Hälsosamma produkter - olika tolkningar Den finländska livsmedelskonsumenten. Övergångsprogrammet ELMA



Relevanta dokument
Fjärdkärin asemakaava kalastaja- ja yrittäjäkysely

ändringar efter

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag.

? Producerad med finansiering från jord- och skogsbruksministeriet,

TYCK TILL OM KIMITOÖN! MIELIPITEESI KEMIÖNSAARESTA!

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna.

Vad berättar livsmedelsförpackningen?

Mera ekologiskt i den offentliga måltiden

Kosten kort och gott

S P Kie P O T P A Kim vill inte spela gitarr ensam i garaget i kväll. Kim ei halua soittaa kitaraa yksin autotallissa tänä iltana

ICA-kundernas syn på aptit, hälsa och dieter under sommaren. Rapport ICAs kundpanel sommar 2013

Mikko Salo Brandförman, World s Fittest Man 2009

Orkla Matbarometer Jeanette Bergquist

Sammanställning Medlemspanel Mat och hälsa

Umeå 27 oktober 2009

Framtiden är serverad. Livsmedelsindustrin / Köttbranschen presenterar sig

Orkla Matbarometer en undersökning om nordisk kosthållning

Sammandrag av rapport till KF Konsument augusti/september 2005

KOST och KROPP. Vilka ämnen ger oss våran energi? Namn

ÖSTERBOTTENS HANDELSKAMMARENS HÖSTFORUM JAKOBSTAD JARMO VIINANEN HANDELN MELLAN SVERIGE OCH FINLAND

H ÄLSA Av Marie Broholmer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

LAGFÖRSLAG. 3 Europeiska unionens lagstiftning

Korvsoppa 0,5 kg lök 1 kg potatis 2 kg sopprötter 5 l vatten 40g lättsaltat buljongpulver kryddpeppar, svartpeppar, persilja 1 kg länkkorv

Spaningar och sanningar om Sveriges mest älskade knöl

Rapport till KF i samarbete med konsumentföreningarna maj/juni 2004

Tio steg till goda matvanor

Programmet för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland

Orkla Matbarometer Sverige 2016

På grund av bildrättigheter är vissa bilder borttagna i presentationen FUTURE KITCHEN Lockar ny arbetskraft till offentliga kök 1 Väl

Helsingfors stad Protokoll 19/ (5) Stadsfullmäktige Kj/

Okunskap och myter om bröd

Bruksanvisning. Välkommen till att använda klamydia- och gonorrétjänsten!

Kulutukseen luovuttajat. apteekit sairaala-apteekit lääketukkukaupat lääketehtaat. Överlåtarna för förbrukning

Låt oss hållas starka!

Välj din stil. Ät dagligen sex portioner frukt, bär och grönsaker på ditt eget sätt!

Måltiderna i förskolan och skolan och hur vi ska göra dem bättre

Information om livsmedelsindustrin och utbildning

UTVECKLINGEN AV BEDÖMNINGSPRAXIS SKRIFTLIGA KUNSKAPER ARGUMENTERANDE GENRE ATTBLOGGAI GRUPP

EN BRANSCH I FÖRÄNDRING.

NORDICAS ÖVERGÅNGSREGLER [ ] SVENSK ÖVERSÄTTNING IRU SVENSK ÖVERSÄTTNING OCH TOLKNING NPK SVENSK ÖVERSÄTTNING

Mat och dryck för dig som har diabetes

Mat och cancer. Anette Svensson, leg. dietist. Örnsköldsviks sjukhus

Vem får vad? Matkronan Bondens andel av matkassen

Diabetesutbildning del 2 Maten

Coachning av mikroföretag inom livsmedelsbranschen som samarbetspartner för dagligvaruhandeln. Beskrivning av verksamhetsmodell: Produktkort

Klimatanpassa din matlagning

Vi ser fram emot ett aktivt år och hoppas att få se just dig med i verksamheten!

PAKKAUSSELOSTE. Inaktivoitu, adjuvanttia sisältävä Mycoplasma hyopneumoniae -rokote.

Vad bör utvecklas inom ekobranschen i Finland

Nya regler för enklare företagande. Information till företagare som hanterar livsmedel. Registrerad

Lokalproducerade livsmedel Konsumentundersökning, våren 2012

Yttrande över motion av Raymond Wigg m.fl. (mp) om ohälsosamma transfetter

Pärmbild - Kansikuva.

Mat, måltider & hälsa. Årskurs 7

Mat för hälsa och välbefinnande. Livsmedelsföretagens grundinställning i nutritionsfrågor

Kostråd för en god hälsa samt vid övervikt/fetma

o m m at och m otion?

Leader Pohjanmaa

Läsa och förstå text på förpackningar

MARINA KINNUNEN POHJANMAAN HYVINVOINTIALUE MALLIN VALMISTELU BEREDNING AV MODELL FÖR ÖSTERBOTTENS VÄLFÄRDSOMRÅDE

Definition. I bildspelet används begreppet frukt och grönsaker. I det inkluderas även bär och rotfrukter, men potatis är undantaget.

Livsmedelsindustrin i Sverige efter EU-inträdet. Carl Eckerdal, Chefekonom, Li

Instruktion om hur artikel 11 i förordning (EG) nr 1924/2006 om näringspåståenden och hälsopåståenden skall tillämpas

Riktlinjer för måltider på Förskolan Blåklinten

SKOLINFO Mat vid diabetes typ 1. Dietisterna, Huddinge och Solna

I detta hälsobrev koncentererar jag mig på maten, men kommer i kommande hälsobrev också att informera om behovet av rörelse och motion.

