l 'I! SWECO VIAK BayerAB, Bayer CrpScience GULLVIK SILVERVIK.. PRELIMINAR RAPPORT J1R.5Y:Q36- Fas 1 - Inledande utredning :,',j Malmö Uppdragsnummer 1275544-100 OJ!!! SWECO VIAK Geijersgatan. 216 1 Malmö Telefn 040-16 70 00 Telefax 040-15 43 47 p:\ 1224\ 1275544\ 1OO\riginal\u2-text\ra_silv _OO6-sv,dc SWECO
Innehåll 1 1.1 1.2 1.3 1.4 2 2.1 2.2 2.3 2.4 2.5 2.6 3 3.1 3.2 3.3 3.4 3.5 3.6 3.7 3. 3.9 4 4.1 4.2 4.3 4.4 4.5 4.6 Sammanfattning Förrd Inledning Bakgrund Syfte Avgränsningar Definitiner Metdik ch källr Dkument Arkiv Intervjuer Kartmaterial Platsbesök Begränsningar hs använda källr Omgivningsförhållanden Fastighets- ch fastighetsägarförhållanden Markanvändning ch planförhållanden Gelgiska förhållanden Grundvatten- ch ytvattenförhållanden Vattentäktsförhållanden Avlppssystem Uppvärmning Vägar ch parkering Skyddsvärda bjekt ch miljöer Anläggningar ch verksamheter Verksamhet på Silvervik före Gullviks tid Gullviks verksamhet Andra verksamheter på närliggande fastigheter Observatiner gjrda vid rivning ch byggnatin Uppgifter m spill eller läckage Tidigare undersökningar, prvtagningar, saneringar ch riskklassningar 1 4 5 5 6 7 7 7 7 9 10 11 11 11 12 12 12 13 15 15 16 16 16 16 17 17 17 2 30 33 34 $ OJ 00 5 5.1 5.2 5.3 5.4 Möjliga förreningar ch eventuellt förrenade mråden 3 Ämnen sm hanterats eller kan ha hanterats på Silvervik 3 Områden där verksamhet bedrivits 3 Områden sm angetts sm förrenade av lika källr 39 Slutsatser 41 Referenser 43 Bayer AB, Bayer CrpScience p:\ 1224\ 1275544\ 1OO\riginal\u2-text\ra_silv _OO6-sv.dc SWECO
Sammanfattning SWECO VIAK AB har på uppdrag av Bayer AB, Bayer CrpScience genmfört en inledande undersökning med avseende på eventuell förekmst av förrenad mark för de delar inm Gullviks industrimråde i Malmö där Gullviks Fabriks AB (Gullviks) tidigare legat. De utgörs av tre separata mråden, här benämnda nrra, södra ch östra mrådena. I rapprten används Silvervik sm sammanfattande benämning på de tre mrådena. Undersökningen har påkallats av resultaten från den markinventering sm Miljöförvaltningen gjrt i mrådet ch sm redvisats år 2002. Syftet med undersökningen är att, med utgångspunkt från tillgängligt arkivmaterial, intervjuer ch platsbesök identifiera eventuellt förrenade mråden. G)I,< \ <.O!Ep.> ::J cc..; /!j/ / ;/ 6 OJ i!j e Det aktuella mrådet med nuvarande bebyggelse. Med röda linjer markerar nrra, södra ch östra mrådena vilka i rapprten mfattas av benämningen "Silvervik". Bayer AB, Bayer CrpScience 1 (43) p:\1224\1275544\1oo\riginal\u2-text\ra_silv_oo6-sv.dc SWECO
Gullviks verksamheter på Silvervik började 1920 ch mfattade ursprungligen tillverkning av remvax ch smörjljr till kunder inm lantbruket. Verksamheten utvecklades med tiden ch prdukterna km att mfatta (utan inbördes rdning) mineralfder, knstgödsel, förpackning av bekämpningsmedel ch färger, främst för utmhusbruk. Verksamheten mfattade inköp av råvarr sm sedan blandades ch såldes vidare sm färdiga prdukter till användarna. Någn egen tillverkning av de ingående råvarrna i försäljningsprdukterna förekm inte. Vad gäller bekämpningsmedel såldes färdiga prdukter vidare efter att de, vid behv, paketerats m. Gullviks köpte i slutet av 1940-talet en fastighet i stadsdelen Jhanneslust i Malmö ch flyttade under periden 1949-1951 all hantering av fder, knstgödsel ch bekämpningsmedel till denna nyinköpta fastighet. Verksamheten avseende tillverkning av färg behölls på Silvervik ch bedrevs där på det södra mrådet fram till 1973 eller 1974. En mekanisk verkstad bedrevs