Ekonomiska förutsättningar Långtidsberäkningar 2015-2024 Koncernstab Ekonomistyrning 2015-05-12 1
Långtidsberäkningar 2015-2024 Inledning Sveriges kommuner och landsting (SKL) skriver i sin aprilrapport om kommunernas och landstingens ekonomi att Ekonomin i kommuner och landsting har under ett antal år hållits uppe av engångsintäkter. Framtiden bjuder på ett större demografiskt behov och skatteintäkterna beräknas öka långsammare, vilket gör att det kommer att krävas skattehöjningar både i kommuner och i landsting för att klara av att hålla resultaten över nollstrecket. Denna rapport beskriver de ekonomiska förutsättningarna specifikt för Region Skåne under den kommande tio årsperioden med syftet att tjäna som underlag för politiker och tjänstemän inför kommande budgetberedningar. Senaste tioårsperioden Region Skånes resultat 2005-2014 uppgår till 3 164 miljoner kronor. Sju av de tio åren har positiva resultat redovisats och endast 2006, 2011 och 2012 har underskott redovisats. Effekt av sänkt diskonteringsränta (RIPS), som har skett tre gånger under perioden, ingår inte i resultatet. Av det totala resultatet uppgår engångsintäkter i form av återbetalning av AFApremier till 781 miljoner kronor och nettot av realisationsvinster/förluster till 1 246 miljoner kronor. Byte av redovisningsmodell för pensioner har medfört 1 188 miljoner kronor bättre resultat jämfört med blandmodellen (se balanskravsberäkning bilaga 10, sid 19). Resultatet 2005-2014 uppgår till 1,2 procent av de samlade intäkterna från skatt, kommunalekonomisk utjämning och generella statliga bidrag. Om Region Skånes finansiella resultatmål på 2,0 procent skulle uppnåtts borde resultatet varit 5 500 miljoner kronor. Olika resultatnivåers effekt på Region Skånes lånebehov och nettolåneskuld redovisas i ett diagram på sidan 11 i rapporten. Region Skånes finansiella resultatmål Det långsiktiga resultatmålet är att resultatet över en femårsperiod, med start 2013, ska uppgå till minst två procent av de samlade intäkterna från skatt, kommunalekonomisk utjämning och generella statliga bidrag. Ett överskott är nödvändigt av flera olika skäl. Regionen står inför ett investeringsbehov, i mångmiljardklassen de kommande åren, framförallt i sjukhusbyggnader. Investeringsutgifterna är vida större än avskrivningsnivåerna. Utan ett positivt resultat måste stora delar av investeringarna lånefinansieras vilket i längden leder till att räntekostnaderna undantränger utrymmet för kärnverksamheten. Ett annat skäl är att ha möjlighet att parera för förändringar i sysselsättning, skatteunderlag och utjämningssystem. Just för att kunna möta oväntade händelser eller sämre tider, utan att behöva göra drastiska nedskärningar i verksamheten krävs en buffert i form av ett resultatöverskott. Region Skåne saknar idag denna buffert. 2
Rapportens innehåll/beräkningsmetod Beräkningarna av Region Skånes intäkter och kostnader de kommande tio åren presenteras i löpande pris. De samlade intäkterna, som i rapporten benämns Finansiering, består av tre komponenter: Intäkter från skatt och generella statsbidrag, Övrigt finans och Pensionskostnader. Summan av dessa intäkter utgör ramen för hur stora regionbidragen kan bli till verksamheten. Verksamheten är indelad i tre sektorer; Vård & hälsa, Regional utveckling och Övrig verksamhet. Kostnaderna för verksamheten presenteras i två nivåer; Oförändrad ambitionsnivå och Ökad ambitionsnivå. Oförändrad ambitionsnivå utgår från dagens utgångsläge (budget) uppräknat med löne- och prisutveckling samt effekter av demografin. Utökad ambitionsnivå redovisas inte för Övrig verksamhet. Dessutom innehåller rapporten en beskrivning av Region Skånes investeringsplaner och finansieringsstrategi. I bilaga återfinns aktuell bakgrundsinformation i form av tabellunderlag till beräkningarna och ekonomisk information om Region Skåne och jämförelser med andra regioner/landsting. Finansiering Intäkter från skatt, kommunalekonomisk utjämning och generella statliga bidrag Utsikterna för svensk ekonomi inför framtiden är ljusa. Ett skäl till det är att tillväxten i omvärlden får allt bättre fart, vilket med en fortsatt svag krona kommer att stärka exporten. Samtidigt är den inhemska efterfrågan stark då inkomsterna ökar snabbare än priserna. Sysselsättningen fortsätter också att öka och bidrar till en bra ökningstakt av skatteunderlaget och därmed också Region Skånes skatteintäkter de närmaste åren. Enligt SKL leder konjunkturuppgången till att den svenska ekonomin åter är i balans 2016 och att skatteunderlaget växer i långsammare takt från och med 2017. De reala skatteintäkterna, när hänsyn tagits till löne- och prisökningar, beräknas öka mer än det genomsnittligt gjort under 2000-talet. Efter en ökning med 5,6 procent 2016 av skatteintäkterna minskar ökningstakten ner till cirka 4 procent från 2018 och framåt i våra beräkningar. Anslaget för kommunalekonomisk utjämning höjs med kompensationen för slopad rabatt av arbetsgivaravgiften för unga 2016-2017. Därefter har inga förändringar av anslaget aviserats. Eftersom anslaget inte justeras för inflation och befolkningsförändringar kommer Region Skånes intäkter från utjämning inte att öka i samma takt som skatteintäkterna. I generella statliga bidrag ingår enbart läkemedelsstatsbidraget. Sektorn har avtal med staten för läkemedelsförmånerna 2015 men det är bara ettårigt. I statsbudgeten är anslaget minskat med 200 miljoner kronor 2016 och 400 miljoner kronor 2017. I våra beräkningar antar vi en ökning av anslaget med 2 procent årligen från 2020 och framåt. Övrigt Finans Under rubriken redovisas specialdestinerade statsbidrag, realisationsvinster, AFAåterbetalning, arbetsgivaravgifter, finansiella omkostnader samt finansiella intäkter och finansiella kostnader. 2015 erhålls återbetalning från AFA för 2004 års försäkringsavgifter. Med största sannolikhet är detta den sista återbetalningen som vi får från AFA. De specialdestinerade statsbidragen kommer också att minska nästa år då bidragen för sjukskrivningsprocessen, rehabiliteringsgarantin, psykisk ohälsa och tillgänglighet upphör. I kalkylen har vi räknat med att någon form av ersättning för tillgänglighetsmiljarden kommer 3
