Innovativ utvärdering
|
|
- Julia Nyström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Innovativ utvärdering Paper till HSS 15 i Klamar Mats Holmquist
2 Samordningsförbunden i Sverige har till uppgift att samordna myndigheterna inom välfärden för att medborgare ska få stöd och rehabilitering som ger dem möjlighet att försörja sig själva. Man finansierar insatser som syftar till att samlokalisera, utveckla gemensamma metoder och individanpassa insatser efter vars och ens förutsättningar och behov. Ett centralt syfte är att få samarbetet mellan parterna att fungera bättre och använda samhällets resurser för rehabilitering mer kostnadseffektivt. Samverkan kräver organisering, vilket är skälet till att samordningsförbund bildats. De är juridiskt självständiga myndigheter och har funnits sedan Lagen om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser trädde i kraft den 1 januari Det finns 80 samordningsförbund som omfattar 240 av Sveriges 290 kommuner. Under 2014 finansierades 960 insatser med sammanlagt deltagare där parterna bidrog med 560 miljoner kronor till samverkan. Inom ett samordningsförbund samverkar Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, kommun och landsting/region inom välfärds- och rehabiliteringsområdet. Samordningsförbundet Halland är ett av dem och omfattar fem kommuner i regionen. Verksamheten ska möjliggöra en snabbare återgång till arbete och etablering på arbetsmarknaden genom att finansiera en gränsöverskridande samverkan. Syfte Samordningsförbundet Halland har ett samverkansavtal med Högskolan i Halmstad (HH) som omfattar utvärdering av fem insatser, projekt, i fyra kommuner under tre år samt strategiskt stöd i styrelsen. Syftet är att utvärderingarna ska stödja implementeringen av värdefulla resultat och bidra till hållbara effekter. På HH har vi därför bildat ett utvärderingsteam med fyra forskare och lärare som följeforskar i projekten. Vi organiserar lärande utvärderingsprocesser med i första hand styrgrupperna som är ansvariga för implementeringen. Metodiken i utvärderingsmodellen baseras på teori och erfarenhet inom bland annat lärande utvärdering (Svensson m.fl., 2009), organisatoriskt lärande (Granberg & Ohlsson, 2009), förändringsledning (Jacobsen, 2013), projektarbete (Svensson, Aronsson, Randle & Eklund 2007). Metod Vi organiserar lärloopar i varje projekt. Första loopen börjar med två workshops. En med styrgruppen och en med projektteamet där vi ringar in problemen i de permanenta verksamheterna och lösningsidén i insatsen. Vi fokuserar på samarbetsformer och arbetssätt som kan tänkas implementeras. 2
3 Temporära projekt Lösningsidé Experiment Permanenta verksamheter Problem Behov Lära Utveckla Figur 1: Syfte med följeforskning i projekt Därefter gör vi intervjuer med styrgruppsdeltagarna och teammedlemmarna om samarbetsformerna, arbetssätten och implementeringen. Workshopdokumentationen och intervjuerna sammanställer vi till ett underlag som vi skickar ut till styrgruppen inför ett första gemensamt analysseminarium. Under analysseminariet tar vi upp värdefulla resultat och diskuterar vilka som är realistiska att implementera. Hinder och problem tas upp till analys, möjligheter och lösningar föreslås. Dokumentationen från analysseminariet blir till en första delrapport som lämnas över till styrgruppen för åtgärder. Delrapporten utgör avslutningen på första lärloopen. I utvärderingsprocessen får styrgruppen återkoppling på syfte och mål med projektet, vad som fungerar och vad som är problematiskt. Fokus är på nya samarbetsformer och arbetssätt som kan implementeras i de permanenta verksamheterna hos Socialförvaltningen, Arbetslivsförvaltningen, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och Regionen (vården). I andra lärloopen samlar vi in deltagarnas synpunkter med en enkät som vi har tagit fram i samarbete med projektet. Projektgruppen delar ut den och deltagarna skickar in den till oss med post. Vi sammanställer resultaten och gör korstabeller på intressanta variabler.teamet gör några deltagarintervjuer som de skriver rent och skickar till oss. Utifrån enkäten och intervjuerna med deltagarna sätter vi ihop ett nytt underlag till ett andra analysseminarium med styrgruppen. Här sker en liknande kollektiv kunskapsprocess som vid första analysseminariet. Allt dokumenteras i en andra delrapport som ges till styrgruppen för åtgärder. Rapporten avslutar den andra lärloopen. 3
4 Figur 2: Lärloopar Till hösten planerar vi en tredje loop där vi ska göra fokusintervjuer med mellanchefer och en enkät till handläggarna i myndigheterna. Denna mottagarbild ska sedan analyseras tillsammans med styrgruppen utifrån ett implementeringsperspektiv. Dokumentationen läggs ihop med delrapport ett och två till en avslutande utvärderingsrapport. Förutom dessa loopar organiserar vi två analyskonferenser med alla samordningsförbundsprojekt i regionen. Hit samlar vi representanter från alla styr- och projektgrupper samt ansvariga chefer, ledare och politiker i myndigheterna, för att utbyta erfarenheter, dra gemensamma lärdomar och sprida dessa för att påverka makthavarna. Vi kommer även att göra en egen loop med Samordningsförbundets styrelse kring hur de strategiskt kan leda sin projektverksamhet för att generera mer nytta med sina medel. Analys och diskussion Den erfarenhetsbaserade kunskapssynen lyfts fram av Toulmin (1995) som menar att alla teoretiska krav måste belägga sitt värde genom att visa att de har rötterna i människors handlande och praktiska erfarenheter. Principen om stabilitet och enhetlighet står mot mångfald och ömsesidig anpassning till olika omständigheter. Mångfald och kreativa processer kan främjas genom att återgå till det muntliga, det enskilda, det lokala och det tidsbundna hävdar Toulmin. Följeforskningen och ett interaktivt förhållningssätt kan ses som ett uttryck för denna syn. Här finns även en demokratisk aspekt. Att göra praktikerna delaktiga i forskningsprocessen ger dem påverkansmöjligheter och gör dem till aktiva medproducenter av kunskap. Just samverkan mellan teori och praktik menar Delanty (1997) är avgörande för vetenskapens roll i samhället. Formulerandet av forskningsproblem sker alltid i en viss social kontext där det gäller att förstå aktörerna men även se dem inbäddade i sitt sociala sammanhang. Delanty efterfrågar ett större samspråk mellan vetenskap och samhälle och ser samhällsvetenskapen som ett praktiskt samtal format av definitionen av problem. Interaktiviteten i följeforskningen ger konsekvenser för oss forskare. Vi är både ledare av och ledda av följeforskningen (Burton & Mickan, 1993). Vi skapar en stödjande kontext för att möjliggöra följeforskning om frågor som är viktiga för praktikerna. Vi organiserar och leder 4