UPPDRAG: LIVSMEDEL OCH HANDEL

VÄYLÄN VIEHELUPA-ALUE. Heikki Jolma Jolmantie 22 FIN Pello

SLU Alnarp- Partnerskap Alnarp

ÅTGÄRDSPROGRAMMET FÖR MATKEDJAN

Landskapsreformen Lägesöversikt LANDSKAPSREFORMEN I ÖSTERBOTTEN MAAKUNTAUUDISTUS POHJANMAALLA

BIO FIX UNDERSÖKNING. 1. Allmänt

Jag en individuell idrottare. 4. Samla energi för bättre prestation

Kokoontuminen Vaasan satamassa 18.6 viimeistään klo Leirin aikana kuljetaan minibusseilla. Kotona Vaasassa ollaan illalla 24.6 klo

ANVISNING FÖR BESTÄLLNING AV HJÄRNANS, HALS- OCH RYGGRADENS, LUNGORNAS OCH MEDIASTINUM, CT-UROGRAFI, AORTA OCH EXTREMITETERNAS CT-UNDERSÖKNING

Teori Kost och Kondition. År 6 ht -13

Matinköp inspiration mattrender ekologiskt

Vad och vad ska man inte äta? Makronäringsämnen: Protein, Kolhydrater och Fett. Mikronäringsämnen: Vitaminer och Mineraler Vatten och Fibrer

MAT OCH HÄLSA. Hem- och konsumentkunskap år 8

Linnea Björck 9c Handledare Senait Bohlin

MATENS KLIMATPÅVERKAN

En presentation av: Elin Rydström Ekologisk Lantbrukare utanför Stockholm och styrelseledamot i Ekologiska Lantbrukarna i Sverige

PAKKAUSSELOSTE. Myyntiluvan haltija Caballo B.V.,Leysendwarsstraat 26, NL-4901 PG Oosterhout, Alankomaat

Fallprevention. Dietist Magnus Eriksson Tel:

STO M I V Å R D. Äta gott Leva gott COLOSTOMI

PALLIATIVA POLIKLINIKEN

- Hur nära är närmat? - Foodia fortsätter - Torkad fisk - Nya lagar ger medvind åt gårdsbutiker - Nätverk ger styrka - Händelsekalender

HFS SAMTAL OM GÖR SKILLNAD. Nätverket Hälsofrämjande sjukvård. Testa dina. Levnadsvanor. Tobak, alkohol, fysisk aktivitet och mat

Energidrycker-vad är det och hur påverkar de barn och unga? Linda Hongisto 2013

Livsmedelsnätverket. Konsumenternas aktiviteter för att uppnå sina mål/intentioner. Det värde konsumenterna uppnår i sin livsmedelskonsumtion

Margarin: hjälper dig att följa de nya kostråden och skollagen.

Livsmedelsverket Rådgivningsavdelningen Rådgivningsenheten Å Brugård Konde Dnr 2014/ Remissyttrande: Uppdaterade svenska kostråd

Kostutbildning. Kost är energi som vi får i oss när vi äter. Det finns huvudsakligen 4 grupper:

Aktiv Föreläsning. Kost

Vägledning till matsedelsplanering. Naturlig, god och näringsrik mat för barn i förskoleåldern.

Bra måltider i skolan

PAKKAUSSELOSTE. Cuplaton 100 mg kapseli, pehmeä

Riktlinjer för kostpolicyn. Förskole-, fritids- och skolverksamhet Hudiksvalls kommun

VARFÖR VÄLJER KONSUMENTER EKOLOGISKA PRODUKTER?

Transkript:

No 2 2006 Aktör inom livsmedelsbranschen i Österbotten Elintarvikealan toimija Pohjanmaalla Hälsosamma produkter - olika tolkningar Den finländska livsmedelskonsumenten Övergångsprogrammet ELMA Fiber, funktionella livsmedel och inhemska produkter på finländarens tallrik Näringsterapeuten önskar mer info om fiber, salt och tillsatt socker på produkterna

