Bilden i klassrummet. Samtala om: Vilken känsla får du av texten och bilden? Vilken rad är viktigast? Vilket årtionde skildras?

Transkript

1 Bilden i klassrummet Fågeln i mig flyger vart den vill Sara Lundberg (2017) Samtala om: Vilken känsla får du av texten och bilden? Vilken rad är viktigast? Vilket årtionde skildras? Likheter/skillnader med idag?

2 ATT UTFORSKA SIN INRE OCH YTTRE VÄRLD ÖKAD BEGRIPLIGHET OCH AKTIVT DELTAGANDE MED IKT DEL 1: Svenska: med mening och allvar DEL 2: Tillgänglig undervisning & begriplighet DEL 3: Ämneskontext (med variation) DEL 4: Kraften i det gemensamma FREDRIK SANDSTRÖM GÄDDGÅRDSSKOLAN

3 Det didaktiska perspektivet Eleverna ska lära sig läsa, skriva, tala och lyssna Svenskämnet består av språket och litteraturen Färdighetsämne Litteraturhistoriskt/vetenskapligt ämne Erfarenhetspedagogiskt ämne (Malmgren, Molloy, Jönsson) Kommunikativt ämne Fler perspektiv: Att fundera på: Det didaktiska perspektivet styr de tre didaktiska huvudfrågorna: * VARFÖR * VAD * HUR I LGR 11 finns det stöd för alla perspektiv, men dina tankar om ämnet kommer att påverka hur, vad och varför du undervisar! Hur tänker du om ämnet?

4 Formalisering Teleman, Malmgren, Jönsson, Liberg, Molloy, Säljö m.fl. Delfärdigheter: artikulera, nya ord, meningsbyggnad, böja ord, läsa, argumentera, texttyper Övas genom teknik Fokus på form Använda färdigheter i en tillämpad situation, sk abstrakt transfer Isolerad färdighetsträning modellinlärning Språkets form är skild från innehållssidan (tömd på innehåll)

5 Funktionalisering Teleman, Malmgren, Jönsson, Liberg, Molloy, Säljö m.fl. Innehåll och kommunikation betonas Språket utvecklas i tillämpade situationer då verklighet och omvärld undersöks, sk direkt transfer (eller Säljö: situerat lärande) Läsa och skriva i meningsfulla sammanhang Kommunikativ användning och inlärning är inte särskilda (innebär inte att språkets form negligeras)

6 Ulf Teleman (ur Språkrätt) Brist på ord innebär alltså inte att man ska ägna sig åt isolerad ordkunskap utan att eleverna ska skaffa sig kunskap om människan, samhället och naturen samtidigt med att orden inlärs och strukturerna tränas. När det språkliga maskineriet inte orkar med, är det normalt inte grammatisk exercis som fattas utan träning i att skriva med allvar och mening, ty det är i den processen som de språkliga reglerna automatiseras.

7 Språk genom formalisering eller funktionalisering? Skriver mina elever för att lära sig skriva en förklarande, beskrivande, utredande, berättande, instruerande eller argumenterande text? Skriver mina elever för att de vill förklara, beskriva, utreda, berätta, instruera eller övertyga?

8 Skrivande elever GARME, B., Elever skriver Skrivande måste väckas, stimuleras och hållas vid liv Bli en van skribent skriva ofta och mycket! Skriva på olika sätt: anteckna, minnesstöd, ställa frågor, spontana reaktioner, egna tankar, redogöra, återberätta, formulera ståndpunkter: Om något som är angeläget I ett givet sammanhang Ø Organisera klassrummet och lektionen för skrivande Ø Dialogiskt förhållningssätt till varandras texter Ø Demokratiskt förhållningssätt till varandra

9

10 DEL 2: Tillgänglighet och begriplighet En demokratisk gemenskap: socialt och pedagogiskt Tre nivåer: Gemenskapsorienterade Individorienterade Placeringsorienterade NIHLHOLM (SPSM 2013), SALAMANCA 2006