5 gemensamma analysseminarier vilka ger konsekvenser som påverkar både projekten och vår följeforskning. En analys av ett bristande målfokus ledde till avhopp i projektgruppen och förändrade vår utvärderingsdesign. Relationen mellan oss forskare och styrgruppen blir mer subjekt subjekt lik. En fördel är då att tyst kunskap kan lyftas upp med hjälp av oss. Vi lyfter även in teori i analyserna som stöd för mer generella slutsatser. Kombinationen av teoretiska och praktiska frågor bidrar bägge till bygget av en lokal teori i just detta projekt och till en teori i handling (Hansson, 2003). Här spelar de lokala kontextuella förutsättningar en aktiv roll. Exempelvis hur de sociala relationerna ser ut i styrgruppen och vilken roll organisationskulturen spelar i olika myndigheter och hur samarbetsklimatet är olika kommuner. Eriksson & Holmer (1991) anger tre sätt att förhålla sig till aktionsforskningsprocessen som bygger på praktikernas behov att ta del av forskarnas kunskap, för att bättre kunna förändra sin egen verklighet. 1. Praktikerna får ta del av den akademiska kunskapen som finns via forskarna (inhämtande av kunskap) 2. Forskarna hjälper till med att utveckla kunskaper hos praktikerna som är mer eller mindre latenta (utvecklande av egen kunskap) 3. Praktiker och forskare medverkar tillsammans i den sociala produktionen av kunskap (gemensam kunskapsproduktion) I vårt fall dominerar det sista. Inom lärlooparna utvecklas gemensam kunskap som sedan utvecklas ytterligare mellan looparna. Forskarens roll När följeforskningen är en del av ett praktiskt projekt och forskaren är interaktiv i utvärderingsprocessen, kan forskarrollen vara svår att definiera. Forskaren kan bli medproducent av sina egna data. Ett sätt att förhålla sig till denna roll är att växla mellan närhet och distans, handling och reflektion (Jonsson, 2001). Att vi alltid är minst två forskare gör att vi både kan leda och dokumentera workshops och seminarier. Vår interaktiva rörelse mellan den akademiska världen och den andra världen kan liknas vid abduktion (Alvesson & Sköldberg, 1992). Forskaren växlar mellan världarna och låter de akademiska teorierna impregneras av praktiken. Sedan rör sig forskaren tillbaka till akademin, tar då med sig de nya praktiska kunskaperna och låter dem impregneras av teorier. Mötet mellan världarna sker genom dialog och interaktion. I början sker oftast en diskussion om och definiering av problemet följt av data insamlingar, tolkningar och analyser. När dessa nya kunskaper återförs till praktiken sker i bästa fall en tillämpning och intervention. Följeforskarens abduktiva rörelse mellan teori och praktik kan beskrivas enligt figur 3 nedan. 5
6 Artiklar, rapporter Akademi Teorier Utvecklad teori Datainsamling Interaktion Probleminventering Tolkning, analyser Interventioner Tillämpad kunskap Praktik Verklighet Utvecklad praktik Figur 3: Abduktiv interaktivitet Beslut, förändring Den abduktiva logiken bygger på kreativitet, att se nya sammanhang, att tolka innebörder, att uppfatta nya relationer, att förklara samband att ge ny innebörd åt det som redan är känt (Svensson, 1992) Denna växelverkan mellan forskning och praktik kan innebära att planera en workshop, genomföra den, observera vad som sker, reflektera över resultatet och därmed identifiera nya problem. Det blir en spiral med återkommande loopar. Jonsson (2001) menar att vid interaktiv kunskapsbildning kommer forskare och praktiker från två olika sammanhang och möts i ett tredje där de för dialog med varandra. Detta tredje system utgör ett socialt rum där relationen mellan teori och praktik hanteras och där kunskap genereras. När du befinner dig i ditt forskningssystem har du rollen av primär aktör. Du är ansvarig för att teoretisk kunskap utvecklas och sprids. I det interaktiva dialogsystemet är du och praktikerna gemensamt ansvariga för att interaktionen fungerar och att innehållet är relevant. Jon Ohlsson (2002) kallar denna forskarroll för kritisk reflektör för att sträva efter att precisera och upprätthålla en distinktion mellan kunskapande och utvecklingsbidragande. Rollen tar sig yttryck i tre aktiviteter som påminner om hur vi arbetar i våra loopar: 1. Forskaren och praktikerna försöker gemensamt upptäcka problem och viktiga frågor 2. Forskaren reflekterar kontinuerligt över iakttagelser och relaterar dessa till en mer abstrakt förståelse 3. Forskaren återkommer till praktikerna med tolkningar för att få till stånd en gemensam reflektion. 6
7 Interaktiv följeforskning blir intressant genom att den kan bidra med ett utvecklingsinriktat och kreativt lärande (Ellström 1992). Problemet med den traditionella utvärderingen är att den för lite sysslar med innovationer och för mycket med kartläggningar. Det gör det svårt att överskrida det befintliga och undersöka de möjligheter som finns för utveckling, både av praktiken och av teorin. Agneta Hansson (2003) visar på tre typer av resultat från aktionsforskning: 1. Resultat som bidrar till produktionen av teorier och till ackumulerad akademisk kunskap (teoretiskt resultat) 2. Utveckling av teoretisk kunskap och praktisk kompetens kopplad till organisationen som en effekt av dialog baserad interaktion mellan forskare och praktiker (praktisk kunskapsutveckling) 3. Konkreta praktiska resultat av utvecklingsprocessen i form av interventioner i den berörda organisationen (praktisk intervention) Fram träder tre olika forskarroller som i text kan beskrivas som åtskilda men som i verkligheten troligen samspelar med varandra beroende på situation och fas i forskningsprocessen. Tabell 1 är ett sätt att särskilja forskarrollerna. Tabell 1: Forskarroller ROLL Traditionell forskare Interaktiv forskare Aktionsforskare Fokus Kunskapsbildning Lärande Förändring Avstånd Distans Växlande Närhet Position Observerar Deltar Driver Bidrag Sakkunskap Processkunskap Metodkunskap Resultat Teoretisk kunskap Praktisk kunskap Praktisk intervention En traditionell forskare samlar in och analyserar data. En interaktiv forskare deltar och bidrar aktivt till lärande. En aktionsforskare organiserar och driver fram handlingar för förändring. Jonsson (2001) menar att den interaktiva rollen ofta är komplex och mångfacetterad, kan bli splittrad och att fokuseringar kan förloras eller blandas ihop. Styrkan är dock att det ger möjlighet till djup förståelse och direkt omsättning av utvunna kunskaper genom kontinuerliga återkopplingar och gemensamma analyser. Forsberg & Starrin (1997) instämmer och anser att deltagarbaserad forskning skapar goda förutsättningar för att mer relevanta frågor kan ställas, rimligare fokuseringar kan göras och mer realistiska och acceptabla interventionsstrategier kan utvecklas. Beskrivningar, tolkningar och analyser som vi gör i akademin kan stämmas av i dialog med praktikerna på analysseminarierna. En tankemässig återvändsgränd kan snabbt upptäckas och ersättas av mer meningsfulla och relevanta tankespår. Den interaktiva kunskapsprocessen skapar på detta sätt förutsättningar för ett giltigt lärande. Winther Jörgensen (2008) menar också att kunskaperna som den interaktiva forskningen bidrar med blir socialt robusta genom sin kommunikativa validitet. En hypotes kan testas i dialog och sedan prövas i praktik för att se om den håller. 7