att presenteras i samband med budgetpropositionen i höst men nettoförändringen blir ändå negativ. De finansiella omkostnaderna kommer också att öka med höjda avgifter för LÖFpremier och upplösning av bidrag för infrastruktur (ESS) Pensionskostnader Region Skåne tillämpar sedan 2010 fullfonderingsmodellen vid redovisning av pensionsskuld och pensionskostnader. I fullfonderingsmodellen är samtliga pensionsförpliktelser upptagna som avsättningar i balansräkningen och värdesäkringen av skulden bokförs som en kostnad i resultaträkningen. Detta ger en mer rättvisande bild av Region Skånes resultat, ekonomiska ställning och långsiktiga finansiella styrka. I den lagstadgade modellen för redovisning av pensionsförpliktelser, den så kallade blandmodellen, bokförs inte pensionsskuld som är intjänad före 1998 i balansräkningen och värdesäkringen av denna skuld bokförs inte som en kostnad i resultaträkningen. I blandmodellen bokförs däremot pensionsutbetalningarna som en kostnad i resultaträkningen medan dessa i fullfonderingsmodellen bokförs, liksom övriga amorteringar, som en minskad skuld i balansräkningen. Kostnaden har de senaste åren varit mycket lägre vid redovisning enligt fullfonderingsmodellen, vilket beror på det extremt låga ränteläget. Detta har medfört att värdesäkringen (räntekostnaden) av skuld intjänad före 1998 har blivit mycket lägre än amorteringen (pensionsutbetalningarna) på samma skuld. Vid balanskravsberäkningen i bokslutet måste dock justering för redovisning av pensionskostnaderna enligt blandmodell göras. Detta fick till följd att Region Skåne 2014, som redovisade ett positivt resultat 2014 på 647 miljoner kronor hade ett negativt balanskravsresultat på -345 miljoner kronor. Efter avdrag för synnerliga skäl på 145 miljoner kronor återstår ett resultat på 200 miljoner kronor, som ska återställas senast 2017. För närvarande har en statlig utredning i uppdrag att utreda bland annat blandmodellen och eventuellt komma med förslag om en övergång till fullfonderingsmodellen. Pensionskostnaderna kommer om ett par år öka kraftigt då samhällsekonomin förväntas återgå till ett normalläge med högre löne- och prisökningar och därmed också högre räntor. Fullfonderingsmodellen medför högre volatilitet då den är känsligare för förändringar i indexuppräkning och ränta. Förändringen de kommande åren innebär att kostnadsskillnaden mellan de olika modellerna kommer att bli lägre. Pensionernas påverkan på likviditeten visar inte så stora svängningar som pensionskostnaderna. Utbetalningarna består av dels pension till tidigare anställd personal och dels av pensionsavgifter till nu anställd personal. 2014 fick sektorn ett nytt pensionsavtal som innebar en övergång till ett helt avgiftsbestämt system för anställda som är födda 1986 eller senare. På sikt kommer pensionsutbetalningarna att öka och pensionsskulden att helt avvecklas. Men det kommer att dröja många år innan det nya avtalet slår igenom. Pensionsskulden kommer att öka i löpande pris fram till mitten av 2040-talet för att vara helt avvecklad cirka 40 år senare. I nedanstående diagram visas storleken på pensionskostnaderna och pensionsutbetalningarna för 2005-2024 (Utfall 2005-2014, prognos 2015-2024). Pensionskostnaderna, som 2014 motsvarade 0,80 kr av utdebiteringen förväntas öka fem år i rad för att 2019 motsvara 1,38 kr av utdebiteringen. 4
Pensionskostnader och utbetalningar (Mkr) 2005-2024 I pensionskostnaderna ovan ingår inte kostnader på grund av sänkt diskonteringsränta (RIPS) Summering Finansiering progn 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 Skatt, utjämning o bidrag 33 709 35 131 36 385 37 658 38 923 40 304 41 778 43 305 44 895 46 548 Övrigt Finans 2 376 2 095 2 219 2 514 2 753 2 677 2 652 2 641 2 638 2 641 Pensioner -2 236-2 393-3 058-3 783-3 982-3 851-3 748-3 657-3 577-3 499 SUMMA 33 848 34 833 35 546 36 389 37 694 39 130 40 683 42 289 43 956 45 690 Ökning jfr föregående år 3,5 % 2,9 % 2,0 % 2,4 % 3,6 % 3,8 % 4,0 % 3,9 % 3,9 % 3,9 % Trots en bra utveckling av skatteunderlaget 2016-2018 är den totala intäktsökningen svag för de kommande tre åren. Anledningen 2016 är framför allt minskade intäkter från statsbidrag och AFA, medan ökade pensionskostnader är den främsta orsaken till den låga ökningen 2017-2018. Hälso- och sjukvård Region Skånes kostnader för den samlade hälso- och sjukvården ökade för perioden 2005-2014 med 7,8 miljarder kronor eller med 39 procent. Exklusive löne- och prisuppräkning uppgick ökningen till 15 procent. Befolkningsökningen i Skåne under samma period var 11 procent. Volymökningen har därmed endast uppgått till cirka 0,5 procent årligen beräknat per invånare. Befolkningsprognos Region Skånes befolkning uppgick 2014-11-01 till 1 287 168 personer. Fram till 2024-11-01 förväntas en befolkningsökning på drygt 8 procent fördelat på åldersgrupper enligt nedanstående tabell: 5
