Ekonomiska förutsättningar

Transkript

1 Ekonomiska förutsättningar Långtidsberäkningar Koncernstab Ekonomistyrning Reviderad

2 Långtidsberäkningar Inledning Den svenska ekonomin utvecklades mycket starkt 2015 då BNP ökade med drygt 4 procent. De kommande åren beräknas tillväxten bli något lägre, men den svenska ekonomin fortsätter att utvecklas betydligt starkare än ekonomin i andra EU-länder. Det är framförallt investeringar och ökad offentlig konsumtion som driver tillväxten. Den starka tillväxten medför att sysselsättningen och skatteunderlaget växer snabbt. Samtidigt kommer befolkningen också att växa snabbt. Detta får till följd att de demografiskt betingade behovsökningarna kommer att vara större än ökningen av det reala skatteunderlaget under vilket kommer att innebära betydande ekonomiska problem för kommuner och landsting/regioner. Denna rapport beskriver de ekonomiska förutsättningarna specifikt för Region Skåne under den kommande tio årsperioden med syftet att tjäna som underlag för politiker och tjänstemän inför kommande budgetberedningar. Senaste tioårsperioden Region Skånes resultat uppgår till miljoner kronor. Sju av de tio åren har positiva resultat redovisats och endast 2006, 2011 och 2012 har underskott redovisats. Effekt av sänkt diskonteringsränta (RIPS) för åren 2011 och 2013 ingår inte i resultatet 1. Av det totala resultatet uppgår engångsintäkter i form av återbetalning av AFA-premier till 957 miljoner kronor och nettot av realisationsvinster/förluster till miljoner kronor. Byte av redovisningsmodell för pensioner har medfört miljoner kronor bättre resultat jämfört med blandmodellen. Resultatet uppgår till 1,1 procent av de samlade intäkterna från skatt, kommunalekonomisk utjämning och generella statliga bidrag. Om Region Skånes finansiella resultatmål på 2,0 procent skulle uppnåtts borde resultatet varit miljoner kronor. Olika resultatnivåers effekt på Region Skånes lånebehov och nettolåneskuld redovisas i ett diagram på sidan 11 i rapporten. Femårsperspektiv Om man tar ett femårigt perspektiv, , framstår ekonomin i sämre dager än i tioårsperspektivet. Resultatet uppgår till 722 miljoner kronor, men justerat för ovan nämnda jämförelsestörande poster blir resultatet -660 miljoner kronor eller -0,4 procent av de samlade intäkterna från skatt, kommunalekonomisk utjämning och generella statliga bidrag. Om Region Skånes finansiella resultatmål på 2,0 procent skulle uppnåtts borde resultatet varit miljoner kronor för perioden. Region Skånes finansiella resultatmål Det långsiktiga resultatmålet är att resultatet över en femårsperiod, med start 2013, ska uppgå till minst två procent av de samlade intäkterna från skatt, kommunalekonomisk utjämning och generella statliga bidrag. 1 Effekt av sänkt diskonteringsränta var Mkr 2011 och Mkr

3 Ett överskott är nödvändigt av flera olika skäl. Regionen står inför ett investeringsbehov, i mångmiljardklassen de kommande åren, framförallt i sjukhusbyggnader. Investeringsutgifterna är vida större än avskrivningsnivåerna. Utan ett positivt resultat måste stora delar av investeringarna lånefinansieras vilket i längden leder till att räntekostnaderna undantränger utrymmet för kärnverksamheten. Ett annat skäl är att ha möjlighet att parera för förändringar i sysselsättning, skatteunderlag och utjämningssystem. Just för att kunna möta oväntade händelser eller sämre tider, utan att behöva göra drastiska nedskärningar i verksamheten krävs en buffert i form av ett resultatöverskott. Region Skåne saknar idag denna buffert. Rapportens innehåll/beräkningsmetod Beräkningarna av Region Skånes intäkter och kostnader de kommande tio åren presenteras i löpande pris. De samlade nettointäkterna, som i rapporten benämns Finansiering, består av tre komponenter: Intäkter från skatt och generella statsbidrag, Övrigt finans och Pensionskostnader. Summan av dessa nettointäkter utgör ramen för hur stora regionbidragen kan bli till verksamheten. Verksamheten är indelad i tre sektorer; Vård & hälsa, Regional utveckling och Övrig verksamhet. Kostnaderna för verksamheten utgår från dagens utgångsläge (helårsprognos 2016 efter apriluppföljningen) uppräknat med löne- och prisutveckling samt effekter av demografin. Dessutom redovisas kostnader för volymutveckling i form av teknisk/medicinteknisk utveckling och effekter av investeringar för sjukvården samt volymutveckling för kollektivtrafiken enligt trafikförsörjningsprogrammet. Dessutom innehåller rapporten en beskrivning av Region Skånes investeringsplaner och finansieringsstrategi. I bilaga återfinns aktuell bakgrundsinformation i form av tabellunderlag till beräkningarna och ekonomisk information om Region Skåne och jämförelser med andra regioner/landsting. Finansiering Intäkter från skatt, kommunalekonomisk utjämning och generella statliga bidrag Den svenska ekonomin växer för närvarande i snabb takt. Sysselsättningen stiger och arbetslösheten sjunker. Detta bidrar till en bra ökningstakt av skatteunderlaget och därmed också Region Skånes skatteintäkter de närmaste åren. Skatteintäkterna ökar med cirka 5 procent , cirka 4,5 procent för att därefter minska till cirka 4 procent 2020 och framåt i våra beräkningar. I vårpropositionen finns inga nya förslag om förändringar i anslaget för kommunalekonomisk utjämning. Förändringar som meddelades i samband med höstens budgetproposition, som att hälften av 2016 års generella tillskott till landsting/regioner tillförs anslaget, är beaktade i beräkningarna. Regeringen har vid sidan av vårpropositionen informerat om en satsning på 10 miljarder kronor till kommuner och landsting från och med Tillskottet fördelas dels som ett generellt bidrag per invånare dels med hänsyn till antalet asylsökande och nyanlända. Från år 2021 är tanken att hela tillskottet ska ligga i anslaget för kommunalekonomisk utjämning som ett generellt statsbidrag. Region Skånes andel av tillskottet har beräknats till 274 miljoner kronor. I våra beräkningar har vi beaktat en stegvis ökning av tillskottet upp till cirka 400 miljoner kronor år Därefter antar vi en ökning av de generella bidragen med 2 procent 3