8 Utvärderingens roll Traditionell utvärdering är ofta summativ. Den görs i slutet, sammanfattar ett projekt och kontrollerar om resultatet stämmer med syftet och målen. Lärande utvärdering är istället formativ (Svensson m.fl., 2009). Den görs under tiden och tar fram underlag som kan användas till att leda och förbättra projektprocessen. Men i bägge dessa former är sambandet mellan temporär och permanent organisation svagt. Kopplingen mellan projektlärande och organisationslärande saknas. Det blir lätt ett fokus på aktiviteter, projektprocess och tillfälliga resultat. I vårt följeforskningsarbete fokuserar vi istället på organisationsnivån. På implementering av värdefulla resultat i de ordinarie verksamheterna. På långsiktiga effekter. Denna utvärderingsform kan kallas innovativ då den vill bidra till att ta det nya till världen, till att nyttiggöra projektresultat och utveckla ordinarie verksamhet. Då krävs en utvärderingskompetens som även kan organisera och leda lärprocesser, som kan sätta in utvärderingsarbetet i ett förändringssammanhang och bidra till en hållbar arbetslivsutveckling. Tabell 2 är ett sätt att särskilja de olika utvärderingsformerna. Tabell 2: Utvärderingsformer Summativ Formativ Innovativ Varför? Kunskap att bedöma projektet Kunskap att utveckla projektet Kunskap att utveckla organisationen För vem? Projektägare, finansiärer Projektgrupp, deltagare Styrgrupp, mottagare Av vem? Extern Närstående Mångkompetent När? I slutet, efteråt Under tiden Under tiden och efteråt Vad? Resultat Process Effekter Några saker vi kunnat observera i det innovativa utvärderingsarbetet så här långt är att En teoribaserad grund för utvärderingsdesignen som förankras i styrgruppen, ger stöd för riktning och prioritet i arbetet Involverandet av styrgruppen i utvärderingsprocessen skapar både relevans i forskningen och delaktighet i lärprocesserna Analysseminarierna blir ett tillfälle till mellanorganisatoriskt lärande och integrerad spridning Erfarenhetsbaserat kollektivt lärande rymmer innovativa möjligheter Förankring och delaktighet i organisationerna är avgörande för implementeringsprocessen 8
9 Referenser Alvesson & Sköldberg (1992) Tolkning och reflektion, Studentlitteratur, Lund Axelsson H. (1997) Våga lära. Doktorsavhandling. Institutionen för pedagogik, Göteborgs Universitet Burton J. & Mickan P. (1993) Managing Action Research, ur Ghaye T. & Wakefield P. (1993) The role of self in action research, C.A.R.N. Hyde Publication, Bournemouth Delanty, G. (1997). Social Science Buckingham: Open University Press. Ellström, P-E. (1992). Kompetens, utbildning och lärande i arbetslivet problem, begrepp och teoretiska perspektiv. Fritzes. Stockholm Eriksson K. & Holmer J. (1991) Studiecirklar som stöd för förändring av arbetslivet, Rapport nr 1991:09. Institutionen för pedagogik, Göteborgs Universitet Forsberg, E. & Starrin, B. (1997). Frigörande kraft empowerment som modell i skola, omsorg och arbetsliv. Stockholm: Gothia. Granberg, O. & Ohlsson, J. (2009). Från lärandets loopar till lärande organisationer. Lund: Studentlitteratur. Hansson A. (2003) Praktiskt taget. Doktorsavhandling. Institutionen för sociologi, Göteborgs Universitet Hansson T. (2000) The heart of learning organizations, Doktorsavhandling. Institutionen för lärarutbildning, Luleå Tekniska Universitet Holmquist, M. (2008). Samverkan och lärande - reflexioner om interaktiva möjligheter och hinder. I Gunnarsson, E., Johannisson, B. & Stjernberg, T. (red) Gemensamt kunskapande den interaktiva forskningens praktik. Acta Wexionensia, Växjö, sid Jacobsen, D. I. (2013). Organisationsförändringar och förändringsledarskap. Lund: Studentlitteratur. Jonsson L. (2001) Kunskapsbildning i samverkan mellan forskning och praktik, Doktorsavhandling, Ekonomiska Institutionen, Linköpings Universitet Maxwell J. (1996) Qualitative research design. An interactive approach, Applied social research methods series, vol 41, SAGE, London. Ohlsson J. (2002) Forskaren som kritisk reflektör. Pedagogisk forskning med dialog i praktiken. Ur Svensson L., Brulin G., Ellström P.-E. & Widegren Ö. (2002) Interaktiv forskning för utveckling av teori och praktik, Arbetsliv i omvandling 2002:7, Arbetslivsinstitutet, Stockholm Svensson L. (2002) En analys och blick framåt. Ur Svensson L., Brulin G., Ellström P.-E. & Widegren Ö. (2002) Interaktiv forskning för utveckling av teori och praktik, Arbetsliv i omvandling 2002:7, Arbetslivsinstitutet, Stockholm. Svensson L., Aronsson G., Randle H. & Eklund J. (2007). Hållbart arbetsliv. Projekt som gästspel eller strategi i hållbar utveckling. Malmö: Gleerup. Svensson L. m.fl. (red) (2009). Lärande utvärdering genom följeforskning. Lund: Studentlitteratur. Toulmin, S. (1995). Kosmopolis. Stockholm: Ordfront. 9
10 Winther Jörgensen, M. (2008). På framkant: Interaktiv forskning och vetenskapens plats i samhället. I Johannisson, B., Gunnarsson, E. & Stjernberg, T. (red) Gemensamt kunskapande den interaktiva forskningens praktik, sid Växjö: Växjö University Press. 10
Lennart.svensson@liu.se. HELIX LINKÖPINGS UNIVERSITET apel-fou.se
Lennart.svensson@liu.se HELIX LINKÖPINGS UNIVERSITET apel-fou.se INTERAKTIV FORSKNING - FORSKA MED, INTE PÅ - HELA FORSKNINGSPROCESSEN - INTRESSENTER MAJORITET I STYRELSEN - BLANDNING OFFENTLIGA OCH PRIVATA
Läs merÖ Ö Ö CECILIA GÄRDÉN KAREN NOWÉ HEDVALL HÖGSKOLAN I BORÅS
Ö Ö Ö Ö CECILIA GÄRDÉN KAREN NOWÉ HEDVALL HÖGSKOLAN I BORÅS Karen Nowé Hedvall Cecilia Gärdén Mikael Gunnarsson Utvärdering av biblioteksprojekt, följeforskning, lärande och kompetensutveckling samt kunskapsorgansation.
