Malmö stad Särskolans resursteam Riktlinjer för psykologbedömning vid mottagande i grundsärskolan Rutiner för mottagande i grundsärskolan Malmö Särskolans resursteam Regementsgatan 52 C, 6 vån. 217 48 Malmö Telefon 040-34 00 00 (vxl) Leg psykolog Carita Smyth & Leg psykolog Axel Havelius
2 (6) Psykologisk bedömning Mottagande i grundsärskolan regleras av skollagen, därför grundar sig detta dokument i huvudsak på Skolverkets skrift Allmänna råd om rutiner för utredning och beslut om mottagande i grundsärskolan (SKOLFS 2001:23). För att säkerställa att alla barn bedöms lika inför mottagande i grundsärskolan, kräver varje ansökan handlingar som ger ett tillräckligt bedömningsunderlag för ställningstagande. Med varje ansökan ska därför alltid medfölja psykologisk bedömning, pedagogisk bedömning, medicinsk bedömning och social bedömning. Underlaget ska besvara om eleven; inte bedöms kunna nå upp till grundskolans kunskapskrav p.g.a. en utvecklingsstörning och därför ska tas emot i grundsärskolan (7 kap. 5. SKOLFS 2010:800). En psykologbedömning får inte vara äldre än två år vid ansökningstillfället (Skolinspektionen, 2011). Den psykologiska bedömningen ska klargöra om barnet/eleven uppfyller kriterierna för diagnos psykisk utvecklingsstörning eller mental retardation (ICD-10 och DSM-IV-TR). Använde den terminologi som finns i vedertagna klassificeringssystem vid diagnosticering (Skolinspektionen, 2011). Observera att diagnosen innehåller ett psykometriskt- och ett adaptivt kriterium och att bedömningen därför bör förhålla sig till dem båda. Håkan Nyman (2011) skriver följande om säkra psykologbedömningar inför mottagande om prövning i grundsärskola: Den psykologiska utredningen syftar till att beskriva barnets kognitiva förmåga. Utredningen bör innefatta en redogörelse av barnets utveckling fram till den aktuella tidpunkten, bedömning av barnets kognitiva förmåga via begåvningstest och andra professionellt vedertagna bedömningsinstrument samt psykologens slutsatser utifrån sin analys av bedömningsunderlaget. Analys och resultat bör relateras till en beskrivning av barnets beteende. Om analysen visar att misstanke om utvecklingsstörning föreligger men tveksamhet råder, bör underlaget om möjligt kompletteras. Om tveksamhet råder även efter komplettering, bör detta tydligt redovisas i utredningen (s. 3). Bakgrund och anamnes Bakgrund och anamnes utgör en viktig del i den psykologiska bedömningen, och det ska i den mån det är möjligt, gå att följa barnets utveckling från födseln fram till aktuell tidpunkt för bedömningen. Bakgrundsinformation om barnets utveckling kan styrka att barnets svårigheter handlar om psykisk utvecklingsstörning eller visa att svårigheterna handlar om något annat än psykisk utvecklingsstörning och vara differentialdiagnostiskt betydelsefull information. Var noga med att redogöra för huruvida barnet är fött i Sverige och, om inte, hur länge barnet vistats i Sverige. Vad gäller barn födda i annat land än Sverige, är skolerfarenhet i hemlandet av betydelse, likaså modersmålsundervisning och studiehandledning på modersmålet samt om och i vilken omfattning barnet deltagit i förskolans verksamhet i Sverige. Att utreda flerspråkiga barn är svårt. Forskning visar att barnets ålder vid ankomst till det nya landet och antal
3 (6) undervisningstimmar på modersmålet får betydelse för den kognitiva utvecklingen (Norrman, 2011). Svagbegåvade elever som inte fått möjlighet att utveckla tillräckliga kunskaper i sitt förstaspråk kommer utveckla ett bristande andraspråk, vilket i sin tur påverkar resultatet i WISC-IV och därför kan förväxlas med lindrig psykisk utvecklingsstörning. Det är således viktigt att vara extra noggrann i anamnesen vad gäller två- och flerspråkiga barn. I Birgitta Norrmans PM (2011) beskrivs ankomstålder i relation till den tid det tar att tillägna sig ett andraspråk: Ankomstålder Genomsnittlig tidsåtgång 5-7 år 3-8 år 8-11 år 2-5 år 12-15 år 6-8 år Vidare är det viktigt att ta ställning till händelser i barnets historia och redogöra för dem som du tror är av betydelse för barnets utveckling. Skolbakgrund är en rubrik som kan vara behjälplig när man vill beskriva barnets utveckling och när i tid pedagogiska insatser och utredningar blivit aktuella. Beskriv insatser och utredningar som föregått den aktuella psykologbedömningen. Alla arbetshypoteser, remisser och utredningar från exempelvis BUP eller logopedmottagning som kan tänkas ha betydelse för ställningstagande kring diagnos psykisk utvecklingsstörning bör omnämnas och beskrivas i anamnesen. Diagnoser, funktionsnedsättningar och medicinering Redogör så långt det är möjligt för kända funktionsnedsättningar, diagnoser