4 årligen framöver. I generella statliga bidrag ingår även läkemedelsstatsbidraget där det för närvarande råder ett avtalslöst tillstånd mellan staten och SKL. I beräkningarna har vi utgått från aprilprognosen, som ligger 100 miljoner kronor högre än budgeterad nivå. Övrigt Finans Under rubriken redovisas specialdestinerade statsbidrag, realisationsvinster, arbetsgivaravgifter, finansiella omkostnader samt finansiella intäkter och finansiella kostnader. I beräkningarna har vi antagit en oförändrad nivå på de specialdestinerade statsbidragen 2017 och därefter en 2 procentig ökning årligen. Intäkter för interna arbetsgivaravgifter kommer att öka i takt med att pensionskostnaderna ökar (se nedan) medan de finansiella omkostnaderna också kommer att öka med höjda avgifter för LÖFpremier och upplösning av bidrag för infrastruktur (ESS) samt ökade räntekostnader. Pensionskostnader Region Skåne tillämpar sedan 2010 fullfonderingsmodellen vid redovisning av pensionsskuld och pensionskostnader. Kostnaden har de senaste åren varit mycket lägre vid redovisning enligt fullfonderingsmodellen jämfört med blandmodellen, vilket beror på det extremt låga ränteläget. Detta har medfört att värdesäkringen (räntekostnaden) av skuld intjänad före 1998 har blivit mycket lägre än amorteringen (pensionsutbetalningarna) på samma skuld. Vid balanskravsberäkningen i bokslutet måste dock justering för redovisning av pensionskostnaderna enligt blandmodell göras. Detta fick till följd att Region Skåne 2015, som redovisade ett positivt resultat 2015 på 32 miljoner kronor hade ett negativt balanskravsresultat på -580 miljoner kronor. En statlig utredning har lagt förslag om en ändring i den kommunala redovisningslagen som innebär en övergång till fullfonderingsmodellen från och med år Pensionskostnaderna kommer om ett par år öka kraftigt då samhällsekonomin förväntas återgå till ett normalläge med högre löne- och prisökningar och därmed också högre räntor. Den senaste pensionsprognosen visar att pensionskostnaderna i stort sett kommer att fördubblas från 2016 till 2019 (se tabell sid 5). Pensionernas påverkan på likviditeten visar inte så stora svängningar som pensionskostnaderna. Utbetalningarna består av dels pension till tidigare anställd personal och dels av pensionsavgifter till nu anställd personal. Av nedanstående diagram framgår att utbetalningarna fram till 2020 enbart ökar marginellt sett i relation till skatteunderlaget medan pensionskostnaderna ökar från dagens cirka 0,8 procent till knappt 1,5 procent fick sektorn ett nytt pensionsavtal som innebar en övergång till ett helt avgiftsbestämt system för anställda som är födda 1986 eller senare. På sikt kommer pensionsutbetalningarna att öka och pensionsskulden att helt avvecklas. Men det kommer att dröja många år innan det nya avtalet slår igenom. Pensionsskulden kommer att öka i löpande pris fram till mitten av 2040-talet för att vara helt avvecklad cirka 40 år senare. 4

5 Pensionskostnader och utbetalningar i procent av skatteunderlaget ,5% 1,4% 1,3% 1,2% 1,1% 1,0% 0,9% 0,8% 0,7% 0,6% 0,5% Kostnader Utbetalningar Summering Finansiering Progn Skatt, utjämning o bidrag Övrigt Finans Pensioner SUMMA Ökning jfr föregående år 5,9% 3,4% 2,8% 3,0% 2,9% 4,1% 3,7% 3,8% 4,0% 3,9% Ökning Mkr Trots en bra utveckling av skatteunderlaget de kommande åren visar åren en svagare intäktsökning. Anledningen är framför allt ökade pensionskostnader. Hälso- och sjukvård Region Skånes kostnader för den samlade hälso- och sjukvården ökade för perioden med 9,5 miljarder kronor eller med 48 procent. Exklusive löne- och prisuppräkning uppgick ökningen till 19 procent. Befolkningsökningen i Skåne under samma period var 11 procent. Den totala volymökningen per invånare har den senaste tioårsperioden därmed uppgått till 7,2 procent. Volymökningen har därmed endast uppgått till drygt 0,7 procent årligen beräknat per invånare. En stor del av volymökningen per invånare är dock koncentrerad till de två senaste åren uppgick den till 1,6 procent och 2015 till hela 3,2 procent. Befolkningsprognos Region Skånes befolkning uppgick till personer. Fram till förväntas en befolkningsökning på drygt 13 procent fördelat på åldersgrupper enligt nedanstående tabell. Fördelningen utgår från SCB:s befolkningsprognos april 2016, extrapolerad på Region Skånes befolkningsprognos från hösten

6 Befolkning 1 nov Förändring antal procent 0-9 år % år % år % år % år % 85+ år % Totalt % Befolkningsökningen förväntas bli extra stor åren , vilket framför allt beror på den stora strömmen flyktingar och migranter från främst Syrien, som kom under andra halvåret Handläggningstiden för asylärenden kan vara upp till två år och det är först när en person fått uppehållstillstånd som man kommer med i befolkningsstatistiken. Prognosen bygger på en fortsatt stor invandring de kommande åren, som mattas av 2021 och framåt. Prognosen är osäker med hänsyn till de åtgärder som vidtagits för att minska asylinvandringen och också för att det är osäkert om de som nu söker asyl har samma beteende när det gäller exempelvis utvandring som tidigare asylsökande. Åldersstrukturen kommer att förändras markant under kommande tioårsperiod, vilket kan avläsas i ovanstående tabell. Åldersgruppen år ökar med hela 46 procent, som en effekt att de stora barnkullarna från 40-talet nu uppnått denna ålder. Antalet yngre pensionärer är i stort sett oförändrat då 40-talisterna ersätts av 50-talisterna i denna åldersgrupp. Försörjningskvoten, relationen av unga och äldre i förhållande till personer i yrkesverksam ålder år, förväntas öka från 0,74 idag till cirka 0, En mer detaljerad befolkningsprognos kommer att tas fram i Region Skåne under hösten Demografins påverkan på hälso- och sjukvård Den demografiska utvecklingen med ökad befolkning och ökad andel äldre medför ökad konsumtion av hälso- och sjukvård. Beräkningar som genomförts på nationell nivå visar att fram till 2030 beror den förväntade ökade konsumtionen av hälso- och sjukvård till cirka hälften på befolkningstillväxten och hälften på en äldre befolkning. Antalet personer i Region Skåne som är 80 år eller äldre kommer att öka med över 30 procent från idag till år Uppräkningsfaktorn för de demografiskt betingade kostnaderna har kalkylerats genom att använda statistiken från Vad kostar vården, som bland annat redovisar sjukvårdskostnader fördelade på åldersgrupper och sedan applicera denna kostnadsutveckling på den nya befolkningsprognosen. Uppräkningsfaktor per år redovisas i tabell på sidan 6. Behov och utmaningar inom Hälso- och sjukvården de närmaste åren Den demografiska utvecklingen med en växande andel äldre ställer och kommer att ställa ännu högre krav på hälso- och sjukvården. Allt fler kommer att drabbas och leva med kroniska sjukdomar. Den snabba utvecklingen av sjukvårdsteknologi samt läkemedelsterapi kommer att ställa stora krav på kompetensutveckling samtidigt som allt fler kommer att överleva hjärtkärl sjukdomar, stroke och cancer vilket kommer att öka behovet av uppföljning och rehabilitering. 6