Läs merAktionsforskning. och. Interaktiv forskning
Aktionsforskning och Interaktiv forskning Aktionsforskningens ursprung Aktionsforskningen lanserades av psykologen Kurt Lewin under 1940-talet, med huvudsyftet att hjälpa praktikern Handling/forskning,
Läs merEn lärandeplan för det regionala tillväxtarbetet i Halland
En lärandeplan för det regionala tillväxtarbetet i Halland 2013 Innehåll 1. Bakgrund och uppdrag... 2 2. Varför en lärandeplan för tillväxtarbetet i Halland?... 2 3. Utgångsläget... 3 4. Förutsättningar
Läs mer1. Väsentliga förändringar sedan föregående rapport
Sid 1 (6) Statusrapport till styrgrupp Projektets namn: MedUrs Rapportperiod: augusti - november Rapporten har skrivits av: Therese Lundgren 1. Väsentliga förändringar sedan föregående rapport Beskriv
Läs merForskningscirkeln en metod för kunskapsbildning
Forskningscirkeln en metod för kunskapsbildning Forskning för ömsesidig kunskapsbildning 30 mars 2012 Fia Andersson, Stockholms universitet & Högskolan på Gotland Gunilla Larsson, Botkyrka kommun En väg
Läs mer2012-04-24 Kristina Lindholm
Genus i följeforskning och lärande utvärdering några teoretiska utgångspunkter 2012-04-24 Kristina Lindholm Följeforskningen av Program för Hållbar Jämställdhet FORSKA MED, INTE PÅ GEMENSAM KUNSKAPSBILDNING
Läs merWebbinarium om FoU-programmet Leda för likvärdig skola
Innovation, forskning och utveckling i skola och förskola Webbinarium om FoU-programmet Leda för likvärdig skola - Syfte - Upplägg - Förutsättningar Utgångspunkter? Likvärdig utbildning Utbildningen inom
Läs merResultat av ESF-finansierad förstudie om Finsams roll i framtidens välfärd. Stellan Berglund Skellefteå
Resultat av ESF-finansierad förstudie om Finsams roll i framtidens välfärd Stellan Berglund Skellefteå carina.cannertoft@skl.se Förstudie - Finsam Uppdrag Skapa underlag för en strategisk diskussion hur
Läs merDeltagarbaserad forskning, 7.5 högskolepoäng
Deltagarbaserad forskning, 7.5 högskolepoäng Participatory Research Doktorandkurs/praktikerkurs vid Mälardalens högskola, Eskilstuna Hur forska i samverkan och samproduktion mellan högskola och samhälle?
Läs merLärande, kommunikation och informationsteknologi, Magisterprogram, 60 högskolepoäng
Utbildningsplan Dnr G 2018/203 IT-FAKULTETEN Lärande, kommunikation och informationsteknologi, Magisterprogram, 60 högskolepoäng Learning, Communication and Information Technology, Master's Programme,
Läs merInstitutionen för ekonomi och IT Kurskod OLB300. Organisation and Leadership, Intermediate Level, 7.5 HE credits
KURSPLAN Institutionen för ekonomi och IT Kurskod OLB300 Organisation och ledarskap, 7.5 högskolepoäng Organisation and Leadership, Intermediate Level, 7.5 HE credits Fastställandedatum 2007-01-18 Utbildningsnivå
Läs merLeda för likvärdig skola
Innovation, forskning och utveckling i skola och förskola Leda för likvärdig skola FoU-program 2017-2020 katarina.arkehag@ifous.se. 076-3134614 Utgångspunkter? Likvärdig utbildning Utbildningen inom skolväsendet
Läs merÅRSREDOVISNING FÖR FÖLJEFORSKNING AV EN INGÅNG 2018
ÅRSREDOVISNING FÖR FÖLJEFORSKNING AV EN INGÅNG 2018 Bilaga 2 Projektägare: Linköpings kommun Projekttid: 2015-10 2017-10 Kontaktpersoner som kan svara på frågor om insatsen: Lena Strindlund Verksamhetsdoktorand
Läs merVåga se framåt, där har du framtiden!
Våga se framåt, där har du framtiden! Det finansiella Samordningsförbundet Västerås Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Landstinget Västmanland samt Västerås stad har den 1 maj 2010 gemensamt bildat
Läs merFöljeforskning av En ingång Slutrapport. Lena Strindlund och Christian Ståhl Institutionen för Medicin och Hälsa
Följeforskning av En ingång Slutrapport Lena Strindlund och Christian Ståhl Institutionen för Medicin och Hälsa Uppdraget för följeforskningen av En ingång 1 DECEMBER 2017 2 Övergripande syfte Att genom
Läs merInstitutionen för ekonomi och IT Kurskod OLB300. Organisation and Leadership, Intermediate Level, 7.5 HE credits
KURSPLAN Kursens mål Kursen syftar till att ge studenten fördjupade kunskaper inom områdena organisation och ledarskap. Efter avslutad kurs skall studenten kunna: Kunskap och förståelse 1. förklara och
Läs merAnsökan om medel. Namn på verksamhet/ projekt/insats Bakgrund/Problembeskrivning. Beskrivning. Mål. Ansvar och relationer. > Implementerings plan
Rutin för ansökan om medel från Samordningsförbundet i Halland (se även bilagan till denna blankett) Den 1 januari 2004 infördes en permanent möjlighet till finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet
Läs merPresentation Leaderträffen i Båstad. Mats Holmquist, Högskolan i Halmstad Jörgen Johansson, Förvaltningshögskolan vid Göteborgs Universitet.