K-O Nyåker/Prime 2 Foodia Foodia är en branschaktör som genomför projekt med syftet att utveckla livsmedelsbranschen i Österbotten. Vår uppgift är att ha en rådgivande, nätverksskapande och kompetensförmedlande roll för livsmedelsföretagen i Österbotten. Man kan kontakta Foodia kring frågor som berör exempelvis produktutveckling, produktionssystem, myndighetskrav, marknadsföring och investeringar. Finansiärer är bland andra Österbottens TE-central, Österbottens Förbund, kommunerna i regionen, samt företagsavgifter. Vi ser fram emot att få samarbeta med just Dig och Ditt företag. Tveka inte att kontakta oss! Foodia Foodia on alan toimija, joka toteuttaa projekteja Pohjanmaan elintarvikealan kehittämiseksi. Tehtävämme on antaa neuvoja, luoda verkostoja ja välittää osaamista Pohjanmaan elintarvikeyrityksille. Foodiaan voi ottaa yhteyttä asioissa, jotka koskevat esimerkiksi tuotekehittelyä, tuotantojärjestelmiä, viranomaisvaatimuksia, markkinointia ja investointeja. Rahoittajista mainittakoon Pohjanmaan TE-keskus, Pohjanmaan liitto, alueen kunnat sekä yritykset yritysmaksujen kautta. Toimimme mielellämme yhteistyössä juuri Sinun ja yrityksesi kanssa. Ota rohkeasti yhteyttä! Sund och snabblagad mat! Vi har i detta nummer fokuserat på konsumenternas förhållande till mat och livsmedel. En stor trend är hälsa och välmående, en annan är att det samtidigt ska vara lätt och snabbt att skapa en måltid. Vi har därför valt temat hälsosam kost och vad man menar med detta i praktiken. Vi har belyst det från tre olika håll: sett av en näringsterapeut, en konsumentforskare och en forskare inom hälsofrämjande livsmedel. Färdigmatsbranschen växer, och har under de senaste fem åren vuxit med fart. Utmaningen inom denna bransch är att maten skall vara hälsosam och smaklig till ett rätt pris, då det i huvudsak skall konsumeras under en arbetsvecka. I Österbot- ten finns det flera företag som antagit utmaningen och sett möjligheterna i denna produktgrupp. Vi från Foodia anser att man i grund och botten bör förstå sin Keskitymme tässä numerossa siihen, miten kuluttajat suhtautuvat ruokaan ja elintarvikkeisiin. Yksi vallitseva suuntaus on terveys ja hyvinvointi, toinen se, että aterian tulee olla samalla sekä kevyt että helppo valmistaa. Olemme siksi valinneet teemaksi terveellisen ruokavalion ja sen, mitä sillä käytännössä tarkoitetaan. Valaisemme aihetta kolmelta taholta; ravitsemusterapeutin, kulutustutkijan ja terveysvaikutteisten elintarvikkeiden tutkijan näkökulmasta. Einesala on kasvanut vauhdilla viiden viime vuoden ajan ja kasvaa edelleen. Alan haasteena on, että ruoan tulee olla terveellistä ja maukasta ja oikean hintaista, koska suurin osa eineksistä kulutetaan työviikon aikana. Pohjanmaalla on useita yrityksiä, jotka ovat ottaneet haasteen vastaan ja nähneet tämän tuoteryhmän tarjoamat mahdollisuudet. Me Foodiassa katsomme, että asiakas on tunnettava perin pohjin, kuten myös se, miten tuote sopii hänen tarpeisiinsa. Håkan Westermark Mikael Nygård Jonas Harald Ann-Sofi Strandberg Lisa Bäckman-Perälä kund och hur man med sin produkt passar in i deras köpbehov. Genom reklam och försäljningsargument ger man signaler till kunden, men för att lära känna sin kund bättre måste signalerna också gå i motsatt riktning, från kunden till företaget. Vi anser att man så långt det är möjligt själv bör komma i kontakt med konsumenten via till exempel konsulentverksamhet. Intresset för matkultur och matlagning har vuxit i Finland och den övriga västvärlden. Utbudet av tv-program visar att intresse finns ibland oss. Hur kan vi bättre utnyttja detta intresse? Vi tror att vi bör bjuda på oss själva mera, framhäva våra livsmedels ursprung och särart, utnyttja de traditioner och smaker vi har och presentera dessa i en helhet som passar in i den moderna konsumentens varukorg. Österbottniska livsmedel skall inte konkurrera med anonymt ursprung! Terveellistä ruokaa nopeasti! Ann-Sofi Strandberg, Jonas Harald Asiakkaalle annetaan signaaleja mainosten ja myyntiargumenttien avulla, mutta jotta asiakas opittaisiin tuntemaan paremmin, signaalien on kuljettava myös vastakkaiseen suuntaan, asiakkaalta yritykselle. Katsomme, että yrityksen on saatava kuluttajaan mahdollisimman hyvä yhteys esim. konsulenttitoiminnan avulla. Kiinnostus ruokakulttuuria ja ruoanlaittoa kohtaan on kasvanut Suomessa ja muissa länsimaissa. TV-ohjelmien tarjonta osoittaa, että kiinnostusta riittää. Miten voisimme hyödyntää tätä kiinnostusta entistä paremmin? Uskomme, että meidän on annettava itsestämme enemmän ulospäin, korostettava elintarvikkeidemme alkuperää ja erikoislaatua, käytettävä hyväksi perinteitämme ja makujamme ja esiteltävä ne kokonaisuutena, joka sopii modernin kuluttajan ruokakoriin. Pohjanmaalaisten elintarvikkeiden ei pidä kilpailla anonyymin alkuperän kanssa! Ann-Sofi Strandberg, Jonas Harald 2006 Ansvarig utgivare: Foodia Produktion: Kustmedia Ab Oy; Josefin Wikström, Lisbeth Bäck Ombrytning: Kustmedia Ab Oy; Heidi Hjerpe Grafisk profil: Reklambyrå Prime Pärmbild: K-O Nyåker/Reklambyrå Prime Upplaga: 500 exemplar Tryck: Keab-Paper, Vasa 2006 Julkaisija: Foodia Tuotanto: Kustmedia Ab Oy; Josefin Wikström, Lisbeth Bäck Taitto: Kustmedia Ab Oy; Heidi Hjerpe Graafinen ilme: Mainostoimisto Prime Kansikuva: K-O Nyåker/Mainostoimisto Prime Painos: 500 kpl Paino: Keab-Paper, Vaasa 2006