7 En annan demografisk aspekt är att de som idag är asylsökande och får stanna i landet beräknas få uppehållstillstånd under Denna grupp kommer ha en stor påverkan på delar av vården då de är överrepresenterade (framför allt bland barn och unga) när det gäller diverse allvarliga sjukdomar då de i många fall blivit under- eller felbehandlade tidigare. Idag finansieras deras vårdbehov med statliga pengar men from att de får uppehållstillstånd har Region Skåne kostnadsansvaret. Att arbeta förebyggande med hälsofrämjande åtgärder i alla åldersgrupper men framför allt bland de unga kommer att vara kritiskt för att minska sjukdomsbördan och bromsa ökningen av den psykiska ohälsan i framtiden. Teknisk- Medicinteknisk utveckling Teknisk utveckling, nya läkemedel och behandlingsmetoder kan vara kostnadskrävande i form av nya dyra behandlingar, investeringar och i resultat som kräver mer vård av patient under längre tid. Det kan också vara kostnadssänkande/ skatteintäktshöjande om patienten tillfrisknar tidigare och blir arbetsför. SKL uppskattar i sin ekonomirapport att kostnaderna utöver demografiskt betingade behov till cirka 1 procent för åren I våra beräkningar har vi kalkylerat med en kostnad på 1 procent årligen Kalkylerat resursbehov inom hälso- och sjukvården LPIK 2,6% 2,8% 3,4% 2,0% 2,7% 2,7% 2,7% 2,7% 2,7% Demografi 1,7% 1,7% 1,6% 1,5% 1,2% 1,0% 1,0% 1,0% 1,0% Effekt investeringar 0,2% 0,3% 0,4% 0,3% 0,2% 0,2% 0,1% 0,0% 0,0% Medicinteknisk/teknisk utveckling 1,0% 1,0% 1,0% 1,0% 1,0% 1,0% 1,0% 1,0% 1,0% Summa 5,5% 5,8% 6,4% 4,8% 5,1% 4,9% 4,8% 4,7% 4,7% Läkemedel Region Skånes kostnader för både klinik- och rekvisitionsläkemedel har under de senaste åren stadigt ökat, men den största ökningen är kopplat till rekvisition. Basläkemedel visade under ett par års tid en sjunkande trend men har nu under de senaste månaderna vänt uppåt igen. I den grupp som står för den största kostnadsökningen ingår såväl cancerläkemedel som TNF-hämmare och andra biologiska läkemedel som påverkar immunsystemet. En annan stor grupp som har haft en stor kostnadsökning är smittskyddsläkemedel vilket beror på den att nya effektiva och botande läkemedel för hepatit C. Region Skåne står inför fortsatta utmaningar i form av kostnadsökningar för läkemedel de närmaste åren. Områden där kostnaden bland annat förväntas att öka är cancer, strokeförebyggande vid förmaksflimmer, och hjärtläkemedel. Priserna för generika kan också förväntas höjas vilka tidigare haft en dämpande effekt på kostnadsutvecklingen. Faktorer som förväntas ha en balanserad effekt på kostnadsutvecklingen är patentutgångar och generikakonkurrens (även om detta inte är i samma omfattning som tidigare år), introduktionen av biosimilarer till vissa biologiska läkemedel och nya avtalsöverenskommelser. 7

8 Regional utveckling De förvaltningar som ingår under regional utveckling är Skånetrafiken, Kultur Skåne och den Regionala utvecklingsnämnden. Kostnaderna för sektorn ökade för den senaste tioårsperioden med 1,5 miljarder kronor eller med 144 procent. Exklusive löneoch prisuppräkning uppgick ökningen till 89 procent eller en årlig volymutveckling på cirka 9 procent. Resandet i kollektivtrafiken har under perioden ökat med 54 procent. Sektorn domineras av Skånetrafiken, som står för 82 procent av totalvolymen (2015) inom regional utveckling. För Kultur Skåne och Regionala utvecklingsnämnden räknas kostnaderna enbart upp med löne- och prisutveckling och inte med någon volymutveckling. För kollektivtrafiken har vi förutom sedvanlig pris- och löneuppräkning även gjort beräkningar på en utökad ambitionsnivå för kollektivtrafiken i Skåne. Beräkningarna bygger på uppgifter från det trafikförsörjningsprogram (TFP), som regionfullmäktige(rf) beslutade i april I programmet fastställs kollektivtrafikens mål, strategiska ställningstaganden, planerad utbyggnad och dess ekonomiska konsekvenser. Kollektivtrafiken är i stor utsträckning beroende av infrastrukturella och fordonsmässiga faktorer som kräver mycket lång planeringshorisont. TFP har därmed en strukturbildande karaktär och Skånetrafiken anpassar sin verksamhet långsiktigt efter programmet. Ifall av ekonomiskt ansträngda förutsättningar behöver därmed kollektivtrafiknämnden få indikationer i god tid innan planerad start av trafik för att inte beställningar av fordon eller en prioritering av den långsiktiga utbyggnaden av kollektivtrafiken ska bli felaktigt dimensionerat. Prioriteringen av vilken trafik som genomförs bör göras i trafikförsörjningsprogrammet som leds av den regionala utvecklingsnämnden. Men den faktiska trafik som bedrivs finansieras genom bidrag till kollektivtrafiknämnden. Därmed är det av vikt att de långsiktiga budgetförutsättningarna för planåren i Region Skånes budget är synkroniserade med TFPs inledande planår så att det inte uppstår ett finansieringsunderskott för kollektivtrafiken och prioriteringen av vilken trafik som genomförs prioriteras i budgetprocessen istället. Det TFP som kommer beslutas av RF i april 2016 har årliga kostnadsökningar enligt tabell nedan, (miljoner kronor): Ovanstående belopp utgör ren volymökning, rensat från löne-och prisuppräkningar, det vill säga består endast av ökad ambitionsnivå inom kollektivtrafiken. Inga taxeförändringar har heller medräknats. Enbart ökade intäkter på grund av ökad trafik ingår, som består av generell ökning av resandet och ökade intäkter med anledning av ny trafik. I TFP har en ökning av antal resor antagits med 3 % årligen. I ovanstående belopp ingår också kostnadsökningar på grund av planerade och redan beslutade investeringar, som t.ex. de 30 nya Pågatåg som kommer att levereras under , ny tågdepå för underhåll av Öresundståg och inköp av spårvagnar samt depå för dessa. För respektive år i planperioden genomförs en lång rad av nysatsningar på ny trafik, som är grunden till de kostnadsökningar som beskrivs enligt ovan. Utökningen sker inom samtliga typer av trafik (Se planerade händelser i Bilaga 6 sid 16). 8