Befolkning 1 nov Förändring 2014 2024 antal procent 0-9 år 154 209 167 099 12 890 8 % 10-19 år 136 725 160 619 23 894 17 % 20-64 år 745 080 777 634 32 554 4 % 65-79 år 183 720 203 856 20 136 11 % 80+ år 67 434 81 693 14 259 21 % Totalt 1 287 168 1 390 902 103 734 8 % Befolkningsökningen förväntas bli drygt 1 procent de första två åren i perioden för att därefter minska till drygt en halv procent under de två sista åren i perioden. Huvudorsaken till den minskade ökningen är att inflyttningen från utlandet beräknas avta från 2017 och framöver. Försörjningskvoten, relationen av unga och äldre i förhållande till personer i yrkesverksam ålder 20-64 år, förväntas öka från 0,73 idag till cirka 0,79 2024. Mer detaljerad befolkningsprognos återfinns i bilaga 4 på sidan 14. Demografins påverkan på hälso- och sjukvård Den demografiska utvecklingen med ökad befolkning och ökad andel äldre medför ökad konsumtion av hälso- och sjukvård. Beräkningar som genomförts på nationell nivå visar att fram till 2030 beror den förväntade ökade konsumtionen av hälso- och sjukvård till cirka hälften på befolkningstillväxten och hälften på en äldre befolkning. Antalet personer i Region Skåne som är 80 år eller äldre kommer att öka med över 20 procent från idag till år 2024. Sveriges kommuner och landsting (SKL) uppskattar i sin ekonomirapport kostnaderna för demografiska behov till 1,2 1,3 procent för åren 2016-2018. I våra beräkningar har vi antagit kostnaden för demografiska behov till den årliga befolkningsökningen med ett tillägg på 0,2 procentenheter. Kompetensförsörjning Kompetensförsörjning inom välfärdssektorn är en stor utmaning, såväl nationellt som för Region Skåne. Rätt kompetenser är en av grundförutsättningarna för att verksamheterna ska kunna möta medborgarnas krav och behov både nu och i framtiden. Behovet av välfärdstjänster kommer att öka, antalet pensionsavgångar stiger samtidigt som andelen personer i arbetsför ålder minskar. Pensionsavgångarna i Region Skåne ökar från 2015 med fortsättning fram till 2019 för att sedan plana ut något. Detta tillsammans med en årlig personalomsättning på cirka 1 760 personer (6%) innebär att Region Skåne förväntas rekrytera cirka 23 000 personer fram till 2024. Detta utan att hänsyn är tagen till befintlig bristsituation, förändrad demografi eller framtida verksamhetsförändringar. Samtidigt finns i Skåne en potential i form av arbetsför befolkning som i dagsläget saknar sysselsättning. Hur Skåne lyckas att ta tillvara på dessa resurser samt att attrahera nyckelkompetenser kommer vara en viktig del i den fortsatta utvecklingen av verksamhet och kostnader förknippade med denna. Förändrade vårdformer inom hälso- och sjukvården Under en tid har det skett en förskjutning från slutna vårdformer till mer öppna, från besök till andra typer av vårdkontakter som brev, telefon och mail. Samtidigt kommer E-hälsan framöver få allt större betydelse. Det har dessutom skett en gradvis förskjutning från vård i 6
sjukhusmiljö till vård i hemmet, i samverkan mellan landsting och kommun. Utveckling av vård i hemmiljö, under former som upplevs som säkra och trygga av både patient, närstående och vårdpersonal, kommer att fortsätta. Förutom att detta kan resultera i att sjukvårdspersonal använder sin tid effektivare och att vården blir säkrare för patienten i form av färre vårdskador, snabbare kontakt med sjukvården. Denna typ av förändrade vårdformer, borde om den ges möjlighet att fortsätta, på sikt ge en mer kostnadseffektiv vård. Teknisk- Medicinteknisk utveckling Teknisk utveckling, nya läkemedel och behandlingsmetoder kan vara kostnadskrävande i form av nya dyra behandlingar, investeringar och i resultat som kräver mer vård av patient under längre tid. Det kan också vara kostnadssänkande/ skatteintäktshöjande om patienten tillfrisknar tidigare och blir arbetsför. (SKL) uppskattar i sin ekonomirapport att kostnaderna utöver demografiskt betingade behov till 1,1 1,2 procent för åren 2016-2018. I våra beräkningar har vi kakylerat med en kostnad på 1 procent årligen 2016-2024. Kalkylerat resursbehov inom hälso- och sjukvården 2015-2024 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 LPIK 2,4% 2,4% 3,0% 2,8% 2,5% 2,5% 2,6% 2,6% 2,6% Demografi 1,3% 1,1% 1,0% 1,0% 1,0% 0,9% 0,8% 0,7% 0,7% Effekt investeringar 0,4% 0,6% 1,0% 1,4% 1,7% 1,9% 2,1% 2,1% 2,1% Övrigt 1,0% 1,0% 1,0% 1,0% 1,0% 1,0% 1,0% 1,0% 1,0% Utveckling exkl LPIK 2,7% 2,7% 3,0% 3,4% 3,7% 3,8% 3,9% 3,8% 3,8% Regional utveckling De förvaltningar som ingår under regional utveckling är Skånetrafiken, Kultur Skåne och den Regionala utvecklingsnämnden. Kostnaderna för sektorn ökade för perioden 2005-2014 med 1,4 miljarder kronor eller med 130 procent. Exklusive löne- och prisuppräkning uppgick ökningen till 82 procent eller en årlig volymutveckling på cirka 9 procent. Resandet i kollektivtrafiken har under perioden 2005-2014 ökat med 47 procent. Sektorn domineras av Skånetrafiken, som står för 84 procent av totalvolymen (2014) inom regional utveckling. Förutom sedvanliga pris- och löneuppräkningar har vi också gjort beräkningar på en utökad ambitionsnivå för Skånetrafiken. Beräkningarna bygger på preliminära uppgifter från det trafikförsörjningsprogram (TFP), som fullmäktige kommer att besluta om under 2015. I programmet fastställs kollektivtrafikens mål, strategiska ställningstaganden, planerad utbyggnad och dess ekonomiska konsekvenser. Kollektivtrafiken är i stor utsträckning beroende av infrastrukturella och fordonsmässiga faktorer som kräver mycket lång tidsmässig horisont. En långsiktig plan som TFP kan ses som en tydlig ledstjärna i vilket den långsiktiga prioriteringen kan ta avstamp från. De årliga kostnadsökningarna för TFP är beräknade till nedanstående belopp (Mkr): 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 302 238 257 126 100 102 174 145 110 Ovanstående belopp utgör ren volymökning, rensat från löne- och prisuppräkningar. Inga taxeförändringar har heller medräknats. Enbart intäktsökning på grund av ökad trafik ingår i 7