Presentation Leaderträffen i Båstad 22 maj 2019 Mats Holmquist, Högskolan i Halmstad Jörgen Johansson, Förvaltningshögskolan vid Göteborgs Universitet. Vårt syfte är att undersöka effekttänkandet i Leader
Läs merVi finansierar olika projekt som syftar till rehabilitering och utgår från varje individs behov:
Tillsammans är vi Finsam Söderåsen: Arbetsförmedlingen Försäkringskassan Region Skåne Bjuvs kommun Åstorps kommun Vår Vision: Genom samverkan ger vi individen möjligheter att hitta rätt och växa, en hållbar
Läs merMålmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg
Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg 1 Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg I Varberg finns sedan länge en ambition att sprida aktionsforskning som en metod för kvalitetsarbete
Läs merBilaga 1 Projektplan för avtal kring projekt Sign IN
Bilaga 1 Projektplan för avtal kring projekt Sign IN Alla uppdragstagare av projekt finansierade av samordningsförbundet i Trelleborg skall teckna avtal med förbundet och en bilaga till detta avtal skall
Läs merÖverenskommelse om samverkan mellan idéburen sektor i Malmö och Malmö stad
Överenskommelse om samverkan mellan idéburen sektor i Malmö och Malmö stad För demokrati, delaktighet och ökad inkludering i Malmö 2017-2020 Vision Malmö stad och idéburen sektor skapar i samverkan en
Läs merVerksamhetsplan 2015 Samordningsförbund Gävleborg
Verksamhetsplan 2015 Samordningsförbund Gävleborg Bollnäs kommun Gävle kommun Hofors kommun Hudiksvalls kommun Ljusdals kommun Nordanstigs kommun Ockelbo kommun Ovanåkers kommun Sandvikens kommun Söderhamns
Läs merLärandet är som bäst när det utgår från uttalade behov i verksamheten och medarbetarens förutsättningar.
Inledning Medarbetarna är Försäkringskassans viktigaste tillgång. Kundernas upplevelse av Försäkringskassan avgörs när de möter våra medarbetare. Det är medarbetarnas kompetens som avgör i vilken utsträckning
Läs merSamverkan med det omgivande samhället i en samhällsvetenskaplig utbildning
Samverkan med det omgivande samhället i en samhällsvetenskaplig utbildning Författare: Gunilla Albinsson och Kerstin Arnesson Lärosäte/organisation: Blekinge Tekniska Högskola, Karlskrona, Sverige Kontaktuppgifter:
Läs merAnsökan om medel från förbundet till finansiering av samverkansprojekt med Samspelet
Samordningsförbundet Utskriftsdatum Sid(or) 2014-02-10 1(5) Meta Fredriksson - Monfelt Förbundschef 054-540 50 44, 070-690 90 83 meta.fredriksson-monfelt@karlstad.se Ansökan om medel från förbundet till
Läs merTjänstedesign + Finsam Värmland/Dalsland Tjänstedesigner Elina Svensson
Tjänstedesign + Finsam Värmland/Dalsland 2018 Tjänstedesigner Elina Svensson Elina.svensson@liv.se 6 åring om kreativitet Mamma, alla kan rita. Det är de som inte har en penna som inte kan rita Tjänstedesign
Läs merForskning inom SCÖ. Lena Strindlund, verksamhetsdoktorand
Forskning inom SCÖ, verksamhetsdoktorand Institutionen för Medicin och Hälsa, Linköpings universitet Samordningsförbundet Centrala Östergötland Upplägg - Samarbetet Samordningsförbundet i Centrala Östergötland
Läs merOm dialog för språk-, läs- och skrivutvecklare i förskolan
Om dialog för språk-, läs- och skrivutvecklare i förskolan Lena Wilhelmson Stockholms universitet lena.wilhelmson@edu.su.se Om att leda lärande samtal Varva föreläsning gruppsamtal egen reflektion Med
Läs merProjekt: Unga i JOBB Bjuvs kommun. En sammanfattning av den externa utvärderingen Fokus: Individens perspektiv på sitt deltagande.
23 maj 2014 ESF: Europeiska Socialfonden Programområde 2 Projekt: Unga i JOBB Bjuvs kommun En sammanfattning av den externa utvärderingen Fokus: Individens perspektiv på sitt deltagande Lärande utvärdering
Läs merAtt äga, driva och utveckla Socialfondsprojekt. Malmö den 18 augusti 2011 Kl. 13-16.30
Att äga, driva och utveckla Socialfondsprojekt Malmö den 18 augusti 2011 Kl. 13-16.30 Processtödet SPeL för strategisk påverkan och lärande Nätverk av forskare och erfarna konsulter över hela landet. Metodstöd
Läs merAnsökan till Samordningsförbundet RAR om medel till uppstart av TUNA Nyköping/ Oxelösund
2015-10-07 Ansökan till Samordningsförbundet RAR om medel till uppstart av TUNA Nyköping/ Oxelösund Bakgrund Regeringen har de senaste åren gjort omfattande satsningar för att belysa och åstadkomma förbättringar
Läs merKaj Gustafsson Utredare, utvecklare & följeforskare Följeforskning i anslutning till IPS-projektet i Hudiksvall
Kaj Gustafsson Utredare, utvecklare & följeforskare kaj.gustafsson@regiongavleborg.se Följeforskning i anslutning till IPS-projektet i Hudiksvall Kort om projektet Projektid: September 2016- december 2018.
Läs merBäddat för utveckling
Bäddat för utveckling Ett kunskapsunderlag om förutsättningar för utvecklingsprojekt i vården och omsorgen Presentation av rapporten Innehåll Problemformulering Syfte och frågeställningar Metod Slutsatser
Läs merRamar för verksamheten vid Centrum för kommunstrategiska studier 2013 2015
Ramar för verksamheten vid Centrum för kommunstrategiska studier 2013 2015 Ramar för verksamheten vid Centrum för kommunstrategiska studier 2013 2015 Rapport 2013:1 ISSN 1402-876X Omslagsbild: CKS. Linköpings
Läs merSamordning för arbetsåtergång Kartläggning och Screeningprogram samt individuell anpassning av åtgärder för arbetsåtergång
PROJEKTANSÖKAN Datum: Rev. 2011-08-11 dnr: 2011/11-SFV Projektbenämning Projektledare Projektägare Samordning för arbetsåtergång Kartläggning och Screeningprogram samt individuell anpassning av åtgärder
Läs merB A C K A S K O L A N S P E D A G O G I S K A P L A T T F O R M
B A C K A S K O L A N S P E D A G O G I S K A P L A T T F O R M Du läser just nu Backaskolans pedagogiska plattform - vår skolas vision och verksamhetsidé. I denna text berättar vi vad vi vill ska utmärka
Läs merHandledning till projektorganisation
2016-02-10 1(5) Handledning till projektorganisation Vem styr vem i insatsen/projektet Vi rekommenderar att insatsägare genomför ett arbetsmöte på temat vem styr vem, där styrgruppsmedlemmarna uppmanas
Läs merKonsten att vara koordinator i samverkan
Konsten att vara koordinator i samverkan Varför Rehabkoordinering? 2006 gjorde SKL och regeringen en överenskommelse om en särskild satsning på att utveckla hälso- och sjukvårdens arbete med sjukskrivning
Läs merSpråkutvecklande arbetssätt inom sfi
Innovation, forskning och utveckling i skola och förskola Seminarium/webbinarium - 20 september 2017 Språkutvecklande arbetssätt inom sfi Varför ett FoU-program? Hur är FoU-programmet upplagt? Praktiska
Läs merDrivbänk -återkoppling följeforskning
Drivbänk -återkoppling följeforskning, verksamhetsdoktorand Institutionen för Medicin och Hälsa, Linköpings universitet Samordningsförbundet Centrala Östergötland Upplägg 1. Uppdrag följeforskning intern
Läs merSKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad
SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad 1 SKOLPLAN FÖR VUXENUTBILDNINGEN Skolplanen för vuxenutbildningen i Nässjö
Läs merPedagogisk dokumentation i förskolan. Hur får vi fatt i barns flöde av tankar?