9 Övrig verksamhet Under övrig verksamhet ingår förvaltningarna Regionservice, Regionstyrelsen (Koncernkontoret och Förtroendemannaorganisationen), Personalnämnden, Patientnämnden och Revisionen. För dessa förvaltningar totalt ingår uppräkning för löne- och prisförändringar. Någon volymutveckling är ej kalkylerad. Kompetensförsörjning Kompetensförsörjning inom välfärdssektorn är en stor utmaning, såväl nationellt som för Region Skåne. Rätt kompetenser är en av grundförutsättningarna för att verksamheterna ska kunna möta medborgarnas krav och behov både nu och i framtiden. Behovet av välfärdstjänster kommer att öka, antalet pensionsavgångar stiger samtidigt som andelen personer i arbetsför ålder minskar. De årliga pensionsavgångarna i Region Skåne ökar fram till 2019 för att sedan plana ut och stabiliseras på en nivå runt 900 personer per år. Den totala volymen beräknade pensionsavgångar åren är cirka personer, vilket motsvarar nästan var fjärde av samtliga idag tillsvidareanställda. Pensionsavgångarna tillsammans med en årlig extern personalrörlighet på mellan 7 och 8 procent, innebär att Region Skåne förväntas behöva rekrytera cirka personer fram till Detta utan att hänsyn är tagen till befintlig bristsituation, förändrad demografi, framtida verksamhetsförändringar eller förändring av arbetssätt exempelvis genom kompetensmixplanering. I dagsläget finns brist på läkare inom vissa specialiteter, och främst då inom allmänmedicin och psykiatri. Bristen på specialistsjuksköterskor har accelererat det senaste dryga året och finns nu inom i stort sett alla områden även om det inom medicin, kirurgi, onkologi, akutsjukvård, barnintensivvård och psykiatri är som mest problematiskt. Bristsituationen har gjort att många verksamheter blivit beroende av inhyrd personal från bemanningsföretag vilket skapat en på sikt ohållbar situation med risk för negativa konsekvenser för patientsäkerhet, arbetsmiljö och ett kvalitetssäkrat utbildningsuppdrag. Ett beroende av bemanningsföretag leder också till högre kostnader i verksamheten. En strategi för att begränsa beroendet av bemanningsföretag har beslutats och ska ses som en del av Region Skånes framtida kompetensförsörjning. Det finns en nationell samsyn om att såväl dagens bristkompetenser och framtidens kompetensbehov inte kommer att kunna lösas enbart av en utökad utbildningsvolym för välfärdsyrken. Förändrade arbetssätt och att nyttja teknisk utveckling för effektivare arbetssätt kommer att vara än mer nödvändigt. Samtidigt finns i Skåne en potential i form av personer som idag står till arbetsmarknadens förfogande men i dagsläget saknar sysselsättning och av nyanlända, både de som redan har vårdutbildning och de som saknar vårdutbildning. Hur väl Skåne lyckas att ta tillvara på denna resurs, attrahera nyckelkompetenser och inte minst utveckla och bättre ta tillvara kompetens hos befintliga medarbetare kommer vara en viktig del i den fortsatta utvecklingen av verksamhet och kostnader förknippade med denna. 9

10 Investeringar Region Skåne står inför mycket stora investeringar både avseende hälso- och sjukvård och kollektivtrafik. En stor del av de svenska och skandinaviska sjukhusbyggnaderna uppfördes på 60- och 70-talen då den stora utbyggnaden av sjukvården genomfördes. Trenden då såväl som nu var att bygga generella byggnader med en hög grad av flexibilitet vilket har gjort att livslängden har varit lång. Den fysiska åldern på byggnaderna och dess infrastruktur kräver dock omfattande insatser för att bibehålla och modernisera funktionaliteten. Samtidigt så ställer den allt mer tekniskt avancerade hälso- och sjukvården krav som de gamla sjukhusstrukturerna inte alla gånger kan leva upp till när det gäller takhöjd och bärkraft, teknisk försörjning och effektiva logistik- och servicesystem. Utvecklingen när det gäller bland annat antibiotikaresistens och arbetet mot fallskador ställer krav på en övergång från dagens flerpatientrum till enkelrum. I Region Skåne förbereds omfattande insatser på sjukhusområdena i Malmö, Lund och Helsingborg. Stora insatser genomförs även på Ängelholms sjukhusområde som ägs av Hälsostaden AB och som påverkar Region Skåne som största hyresgäst och som delägare. Motsvarande behov finns även i varierande grad på övriga sjukhusområden. Regionstyrelsen har sedan december 2013 i omgångar fattat beslut om åtgärder på sjukhusområdena i Malmö, Lund och Helsingborg. För Malmö och Helsingborg skattats åtgärderna inklusive utrustning till drygt 13 miljarder kronor till och med För sjukhusområdet i Lund finns det ännu inte framtaget något förslag men tidiga bedömningar visar på behov av stora insatser. I denna plan har antagits att insatserna i Lund är jämförbara med de i Malmö, det vill säga knappt 8 miljarder kronor men med tre års förskjutning i genomförande och med indextillägg utifrån tidsförskjutningen. Kollektivtrafiken i Skåne har ett ambitiöst mål om att fördubbla antalet resor 2020 jämfört med För att genomföra detta har Region Skåne redan gjort stora insatser när det gäller att utöka trafikkapaciteten när det gäller bussar och tåg. Framförallt utökningen av tågkapaciteten kräver stora investeringar. Region Skåne har redan anskaffat 69 nya Pågatåg med en samlad investeringsutgift om drygt 4 miljarder kronor. För att motsvara resandeökningen har ytterligare 30 tåg för 2,1 miljarder kronor beställts med planerad leverans I trafikförsörjningsprogrammet aviseras behov av ytterligare 14 Pågatåg för åren I trafikförsörjningsprogrammet finns det även upptaget behov av löpande utökning av Öresundstågsflottan. I långtidsplanen är ytterligare 7 Öresundståg medräknade under åren utöver den befintliga flottan. Diskussionen om införandet av spårvagnstrafik i flera skånska städer har varit intensiv. Region Skåne har vid ett genomförande åtagande att driva trafiken vilket innebär investeringar i spårvagnar och depåer. I denna plan finns medtaget medel för spårvagnar och depå i Lund baserat på en trafikstart I Malmö finns medel medtagna för en första linje och depå med trafikstart En andra linje är inlagd med trafikstart Investeringarna för Region Skåne i Malmö och Lund skattas till knappt 1,9 miljarder kronor. Förberedelser görs för att åstadkomma en järnvägsdepå i Hässleholm för att underhålla de tåg som ingår i den svenska delen av Öresundstågstrafiken och på sikt även delar av Pågatågsflottan. Beräkningar har visat att det är ekonomiskt fördelaktigt om Region Skåne uppför anläggningen. I nuläget bedöms denna anläggning innebära en investering på 1,2 miljarder kronor. I nedanstående diagram är medfinansiering av ESS-anläggningen inräknad. 10