beloppen. I TFP har en årlig ökning av antal resor antagits med 3 procent. Region Skånes offentligt finansierade kollektivtrafik har Sveriges högsta självfinansieringsgrad, som beräknas uppgå till 52 procent 2016. I ovanstående belopp ingår också kostnadsökningar på grund av planerade investeringar, som 30 nya Pågatåg med leverans 2017-2018, ny tågdepå för underhåll av Öresundståg och inköp av spårvagnar och depå för dessa. För respektive år i planperioden 2016-2025 genomförs en lång rad av nysatsningar på ny trafik, inom samtliga typer av trafik (Se planerade händelser i Bilaga 6 sid 15-). Övrig verksamhet Under övrig verksamhet ingår förvaltningarna Regionservice, Regionstyrelsen (Koncernkontoret och Förtroendemannaorganisationen), Personalnämnden, Patientnämnden och Revisionen. För dessa förvaltningar totalt ingår uppräkning för löne- och prisförändringar. Någon ambitionsnivåhöjning är ej kalkylerad. Investeringar Region Skåne står inför mycket stora investeringar både avseende hälso- och sjukvård och kollektivtrafik. En stor del av de svenska och skandinaviska sjukhusbyggnaderna uppfördes på 60- och 70-talen då den stora utbyggnaden av sjukvården genomfördes. Trenden då såväl som nu var att bygga generella byggnader med en hög grad av flexibilitet vilket har gjort att livslängden har varit lång. Den fysiska åldern på byggnaderna och dess infrastruktur kräver dock omfattande insatser för att bibehålla och modernisera funktionaliteten. Samtidigt så ställer den allt mer tekniskt avancerade hälso- och sjukvården krav som de gamla sjukhusstrukturerna inte alla gånger kan leva upp till när det gäller takhöjd och bärkraft, teknisk försörjning och effektiva logistik- och servicesystem. Utvecklingen när det gäller bland annat antibiotikaresistens och arbetet mot fallskador ställer krav på en övergång från dagens flerpatientrum till enkelrum. I Region Skåne förbereds omfattande insatser på sjukhusområdena i Malmö, Lund och Helsingborg. Stora insatser kommer även att genomföras på Ängelholms sjukhusområde som ägs av Hälsostaden AB och som påverkar Region Skåne som största hyresgäst och som delägare. Motsvarande behov finns även i varierande grad på övriga sjukhusområden. Regionstyrelsen har sedan december 2013 i omgångar fattat beslut om åtgärder på sjukhusområdena i Malmö, Lund och Helsingborg. För Malmö och Helsingborg skattats åtgärderna till mellan 11-12 miljarder kronor till och med 2023. För sjukhusområdet i Lund finns det ännu inte framtaget något förslag men tidiga bedömningar visar på behov av stora insatser. I denna plan har antagits att insatserna i Lund är jämförbara med de i Malmö, det vill säga knappt 7 miljarder kronor men med tre års förskjutning i genomförande. I planen finns även antagande om utrustningsinvesteringar kopplade till utvecklingen av sjukhusområdena i Malmö, Lund, Helsingborg och Ängelholm. Utrustningsutgifterna storlek styrs till hög grad av innehållet i byggnaderna och i vilken utsträckning befintlig utrustning kan användas. Då detta inte är klart är antaganden baserade på schabloner från tidigare projekt. Sammanlagt skattas utrustningsinvesteringarna kopplade till utvecklingen av de fyra sjukhusområdena till drygt 2 miljarder kronor under åren 2015-2026. Region Skåne har tillsammans med Västra Götalandsregionen och Stockholms läns landsting startat ett arbete med mål att anskaffa ett nytt IT-system för hälso- och sjukvården som ersättning för flertalet av de olika system som används idag. Projektet som är mycket omfattande har som mål att börja rulla ut ett nytt system 2019 vilket troligen kommer 8
innebära att fortsatta insatser på kort sikt när det gäller informationssystemen i vården behöver göras. I planen är avsatt knappt 1 miljard kronor för dessa ändamål under 2016-2019. Kollektivtrafiken i Skåne har ett ambitiöst mål om att fördubbla antalet resor 2020 jämfört med 2006. För att genomföra detta har Region Skåne redan gjort stora insatser när det gäller att utöka trafikkapaciteten när det gäller bussar och tåg. Framförallt utökningen av tågkapaciteten kräver stora investeringar. Region Skåne har redan anskaffat 74 nya Pågatåg med en samlad investeringsutgift om drygt 4 miljarder kronor. För att motsvara resandeökningen har ytterligare 30 tåg för 2,1 miljarder kronor beställts med planerad leverans 2017-2018. I trafikförsörjningsprogrammet aviseras behov av ytterligare 17 Pågatåg för åren 2022-2025. I trafikförsörjningsprogrammet finns det även upptaget behov av löpande utökning av Öresundstågsflottan. I långtidplanen är ytterligare 9 Öresundståg medräknade under åren 2017-2025 utöver den befintliga flottan. Diskussionen om införandet av spårvagnstrafik i flera skånska städer har varit intensiv. Region Skåne har vid ett genomförande åtagande att driva trafiken vilket innebär investeringar i spårvagnar och depåer. I denna plan finns medtaget medel för spårvagnar och