Livsmedel med hälsoassociationer Trender som rör mat och livsmedel kommer och går. Det gäller för livsmedels företagare att fundera på vad konsumenten kan vara ute efter när denne frågar efter hälsosamma produkter. Hälsosam mat är nämligen inte detsamma för alla. Bo Ekstrand är biokemist och arbetar vid SIK i Göteborg, vars finländska motsvarighet närmast är VTT. Han har forskat på många livsmedelsområden. Nu ligger fokuseringen bland annat på hälsofrämjande livsmedel. Alla människor har inte samma uppfattning om vad som är hälsosam mat. De kan vara ute efter olika saker och därför har Ekstrand specificerat tre grupper utgående från konsumenternas behov. Innehåll eller effekt Den första gruppen konsumenter är pålästa och köper medvetet produkter med till exempel mindre fett, mindre socker eller högre fiberhalt. De här konsumenterna tror på produkten i sig. Till den andra gruppen hör konsumenter som tror främst på en enskild komponent, till exempel växter såsom aloe vera, rosenrot med mera. Livsmedel med någon av dessa naturliga tillsatser kan locka denna grupp. Ekstrand nämner bröd med ginseng och filmjölk med aloe vera som exempel. Detta fenomen kan beskrivas som hälsokost som spridit sig till vanliga livsmedel. De två första grupperna skiljer sig från den tredje såtillvida att man inom dessa eftersträvar långsiktiga effekter. Konsumenterna i den tredje gruppen vill få en effekt med detsamma. De läser på produkten vilken effekt som utlovas, men de är inte lika intresserade av innehållsförteckningen. Det här kan handla om energidrycker eller livsmedel som ska hjälpa en att slappna av. Hit hör människor med högt tempo. Jag skulle tro att de här konsumenterna är yngre, men det är kanske en fördom. Här har man inte ett hälsoproblem i tankarna utan man är ute efter stimulans, säger Ekstrand om den tredje gruppen som ännu inte är lika klart identifierad som de två tidigare. Probiotika, livsmedel med bakteriestammar tillsatta såsom till exempel gefilus, är en grupp för sig. Varorna har funnits ganska länge redan. Användarna kan vara både de som vill ha en långsiktig effekt och de som köper produkten utan att vara pålästa på effekterna. Arbete bakom succé Ett av få livsmedel med hälsoassociationer som blivit en succé är matfettet Benecol. Det är ett klassiskt funktionellt livsmedel som innehåller en naturlig komponent, dock anpassad för att fungera i livsmedel. Bakom Benecol finns ett långt forskningsarbete och nyskapande. Det är inte så många som lyckas. Det krävs mycket av företagen för att skapa och marknadsföra en produkt, säger Ekstrand. När man valt riktning gäller det att göra produkterna både goda och hållbara. Smaken är viktig för att varan ska hållas kvar på marknaden. Det gäller alla varor. Den sensoriska upplevelsen måste vara positiv. Medicin har visserligen goda effekter, men man tar den bara en kort tid, eller om man är tvungen. Marknadsföring och märkning Problemen med dessa nya livsmedel är marknadsföring, märkning och säkerhet. Den europeiska myndigheten för säkra livsmedel, EFSA, arbetar med riskbedömningar. När det gäller marknadsföring spelar man mycket på associationer. För att påstå något krävs klinisk dokumentation. Ekstrand tror att det kommer att ta länge innan det finns en enhetlig märkning och riskbedömning av dessa varor. Ändå tror han inte att det finns några stora risker med de nya livsmedlen. Riskerna ökar om mängden av något ämne blir onaturligt stor. Tillsat ser i oväntade produkter kräver en bra märkning. Det finns riskmoment med allt vi äter så det här är inget dramatiskt. Jag skulle också tro att ett starkt säljargument är naturligheten. Vad är SIK Institutet för Livsmedel och Bioteknik? Förkortningen SIK står för Svenska Institutet för Konserveringsforskning. Institutet grundades 1946. År 1996 sammanslogs SIK med Stiftelsen Bioteknisk forskning. Namnet blev då SIK Institutet för Livsmedel och Bioteknik. SIK bedriver forskning inom livsmedel och bioteknik, erbjuder konsulttjänster i frågor som rör produkt- och processutveckling, kvalitet, produktsäkerhet, produktionseffektivitet och miljö samt erbjuder utbildningstjänster. Syftet är att stärka livsmedels- och bioteknikföretagens konkurrenskraft. SIK har cirka 100 anställda i Göteborg, Linköping, Lund, Uppsala och Umeå. Källa: www.sik.se Terveellisyyteen yhdistettävät elintarvikkeet Ihmisten käsitys terveellisestä ruoasta vaihtelee. Ruotsalainen tutkija Bo Ekstrand (SIK) onkin määritellyt kolme kuluttajaryhmää heidän tarpeidensa mukaan. Ensimmäisen ryhmän kuluttajat ovat lukeneita ja ostavat tietoisesti tuotteita, joissa on esimerkiksi vähemmän rasvaa tai sokeria tai korkeampi kuitupitoisuus. Nämä kuluttajat uskovat tuotteeseen itsessään. Toiseen ryhmään luetaan kuluttajat, jotka uskovat lähinnä yksittäiseen ainesosaan, esimerkiksi kasveihin, kuten aloe veraan, ruusujuureen. Tätä ryhmää saattavat houkutella elintarvikkeet, jotka sisältävät jotakin luonnollista lisäainetta. Tässä ilmiössä tavallisiin elintarvikkeisiin on levinnyt luontaistuotteita. Kolmannen ryhmän kuluttajat haluavat vaikutuksia heti. He lukevat tuotteesta sen luvatuista vaikutuksista, mutta eivät ole yhtä kiinnostuneita sisällysluettelosta. Kyse voi olla energiajuomista tai elintarvikkeista, jotka auttavat rentoutumaan. 3 En del pålästa konsumenter tror på varan i sig eller på en särkskild ingrediens......medan andra konsumenter främst är ute efter en effekt.