och medicineringar. Hjälpmedel som finns i elevens pedagogiska miljö kan vara viktiga att omnämna. Redogör för syn- och hörselnedsättningar. Metod Diagnosticering av psykisk utvecklingsstörning ska föregås av testning med metodik som avser mäta allmänintellektuell nivå. I Elinor Schads bok, Psykolog i skolan (2009), beskrivs flera tester som kan användas vid utredning av allmänintellektuell nivå. Viktiga saker att förhålla sig till vid val av metod är andra funktionsnedsättningar än psykisk utvecklingsstörning samt språklig bakgrund. Psykometriska kriteriet För att kunna fastställa diagnos psykisk utvecklingsstörning måste barnets resultat i begåvningstest ligga två standardavvikelser under genomsnittet, i det 95 % -iga konfidensintervallet IK 65-75 eller lägre. Barn som utreds med frågeställningen utvecklingsstörning i förskolålder bör så långt det är möjligt att utredas med WPPSI-III. Griffiths utvecklingsskala är en screening som kan användas när man ska testa ett barn med stora utvecklingsförseningar. Griffith bör kompletteras med ett begåvningstest (Schad, 2009). Merrill-Palmer är ett annat test som går att använda om man vill undersöka utvecklingsförseningar i förskolåldern. Barn mellan 6:0 7:3 år som inte har en tydlig utvecklingsförsening bör vid utredningstillfället bedömas med WISC-IV då det ger en bredare bild av barns färdigheter (WISC-IV, 2007).
4 (6) När man misstänker att ett barn i skolåldern har psykisk utvecklingsstörning ska man använda WISC-IV. WISC-III går också bra, men generellt är det bättre att använda sig av de senaste utgåvorna. I de fall du ska testa ett barn med omfattande kognitiva svårigheter är det möjligt att administrera ett test som är normerat för yngre barn, t.ex. WPPSI-III även om det aktuella barnet åldersmässigt borde testas med WISC-IV. Sådana lösningar ska föredragsvis användas då det är tydligt att barnet inte förväntas kunna nå upp till minimikraven i WISC-IV. När man testar barn med annan kulturell bakgrund än svensk, resonera kring det, då det inte finns några kulturobundna test. Var i övrigt försiktig med att gå utanför föreskrifterna i manualen (t.ex. testa med tolk) då vi genast får ett flertal felkällor. I Håkan Nymans Särskola säkra utredningar och beslut (2011) betonas att varje psykologisk utredning inför mottagande i grundsärskola ska föregås av minst ett begåvningstest som visar på en allmänintellektuell funktion två standardavvikelser under genomsnittet. Vidare betonar Nyman (2011) att bedömarens val av testbatteri är en del av tillförlitligheten i bedömningen. Adaptiva kriteriet För att uppfylla kriterierna för psykisk utvecklingsstörning krävs att barnet har adaptiva svårigheter inom minst två av följande områden: kommunikation, ADL-färdigheter, boende, socialt/interpersonellt beteende, nyttjande av offentliga resurser, målinriktning, studier, arbete, fritid, hälsa eller personlig säkerhet (DSM-IV-TR 2002). Det är viktigt att kartlägga andra områden än skolan för att få en fullständig bild av barnets fungerande. Ett standardiserat instrument som kan användas när man vill få information om barnets adaptiva färdigheter är ABAS II skattningsskalor, där det finns en version för lärare och en för föräldrar. I ABAS-II beskrivs adaptiva färdigheter på följande vis: Adaptiva färdigheter avser de beteenden som behövs för att göra individens interaktion med omgivningen ändamålsenlig, och möjliggör självständighet och delaktighet i vardagslivet. Dessa färdigheter utvecklas och förändras i takt med stigande ålder och är beroende både av konstitutionella och miljömässiga förutsättningar (ABAS-II s. 61). I ABAS-II manual står följande om varför barnet kan ha brister i adaptiva färdigheter: Brister i adaptiva färdigheter som beror på begåvning och svag förståelse för förväntningar i praktiska vardagssituationer är det som går att tolka som en primär nedsättning av adaptiv förmåga i relation till psykisk utvecklingsstörning. Andra brister, såsom central koherens, språklig funktion, uthållighet, impulsivitet, utåtagerande, affektiva tillstånd (depression, ångest) påverkar adaptiva färdigheter men kan förklaras av andra svårigheter än just psykisk utvecklingsstörning. Bedömningar av barn som befinner sig i gränszonen mellan svag begåvning och psykisk utvecklingsstörning innebär svåra ställningstaganden. I sådana fall anses kartläggningen av adaptiva färdigheter vara av största vikt och ibland t.o.m. en utslagsgivande faktor i den sammanvägda bedömningen av allmänintellektuell nivå. Om tveksamhet råder, planera för hur barnet kan få träna sina adaptiva färdigheter så att man sedan kan göra en förnyad skattning (ABAS-II, 2008).