depå i Lund baserat på en trafikstart 2018. I Malmö finns medel medtagna för en första linje och depå med trafikstart 2022. En andra linje är inlagd med trafikstart 2025. Investeringarna för Region Skåne i Malmö och Lund skattas till knappt 1,9 miljarder kronor. Förberedelser görs för att åstadkomma en järnvägsdepå i Hässleholm för att underhålla de tåg som ingår i den svenska delen av Öresundstågstrafiken och på sikt även delar av Pågatågsflottan. Beräkningar har visat att det är ekonomiskt fördelaktigt om Region Skåne uppför anläggningen. I nuläget bedöms denna anläggning innebära en investering på drygt 1 miljard kronor. Investeringar (Mkr) 2005-2024 Investeringarna i Region Skåne uppgick till 17,4 miljarder kronor under den senaste tioårsperioden 2005-2014. Under kommande tioårsperiod 2015-2024 beräknas investeringarna inklusive medfinansiering medföra utgifter på cirka 43 miljarder kronor. 9
Finansieringsstrategi Den del av investeringsverksamheten som inte kan egenfinansieras måste lånefinansieras. Det bedömda nyupplåningsbehovet tillsammans med amorteringar i befintlig låneskuld är tillräckligt stort för att det ska vara ekonomiskt lönsamt att etablera ett obligationsprogram och i eget namn ge ut långfristiga obligationer i kapitalmarknaden. Obligationsprogrammet kommer initialt att möjliggöra upplåning inom en ram om 5 miljarder kronor men denna ram kan utökas om den finansiella utvecklingen kräver ytterligare upplåning. Obligationsprogrammet har en standardiserad dokumentation som möjliggör upplåning med löptider mellan 1-10 år och upplåningen kan oftast genomföras inom 2-5 dagar. Obligationsprogrammet kommer även att kompletteras med ett certifikatprogram för kort upplåning med en löptid om högst 1 år. Denna upplåningsform tryggar inte den långfristiga upplåningen utan ska ses som ett instrument för att bättre parera och överbrygga tillfälliga likviditetssvängningar och för att ackumulera upplåning till större emissioner i obligationsprogrammet. För att öka konkurrensen i upplåningen och därigenom ha mer än ett lånealternativ tillgängligt kommer också 3-åriga låneramavtal att tecknas med Europeiska Investeringsbanken om cirka 2,5 miljarder kronor. Som underlag för låneramavtalen kommer i första hand investeringarna i Helsingborg och Malmö att användas. För att nå en stor andel köpare av obligationerna och därigenom förbättra förutsättningarna för finansieringen anskaffas också ett kreditbetyg, en så kallad rating. Ett högt betyg förutsätter en hög betalningsberedskap vilket effektivast anskaffas genom tecknande av lånelöften i bank. Genom detta lånepaket möjliggörs långfristig upplåning om 5 miljarder kronor, kortfristig upplåning om 2 miljarder kronor samt därutöver lånelöften som utgör likviditetsreserver om cirka 3 miljarder kronor, tillsammans cirka 10 miljarder kronor. Låneskuld och Kassaflöde Ovan beskrivna beräkningsförutsättningar med svag intäktsutveckling, ökade pensionskostnader och rekordstora investeringsutgifter medför ett stort negativt kassaflöde och därmed ökat lånebehov de kommande åren. I slutet av tioårsperioden förväntas ett stort positivt kassaflöde på grund av att investeringsutgifterna återgår till en mer normal nivå samtidigt som kostnaderna för avskrivningar, som inte medför någon likviditetsbelastning, ökar kraftigt. Hur mycket låneskulden kommer att växa är i högsta grad beroende av vilka resultat som Region Skåne uppnår under de kommande åren. I nedanstående diagram visas den årliga ackumulerade nettolåneskulden vid tre olika resultatnivåer. Region Skånes finansiella resultatmål är att resultatet ska uppgå till minst två procent av de samlade intäkterna från skatt, kommunalekonomisk utjämning och generella statliga bidrag. Om detta mål nås kommer nettolåneskulden att öka till som högst drygt 7,5 miljarder kronor 2019 för att därefter minska och till och med vara lägre vid utgången av 2024 än i dagsläget. Lånebehovet under perioden uppgår totalt till 6,6 miljarder kronor. Om enbart ett nollresultat årligen uppnås kommer nettolåneskulden att öka till 11,9 miljarder kronor 2021 och vara 8,8 miljarder vid utgången av 2024. Lånebehovet under perioden uppgår till 11,9 miljarder kronor, eller drygt 5 miljarder kronor mer än i det gröna scenariot. 10
Nettolåneskuld 2014-2024 (Mkr) vid olika resultatnivåer Sammanfattning Region Skånes ekonomi står inför stora utmaningar den kommande tio årsperioden. Beslut har tagits och ska tas om omfattande investeringar i sjukhusbyggnader. Hälso- och sjukvården påverkas också av förändringar i demografin med allt fler i de äldsta åldersgrupperna. Kollektivtrafiken står också inför stora utmaningar med ett fördubblingsmål, som kräver ytterligare utökningar av trafikkapaciteten. Satsningar inom kollektivtrafiken krävs också om vi ska gå i riktning mot ett mer hållbart samhälle och få attraktiva och fungerande städer. Behoven är stora och resurserna är begränsade. Årlig kostnads- och intäktsförändring 2016-2024 (Mkr) 11
Ovanstående diagram visar att den svarta linjen, som markerar den årliga intäktsökningen inte på långa vägar täcker motsvarande kostnadsökningar i verksamheten. Särskilt besvärligt är läget för den kommande tre årsperioden då intäktsökningen inte ens täcker den årliga pris- och löneuppräkningen 2017-2018. Såväl kostnadseffektiviseringar som intäktsförstärkningar är nödvändiga för att ekvationen ska gå ihop. 12