11 Inkluderande lärmiljöer Fysisk lärmiljö: Klassrum, matsal, korridorer, omklädningsrum, skolgård, toaletter, ljud- och ljusmiljö, synintryck, möbler och inredning. Pedagogisk lärmiljö: Arbetssätt, struktur, bildstöd digitala lärresurser, flexibilitet, extra anpassningar, särskilt stöd, schema. Psykosocial lärmiljö: Värdegrund, bemötande och relationer mellan lärare, social klimat, trygghet och gemenskap i skolan samt undervisningsgruppen, övrig personal och elever. Inkluderande lärmiljöer, en studie i 12 kommuner

12 Vad är elevnära texter? Tillgång eleven ska ha erfarenhet av texten och möta den i hemmet och i skolan. Elevens villkor kopplad till elevens kulturella och sociala villkor. Behov och intresse anpassad efter den enskilda elevens behov, språkliga förmåga, förutsättningar och intressen. Ämneslagets funktion: Dela sett, hört, läst SKOLVERKET (KURSPLAN MED KOMMENTARER 2009)

13 Elevnära planering Skapa förutsättningar för att följa och stödja elevernas kunskapsutveckling Välja arbetssätt och arbetsformer som ger eleverna möjlighet att utvecklas Utgå från elevgruppens intressen, erfarenheter och föreställningar Ämneslagets funktion: Öppna digitala planeringar som ständigt omprövas och bearbetas SKOLVERKET. ALLMÄNNA RÅD: PLANERANDE OCH GENOMFÖRANDE AV UNDERVISNINGEN (2011)

14 Digitalt tips - Skärmdumpen Hur kan jag använda skärmdumpar?

15 Tillgänglighet innehåll & form

16 Tillgänglighet - Stöttning

17 Gestalta lärarens känslor!

18 Tillgänglighet - Planeringar Information, instruktioner, uppgifter och stöd Tid, plats, mtrl, med vem, hur, förväntningar

19 DEL 3: Sammanhållen kontext Att kunna läsa, förstå, tolka och tala om olika texter, eftertänksamt och kritiskt, är en individuell rättighet. Eleverna behöver få stöd genom hela grundskolan för att bli aktiva, eftertänksamma och kritiska läsare. Komponenter som samverkar: läsaren, texten, aktiviteten och den omgivande sociokulturella kontexten. VAD VI LÄSER! VARFÖR VI LÄSER! HUR VI BEARBETAR!

20 Variera ditt innehåll Hur varierar du ditt innehåll? Läromedel Roman, novell, biografi, utdrag Dikter & sångtexter Tidningens texter: Artikel, reportage, notis Tidningens arg texter: Ledare, debatt, insändare Bilder (FB Bilder i undervisningen) Filmer Youtubeklipp TV-inslag Radio (sommarprat, radioteater, dokumentär) Sociala medier: Tweets, Instagraminlägg etc

21 DEL 4: Kraften i det gemensamma Vi är ett kraftfullt ord. Vi-känslan finns i trygga grupper där man respekterar varandra. Att dela med sig i sin egen klass är kraftfullt. Man skapar något tillsammans. Autenticitet, öppenhet, ärlighet Jag har så många tankar i mitt huvud som snurrar. Det är så roligt att få höra hur andra tänker. Då tänker jag ännu mer. Det är häftigt.

22 Varför skriver jag? För vem? Publicera? Intexter (testa, tid till tanke, förbereda inför samtal/publikation) eller uttexter (vilken funktion har texten) För mig själv, andra och omvärlden? Integritet! Använda elevtankar för att: Indirekt elevinflytande Synliggöra perspektiv Identifiera svårigheter - formera undervisningen!

23 En enkel digital produktion

24

25 Skapar du läsmotivation? ANDERSSSON, J., Med läsning som mål Relevanta läsuppgifter och aktiviteter Omfattande och varierat läsmaterial Tid till läsning Valmöjlighet Interagera socialt Bereds möjlighet att läsa svåra texter Reflekterar över värdet att läsa

26 Avslutning: Vad vill/kan du använda idag? Google presentation (frågor till texter, bilder och filmer) Google dokument (planering, uppgifter) Skärmdumpen Canva (visuellt stöd) Källor (radio, filmer, bilder, texter) Filmklipp Enkla produktioner