4 Ny livsmedelslag i mars Finland får en helt ny livsmedelslag från och med 1.3.2006. Den nya livsmedelslagen upphäver den nuvarande livsmedelslagen och lagen om livsmedelshygien i fråga om animaliska livsmedel samt det kapitel i hälsoskyddslagen som gäller livsmedelshygien. Lagen omfattar alla stadier i livsmedelskedjan från primärproduktion till överlåtelse till konsumenten. De skyldigheter som riktar sig till livsmedelssektorns företagare förblir i huvudsak oförändrade. För anläggningar som har godkänts med stöd av den gällande hygienlagen (till exempel förädling av kött och fisk) måste man på nytt ansöka om godkännande före 1.3.2009. I samband med att lagen godkändes förutsatte riksdagen att det förnyade godkännandet av anläggningarna ska kunna utföras så flexibelt som möjligt. Effektivare tillsyn Den nya lagen skall effektivera livsmedelstillsynen. Avgifterna för livsmedelstillsynen förenhetligas och utvidgas, men kommunerna fattar beslut om avgiftsnivåerna. En särskilt välskött egenkontroll kan beaktas som en faktor som sänker tillsynsavgifterna, och den nya livsmedelslagen betonar därför att alla aktörer inom livsmedelssektorn ska idka egenkontroll. För verkställigheten av den nya lagen svarar i huvudsak samma myndigheter som ansvarat för de tidigare livsmedelslagarna. Tillsynen leds fortfarande av jord- och skogsbruksministeriet, handels- och industriministeriet samt social- och hälsovårdsministeriet. Livsmedelsverket fungerar som centralt ämbetsverk medan kommunerna ansvarar för den lokala tillsynen. Livsmedelsverket byter namn till Evira Livsmedelsverket byter namn och heter från och med 1.5.2006 Livsmedelssäkerhetsverket Evira (Elintarviketurvallisuusvirasto). I det nya Evira förenas det nuvarande Livsmedelsverket, Forskningsanstalten för veterinärmedicin och livsmedel EELA, Kontrollcentralen för växtproduktion KTTK och JSM:s avdelning för livsmedel och hälsa. Det nya verket sysselsätter cirka 700 personer, varav cirka 450 i huvudstadsregionen. Källa: JSM Konsumentens val styrs av mer än enbart attityder Vad konsumenter säger om sina inköpsval och hur de faktiskt väljer är inte samma sak. Besluten fattas i en komplex värld där både det lokala, det globala, det etiska och naturligtvis också priset påverkar. De viktigaste sakerna när det gäller finländarnas inställning till livsmedel är om de är inhemska och om de är hälsosamma. Vikten av varornas ursprung förändras i och med globaliseringen, medan hälsoaspekten nämns i alla undersökningar. En tredje sak är också skillnaden mellan vardag och veckoslut. På vardagar vill konsumenterna ha mat som går snabbt att laga och då kommer så kallad färdigmat in i bilden. Samtidigt finns det ett stort intresse för matlagning vilket syns i media. Tidigare antog man att det här inte gäller samma personer, men en person använder olika strategier i olika situationer. Att man äter färdigmat betyder inte att man inte kan laga mat, säger Johanna Mäkelä, forskningschef vid Konsumentforskningscentralen. En barnfamilj är en typisk användare av färdigmat. Undersökningar har visat att ju äldre man är desto tveksammare är man. Det handlar dock inte bara om ålder utan också om livssituation. Färdigmat är en del av finländarens vardag. Mäkelä väntar dock på att det dåliga samvetet ska försvinna helt och hållet. Jag tycker nog att finländarna kunde vara mer krävande när det gäller livsmedel. När vi tycker att färdigmat är okej att äta så kommer vi också att ställa högre krav på smak och produktutveckling. Att kändiskocken Jyrki Sukula nu är med i HK Ruokatalos team är ett steg jag väntat på. Marknadsför kultur Om de faktiska val som finländarna gör i matbutiken kan Mäkelä i dagens läge inte uttala sig om. Attityderna är enklare, men i den komplexa värld vi lever i är de endast en aspekt. Priset är mycket viktigt i vardagen, men Mäkelä tycker att det tyvärr ofta är det enda som betonas. Etisk konsumtion har dock börjat tas upp i diskussioner om livsmedel. Lokalt utesluter inte globalt. Konsumenten väljer kanske produkter från den egna kommunen med tanke på sysselsättning. Johanna Mäkelä, konsumtionsforskare. Å andra sidan kan konsumenten ha en bred syn och reflektera hur valen påverkar världen omkring. Det är synd att märken för ursprungsland inte används så mycket. Finland kunde dra mer nytta av lokala produkter som förknippas med en kultur. Att de produceras i närheten behöver inte vara det enda säljargumentet, utan också vad de betyder. På finländarens sätt Mäkelä anser att en levande matkultur förändrar sig långsamt och står med ena foten i framtiden och den andra i dåtiden. Typiskt för den finländska matkulturen är att man gjort egna tolkningar. I Finland kan man hitta pizza i kyl- och frysdisken, men i andra länder säljs pizzor inte som färdigmat. Leverlåda har funnits på den finländska marknaden i 50 år, men man hittar den inte i andra länder. Att den varit populär så länge är ett exempel på att livsmedelsindustrin kan bidra till att traditioner inte glöms bort. Baslivsmedel med nya ingredienser Finländarna tar alltså till sig utländska livsmedel på sitt sätt. Så kallade funktionella livsmedel tas emot med blandade åsikter. De mest kända märkena är Benecol, Gefilus och Xylitol. Mjölksyrabakterier finns i livsmedel som tidigare funnits på finländarnas matbord. Man är också van vid att ha något på brödet. Den första generationen av funktionella livsmedel är sådana som lätt hoppar in i den typiska matkorgen i Finland.