1. Skatteunderlag och skattekraft (Källor: SKL, Skatteverket) BILAGOR Utfall 2013 Progn 2014 Progn 2015 Progn 2016 Progn 2017 Progn 2018 Skatteunderlag, Sverige, mkr 1 835 067 1 893 789 1 988 479 2 095 857 2 185 979 2 277 790 Skatteunderlag, Skåne, mkr 224 552 231 423 243 098 256 100 266 975 278 039 Uppräkningsfaktor Sverige 3,2% 5,0% 5,4% 4,3% 4,2% Uppräkningsfaktor Skåne 3,1% 5,0% 5,3% 4,2% 4,1% Skattekraft kr/inv Sverige 192 225 194 483 201 938 210 602 217 649 224 879 Skattekraft kr/inv Skåne 177 924 179 792 186 782 194 724 201 163 207 767 Skattekraft % Skåne 92,6% 92,4% 92,5% 92,5% 92,4% 92,4% Progn 2019 Progn 2020 Progn 2021 Progn 2022 Progn 2023 Progn 2024 Skatteunderlag, Sverige, mkr 2 366 624 2 461 288 2 559 740 2 662 130 2 768 615 2 879 359 Skatteunderlag, Skåne, mkr 288 722 299 982 311 982 324 461 337 439 350 937 Uppräkningsfaktor Sverige 3,9% 4,0% 4,0% 4,0% 4,0% 4,0% Uppräkningsfaktor Skåne 3,8% 3,9% 4,0% 4,0% 4,0% 4,0% Skattekraft kr/inv Sverige 231 608 239 140 247 091 255 461 264 239 273 421 Skattekraft kr/inv Skåne 214 000 220 669 227 990 235 724 243 876 252 309 Skattekraft % Skåne 92,4% 92,3% 92,3% 92,3% 92,3% 92,3% 2. Utdebiteringssatser 2014 2015 (Källor: SKL, Skatteverket) Kronor per skattekrona Därav Förändring Skatteväxling 2014 2015 2015 2014 2015 2014 Stockholm 12,10 12,10 Kronoberg 11,21 11,60 0,39 0,39 Örebro 11,52 11,55 0,03 0,03 Gävleborg 11,51 11,51 Västra Götaland 11,13 11,48 0,35 0,00 Kalmar 11,37 11,37 Medelutdebitering 11,26 11,35 0,09 Jönköping 11,21 11,26 0,05 0,00 Jämtland 10,85 11,20 0,35 0,35 Värmland 11,20 11,20 Blekinge 11,19 11,19 Uppsala 11,16 11,16 Dalarna 11,16 11,16 Västmanland 10,88 10,88 Halland 10,42 10,82 0,40 0,00 Västerbotten 10,80 10,80 Sörmland 10,77 10,77 Östergötland 10,67 10,70 0,03 0,00 Västernorrland 10,69 10,69 Skåne 10,69 10,69 Norrbotten 10,18 10,18 Gotlands kommun 33,60 33,60 0,50 13
3. Landstingsprisindex 2014-2024 (Källa: SKL) Utfall progn progn progn progn progn progn progn progn progn progn 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 LPIK inkl läkemedel Timlön Socialavgifter Läkemedel Förbrukning LPIK exkl läkemedel 2,3% 2,0% 2,4% 2,4% 3,0% 2,8% 2,5% 2,5% 2,6% 2,6% 2,6% 2,8% 2,8% 3,0% 3,2% 3,3% 3,3% 3,3% 3,3% 3,3% 3,3% 3,3% 4,2% 3,1% 3,0% 3,3% 5,5% 4,7% 3,3% 3,3% 3,3% 3,3% 3,3% -1,2% -1,1% 0,3% -1,1% -1,1% -1,1% -1,1% -1,1% -1,1% -1,0% -1,0% 1,6% 1,5% 1,9% 2,2% 2,3% 2,3% 2,3% 2,3% 2,3% 2,3% 2,3% 2,8% 2,5% 2,7% 2,9% 3,5% 3,3% 3,0% 3,0% 3,0% 3,0% 3,0% 4. Folkmängd 1 november 2014-2024 efter ålder (Källor: SKL, SCB, Region Skåne) Utfall Progn Progn Progn Progn Progn Progn Progn Progn Progn Progn Progn 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 14-24 0-4 år 77 829 78 132 79 134 80 169 80 771 81 289 81 713 81 952 82 012 82 065 82 119 6% 5-9 år 76 380 79 158 80 271 81 059 81 751 82 272 82 431 83 049 83 739 84 358 84 980 11% 10-14 år 68 286 70 362 72 970 74 756 76 435 78 206 80 112 80 890 81 503 82 052 82 604 21% 15-19 år 68 439 67 438 67 491 68 345 69 655 71 022 72 346 74 132 75 520 76 764 78 016 14% 20-24 år 89 132 88 197 87 103 86 187 85 405 84 771 84 316 84 048 84 116 84 176 84 238-5% 25-29 år 88 573 90 693 92 033 92 948 93 218 93 225 92 885 92 220 91 433 90 726 90 016 2% 30-34 år 83 155 84 213 85 277 86 244 87 369 88 299 89 190 89 601 89 821 90 017 90 215 8% 35-39 år 83 757 83 879 84 586 85 257 85 828 86 078 86 681 87 195 87 661 88 080 88 501 6% 40-44 år 85 552 86 385 86 513 86 517 86 521 86 673 86 716 87 096 87 466 87 797 88 131 3% 45-49 år 87 592 86 691 86 261 85 882 86 201 87 268 87 808 87 810 87 712 87 625 87 537 0% 50-54 år 80 778 83 878 86 302 88 167 88 547 87 768 87 219 86 843 86 440 86 079 85 716 6% 55-59 år 73 704 74 031 74 760 75 570 77 161 79 348 81 463 83 286 84 873 86 295 87 726 19% 60-64 år 72 837 72 211 72 232 72 508 72 409 72 825 73 080 73 624 74 314 74 933 75 555 4% 65-69 år 76 496 75 464 73 962 72 660 71 883 71 109 70 749 70 776 71 015 71 230 71 446-7% 70-74 år 63 061 67 300 70 812 72 260 72 661 72 176 71 577 70 513 69 415 68 429 67 439 7% 75-79 år 44 163 46 007 47 393 49 742 52 412 55 650 58 540 61 211 62 554 63 760 64 972 47% 80-84 år 32 078 31 931 32 544 33 292 34 493 35 621 36 855 37 891 39 912 41 725 43 547 36% 85-89 år 21 972 21 980 21 927 21 909 21 717 21 799 21 848 22 333 22 961 23 525 24 091 10% 90-94 år 10 629 10 522 10 413 10 449 10 530 10 482 10 567 10 594 10 633 10 668 10 703 1% 95+ år 2 755 3 037 3 216 3 234 3 262 3 287 3 323 3 336 3 342 3 347 3 352 22% TOT 1287 168 1301 508 1315 198 1327 156 1338 228 1349 169 1359 420 1368 402 1376 441 1383 653 1390 902 8% Ökn 14 734 14 340 13 690 11 958 11 072 10 941 10 250 8 982 8 039 7 212 7 249 Ökn % 1,2% 1,1% 1,1% 0,9% 0,8% 0,8% 0,8% 0,7% 0,6% 0,5% 0,5% 14
5. Nettokostnadsutveckling per invånare 2005-2013 (Källor: SKL, SCB, Region Skåne) kr/invånare Vård & hälsa Regional utveckling Totalt Skåne 2005 17 815 990 18 939 Sverige 2005 18 282 1 331 19 696 Skåne 2013 21 650 2 007 23 649 Sverige 2013 22 910 2 442 25 405 Utveckling Skåne 21,5% 102,8% 24,9% Utveckling Sverige 25,3% 83,4% 29,0% 6. Planerade händelser inom kollektivtrafiken i Skåne 2016-2025 (Källa: TFP Region Skåne) 2016 Planerade händelser Förutsättning Helsingborg-Halmstad (Öresundståg) Kräver beslut även av Region Halland. Nya kvällsavgångar sönd (en dubbeltur) Flyttad från 2015. Förtätning kvällstid dagligen (en enkeltur Hb-Hd) Morgonavgång lörd-sönd (en enkeltur Hd-Hb) ej ök med Halland. Denna ökning låg tidigare i egen ruta. 2016 Planerade händelser Förutsättning Hässleholm-Växjö (Krösatåg) Kräver beslut även av Regionförbundet Södra Småland. Utökat utbud vardagar. Ersätter