11 Investeringar (Mkr) Investeringarna i Region Skåne uppgick till 18,7 miljarder kronor under den senaste tioårsperioden Under kommande tioårsperiod beräknas investeringarna inklusive medfinansiering medföra utgifter på cirka 42 miljarder kronor. Finansieringsstrategi Den del av investeringsverksamheten som inte kan egenfinansieras måste lånefinansieras. Det bedömda nyupplåningsbehovet tillsammans med amorteringar i befintlig låneskuld har medfört att Region Skåne etablerat ett obligationsprogram för att i eget namn ge ut långfristiga obligationer i kapitalmarknaden. Obligationsprogrammet kommer initialt att möjliggöra upplåning inom en ram om 5 miljarder kronor men denna ram kan utökas om den finansiella utvecklingen kräver ytterligare upplåning. Obligationsprogrammet har en standardiserad dokumentation som möjliggör upplåning med löptider mellan 1-10 år och upplåningen kan oftast genomföras inom 2-5 dagar. Hittills har 1,1 miljarder av ramen använts. Obligationsprogrammet kommer även att kompletteras med ett certifikatprogram för kort upplåning med en löptid om högst 1 år, ett program som väntas färdigställas under maj månad Certifikatprogrammet som upplåningsform tryggar inte den långfristiga finansieringen utan ska ses som ett instrument för att bättre parera och överbrygga tillfälliga likviditetssvängningar och för att ackumulera volym till större emissioner i obligationsprogrammet. För att öka konkurrensen i upplåningen och därigenom ha mer än ett lånealternativ tillgängligt har också ett 4-årigt låneramavtal tecknats med Europeiska Investeringsbanken om 2,5 miljarder kronor. Som underlag för låneramavtalet har investeringarna i sjukhusbyggnader i Helsingborg använts. När det är mindre än ett år kvar på det 4-åriga avtalet avses ett nytt motsvarande avtal tecknas för ytterligare fyra år med investeringarna sjukvårdsbyggnader i Malmö som underlag. För att nå en stor andel köpare av obligationerna och därigenom förbättra förutsättningarna för finansiering har också ett kreditbetyg anskaffats, en så kallad rating. Region Skåne erhöll AA+ vilket är det näst högsta betyget. Ett högt betyg förutsätter en hög betalningsberedskap vilket effektivast anskaffas genom tecknande av lånelöften i bank. Genom de avtal som tecknats möjliggörs långfristig upplåning om 5 miljarder kronor, kortfristig upplåning om 2 11

12 miljarder kronor samt därutöver lånelöften som utgör likviditetsreserver om 3,5 miljarder kronor vilket också inkluderar ordinarie checkräkningskredit i Swedbank om 1 miljarder kronor. Totalt uppgår lånefaciliteterna till 10,5 miljarder kronor men lånelöftena bör i största möjliga mån undvikas att utnyttjas för ordinarie upplåning då de utgör en säkerhet för oväntade händelser samt för att upprätthålla ratingbetyget. Med den prognostiserade utvecklingen av låneskulden kommer ramen i obligationsprogrammet om 5 miljarder kronor att vara tillräcklig under 2016 men kommer att behöva utökas redan 2017 för att skapa utrymme för fortsatt långfristig upplåning. Låneskuld och Kassaflöde Region Skånes skrala resultat , hög kostnadsutveckling och kraftigt ökande investeringsutgifter medför ett stort negativt kassaflöde och därmed ökat lånebehov de kommande åren. Även om resultatmålet på två procent av de samlade intäkterna från skatt, kommunalekonomisk utjämning och generella statliga bidrag nås beräknas nettolåneskulden stiga till drygt 11 miljarder kronor Det totala upplåningsbehovet under perioden kommer att uppgå till 10,8 miljarder kronor. I slutet av tioårsperioden förväntas ett positivt kassaflöde på grund av att investeringsutgifterna återgår till en mer normal nivå samtidigt som kostnaderna för avskrivningar, som inte medför någon likviditetsbelastning, ökar. Nettolåneskulden minskar då till 7,3 miljarder kronor vid utgången av Hur mycket låneskulden kommer att växa är i högsta grad beroende av vilka resultat som Region Skåne uppnår under de kommande åren. I nedanstående diagram visas den årliga ackumulerade nettolåneskulden vid tre olika resultatnivåer. Om enbart ett nollresultat årligen uppnås kommer nettolåneskulden att öka till 16,1 miljarder kronor 2023 och vara 15,1 miljarder vid utgången av Lånebehovet under perioden uppgår till 16,5 miljarder kronor, eller 5,7 miljarder kronor mer än i det gröna scenariot. Nettolåneskuld (Mkr) vid olika resultatnivåer 12

13 Resultatprognos Nedanstående diagram visar att den årliga intäktsökningen, som markeras av den svarta linjen, inte täcker motsvarande kostnadsökningar i verksamheten. Särskilt besvärligt är läget då intäktsökningen inte ens täcker den årliga pris- och löneuppräkningen. Men även 2017 då intäktsökningen täcker löne- och prisuppräkningen men knappt hälften av kostnaderna till följd av demografin. Årlig kostnads- och intäktsförändring (Mkr) Diagrammet redovisas i tabellform I bilaga 10, sid 24 Eftersom Region Skåne har återställningskrav av eget kapital enligt balanskravet tillkommer behov av kostnadstäckning på totalt miljoner kronor för åren Ovanstående diagram översatt i finansieringsbehov per verksamhetsområde illustreras i nedanstående tabell. Förutom kostnadsuppräkningarna är också ett årligt effektiviseringskrav på en procent för alla verksamheter inlagt i beräkningarna. Intäktsökningarna och effektiviseringskravet räcker inte till att fullt ut finansiera behoven, vilket avspeglas i resultatet, som försämras år från år för att uppgå till ett underskott på cirka 3,7 miljarder kronor år (Mkr) progn Finansiering Regional utveckling Hälso- och sjukvård Övrig verksamhet Årets resultat % av skatt, utjämning och bidrag Återställningskrav av eget kapital I bilaga 11, sid 24 redovisas en mer detaljerad tabell 13