5 (6) Resultat och analys Redovisa alla data och resonera kring dina fynd för att slutligen ta ställning om barnet uppfyller det psykometriska och det adaptiva kriteriet för diagnos psykisk utvecklingsstörning (ICD-10). Redogör för omständigheter som talar för eller emot en hypotes om psykisk utvecklingsstörning. Utifrån aktuella begåvningstest fås en nivå av den intellektuella förmågan och där IK 65-75 tyder på lindrig psykisk utvecklingsstörning enligt 95 % konfidensintervall. Ett resultat i WISC-IV mellan IK 65-75 översätts kvalitativt till betydligt under genomsnittet. Om barnet testats vid fler tillfällen över tid är det av stor relevans att förhålla sig till samtliga resultat när man resonerar kring barnets kognitiva utveckling. I resultatdelen bör du redogöra för din kartläggning av adaptiva färdigheter. Indexpoäng under 70 tyder på psykisk utvecklingsstörning (ABAS-II, 2008). I analysen är det viktigt att bedöma skattarens trovärdighet eftersom att kunskaper om och förväntningar på barnets färdigheter spelar in på resultatet i skattningen, liksom graden av tolerans för vissa avvikelser eller skattarens känslor för barnet har betydelse. Sammanfattning och rekommendationer Analysera dina data från bedömningen och ta ställning till diagnos psykisk utvecklingsstörning. Det är relevant att redogöra för vilka arbetshypoteser (differentialdiagnoser) som varit intressanta under själva utredningsarbetet. Fastställ diagnosen med vedertaget klassificeringssystem. Redogör för rekommendationer som kan vara relevanta i den pedagogiska miljön. Beskriv hjälpmedel och andra kompensationer som eleven behöver i skolan. Checklista En bedömning (psykologutlåtande) som ska ligga till grund för mottagande i grundsärskola får inte vara äldre än 2 år gammal. Bedömningen ska redovisas i ett psykologutlåtande som innehåller beskrivningar och mätningar som anses vara av tillräcklig kvalitet. Bakgrund och anamnes. Social-, motorisk-, språklig och kognitiv utveckling över tid. Insatser och utredningar från BUP, Habilitering och skola. Skolbakgrund och pedagogiska insatser. Diagnoser. Kända funktionsnedsättningar och medicineringar. Metod. Ett test som avser mäta allmänintellektuell nivå. Skattning av adaptiva färdigheter eller god beskrivning av adaptiv förmåga på mer än ett område och av mer än en oberoende skattare i barnets omgivning (skola vårdnadshavare). Resultat. Analys och slutsatser utifrån bedömningsunderlaget samt rekommendationer. Diagnos kodad med vedertaget klassificeringssystem. Bifoga kopia på testresultat om du inte redovisar dem i ditt utlåtande.
6 (6) Referenser Socialstyrelsen (2011). Internationell statistisk klassifikation av sjukdomar och relaterade hälsoproblem Systematisk förteckning, svensk version (ICD-10-SE). Harrison, Patti L. & Oakland, Thomas (2008). ABAS-II, Adaptive Behavior Assessment System, second edition. Svensk version. Stockholm: Katarina Tryck AB. American Psychiatric Association (APA). (2002). MINI-D IV: diagnostiska kriterier enligt DSM-IV-TR (J. Herlofson, Övers.). Danderyd: Pilgrim Press. Norrman, Birgitta (2011). Att tänka på vid psykologisk utredning av tvåspråkiga barn inför eventuellt mottagande i särskolan. Stockholm: Utbildningsförvaltningen. Norrman, Birgitta (1999). Modell för psykologisk utredning i samband med ansökan till särskola. Stockholm: Utbildningsförvaltningen. Nyman, Håkan (2011). Särskola säkra bedömningar och beslut. Schad, Elinor (2009). (Red.) Psykolog i skolan. Lund: Studentlitteratur. Skolverket (2001). SKOLFS 2001:23, Rutiner för utredning och beslut om mottagande i den obligatoriska särskolan. Stockholm: Liber Distribution. Wechsler, David (2007). WISC-IV, svensk version. Stockholm: Katarina Tryck AB.