen, Stockholms universitet Samverkanskonferensen 2013-10-10 Syfte Likvärdighet vad gäller förväntade studieresultat
Läs merSamverkan för bästa skola
Samverkan för bästa skola Nu genomför vi på Skolverket insatser för att höja kvaliteten hos utvalda skolor. Syftet är att förbättra elevernas resultat och även öka likvärdigheten inom och mellan skolor
Läs merHur kan vi stötta och utmana barns lärande i en samtida digital lärmiljö?
Hur kan vi stötta och utmana barns lärande i en samtida digital lärmiljö? Susanne Kjällander PhD, Post Doc, Senior Lecturer Stockholm University Guest researcher, Stanford University Socialsemiotiskt,
Läs merFramgångsrik läs- och skrivundervisning en bro mellan teori och praktik
Framgångsrik läs- och skrivundervisning en bro mellan teori och praktik Catharina Tjernberg Specialpedagogik Göteborg 9 april 2014 Föreläsningens tema Hur lyckas man med uppgiften att ge alla elever en
Läs merProjektmaterial. Hellidens folkhögskola
Projektmaterial DEN KREATIVA PROCESSEN Hellidens folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net Rapport till
Läs merFör prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid första tillfället:
prövning grundläggande svenska Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Prövningsanvisning Kurs: Svenska Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: 1000 För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid
Läs merLPP Magiska dörren ÅR 4
LPP Magiska dörren ÅR 4 Detta arbetsområde omfattar läsning diskussion kring det lästa, skrivande av en egen berättelse, elevrespons på klasskamraters berättelse samt bearbetning av berättelsen. Arbetsområdet
Läs merBarns skärmbaserade texthantering:
Barns skärmbaserade texthantering: Sammansatta texter och nya perspektiv på progression och bedömning Charlotte Engblom Yngre barn: 7 och 8 år Specifikt datorskärmar Barns skärmbaserade Bestående av flera
Läs merUndervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
MODERSMÅL Goda kunskaper i modersmålet gagnar lärandet av svenska, andra språk och andra ämnen i och utanför skolan. Ett rikt och varierat modersmål är betydelsefullt för att reflektera över, förstå, värdera
Läs merUSSV2B - Svenska som andraspråk II inom Ämneslärarprogrammet, för arbete i åk 7-9, gymnasieskolan och vuxenutbildningen, 30 hp
1 (7) USSV2B - Svenska som andraspråk II inom Ämneslärarprogrammet, för arbete i åk 7-9, gymnasieskolan och vuxenutbildningen, 30 hp Kursen utgör den andra terminens studier i ämnet svenska som andraspråk
Läs merDelkurs 2: Tal, läs och skrivlärande, utveckling och bedömning
Delkurs 2: Tal, läs och skrivlärande, utveckling och bedömning Delkurs 2: Tal, läs och skrivlärande, utveckling och bedömning (27/11 2015 18/3 2016) Kursens innehåll: lässtrategier och tolkning av texter
Läs merPedagogisk Planering - Qahuuls skattkammare
Pedagogisk Planering - Qahuuls skattkammare Ämne: Svenska Klass: 7 Ansvarig lärare: Anna Liljenberg, Helena Nilsson Period: HT-16 Beskrivning av arbetsområdet: Du ska skriva en berättelse om hur två hjältar
Läs mer