14 Årligt resultat och obalans mot 2 % -målet (Mkr) Volymutveckling Intäkter (Finansiering exkl pensioner) 2,1% 1,2% 1,2% Hälso- och sjukvård 1,9% 1,9% 1,9% Regional utveckling 6,8% 5,2% 2,9% Övr verks -1,0% -1,0% -1,0% Pensioner 25,0% 18,4% 19,9% Totalt kostnader 3,4% 3,2% 3,3% Ovanstående tabell visar hur mycket intäkterna och kostnader ökar utöver uppräkningarna av löner och priser för de olika verksamhetsområdena de kommande tre åren. Diskrepansen mellan intäkter och kostnader är som störst 2017 då den uppgår till 2,3 procentenheter. Enskilt högst kostnadsutveckling har pensionskostnaderna (se sid 4). Scenarier/känslighetsanalys Av beräkningarna ovan framgår att ett ökat skatteunderlag och övriga intäktsökningar inte räcker till för att finansiera Region Skånes verksamheter de kommande åren. Utan anpassning av verksamhetsvolymer eller ytterligare intäktstillskott uppstår betydande obalanser. I tabellen nedan redovisas fyra känslighetsberäkningar för att visa på omfattningen av problematiken för åren Utgångspunkten för beräkningarna är prognosen efter första tertialet I samtliga fyra känslighetsberäkningar ingår en procents effektiviseringskrav på samtliga verksamheter. Effektiviseringskravet uppgår till 359, 376 och 394 miljoner kronor åren 2017, 2018 och Uttryckt i utdebiteringsnivå motsvarar dessa 13 öre årligen. 14

15 Redovisning av hur olika antaganden påverkar olika variabler Resultat i % av skatter, utj o bidrag 2. Volymutveckling, % 3. Statsbidragsökning Mkr 4. Skattehöjning, öre År Skattesats Oförändrad Oförändrad Oförändrad Statsbidrag Enligt beräkningarna Enligt beräkningarna Enligt beräkningarna Volymutveckling Enligt beräkningarna -3,76% -2,46% -2,88% Enligt beräkningarna Enligt beräkningarna Resultat % -1,93% -4,05% -6,35% 2% 2% 2% 1. Vilket resultat blir det med oförändrad skattesats och statsbidrag och en kostnadsvolym som inkluderar ambitionshöjningar i enlighet med i rapporten redovisade verksamhetskostnader? Resultatet som enligt de finansiella målen ska uppgå till 2 procent av de samlade intäkterna är redan för ,9 procent (-722 Mkr) och 2019 uppgår underskottet till 6,4 procent vilket motsvarar ett resultat på -2,6 miljarder kronor. 2. Vilken volymutveckling är förenlig med oförändrad skatt och statsbidrag och ett resultat som motsvarar 2 procent av de samlade intäkterna? För att nå 2 procentsmålet krävs en volymminskning på nära 4 procent Detta utöver det 1 procents effektiviseringskrav som ligger i beräkningarna. Även år 2018 och 2019 krävs ytterligare volymminskningar för att nå målet. Om volymminskningarna uttrycks i heltidsresurser innebär det personalneddragningar i storleksordningen heltidsresurser 2017, ytterligare resurser 2018 och ytterligare resurser Hur mycket ökade statsbidrag krävs för att Region Skåne ska klara ett resultat på 2 procent av de samlade intäkterna givet oförändrad skatt och en volymutveckling i enlighet med i rapporten redovisade verksamhetskostnader? 2017 skulle kräva ett tillskott på knappt 1,5 miljarder kronor och ytterligare 0,9 miljarder 2018 och drygt 1 miljard ,5 miljarder för Region Skåne skulle innebära ett resurstillskott på nära 12 miljarder till landstingssektorn att jämföra med de 10 miljarder 2017 till hela kommunsektorn som regeringen aviserade i våras. 4. Hur mycket måste skatten höjas med för att Region Skåne ska klara ett resultat på 2 procent av de samlade intäkterna givet oförändrade statsbidrag och en volymutveckling i enlighet med i rapporten redovisade verksamhetskostnader? Redan år 2017 behöver skatten höjas med 56 öre och med ytterligare 30 öre 2018 samt ytterligare 32 öre En sammanlagd skattehöjning på 1,18 kronor, som skulle innebära en skattesats på 11,87 kronor Medelutdebiteringen i landsting/regioner 2016 är 11,41 kronor. Slutord Region Skånes ekonomi står inför stora utmaningar den kommande tio årsperioden. Beslut har tagits och ska tas om omfattande investeringar i sjukhusbyggnader. Hälso- och sjukvården påverkas också av förändringar i demografin med allt fler i de äldsta åldersgrupperna. Kollektivtrafiken står också inför stora utmaningar med ett fördubblingsmål, som kräver ytterligare utökningar av trafikkapaciteten. Satsningar inom kollektivtrafiken krävs också om vi ska gå i riktning mot ett mer hållbart samhälle och få attraktiva och fungerande städer. Behoven är stora och resurserna är begränsade. Såväl kostnadseffektiviseringar som intäktsförstärkningar är nödvändiga för att ekvationen ska gå ihop. 15

16 1. Skatteunderlag och skattekraft (Källor: SKL, Skatteverket) BILAGOR Utfall 2014 Progn 2015 Progn 2016 Progn 2017 Progn 2018 Progn 2019 Skatteunderlag, Sverige, mkr Skatteunderlag, Skåne, mkr Uppräkningsfaktor Sverige 5,0% 5,0% 5,2% 4,3% 4,3% Uppräkningsfaktor Skåne 5,0% 5,1% 5,3% 4,3% 4,3% Skattekraft kr/inv Sverige Skattekraft kr/inv Skåne Skattekraft % Skåne 92,4% 92,4% 92,3% 92,3% 92,3% 92,3% Progn 2020 Progn 2021 Progn 2022 Progn 2023 Progn 2024 Progn 2025 Skatteunderlag, Sverige, mkr Skatteunderlag, Skåne, mkr Uppräkningsfaktor Sverige 4,1% 4,0% 4,0% 4,0% 4,0% 4,0% Uppräkningsfaktor Skåne 4,1% 4,0% 4,0% 4,0% 4,0% 4,0% Skattekraft kr/inv Sverige Skattekraft kr/inv Skåne Skattekraft % Skåne 92,2% 92,2% 92,2% 92,1% 92,1% 92,1% 2. Utdebiteringssatser (Källor: SKL, Skatteverket) Kronor per skattekrona därav Förändring Skatteväxling Stockholms läns landsting 12,10 12,08-0,02-0,02 Landstinget i Uppsala län 11,16 11,71 0,55 0,00 Region Kronoberg 11,60 11,60 Region Örebro län 11,55 11,55 Region Gävleborg 11,51 11,51 Västra Götalandsregionen 11,48 11,48 Medelutdebitering 11,35 11,41 0,06 Landstinget i Kalmar län 11,37 11,37 Norrbottens läns landsting 10,18 11,34 1,16 0,00 Landstinget Västernorrland 10,69 11,29 0,60 0,00 Region Jönköpings län 11,26 11,26 Landstinget i Värmland 11,20 11,20 Region Jämtland Härjedalen 11,20 11,20 Landstinget Blekinge 11,19 11,19 Landstinget Dalarna 11,16 11,16 Landstinget Västmanland 10,88 10,88 Region Halland 10,82 10,82 Västerbottens läns landsting 10,80 10,80 0,00-0,05 Landstinget Sörmland 10,77 10,77 Region Östergötland 10,70 10,70 Region Skåne 10,69 10,69 Region Gotland 33,60 33,60 16