tågbuss Hästveda- Viss ökning genomförd 2015 (nytt morgontåg Älmhult- Hässleholm Hässleholm samt ny kvällstur Växjö-Hässleholm-Växjö). Tågbusstrafiken Hässleholm-Hästveda kvar tills vidare. Lund-Växjö/Kalmar (Öresundståg) Förtätning till timmestrafik lörd och sönd. Takttrafik i timmesintervaller veckans alla dagar. Turerna går redan mellan Danmark och Lund. Växjö-Lund (Öresundståg) Utökning med tidigare morgontåg Växjö-Kastrup samt senare kvällståg Kastrup-Växjö. Turerna går redan mellan Lund och Danmark. Öresundsbron (Öresundståg) Utökad 10-minuterstrafik genom förlängd rusningstid för tåg till/från Hässleholm/Helsingborg. Kristianstad-Karlskrona (Öresundståg) Förtätning till timmestrafik till Karlskrona lörd och sönd. Takttrafik i timmesintervaller veckans alla dagar. Helsingborg-Hyllie (Pågatåg) Utökat utbud dagtid på vardagar för tåg via Landskrona. 30-minuterstrafik kl 9-15 månd-fred. Trelleborgsbanan (Pågatåg) 35 dubbelturer dagligen. Nya stationer: Trelleborg C Västra Ingelstad och Östra Grevie. Ängelholm-Förslöv (Pågatåg) 25 dubbelturer månd-fred, 18 dubbelturer lörd-sönd. Halvtimmestrafik i rusningstid månd-fred, i övrigt timmestrafik. Kräver beslut även av Regionförbundet Södra Småland samt Kalmar län. Flyttad från 2015. Kräver beslut även av Regionförbundet Södra Småland. Flyttad från 2015. Kräver beslut även i Danmark. Flyttad från 2015. Kräver beslut även av Region Blekinge. Flyttad från 2015. Eventuellt begränsad ökning för att kvalitetssäkra ny trafik på Trelleborgsbanan (koppling mellan linjerna). Reducerad busstrafik Trelleborg-Vellinge-Malmö och slopad busstrafik Ö Grevie-Malmö. Kräver att samfinansierad stationsutbyggnad genomförs enligt plan. Slopad busstrafik Ängelholm-Förslöv. 15
Malmö-Trelleborg (Regionbuss). Minskad busstrafik p g a Pågatågstrafik. Ängelholm/Bjärehalvön/Båstad (Regionbuss) Pågatåg till Förslöv ersätter linje 506 på sträckan Ängelholm-Förslöv. Busspendel införs mellan centrala Båstad och Båstad N. 2017 Planerade händelser Förutsättning Helsingborg/Hässleholm-Köpenhamn (Öresundståg) Kräver beslut även i Danmark. Förlängd rusningstid med en timme tidig eftermiddag månd-fred. Malmöringen (Pågatåg) Kräver tillåtlighet för persontåg på Kontinentalbanan samt Ny trafik på Kontinentalbanan och Citytunneln. genomförande av infrastrukturutbyggnad av bl a stationer enligt plan. Flyttad från 2016. Marieholmsbanan (Pågatåg) Timmestrafik dagligen. Helsingborg-Höganäs (Regionbuss) Regionalt superbusskoncept på linje 220. Malmö/Lund-Hörby-Kristianstad (Regionbuss) Regionalt superbusskoncept på SkåneExpressen 1 och 2. Teckomatorp-Eslöv (Regionbuss) Pågatåg ersätter linje 241. Helsingborg-Bårslöv-Ekeby (Regionbuss) Pendeln införs på linje 297. Malmö (Stadsbuss) MalmöExpressen införs på linje 8. Kräver att samfinansierad banupprustning och stationsutbyggnad genomförs enligt plan. All busstrafik slopas Eslöv-Teckomatorp. Flyttad från 2016. Pilotsträcka med successiv utveckling av konceptet. Kräver infrastrukturåtgärder enligt slutsatser i stråkstudie och åtgärdsvalsstudie. Fokus på framkomlighetsåtgärder och stationer med hög standard. Pilotsträcka med successiv utveckling av konceptet. Kräver infrastrukturåtgärder enligt slutsatser i stråkstudie och åtgärdsvalsstudie. Fokus på framkomlighetsåtgärder och stationer med hög standard. Flyttad från 2016. Kräver omfattande framkomlighetsåtgärder. 2018 Planerade händelser Förutsättning Helsingborg/Hässleholm-Köpenhamn (Öresundståg) Kräver beslut även i Danmark. Förlängd rusningstid med två timmar eftermiddag måndfred. Ystadbanan (Pågatåg) Kräver nya mötesstationer i Skabersjö och Ruuthsbo. Sen kvällstur i varje riktning månd-torsd. Flyttad från 2015. Ystadbanan (Pågatåg) Kräver nya mötesstationer i Skabersjö och Ruuthsbo samt Förstärkning i rusningstid med fyra dubbelturer måndfred. Flyttad från tillåtlighet för persontåg på Kontinentalbanan. 2017. 2018 Planerade händelser Förutsättning Lund (Spårvagn) Kräver beslut om finansiering. Spårvagn Lund C-Brunnshög. Malmö-Lomma-Löddeköpinge (Regionbuss) Nytt trafikupplägg för linje 133, 134 & 132 utreds under Utveckling av linje 132 (möjliggörs p g a ny trafikplats). 2016. Flyttad från 2016. Kristianstad-Åhus (Regionbuss) Utveckling av stråket (nuvarande linje 551). Malmö-Bara-Klågerup (Regionbuss) Pendeln införs på linje 142. 2019 Planerade händelser Förutsättning Markaryd-Halmstad (Pågatåg) Kräver beslut av Regionförbundet Södra Småland samt Förlängning av Pågatågstrafiken Hässleholm-Markaryd till Region Halland. Halmstad med nya stationer i Knäred och Veinge. Malmö-Lund (Regionbuss) Ny linje mot nordöstra Lund. 16
2020 Planerade händelser Förutsättning Helsingborg (Stadsbuss) Kräver omfattande framkomlighetsåtgärder. HelsingborgsExpressen på linje 1. 2021 Planerade händelser Förutsättning Lommabanan (Pågatåg) Kräver att samfinansierad banupprustning och 18 dubbelturer Kävlinge-Hyllie dagligen. stationsutbyggnad genomförs enligt plan. Reducerad busstrafik Lomma-Malmö. Flyttad från 2020. Söderåsbanan (Pågatåg) 18 dubbelturer Åstorp-Teckomatorp dagligen. Malmö-Lomma-Löddeköpinge (Regionbuss) Reducerad trafik på linje 133 på grund av Pågatåg. Billesholm-Teckomatorp (Regionbuss) Linje 230 ersätts med Pågatåg. Kräver att samfinansierad banupprustning och stationsutbyggnad genomförs enligt plan. All busstrafik i stråket slopas. Flyttad från 2020. Flyttad från 2020. Flyttad från 2020. 