Trots alla nya mattrender som med jämna mellanrum dyker upp lyfter näringsterapeuten Susanna Strandback fram tallriksmodellen som ett exempel på hur man äter hälsosamt. Tallriksmodellen samt kostcirkeln och -pyramiden är klassiska modeller som fortfarande stämmer. Helhetssyn ger hälsa Följer man tallriksmodellen ska halva tallriken bestå av grönsaker, en fjärdedel av potatis, ris eller pasta och en fjärdedel av kött, fisk eller ägg. Därtill kan man äta fiberrikt bröd med lättmargarin och dricka fettfri mjölk. Ett halvt kilo frukt och grönt per dag rekommenderas också. Att äta hälsosamt är kortfattat att äta balanserat, måttligt, varierat och att man njuter av maten, säger Susanna Strandback, näringsterapeut vid Folkhälsan i Österbotten. Under en dag ska man helst äta tre huvudmål och två små mellanmål. Ett av problemen idag är att människor inte avsätter tid till maten. Det kan ta sig form av att man hoppar över morgonmål och i ställer äter mycket på kvällen. Ett annat problem är att mellanmålen blir för många eller för stora. Ett mellanmål behöver inte vara mer än Vad som är hälsosamt är mycket mediestyrt, men Susanna Strandback rekommenderar den klassiska tallriksmodellen. en frukt eller en kopp kaffe med en knäckebrödsskiva eller ett kex till. Svårt välja av stort utbud Mat är tillgängligt nästan överallt. Utbudet av livsmedel har också ökat. Enligt Strandback försvårar det konsumentens val. Med ett stort utbud vill man köpa allt och då äter man för mycket. Utvecklingen av livsmedel går snabbt. Nya, nyttiga varor avbyter snabbt varandra. Då gäller det att vara duktig som konsument för att göra bra val. Det är viktigt att det finns tydliga påskrifter på livsmedlen, tycker Strandback. En del större bagerier skriver ibland ut fiberhalten för sina bröd. Salthalt kunde också marknadsföras bättre och andelen tillsatt socker. Sånt här tror jag att konsumenterna vill läsa. Se på fiberhalten I stället för GI-index, som är på tapeten nu, rekommenderar Strandback att man ser på fiberhalten. Ett bröd ska helst innehålla sex procent fiber eller mer. GI-index har använts för diabetiker sedan 1980-talet och är ett mått på hur snabbt ett livsmedel höjer blodsockret och ska användas enbart på livsmedel med mycket kolhydrater. Det vore bättre att se på den glykemiska belastningen, som anger hur stor en portion av något är och hur mycket man äter. Då får man en mer korrekt bild, men det är enklare att gå med en indexlista och ännu enklare att se på fiberhalten. Tidigare var fett ansett som en hälsobov. I dag är det kolhydrater och socker som ska undvikas. Strandback säger att det är både och som gör oss feta. Vi äter en mindre mängd fett i dag i och med fettfattiga livsmedel, men kvaliteten på fettet är dålig. Vi äter mycket mättade fetter i stället för de goda fetter som finns i fisk och i inhemska margariner. Det finns många skräckhistorier och det hela är mycket mediestyrt. Man måste alltid riskvärdera vad man äter. Man måste bestämma själv och använda sig av sitt sunda förnuft. Det är helheten som är viktig, inte livsmedlen i sig. Kuluttajien valintoja eivät ohjaa vain asenteet Tärkeintä suomalaisten suhtautumisessa elintarvikkeisiin on se, ovatko elintarvikkeet kotimaisia ja terveellisiä. Eroja on myös siinä, mitä suomalaiset syövät arkisin ja mitä viikonloppuisin. Einekset ovat suosittuja arkisin elämänvaiheesta riippuen, mutta einesten syöminen ei välttämättä merkitse, ettei ruokaa osattaisi laittaa. Einekset eivät kuitenkaan ole vielä saaneet täyttä hyväksyntää. Asenteita on helpompi selvittää kuin suomalaisten todellisia valintoja ruokakaupassa. Hinta on ratkaiseva tekijä, mutta etiikka mainitaan yhä useamamin elintarvikkeista keskusteltaessa. Vahvalle ruokakulttuurille on ominaista, että siihen hyväksytään uutta ja että siinä säilytetään vanhaa. Suomalaiselle ruokakulttuurille on tyypillistä, että teemme omia tulkintoja, hyvänä esimerkkinä pizza. Maksalaatikko on ollut Suomen markkinoilla 50 vuotta, mikä on esimerkki siitä, että elintarviketeollisuus voi auttaa perinteiden säilyttämisessä. Toiminnalliset elintarvikkeet on otettu vastaan vaihtelevin mielin. Toiminnallisten elintarvikkeiden ensimmäisen sukupolven tuotteet sujahtavat helposti tyypilliseen suomalaiseen ruokakoriin. Terveellinen kokonaisnäkemys On terveellistä syödä lautasmallin mukaisesti siten, että puolet lautasesta peittyy vihanneksiin, neljäsosa perunaan, riisiin tai pastaan ja neljäsosa lihaan, kalaan tai kananmunaan. Lisäksi voi syödä kuitupitoista leipää ja kevytmargariinia ja juoda rasvatonta maitoa. Lisäksi suositellaan puoli kiloa hedelmiä ja vihanneksia päivässä. Päivän aikana on mieluiten syötävä kolme pääateriaa ja kaksi pientä välipalaa. Välipalan ei tarvitse olla suuri. Tuoteseloste on tärkeä, kun elintarvikevalikoima on suuri. Nykyistä useampi valmistaja saisi mielellään mainita tuotteissaan esimerkiksi kuitu- ja sokeripitoisuuden sekä lisätyn sokerin määrän. Tiedotusvälineet ohjaavat suurelta osin käsitystä siitä, mitä pidetään terveellisenä. Rasvaa pidettiin aikaisemmin terveysriskinä ja syömme siksi nykyisin vähemmän rasvaa, joskaan emme aina sitä terveellisintä rasvaa. 5

6 Analys av livsmedelsföretagens verksamhetsförutsättningar i Österbotten Under år 2005 gjordes en swot-analys över livsmedelsbranschens nuläge i Österbotten. I detta arbete analyserades de faktorer som påverkar Österbottens livsmedelsbransch, det vill säga styrkor, svagheter, hot och möjligheter som berör branschen. Analysen gjordes som ett led i utvecklingen av den Österbottniska landsbygdsplanen för regionen åren 2007-2013. Swot-analyserna har utförts av Foodia genom diskussioner med företag inom de olika produktionsgrenarna. Analyserna har därefter kompletterats och godkänts av temagruppen för livsmedelsbranschen i Österbotten, i vilken representanter för livsmedelssektorn samt myndigheter och aktörer knutna till livsmedelsbranschen i regionen sitter. Analyserna har inbegripit kött, mejeri, bageri, fisk, färdigmat, grönsaker/potatis/rotsaker, bär, drycker, halvfabrikat för livsmedelsindustrin, växtoljor, dressingar, kvarnprodukter, sötsaker och hälsokost. Av swot-analyserna kan man utläsa att det finns vissa gemensamma faktorer för alla produktionsgrenar, men även branschspecifika problemområden och utvecklingsbehov. Till de österbottniska styrkorna räknas tillgången på kvalitativa råvaror och det nära samarbetet mellan livsmedelsförädlare och råvaruproducenter inom till exempel kött, mejeri, fisk och potatis. Man kan säga att livsmedelstillverkningen har stor betydelse för jordbrukets fortlevnad i regionen. Den österbottniska företagarandan och företagsetiken kan räknas som en styrka. Bland svagheterna nämns en alltför liten lokal marknad. Man anser också att vi kunde förbättra vår kunskap om dagens konsumentbeteende. Enligt swot-analyserna finns framtidstro och många möjligheter. Identifiering av och specialisering på nya konsumentsegment, till exempel livsstilsprodukter. Ökad medvetenhet bland konsumenterna om kostens betydelse för hälsan kan ge draghjälp för en del av regionens produkter. En kostnadseffektivering genom samarbete via till exempel logistik och distribution ses också som en möjlighet. Till hotbilderna nämns den ökade konkurrensen inom till exempel prisoch hyllutrymme i handeln, det vill säga partihandelns agerande gällande val av produktsortiment. De fullständiga swot-analyserna hittas på Foodias hemsida: www.foodia.info Övergång med hjälp av ELMA En stödprogramsperiod inom EU tog slut i februari i år. Nästa period pågår från 2007 till 2013. Däremellan kommer ELMA, uppbyggt på EU-programmet Alma, men med inhemsk finansiering. ELMA står för utvecklingsprogrammet för landsbygden i södra och västra Finland. För hela det området är 19 miljoner euro reserverade från Makera, en nationell fond för utveckling av landsbygden. Österbottens TE-central har hand om programmet inom Österbotten, Karleby-regionen och Kyrolandet. Det här området får cirka 2 miljoner euro. ELMA är uppbyggt på samma sätt som EU-programmet Alma som inleddes år 2000 och avslutades i februari 2006. Man kan ansöka om investerings-, utvecklings-, startbidrag samt bidrag för företagarens lön eller för anskaffning av fastighet. Regelverket är också i stort sett det samma. Under Alma-programmet har investeringsstödet varit mest efterfrågat enligt Kaarlo Lepistö, överinspektör vid Österbottens TE-centrals landsbygdsavdelning. Primärkunderna när det gällt Alma har varit jordbrukare med en sidosysselsättning. Kedjeföretag, det vill säga företag som på något sätt samarbetar med landsbygdsföretag, kan också få ELMA-stöd, men lägre. Noggranna beslut Sedan november 2005 har det gått att ansöka om ELMA-stöd. Ansökningarna kommer in i en jämn ström, men behandlingen inleds först efter att TE-centralerna fått pengar från jord- och skogsbruksministeriet. Vi börjar kanske behandla ansökningarna i februari eller mars. Pengarna måste användas av TE-centralen inom år 2006, men det ska inte bli något problem med att få ut dem när vi har så knappa medel. Vi måste därför vara noggranna i våra beslut, säger Lepistö och tillägger att 650 000 euro redan är vikta för större nätverksprojekt, däribland Foodia. ELMA fungerar som en övergång till nästa programperiod inom EU, en period vars innehåll ännu är ganska öppet. Det blir inga stora förändringar från Alma-programmet, men ett problem är Kaarlo Lepistö på TE-centralen s Kaarlo Lepistö TE-kes minskningen av EU-budgeten. Landsbygdsstödet går till gårdsbruks-, miljö- och landsbygdsutveckling. Minskningen i budgeten är 30 procent, men vi vet inte vilken del vi ska dra ner på. Lepistö gissar att stöden blir 10-20 procent lägre, men säger att man under den tidigare perioden har haft möjlighet att stöda så gott som alla goda projekt. I framtiden måste man kanske främst satsa på företag eftersom de skapar sysselsättning. Stora projekt får vänta ELMA är ett så litet program att vi ändå har mer pengar att röra oss med 2007 även om det sker en minskning. Med fyra till fem miljoner euro per år klarar vi oss bra. Men ännu är det inte 2007 utan 2006, året med ELMA. En effekt av övergångsåret är enligt Lepistö att det finns mindre möjligheter att stöda stora projekt och investeringar på över 100 000 euro. Stora byggnadsprojekt blir problematiska när pengarna ska delas mellan så många. I mitten av januari hade mer än 20 ansökningar redan kommit in. Lepistö tror att många var förberedda, fattade beslut och ansökte om Alma-pengar under 2005 för att inte påverkas av ELMA. Hur kommer då år 2006 och ELMA att märkas? Det går snabbt. Vi har hållit låg profil och inte marknadsfört programmet i någon större grad eftersom det är ett så litet program, säger Lepistö.

