Aktionsforskning och Interaktiv forskning
Aktionsforskningens ursprung Aktionsforskningen lanserades av psykologen Kurt Lewin under 1940-talet, med huvudsyftet att hjälpa praktikern Handling/forskning, praktik/teori Influerad av pragmatismen - giltig kunskap utvecklas genom handling 2
Bidrag till aktionsforskningens utveckling Charles Sanders Pierce (1839-1914) John Dewey (1859-1952) Donald Schön (1930-1997) 3
Idé - planering - handling (Lewin, 1947 ) 4
Aktionsforskning är inte en metod utan en forskningsansats som kräver olika metoder beroende på forskningsprojektets natur 5
Några olika typer av aktionsforskning Participatory research Collaborative Inquiry Co-operativ Inquiry Utvecklingsinriktad forskning 6
Kriterier för aktionsforskning 1. Kombination av vetenskaplig forskning och praktisk problemlösning 2. Kontextbunden, dvs. fokus ligger på innehållet i problemet som det upplevs av deltagarna i en specifik kontext och på lösning av problemet 3. Förändringsorienterad och kräver därför en systematisk datainsamling över en längre tid för att göra det möjlig att genomföra och spåra konsekvenserna av en förändringsinsats 4. Omöjlig att genomföra utan deltagande av de medarbetare som äger det reella problemet i den aktuella kontexten 5. Fortlöpande interaktion och feedback från forskaren 6. Praktisk problematik kopplad till relevant teoribildning, kunskapsutvecklingen och spridning (Elden & Chisholm, 1993) 7
Kritik mot aktionsforskningen Aktionsforskning anses i vissa läger ge forskaren tolkningsföreträde framför praktikens deltagare i fråga om problemformulering och förståelse för förändringsprocessen inte tillåta praktikerna att vara aktiva medproducenter i forskningsprocessen sällan innebära ett partnerskap mellan jämlikar begränsa praktikernas betydelse när det gäller att bidra till den vetenskapliga kunskapsutvecklingen 8
Interaktiv forskning poängterar Mer jämlikt förhållande mellan forskare och praktiker Gemensamt lärande mellan forskare och praktiker 9
Tre olika forskningspositioner Traditionell forskning (forska på): praktikens intressen underordnas forskningens t ex en arbetsplats blir i första hand ett ställe för insamling av data - ett studieobjekt Aktionsforskning (forska för): forskningens intressen underordnas praktikens kunskapsintressen forskningens får ofta en serviceroll och riskerar att begränsas till ett utvecklingsarbete Interaktiv forskning (forska med): kunskapsutveckling i samverkan mellan forskare och praktiskt verksamma inom ramen för ett system med ömsesidigt lärande (Svensson, et al., 2002; Ellström, 2007) 10
Interaktiv forskning är också en forskningsansats snarare än en metodik den har inte en metod utan flera och den har ett trefaldigt syfte 11
Interaktionsforskningens trefaldiga syfte Vetenskaplig uppgift: bidra till långsiktig kritisk vetenskaplig kunskaps- och teoriutveckling Praktisk uppgift: bidra till utvecklings- och förändringsprocesser i organisationer Utbildande uppgift: bidra till den gemensamma kompetensutvecklingen hos forskare och praktiker (Ellström, 2007) 12
En modell för interaktiv forskning Teorier och begrepp Problem och frågeställningar Datainsamling och analys Forskningssystemet Praktiksystemet Konceptualisering och tolkning Problem och frågeställningar Handling i organisationen Lokala teorier och begrepp (Ellström et. al., 1999) 13
Kriterier för interaktiv forskning 1. Samarbete och lärande/kunskapsutveckling mellan forskare och praktikens deltagare från definition av problemet till analys, tillämpning och spridning 2. Praktisk problemlösning kopplad till vetenskaplig teoribildning och kunskapsutveckling 3. Arbetsfördelning/kontrakt 4. Forskarens roll stödjande, inte styrande 5. En vid metodarsenal som kan utvecklas tillsammans med praktikens deltagare 6. Utvecklings- och förändringsorienterad 7. Förutsätter bred delaktighet i den berörda organisationen 8. Kräver mycket tid och engagemang och långsiktighet 14
Interaktiv forskning - exemplet Posten Bakgrund Bästa Metod ett nytt arbetskoncept för brevbäring införs år 2000 Planerad produktivitetsökning uppnås ej Risk för ökade arbetsskador hos brevbärare 15
Samarbetspartners Linköpings universitet, Avd för industriell arbetsvetenskap Posten Sverige AB, Servicenätet Den fackliga organisationen 16
Problematik med forskningspotential Två övergipande problemställningar: Varför uppnås ej planerad produktivitetsökning? Hur ser riskbilden ut för ökade arbetsskador hos brevbärare? 17