2022-2025 Tåg Planerade händelser 2022 Malmö-Lund (Pågatåg och Öresundståg) 4-spåret Arlöv-Högevall klart. Utökat utbud i Åkarp och Hjärup. Ny station i Klostergården. Uppehåll i Burlöv för merparten av alla tåg. 2022 Skånebanan (Pågatåg) Nytt trafikupplägg med genomgående tåg Helsingborg- Kristianstad, eventuellt genomgående till Karlshamn. Utökad trafik Helsingborg-Åstorp, Åstorp-Klippan och Hässleholm-Kristianstad. 2022 Helsingborg-Köpenhamn (Öresundståg) Utökning med ett tåg per timme i lågtrafiktid månd-fred. 2024 Lund-Köpenhamn (Öresundståg) Utökning med två tåg per timme i lågtrafiktid månd-fred. Innebär 10-minuterstrafik hela dagen månd-fred (ej natt). Förutsättning Kräver att 4-spåret i sin helhet är klart från Malmö till Högevall. Reducerad busstrafik Malmö-Lund när Klostergårdens station öppnas och turutbudet med tåg utökas. Kräver att 4-spårsutbyggnaden Malmö-Lund är klar (för bra bytesmöjligheter i Hässleholm samt fungerande tidtabell Hässleholm-Kristianstad). Flyttad från 2021. Kräver beslut även i Danmark. Kräver beslut även i Danmark. Spårvagn Planerade händelser 2022 Malmö Spårvagn på linje 5. 2025 Malmö Spårvagn på linje 8. Förutsättning Kräver beslut om genomförande och finansiering. Kräver beslut om genomförande och finansiering Buss Planerade händelser 2022 Kristianstad-Osby (Regionbuss) Regionalt superbusskoncept på linje 545. 2022 Malmö-Vellinge-Näset (Regionbuss) Regionalt superbusskoncept på linje 100. 2022 Malmö-Sjöbo (Regionbuss) Regionalt superbusskoncept på SkåneExpressen 8. Förutsättning Kräver infrastrukturåtgärder enligt slutsatser i stråkstudie och åtgärdsvalsstudie. Fokus på framkomlighetsåtgärder och stationer med hög standard. Kräver infrastrukturåtgärder enligt slutsatser i stråkstudie och åtgärdsvalsstudie. Fokus på framkomlighetsåtgärder och stationer med hög standard. Flyttad från 2016. Kräver infrastrukturåtgärder enligt slutsatser i stråkstudie och åtgärdsvalsstudie. Fokus på framkomlighetsåtgärder och stationer med hög standard. Flyttad från 2016. 17
2022 Lund-Sjöbo-Simrishamn (Regionbuss) Regionalt superbusskoncept på SkåneExpressen 5. Kräver infrastrukturåtgärder enligt slutsatser i stråkstudie och åtgärdsvalsstudie. Fokus på framkomlighetsåtgärder och stationer med hög standard. Flyttad från 2016. Buss Planerade händelser 2022 Malmö (Stadsbuss) MalmöExpressen på linje 2 och 4. 2023 Lund-Dalby-Sjöbo (Regionbuss) Utveckling av stråket (nuvarande linje 160). Förutsättning Kräver omfattande framkomlighetsåtgärder. 7. Investeringsplan 2015-2024 (Mkr) (Källa: Region Skåne) Investeringar 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 Potter, bygg 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 5-50, bygg 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 Malmö/Lund/Helsingborg 958 1 933 1 983 3 102 2 920 2 511 2 704 1 799 1 615 808 Rättspsykiatriskt centrum 200 122 Fastighetsägarinvesteringar 156 196 196 196 196 196 196 196 196 196 Energiinvesteringar regionservice 40 55 Utrustning HS 476 576 576 576 576 576 576 576 576 576 Utrustning Malmö/HBG/hälsostaden/Lund 31 101 88 148 336 222 348 189 273 238 Kollektivtrafik bas 40 40 40 40 40 40 40 40 40 40 2 begagnade Öresundståg 99 0 5 Pågatåg 6 272 Ytterligare 25 Pågatåg 422 15 455 817 Nya Pågatåg enligt TFP 400 400 500 Nya Öresundståg TFP 200 200 0 0 100 100 100 100 7 spårvagnar till trafik i Lund 5 5 5 195 Depå för spårvagnar Lund 15 60 130 85 13 spårvagnar till trafik i Malmö VHL 390 11 spårvagnar till trafik i Malmö VHS Depå för spårvagnar Malmö 34 134 291 191 Övrigt Regionstyrelsen 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 Investeringar neutrala Öresundstågsdepå 40 20 190 570 380 Vindkraft 189 0 Logistik/hjälpmedel/bussdepå Lund 4 25 145 50 Nytt affärssystem Skånetrafiken? IT 3R(RS, VGR, SLL) 55 300 300 300 Medfinansiering investeringar ESS 350 250 250 Södra Stambanan, Burlöv 18 18 19 19 19 Södra Stambanan, Staffanstorp 12 12 12 13 13 Inre kustvägen i Båstad 1 SUMMA 3 332 3 753 5 160 6 610 5 114 4 011 4 587 4 181 3 499 2 758 18
8. Resultaträkning 2014 kr per invånare, blandmodell Skåne Sverige differens Verksamhetens intäkter 5 930 5 225 705 Verksamhetens kostnader -29 928-30 671 743 Avskrivningar -993-904 -90 Verksamhetens nettokostnad -24 991-26 350 1 359 Skatteintäkter 19 201 21 741-2 540 Kommunalekonomisk utjämning 3 653 2 617 1 036 Övriga generella bidrag 2 180 2 199-19 Finansnetto -143 132-275 Årets resultat -100 338-439 9. Balansräkning 2014 kr per invånare, fullfonderingsmodell Skåne Sverige differens Anläggningstillgångar 12 848 15 421-2 573 Bidrag till infrastruktur 39 181-143 Omsättningstillgångar 6 171 8 890-2 720 S:a tillgångar 19 057 24 492-5 435 Eget kapital -15 863-10 952-4 911 Pensionsskuld 23 244 24 500-1 257 Övr Avsättningar 54 267-213 Långfristiga skulder 2 707 3 633-926 Kortfristiga skulder 8 916 7 045 1 871 S:a avsättningar o skulder 34 920 35 445-525 Soliditet -83% -45% 10. Balanskravsberäkning (Mkr) 2010-2015 Progn 2015 2014 2013 2012 2011 2010 Årets resultat enligt resultaträkningen 24 647-2 158-292 -2 354 1 171 Justering för realisationsvinster -49-285 -160-85 -218-165 Justering för realisationsvinster enligt undantagsmöjlighet 0 69 0 0 0 0 Justering för sänkt diskonteringsränta, pensioner 0 0 2 666 0 2 182 0 Justerat resultat enligt fullfondering -25 431 348-377 -390 1 006 Justering för redovisning enligt blandmodell -525-776 -221 122 262-575 Balanskravsresultat -550-345 127-255 -128 431 Justering för synnerliga skäl - 145 0 0 320-320 Ingående återställningskrav -328-128 -255 0 0 0 Utgående återställningskrav -878-328 -128-255 0 0 19