äger att ELMA inte kommer att lämna så tydliga spår efter sig. uksesta sanoo, ettei ELMA tule jättämään kovin selvää jälkeä. ELMAsiirtymäkausi Teksti ja kuva: Josefin Wikström EU:n tukiohjelmakausi päättyi kuluvan vuoden helmikuussa. Seuraava kausi alkaa 2007 ja päättyy 2013. Väliin jäävällä siirtymäkaudella sovelletaan ELMAa, joka perustuu EU:n ALMA-ohjelmaan, mutta toteutetaan kotimaisella rahoituksella. ELMA tarkoittaa Etelä- ja Länsi-Suomen maaseudun kehittämisohjelmaa. Kansallisesta maatilatalouden kehittämisrahastosta, Makerasta, on varattu koko aluetta varten 19 miljoonaa euroa. Pohjanmaan TE-keskus vastaa ohjelmasta Pohjanmaalla, Kokkolan seudulla ja Kyrönmaalla. Tämä alue saa noin 2 miljoonaa euroa. ELMA vastaa rakenteeltaan EU:n Almaohjelmaa, joka käynnistyi vuonna 2000 ja päättyi helmikuussa 2006. Ohjelman puitteissa voi hakea investointi-, kehittämis- ja starttiavustusta sekä avustusta yrittäjän palkkaan tai kiinteistön hankintaan. Säännöt ovat myös suurin piirtein entisellään. Pohjanmaan TE-keskuksen maaseutuosaston ylitarkastaja Kaarlo Lepistön mukaan Alma-ohjelmakaudella kysytyintä on ollut investointituki. Alman perusasiakkaita ovat olleet sivuelinkeinoa harjoittavat maanviljelijät. ELMAtukea, joskin alhaisempaa, voivat saada myös ketjuyritykset, ts. yritykset, jotka toimivat jollakin tavalla yhteistyössä maaseutuyritysten kanssa. Harkittuja päätöksiä ELMA-tukea on voinut hakea marraskuusta 2005 lähtien. Hakemuksia jätetään tasaisena virtana, mutta niiden käsittely aloitetaan vasta, kun TE-keskukset ovat saaneet rahaa maa- ja metsätalousministeriöltä. Hakemusten käsittely alkaa ehkä helmitai maaliskuussa. TE-keskuksen on käytettävät rahat vuoden 2006 kuluessa, mikä ei tule olemaan mikään ongelma määrärahan ollessa niin niukka. Meidän onkin oltava huolellisia päätöksiä tehdessämme, sanoo Lepistö ja lisää että suurille verkostohankkeille, muun muuassa Foodialle, on jo varattu 650 000 euroa. ELMA toimii siirtymäkautena seuraavalle EU-ohjelmakaudelle, jonka sisältö on vielä melko avoin. Muutokset eivät tule olemaan suuria Alma-ohjelmaan verrattuna, mutta EU:n talousarvion supistaminen muodostaa ongelman. Maaseututuet menevät tilatalouden, ympäristön ja maaseudun kehittämiseen. Talousarviota on supistettu 30 prosenttia, mutta emme tiedä, mistä vähentäisimme. Lepistö arvelee tukien muodostuvan 10-20 prosenttia entistä alhaisemmiksi, mutta sanoo, että edellisellä kaudella on ollut mahdollisuus tukea lähes kaikkia hyviä hankkeita. Tulevaisuudessa on ehkä panostettava lähinnä yrityksiin, koska ne luovat työllisyyttä. Suuret hankkeet saavat odottaa ELMA on niin pieni ohjelma, että meillä on kuitenkin enemmän rahaa käytettävissämme vuonna 2007, vaikka vähennystä tuleekin. Selviämme hyvin neljällä, viidellä miljoonalla eurolla vuodessa. Mutta vielä ei ole vuosi 2007, vaan ELMA-vuosi 2006. Siirtymävuodella on Lepistön mukaan kuitenkin se vaikutus, että mahdollisuudet tukea suuria projekteja ja yli 100 000 euron investointeja ovat pienemmät. Suuret rakennushankkeet ovat ongelmallisia, kun rahat on jaettava niin monen kesken. Tammikuun puoliväliin mennessä oli jätetty jo yli 20 hakemusta. Lepistö uskoo, että monet valmistautuivat tulevaan tehden päätöksiä ja anoen Alma-rahaa vuonna 2005 säästyäkseen ELMAn vaikutuksilta. Miten vuosi 2006 ja ELMA tulee näkymään? Aika kuluu nopeasti. Olemme pitäneet matalaa profiilia, emmekä ole markkinoineet ohjelmaa suuremmin, koske kyseessä on niin pieni ohjelma, sanoo Lepistö. Analyysi elintarvikeyritysten toimintaedellytyksistä Pohjanmaalla Vuonna 2005 toteutettiin swot-analyysi elintarvikealan nykytilasta Pohjanmaalla. Tässä työssä analysoitiin tekijöitä, jotka vaikuttavat Pohjanmaan elintarvikealaan, toisin sanoen alaa koskevia vahvuuksia, heikkouksia, uhkia ja mahdollisuuksia. Analyysit koskivat liha, meijeri, leipomo, kala, valmisruoka, vihannekset/peruna/juurekset, marjat, juomat, elintarviketeollisuuden puolivalmisteet, kasviöljyt, salaatinkastikkeet, myllytuotteet, makeiset ja luontaistuotteet. Pohjanmaan vahvuuksiin kuuluvat laadukkaat raaka-aineet ja elintarvikejalostajien ja raaka-ainetuottajien läheinen yhteistyö. Etuna ja vahvuutena voidaan pitää myös pohjanmaalaista yrittäjähenkiä ja yritysetiikkaa. Heikkoutena mainitaan liian pienet paikalliset markkinat. Lisäksi voisimme parantaa tietämystämme nykyisestä kuluttajakäyttäytymisestä. Täydelliset swot-analyysit löytyy Foodian kotisivulta: www.foodia.info Uusi elintarvikelaki maaliskuussa Suomi saa täysin uuden elintarvikelain 1.3.2006 lukien. Uusi elintarvikelaki kumoaa nykyisen elintarvikelain, eläimistä saatavien elintarvikkeiden elintarvikehygieniasta annetun lain sekä terveydensuojelulain elintarvikehygieniaa koskevan luvun. Laki kattaa elintarvikeketjujen kaikki vaiheet alkutuotannosta kuluttajalle luovuttamiseen. Elintarvikesektorin yrittäjiä koskevat velvollisuudet pysyvät suurin piirtein ennallaan. Laitoksille, jotka on hyväksytty voimassa olevan hygienialain mukaisesti, on haettava uusi hyväksyntä ennen 1.3.2009. Uuden lain on tarkoitus tehostaa elintarvikevalvontaa. Elintarvikevalvontamaksuja yhtenäistetään ja laajennetaan, mutta kunnat päättävät maksutasoista. Elintarvikeviraston uusi nimi on 1.5.2006 alkaen Elintarviketurvallisuusvirasto Evira. Uudessa Evirassa yhdistyvät nykyinen Elintarvikevirasto, Eläinlääkintä- ja elintarviketutkimuslaitos EELA, Kasvintuotannon tarkastuskeskus KTTK sekä maa- ja metsätalousministeriön elintarvike- ja terveysosasto. 7