Pedagogisk dokumentation i förskolan Hur får vi fatt i barns flöde av tankar? Barns lärande är interaktivt och relationellt Miljön Barnsyn/människosyn Kunskapssyn Barn blir Barn får Pedagogens förhållningssätt/
Läs merAgneta Lantz 2014-01-23
Hur skapar vi optimala förutsättningar för ett lärandestyrt förbättringsarbete och en kvalitetsdriven verksamhetsutveckling i en värld full av utmaningar? Agneta Lantz 2014-01-23 Bakgrunden Det finns idag
Läs merUTBILDNINGSVETENSKAPLIGA FAKULTETEN. Nordiskt masterprogram i pedagogik med inriktning mot aktionsforskning, 120 högskolepoäng
Utbildningsplan Dnr G 2018/372 UTBILDNINGSVETENSKAPLIGA FAKULTETEN Nordiskt masterprogram i pedagogik med inriktning mot aktionsforskning, 120 högskolepoäng Nordic Master's Programme in Education with
Läs merSamordningsförbund Gävleborg
Samordningsförbund Gävleborg Dialogmöten Primärvården 16-17 februari 2015 Projektledare Tinna Cars-Björling Samordningsförbund Gävleborg bildades formellt 2014-12-15 Leds av en styrelse som består av sju
Läs merInstitutionen för hälsovetenskap Kurskod VMD903. Vetenskapliga metoder med inriktning vård av äldre, 7.5 högskolepoäng
KURSPLAN Kursens mål Efter genomgången kurs skall studenten: Kunskap och förståelse kunna analysera olika vetenskapliga metoders användning och värdera deras relevans i forskning och utveckling av kunskap
Läs mer[Skriv här] [Skriv här] [Skriv här] Trisam. Metodstöd för Trisam-team
[Skriv här] [Skriv här] [Skriv här] Trisam Metodstöd för Trisam-team 2019-02-19 Processen Trisam Trisam är en förkortning för tidig rehabilitering i samverkan. Trisam-processen är vår gemensamma modell
Läs merSamverkan gällande unga som varken arbetar eller studerar, eller som är undersysselsatta
Bilaga 1 Samverkan gällande unga 16-24 som varken arbetar eller studerar, eller som är undersysselsatta Inledning Det finns sedan tidigare, och inom ramen för DUA, en överenskommelse mellan Arbetsförmedlingen
Läs merVerksamhetsplan 2011
1 Verksamhetsplan 2011 LSG Lokala samarbetsgruppen i Lycksele Innehållsförteckning s.2 1. Inledning s.3 2. Lokala samarbetsgruppen i Lycksele s.4 3. Lokala samarbetsgruppens uppdrag s.5 4. Lokala samarbetsgruppens
Läs merPlattform för Strategi 2020
HIG-STYR 2016/146 Högskolan i Gävle Plattform för Strategi 2020 VERKSAMHETSIDÉ Högskolan i Gävle sätter människan i centrum och utvecklar kunskapen om en hållbar livsmiljö VISION Högskolan i Gävle har
Läs merKvalitetsarbete i förskolan
Kvalitetsarbete i förskolan De nationella utvärderingarna av förskolan Ökad decentralisering med kommunal styrning och kontroll En likvärdig förskola? Ökad bedömning av enskilda barns utveckling Ett snävare
Läs merPedagogisk dokumentation i förskolan. Hur får vi fatt i barns flöde av tankar?
Pedagogisk dokumentation i förskolan Hur får vi fatt i barns flöde av tankar? Barns lärande är interaktivt och relationellt Miljön Barnsyn/människosyn Kunskapssyn Barn blir Barn får Pedagogens förhållningssätt/
Läs merVerktyg för förändring inom vård och omsorg om äldre
Socialt innehåll Verktyg för förändring inom vård och omsorg om äldre Det råder inget tvivel om att alla har rätt till ett liv med ett socialt innehåll vare sig man är ung eller gammal, om man klarar sig
Läs merFörstår studenter vad jag säger? Svar på minuten. Att använda mobiltelefoner för direkt studentåterkoppling
Förstår studenter vad jag säger? Svar på minuten. Att använda mobiltelefoner för direkt studentåterkoppling Annika Andersson, Kalle Räisänen, Anders Avdic - Informatik, Handelshögskolan 2012-10-25 1 Agenda
Läs merTillägg till Avtal om Samhällskontraktet som MDH, Västerås och Eskilstuna ingått i oktober 2013.
TILLÄGGSAVTAL SAMHÄLLSKONTRAKTET Tillägg till Avtal om Samhällskontraktet som MDH, Västerås och Eskilstuna ingått i oktober 2013. 1 Parter 1. Mälardalens högskola, org.nr. 202100-2916 ( MDH ) 2. Västerås
Läs merAtt synliggöra och organisera för lärande och förbättring
Att synliggöra och organisera för lärande och förbättring Organisatoriska förutsättningar och strategier för utveckling Forskningssvar och tolkningar för det lokala arbetet Hur kan organisatoriska och
Läs merDet räcker inte med en kurs för att medarbetare och verksamheter ska utvecklas!