17 3. Landstingsprisindex (Källa: SKL) Utfall progn progn progn progn progn progn progn progn progn progn LPIK inkl läkemedel Timlön Socialavgifter Läkemedel Förbrukning LPIK exkl läkemedel 1,9% 2,4% 2,6% 2,8% 3,4% 2,0% 2,7% 2,7% 2,7% 2,7% 2,7% 2,8% 2,8% 2,9% 3,2% 3,4% 3,5% 3,5% 3,5% 3,5% 3,5% 3,5% 2,1% 3,6% 4,4% 4,8% 7,4% 0,5% 3,6% 3,5% 3,5% 3,3% 3,5% -1,6% 0,2% -1,1% -1,1% -1,1% -1,1% -1,1% -1,1% -1,0% -1,0% -1,0% 1,6% 1,6% 1,6% 2,0% 2,3% 2,3% 2,3% 2,3% 2,3% 2,3% 2,3% 2,3% 2,7% 3,1% 3,4% 4,1% 2,5% 3,2% 3,2% 3,2% 3,1% 3,2% 4. Nettokostnadsutveckling per invånare (Källor: SKL, SCB, Region Skåne) kr/invånare Vård & hälsa Regional utveckling Totalt Skåne Sverige Skåne Sverige Utveckling Skåne 25,9% 128,1% 32,0% Utveckling Sverige 29,4% 95,6% 34,6% 5. Resultaträkning 2015 kr per invånare, blandmodell Skåne Sverige differens Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Avskrivningar Verksamhetens nettokostnad Skatteintäkter Kommunalekonomisk utjämning Övriga generella bidrag Finansnetto Årets resultat

18 6. Planerade händelser inom kollektivtrafiken i Skåne (Källa: TFP Region Skåne) 2016 Planerade händelser Förutsättning Helsingborg-Halmstad (Öresundståg) Ny morgonavgång Helsingborg-Halmstad månd-fred. Förtätning kvällstid med en dubbeltur dagligen. Öresundsbron (Öresundståg) Utökad 10-minuterstrafik genom förlängd rusningstid för tåg till/från Alvesta/Hässleholm/Helsingborg. Trelleborgsbanan (Pågatåg) 38 dubbelturer dagligen. Nya stationer: Trelleborg C Västra Ingelstad och Östra Grevie. Ängelholm-Förslöv-Halmstad (Pågatåg) 25 dubbelturer månd-fred varav sju tåg i vardera riktningen går till/från Halmstad utan uppehåll i Barkåkra och Förslöv. 18 dubbelturer Ängelholm-Förslöv lörd-sönd. Malmö-Lund-Hörby-Kristianstad (Regionbuss) Införande av regionalt superbusskoncept på SkåneExpressen 1 och 2 påbörjas. Reducerad busstrafik Trelleborg-Vellinge-Malmö och slopad busstrafik Ö Grevie-Malmö. Anpassad busstrafik Ängelholm-Förslöv. Pilotsträcka med successiv utveckling av konceptet. Kräver infrastrukturåtgärder enligt slutsatser i stråkstudie och åtgärdsvalsstudie. Fokus på framkomlighetsåtgärder och stationer med hög standard. Malmö-Trelleborg (Regionbuss) Minskad busstrafik med anledning av Pågatågstrafik.. Ängelholm/Bjärehalvön/Båstad (Regionbuss) Anpassad busstrafik med anledning av Pågatåg till Förslöv. Busspendel införs mellan centrala Båstad och Båstad N Planerade händelser Förutsättning Helsingborg-Halmstad (Öresundståg) Ny morgonavgång lörd-sönd från Helsingborg. Hässleholm-Växjö/Kalmar (Öresundståg) Förtätning till timmestrafik lörd och sönd. Takttrafik i timmesintervaller veckans alla dagar. Turerna går redan mellan Danmark och Hässleholm. Växjö-Lund (Öresundståg) Utökning med tidigare morgontåg Växjö-Kastrup samt senare kvällståg Kastrup-Växjö. Turerna går redan mellan Lund och Danmark. Kräver beslut även av Region Halland. Kräver beslut även av Region Kronoberg och Kalmar län. Kräver beslut även av Region Kronoberg. 18

19 Öresundsbron (Öresundståg) Utökad 10-minuterstrafik genom förlängd rusningstid för tåg till/från Hässleholm/Helsingborg. Kristianstad-Karlskrona (Öresundståg) Förtätning till timmestrafik lörd och sönd. Takttrafik i timmesintervaller veckans alla dagar. Kräver beslut även i Danmark. Kräver beslut även av Region Blekinge. Helsingborg-Hyllie (Pågatåg) Utökat utbud dagtid på vardagar för tåg via Landskrona. 30- minuterstrafik kl månd-fred. Ger halvtimmestrafik hela dagen. Malmöringen (Pågatåg) Ny trafik på Kontinentalbanan och Citytunneln. Kräver tillåtlighet för persontåg på Kontinentalbanan samt genomförande av infrastrukturutbyggnad av bl a stationer enligt plan. Marieholmsbanan (Pågatåg) Timmestrafik dagligen. Hässleholm-Växjö (Krösatåg) Utökat utbud vardagar. Ersätter tågbuss Hästveda-Hässleholm. Kräver att samfinansierad banupprustning och stationsutbyggnad genomförs enligt plan. Anpassning av busstrafiken Eslöv-Teckomatorp. Kräver beslut även av Region Kronoberg. Viss ökning genomförd Tågbusstrafiken Hässleholm-Hästveda kvar tills vidare. Teckomatorp-Eslöv (Regionbuss) Anpassad busstrafik med anledning av Pågatåg på sträckan. Helsingborg-Bårslöv-Ekeby (Regionbuss) Pendeln införs på linje 297. Malmö (Stadsbuss) MalmöExpressen införs på linje 8. Kräver omfattande framkomlighetsåtgärder Planerade händelser Förutsättning Helsingborg/Hässleholm-Köpenhamn (Öresundståg) Förlängd rusningstid med två timmar eftermiddag månd-fred. Ystadbanan (Pågatåg) Förstärkning i rusningstid med fyra dubbelturer månd-fred. Ny kvällsavgång i varje riktning månd-torsd. Lund (Spårvagn) Spårvagn Lund C-Brunnshög-ESS. Malmö-Lomma-Löddeköpinge (Regionbuss) Utveckling av linje 132 (möjliggörs p g a ny trafikplats). Kräver beslut även i Danmark. Kräver nya mötesstationer i Skabersjö och Ruuthsbo samt tillåtlighet för persontåg på Kontinentalbanan. Kräver beslut om finansiering. Nytt trafikupplägg för linje 133, 134 & 132 utreds under Kristianstad-Åhus (Regionbuss) Utveckling av stråket (nuvarande linje 551). 19