MÄSSKALENDER MESSUKALENTERI 2006 Intergastra 18-23.2.2006 Stuttgart Internorga 3-8.3.2006 Hamburg SIA (lantbruksmässa) 25.2-5.3.2006 Paris Gastro 2006 15-17.03.2006 Helsingfors Anuga Food Tec 4-7.4.2006 Köln Gastro Nord 24-27.4.2006 Stockholm Österbottens Stormässa 22-23.4.2006 Korsholm Tomatkarnevalen 7-8.7.2006 Närpes Stora Nolia 5-13.8.2006 Piteå Ruoka messut 1-3.9.2006 Kauhajoki Nolia Gastro 19-20.9.2006 Piteå Intercool 24-27.9.2006 Dusseldorf Turun Ruokamessut 2006 29.9-1.10.2006 Åbo Sial 22-26.10.2006 Paris Scanpack 2006 24-28.10.2006 Göteborg KONTAKTUPPGIFTER YHTEYSTIEDOT Ann-Sofi Strandberg Projektledare Projektipäällikkö 06 326 7584, 050 308 1378 ann-sofi.strandberg@vaasa.fi Mikael Nygård Företagsrådgivare/Vasa Yritysneuvoja/Vaasa 06 326 7583, 050 308 1379 mikael.nygard@vaasa.fi Jonas Harald Företagsrådgivare/Norra Österbotten Yritysneuvoja/Pohjanmaan maakunnan pohjoisosa 06 723 5200, 050 548 3400 jonas.harald@vaasa.fi Håkan Westermark Koordinator/Sydösterbotten Koordinaattori/Pohjanmaan maakunnan eteläosa 06 224 3620, 0400 568 531 hakan@dynamohouse.fi Lisa Bäckman-Perälä Kursplanerare Kurssisuunnittelija 06 224 3620, 050 363 1967 lisa@dynamohouse.fi Ni hittar oss även på www.foodia.info Löydät meidät myös osoitteesta www.foodia.info Ruoka 2006 26-29.10.2006 Det goda köket 10-12.11.2006 Stockholm Köpmannamässan 18-19.11.2006 Jakobstad