Det räcker inte med en kurs för att medarbetare och verksamheter ska utvecklas! Syfte skapa hållbara strukturer för organisatoriskt lärande i kommunala verksamheter genom att ta fram, pröva och utvärdera
Läs merSC1203, Organisationsteori och ledarskap, 15,0 högskolepoäng Organization and Management Theory, 15.0 higher education credits
SAMHÄLLSVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN SC1203, Organisationsteori och ledarskap, 15,0 högskolepoäng Organization and Management Theory, 15.0 higher education credits Grundnivå/First Cycle 1. Fastställande
Läs merEtappmål 1 Etappmål 2 Etappmål 3 Examensmål
Etappmål 1 Etappmål 2 Etappmål 3 Examensmål Element/objekt, begrepp identifiera, beskriva och klassificera grundläggande element/objekt inom ämnet förklara och använda grundläggande nomenklatur inom ämnet
Läs merFyra projekt. Tillsammans ska vi minska utanförskapet i Köping Arboga Kungsör
Fyra projekt Tillsammans ska vi minska utanförskapet i Köping Arboga Kungsör Samordningsförbundet Västra Mälardalen står bakom dessa fyra projekt som utgår från de lokala behoven i KAK. Tillsammans ska
Läs merSamverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel
Utvecklingspaket 2012-06-14 Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel Läroplanen för gymnasieskolan lyfter fram vikten av att eleverna ska kunna välja studie- och yrkesinriktning
Läs merVision och övergripande mål 2010-2015
Vision och övergripande mål 2010-2015 Beslut: Högskolestyrelsen, 2009-12-17 Revidering: - Dnr: DUC 2009/1139/10 Gäller fr o m: 2010-01-01 Ersätter: Dalauniversitetet akademi och yrkesliv i partnerskap.
Läs merIntegrerad samverkan. Christian Ståhl
Integrerad samverkan Christian Ståhl 2 Studie 1: Vad är arbetsförmåga? Perspektiv på arbetsförmåga Positiv till samverkan Holistisk Samverkansinriktade läkare Reduktionistisk Övrig vårdpersonal Försäkringskassan
Läs merKVALITATIVA METODER II
KVALITATIVA METODER II 28.10.2013, kl. 12.15 13.45, C201. Göran Björk 30.10.2013, kl. 12.15 13.45, C201. Gunilla Eklund 31.10.2013, kl. 12.15 13.45, C201. Gunilla Eklund 04.11.2013, kl. 12.15 13.45. C201.
Läs merTEKNIKPROGRAMMET Mål för programmet
TEKNIKPROGRAMMET Mål för programmet Teknikprogrammet är ett högskoleförberedande program och utbildningen ska i första hand förbereda för vidare studier i teknikvetenskap och naturvetenskap men också i
Läs merMötesplats social hållbarhet
Mötesplats social hållbarhet Invigning 11 mars 2014 #socialhallbarhet Välkommen till Mötesplats social hållbarhet Cecilia Garme moderator Johan Carlson Generaldirektör, Folkhälsomyndigheten Ulrika Johansson
Läs merFörändringsarbete. Aktionsforskning utbildning på vetenskaplig grund. Se lärare som lärande. Vad är viktigt i undervisningen
2015-02-03 Aktionsforskning utbildning på vetenskaplig grund Karin Rönnerman 27 januari, 2015 Förändringsarbete Se lärare som lärande Vad är viktigt i undervisningen Lärare är nyckeln till förändring Karin.ronnerman@gu.se
Läs merLärandemål 1 kunna arbeta och handla enligt den människo-, demokrati- och kunskapssyn som samhället genom läroplan för grundskolan ger uttryck för.
VFU3 LP Lärandemål 1 kunna arbeta och handla enligt den människo-, demokrati- och kunskapssyn som samhället genom läroplan för grundskolan ger uttryck för. Agera i möte med elever, personal och vårdnadshavare
Läs merUrban lunch-time: Innovation för hållbar stadsutveckling hur gör man?
Urban lunch-time: Innovation för hållbar stadsutveckling hur gör man? Shutterstock Jessica Algehed, Anders Sandoff, Christian Jensen, Filip Bladini, Jon Williamsson, och Klas Palm Affärsdriven hållbar
Läs merInriktningsbeslut om att ingå finansiell samordning i Stockholm (inrättande av samordningsförbund)
Skarpnäcks stadsdelförvaltning Avdelningen för individ- och familjeomsorg Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2015-02-23 Handläggare Christina Koistinen Telefon: 08-508 15024 Till Skarpnäcks stadsdelsnämnd 2015-03-26
Läs merBAKKE-MODELLEN Barn Aktör Kultur Kreativitet projekt
BAKKE-MODELLEN Barn Aktör Kultur Kreativitet projekt En modell för hur barnet i projektarbete skapar sin egen kultur som aktiv aktör 1 Inledning Denna handbok är en produkt från examensarbetet Konst(igt)
Läs merLOKAL EXAMENSBESKRIVNING. Medicine masterexamen med huvudområdet arbetsterapi
Sahlgrenska akademin Dnr G 2012/521 LOKAL EXAMENSBESKRIVNING Medicine masterexamen med huvudområdet arbetsterapi Degree of Master of Medical Science (Two Years) with a major in Occupational therapy 1.
Läs merVerksamhetsplan 2017 Samordningsförbund Gävleborg
Verksamhetsplan 2017 Samordningsförbund Gävleborg Bollnäs kommun Gävle kommun Hofors kommun Hudiksvalls kommun Ljusdals kommun Nordanstigs kommun Ockelbo kommun Ovanåkers kommun Sandvikens kommun Söderhamns
Läs merHållbar utveckling A, Ht. 2014
Hållbar utveckling A, Ht. 2014 Kommunikation och projektledning för hållbar utveckling Projektplan Bakgrund Som ett stöd i ert projekt kommer ni att arbeta utifrån en projektplan i tre delar, varje ny
Läs merMagister-/masterprogram i hållbar informationsförsörjning, hp
1 (7) Utbildningsplan för: Magister-/masterprogram i hållbar informationsförsörjning, 60-120 hp Master's Programme in Sustainable Information Provision (60 or 120 Credits) Allmänna data om programmet Programkod
Läs merÖverenskommelsen Botkyrka. Idéburna organisationer och Botkyrka kommun i samverkan. för ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbart Botkyrka
1(6) Överenskommelsen Botkyrka Idéburna organisationer och Botkyrka kommun i samverkan för ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbart Botkyrka Gemensam deklaration Vår gemensamma deklaration om samverkan
Läs merKursens syfte. En introduktion till uppsatsskrivande och forskningsmetodik. Metodkurs. Egen uppsats. Seminariebehandling
Kursens syfte En introduktion till uppsatsskrivande och forskningsmetodik Metodkurs kurslitteratur, granska tidigare uppsatser Egen uppsats samla in, bearbeta och analysera litteratur och eget empiriskt
Läs merÖverenskommelsen Värmland
Överenskommelsen Värmland för samverkan inom det sociala området mellan Region Värmland och den idéburna sektorn i Värmland 1 Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Vision... 4 Syfte och Mål... 4 Värdegrund...