20 Malmö-Bara-Klågerup (Regionbuss) Pendeln införs på linje Planerade händelser Förutsättning Markaryd-Halmstad (Pågatåg) Förlängning av Pågatågstrafiken Hässleholm-Markaryd till Halmstad. Kräver beslut av Region Kronoberg och Region Halland. Malmö-Lund (Regionbuss) Ny linje mot nordöstra Lund. Helsingborg (Stadsbuss) HelsingborgsExpressen på linje 1. Kräver omfattande framkomlighetsåtgärder Planerade händelser Förutsättning Lommabanan (Pågatåg) 18 dubbelturer Kävlinge-Hyllie dagligen. Söderåsbanan (Pågatåg) 18 dubbelturer Åstorp-Teckomatorp dagligen. Lund-Sjöbo-Simrishamn (Regionbuss) Regionalt superbusskoncept på SkåneExpressen 5. Kräver att samfinansierad banupprustning och stationsutbyggnad genomförs enligt plan. Reducerad busstrafik Lomma-Malmö. Kräver att samfinansierad banupprustning och stationsutbyggnad genomförs enligt plan. Anpassning av busstrafiken i stråket. Kräver infrastrukturåtgärder enligt slutsatser i stråkstudie och åtgärdsvalsstudie. Fokus på framkomlighetsåtgärder och stationer med hög standard. Malmö-Lomma-Löddeköpinge (Regionbuss) Reducerad trafik på linje 133 på grund av Pågatågstrafik. Billesholm-Teckomatorp (Regionbuss) Anpassad busstrafik med anledning av Pågatågstrafik på Söderåsbanan Tåg Planerade händelser 2022 Malmö-Lund (Pågatåg och Öresundståg) 4-spåret Arlöv-Högevall klart. Utökat utbud i Åkarp och Hjärup. Ny station i Klostergården. Uppehåll i Burlöv för merparten av alla tåg Helsingborg-Halmstad (Öresundståg) Halvtimmestrafik i rusningstid månd-fred, vilket ger halvtimmestrafik på hela sträckan Malmö-Göteborg Skånebanan (Pågatåg) Nytt trafikupplägg med genomgående tåg Helsingborg- Kristianstad, eventuellt genomgående till Karlshamn. Utökad trafik Helsingborg-Åstorp, Åstorp-Klippan och Hässleholm- Kristianstad. Förutsättning Kräver utbyggt 4-spår Malmö-Lund. Kräver dubbelspår Maria-Ängelholm. Kräver utbyggt 4-spår Malmö-Lund (för bra bytesmöjligheter i Hässleholm samt fungerande tidtabell Hässleholm-Kristianstad). 20

21 Tåg Planerade händelser 2022 Helsingborg-Köpenhamn (Öresundståg) Utökning med ett tåg per timme i lågtrafiktid månd-fred Lund-Köpenhamn (Öresundståg) Utökning med två tåg per timme i lågtrafiktid månd-fred. Innebär 10-minuterstrafik hela dagen månd-fred (ej natt). Förutsättning Kräver beslut även i Danmark. Kräver beslut även i Danmark. Spårvagn Planerade händelser 2022 Malmö Spårvagn på linje Malmö Spårvagn på linje 8. Förutsättning Kräver beslut om genomförande och finansiering. Kräver beslut om genomförande och finansiering. Buss Planerade händelser 2022 Kristianstad-Osby (Regionbuss) Regionalt superbusskoncept på linje Malmö-Vellinge-Näset (Regionbuss) Regionalt superbusskoncept på linje Malmö-Sjöbo (Regionbuss) Regionalt superbusskoncept på SkåneExpressen Malmö (Stadsbuss) MalmöExpressen på linje 2 och Helsingborg-Örkelljunga (Regionbuss) Regionalt superbusskoncept på SkåneExpressen 10. På sikt eventuellt förlängning till Markaryd Kristianstad-Simrishamn/Ystad (Regionbuss) Regionalt superbusskoncept på SkåneExpressen 3 och Helsingborg-Höganäs (Regionbuss) Regionalt superbusskoncept på linje 220. Förutsättning Kräver infrastrukturåtgärder enligt slutsatser i stråkstudie och åtgärdsvalsstudie. Fokus på framkomlighetsåtgärder och stationer med hög standard. Kräver infrastrukturåtgärder enligt slutsatser i stråkstudie och åtgärdsvalsstudie. Fokus på framkomlighetsåtgärder och stationer med hög standard. Kräver infrastrukturåtgärder enligt slutsatser i stråkstudie och åtgärdsvalsstudie. Fokus på framkomlighetsåtgärder och stationer med hög standard. Kräver omfattande framkomlighetsåtgärder. Kräver infrastrukturåtgärder enligt slutsatser i stråkstudie och åtgärdsvalsstudie. Fokus på framkomlighetsåtgärder och stationer med hög standard. Kräver infrastrukturåtgärder enligt slutsatser i stråkstudie och åtgärdsvalsstudie. Fokus på framkomlighetsåtgärder och stationer med hög standard. Kräver infrastrukturåtgärder enligt slutsatser i stråkstudie och åtgärdsvalsstudie. Fokus på framkomlighetsåtgärder och stationer med hög standard Lund-Dalby-Sjöbo (Regionbuss) Utveckling av stråket (nuvarande linje 160). 21

22 7. Investeringsplan (Mkr) (Källa: Region Skåne) Investeringar Potter, bygg , bygg Malmö/Lund/Helsingborg Rättspsykiatriskt centrum 122 Fastighetsägarinvesteringar Energiinvesteringar regionservice Utrustning HS Utrustning Malmö/HBG/hälsostaden/Lund Kollektivtrafik bas begagnade Öresundståg 99 5 pågatåg Ytterligare 25 pågatåg Nya pågatåg enligt tågförsörjningsplan Nya Öresundståg TFP ERTMS till befintliga och nya tåg spårvagnar till trafik i Lund Depå för spårvagnar Lund spårvagnar till trafik i Malmö(VHL) spårvagnar till trafik i Malmö (VHS) 330 Depå för spårvagnar Malmö Övrigt Regionstyrelsen ESS Investeringar neutrala Öresundstågsdepå Bussar i Helsingborg vid nytt avtal 162 Logistik/hjälpmedel/bussdepå Lund Nytt affärssystem Skånetrafiken? Ersättning vårdinfo system M+ mm SUMMA