Faser i den interaktiva forskningsprocessen Forskarinsatser under projektets olika faser 18
Fas I: Diagnos Inledande utredning av forskare 15 postutdelningskontor: Arbetsplatsbesök Deltagande observation Fysiska mätningar av arbetsbelastning på 24 brevbärare Intervjuer av 60 personer Enkät besvarade av 452 brevbärare (89 % svarsfrekvens) 19
Fas II: Intervention utveckling Nära samarbete mellan forskare och praktiker Sju utvecklingsprojekt Andra linjens chefer som projektledare Fackliga representanter Brevbärare Expertmedverkan och stöd från forskargruppen utifrån varje delprojekts behov (inte styra utan stödja) Täta projektmöten Styrgruppsmöten med högre ledning Lärandesaminarier för undervisning och utbyte av erfarenheter 20
Fas III: Intervention implementering Nära samarbete mellan forskare och praktiker Implementering på pilotkontor med medverkande forskare Utvärdering av forskare Sex delenkäter x 35 brevbärare Intervjuer med brevbärare, ledningspersonal och projektledare 21
Fas IV: Utvärdering Avslutande utvärdering av forskare 30 postutdelningskontor 423 enkäter (75 % svarsfrekvens) Gruppintervjuer med 82 brevbärare, 45 intervjuer med kontorschefer, arbetsledare och fackliga ombud/skyddsombud 22
Andra viktiga aspekter i Posten-projektet Tillit och förtroende mellan forskare och ledning, fack samt brevbärare Fortlöpande återföring skriftligt och muntlig rapporter och muntliga återkopplingar mycket viktiga för dialog och kunskapsutveckling samt validering av resultaten Totalt antal medverkande under dessa år inom Posten - över 1100 medverkande på olika nivåer inom postens organisation Individerna tillåts vara aktörer i förändringsarbetet vilket är viktigt för att upptäcka och förstå sammanhang som annars inte blir uppenbara Forskaren behöver kunna växla mellan olika forskarroller under ett utvecklingsinriktat förändringsarbete 23
Forskarroller Expert Undervisning/lärande Konfrontation Katalysator Support (Blake & Mouton, 1984) 24
Viktigt vid interaktiv forskning Förtroende och tillitsfulla relationer mellan forskare och företrädare från företag/organisationer Bred förankring av projektet hos såväl företagsledning som berörda anställda och fack Att tidigt ta fram ett gemensamt forskningsobjekt och en uppgift som både forskare och praktier kan stå för Partsammansatta grupper, projektgrupper, forum för idéutveckling Fortlöpande återföring och lärandetillfällen Avsätta tid för egen reflektion och den vetenskapliga utvecklings- och skrivprocessen! 25
Styrka och relevans i interaktiv forskning Interaktiv forskning kan vara minst lika stark som traditionella forskningsansatser vad gäller att leva upp till krav på forskningsmässig kvalitet, kritisk reflektion och teoriutveckling Interaktiv forskning kan skapa ett stort värde både inom forskarsamhället och i praktiken 26
SIRA - the Swedish Association for Interactive Research 27
Referenser Aagaard Nielsen, K., Svensson, L. (Eds.), (2006) Action and Interactive Research. Maastricht: Shaker Publishing BV. Blake, R., Mouton, J. (1984) Consultation A Handbook for Individual and Organizational Development, 2 nd ed. Massachusetts: Addison-Wesley. Elden M., Chisholm, R.F. (1993) Emerging Varieties of Action Research: Introduction to the Special Issue. Human Relations, 46(2), pp. 121-142. Ellström, P-E., Eklund, J., Kock, H., Lindström, L. Melin, U. (1999) Knowledge Creation Through Collaborative Research: An Emerging Model. Falun. Ellström, P.-E. (2007). Knowledge Creation Through Interactive Research: A Learning Perspective. Paper presented at the HSS-07 Conference, Jönköping University, Jönköping, 8 11 may, 2007. Karltun, A. 2007. Forskarstött förändringsarbete i själva verket Att förbättra arbetssituationen för 15 000 brevbärare. Doktorsavhandling. Avdelningen för industriell arbetsvetenskap, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Linköpings universitet. Karltun, A. (2008) Att följa hela Posten-projektet på nära håll. I: Westlander, G. (red). Forskarroller i interaktivt utvecklingsarbete Om samverkansprocesser för ergonomiska förbättringar. Linköping, LIU-tryck. Lewin, K. (1947) I: Westlander (1999, s 2), Forskarroller i varianter av aktionsforskning, Stockholm, KTH, ISSN 1400-1179. Svensson, L., Brulin, G., Ellström, P-E., Widegren, Ö. (2002) Interaktiv forskning - för utveckling av teori och praktik. Stockholm: Arbetslivsinstitutet. 28