Läs merLärande utvärdering i praktiken
Lärande utvärdering i praktiken De flesta anser att de känner till begreppet lärande utvärdering Känner aktörerna till begreppet lärande utvärdering? Vad är lärande utvärdering enligt de intervjuade? Tillvarata
Läs merAktionsforskning, Interaktiv forskning, Följeforskning?
Aktionsforskning, Interaktiv forskning, Följeforskning? Samverkan mellan forskare och praktiker i forsknings- och utvecklingsarbete Erik Lindhult, Mälardalens högskola 19 september, 2011 Agenda Vad är
Läs merIndividualisering och erkännande av kompetenser - perspektiv på validering
Individualisering och erkännande av kompetenser - perspektiv på validering Per Andersson Institutionen för beteendevetenskap Linköpings universitet Malmö 24 januari 2006 1 Validering handlar om: Att värdera,
Läs merUnderlag för självvärdering
Underlag för självvärdering Se nedanstående rubriker och frågor som stöd när du gör din självvärdering. Det är inte vad du bör tänka/göra/säga utan det du verkligen tänker/gör/säger/avser. Skriv gärna
Läs merSamordningsförbund Gävleborg Arbete med ASF April 2018
www.pwc.se Samordningsförbund Gävleborg Arbete med ASF Bakgrund, metod och avgränsning Samordningsförbund Gävleborg verkar utifrån Lagen om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser (2003:1210)
Läs merBarns tidiga och livslånga lärande Fokus i kvalitetsarbetet
Barns tidiga och livslånga lärande Fokus i kvalitetsarbetet Sonja.sheridan@ped.gu.se Föreläsningens fokus Hur kan kvalitetsarbete och kvalitetsredovisning synliggöra barns och ungdomars lärande och deras
Läs merFramtidens ledarskap. Learning café Utmaningar i ledarskapet på framtidens arenor
Framtidens ledarskap Learning café Utmaningar i ledarskapet på framtidens arenor Ledarskapet viktigt för oss alla Ett bra ledarskap får oss att trivas och utvecklas medan ett dåligt ledarskap kan påverka
Läs merUtbildningsplan för Arbetsvetarprogrammet programmet för analys och utvärdering av arbete och arbetsmarknad 180 högskolepoäng, Grundläggande nivå
Utbildningsplan för Arbetsvetarprogrammet programmet för analys och utvärdering av arbete och arbetsmarknad 180 högskolepoäng, Grundläggande nivå Programme syllabus Programme for Analysis and Evaluation
Läs merLÄRARPROGRAMMET. Vid LiU. Kursbeskrivning i franska: Didaktik och VFU 9FR211/9FR311 1-30 hp 9FR241/9FR341 31-60 hp
Institutionen för kultur och kommunikation Augusti 2011 Ann-Kari Sundberg ann-kari.sundberg@liu.se LÄRARPROGRAMMET Vid LiU Kursbeskrivning i franska: Didaktik och VFU 9FR211/9FR311 1-30 hp 9FR241/9FR341
Läs merCENTRALA ÖSTERGÖTLAND LINKÖPING ÅTVIDABERG KINDA
CENTRALA ÖSTERGÖTLAND LINKÖPING ÅTVIDABERG KINDA UPPDRAG? Lagen om finansiell samordning (2003:1210) 2 Insatserna inom den finansiella samordningen skall avse individer som är i behov av samordnade rehabiliteringsinsatser
Läs merFörordning om särskilda programmål för gymnasieskolans nationella program
SKOLFS 1999:12 Utkom från trycket den 1 februari 2000 Senaste lydelse av Förordning om särskilda programmål för gymnasieskolans nationella program utfärdad den 4 november 1999. Regeringen föreskriver följande.
Läs merRiktlinjer för styrning (tillstyrkta av RAR:s beredningsgrupp 2014-03-18)
Styrning av RAR-finansierade insatser Ett projekt kan vara ytterligare en i raden av tidsbegränsade, perifera insatser som ingen orkar bry sig om efter projektslut. Ett projekt kan också bli en kraftfull
Läs merVerksamhetsplan och budget 2013
Om Lunds samordningsförbund Lunds Samordningsförbund startade sin verksamhet i juni 2009 och är en fristående juridisk person. Medlemmar i Lunds Samordningsförbund är Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen,
Läs merUTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET
UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET För studenter antagna fr.o.m. H 11 Version augusti 2015 1 2 Utvecklingsguide och utvecklingsplan som redskap för lärande Utvecklingsguidens huvudsyfte är att erbjuda
Läs merVälkommen till kursen Att leda och arbeta utifrån den nationella värdegrunden inom äldreomsorgen, 15 högskolepoäng
Välkommen till kursen Att leda och arbeta utifrån den nationella värdegrunden inom äldreomsorgen, 15 högskolepoäng Länkar till kursplan, litteraturlista och lektionssalar finns till vänster på denna sida.
Läs merCentrum för Arbetsliv och vetenskap (CAV) Verksamhetsplan för
Bilaga 6 Dnr: 695-16 Centrum för Arbetsliv och vetenskap (CAV) Verksamhetsplan för 2017-2019 CAV, Centrum för Arbetsliv och Vetenskap är en centrumbildning vid Högskolan i Borås (HB). CAVs devis är Samverkan
Läs merKartläggning av behov av förstegsinsatser och social rehabilitering
Kartläggning av behov av förstegsinsatser och social rehabilitering December 2015 Anna Hansdotter Sofia Karlsson Innehållsförteckning Inledning... 2 Bakgrund... 2 Syfte... 2 Metod... 2 Resultat... 3 Definitioner...
Läs merRegionala utvecklingsnämnden
Regionala utvecklingsnämnden Anna Liljehov Fysisk planerare 040-675 34 08 Anna.Liljehov@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2016-05-17 Dnr 1300615 1 (5) Regionala utvecklingsnämnden Den attraktiva regionen projektomgång
Läs merVetenskapsmetodik. Föreläsning inom kandidatarbetet 2015-01-28. Per Svensson persve at chalmers.se
Vetenskapsmetodik Föreläsning inom kandidatarbetet 2015-01-28 Per Svensson persve at chalmers.se Detta material är baserad på material utvecklat av professor Bengt Berglund och univ.lektor Dan Paulin Vetenskapsteori/-metodik
Läs merInnovationsarbete inom Landstinget i Östergötland
1 (5) Landstingsstyrelsen Innovationsarbete inom Landstinget i Östergötland Bakgrund Innovationer har fått ett allt större politiskt utrymme under de senaste åren. Utgångspunkten är EUs vision om Innovationsunionen
Läs mer