på det nrra mrådet på Silvervik in på 1970-talet. Efter att flytten var avslutad 1951 har Gullviks inte bedrivit någn verksamhet på det östra mrådet. Efter det att Gullviks upphört med verksamheten inm det östra mrådet har, ur markförreningssynpunkt, en verksamhet av betydelse identifierats. Det är en armaturtillverkare sm bedrev verksamhet på mrådet på 1950-talet. Denna tillverkare kan ha använt sig av bl.a. klrerade lösningsmedel. De fastigheter på Silvervik sm ägdes av Gullviks såldes 1974 till P Nilssns Bygg AB sm senare rev de dåvarande byggnaderna ch byggde bstadshus på Silvervik. Hela Silvervik utgörs idag av småhusbebyggelse. Beaktat de uppgifter sm tidigare anställda på Gullviks lämnat m verksamheterna på Silvervik, är det trligt att eventuella förreningar skulle härröra från enstaka eller begränsade spill på markytan. Någt mfattande utsläpp eller läckage av kemikalier i marken har inte rapprterats. Om förrening av marken skett, var den sannlikt begränsad till de ytliga jrdlagren. 0 g Ett möjligt undantag från detta är en ljecistern placerad i källaren i byggnaden på nrra delen av östra mrådet där ett läckage sannlikt skett, ch kan ha nått djupare liggande jrdlager. Där har emellertid en undersökning redan genmförts 1995 ch Miljöförvaltningen fann Bayer AB, Bayer CrpScience 2 (43) p:\ 1224\1275544\ 1OO\riginal\u2-text\ra_silv _OO6-sv.dc SWECO
inga skäl att vidta ytterligare åtgärder. Det är därför inte mtiverat att vidare utreda just denna fråga. Vissa andra bservatiner sm har framkmmit kan tyda på förekmst av markförreningar på Silvervik. Dessa är dck varken exakta eller knkreta. Baserat på:. De begränsade bevisen på markförreningar. De begränsade prblem sm rapprterats av bende på Silvervik. Avsaknaden av behv att använda grundvattnet på Silvervik anses inget behv föreligga att genmföra en mfattande undersökning på Silvervik. 6.NO Bayer AB, Bayer CrpScience 3 (43) p:\ 1224\ 1275544\ 1OO\riginal\u2-text\ra_silv_OO6-sv.dc SWECO
' ] SWECO VIAK n U D Förrd Malmö stads Miljöförvaltning har begärt att få en redvisning av SWECO VIAK:s inledande utredning rörande förreningssituatinen på de fastigheter sm Gullviks Fabriks AB bedrivit verksamhet på i stadsdelen Gullvik. Det har därvid överenskmmits att redvisningen skulle ske före juni månads utgång år 2003. För att uppfylla det överenskmmelsen redvisas föreliggande rapprt, sm emellertid är en preliminär rapprt. Det kan därför tillkmma infrmatin till utredningen sm kan påverka de här presenterade bedömningarna. f:::. :,.J ":1 '.!;i1.. ",'.,,',', i0 e Bayer AB, Bayer CrpScience 4 (43) Uppdrag1275544-100; clat p:\1224\1275544\1oo\riginal\u2-textlra_silv_oo6.sv,dc SWECO
1 Inledning 1.1 Bakgrund SWECO VIAK har av Bayer AB, Bayer CrpScience uppdragits att genmföra en fas 1 undersökning baserad på ASTM standard nr E 1527 (Standard Practice fr Envirnmental Site Assessments: Phase I Envirnmental Site Assessment Prcess) för det mråde inm Gullviks industrimråde i Malmö där Gullviks Fabriks AB (Gullviks) tidigare legat. Industrimrådets läge i Malmö (enligt Möller 2002) framgår av Figur 1, ch mråden där Gullviks bedrivit verksamhet på inm industrimrådet av Figur 2. Figur 1. Gul/viks industrimrådes läge i Malmö.. Bayer AB, Bayer CrpScience 5 (43) Uppdrag 1275544-100; cia! p:\ 1224\ 1275544\ 1OO\riginal\u2-text\ra_silv _OO6-sv.dc SWECO
0 OJ SWECO VIAK Figur 2. Gul/viks industrimråde (blå linje) ch de fastigheter inm vilka Gul/viks bedrivit verksamhet på inm industrimrådet (röda linjer). Undersökningen har påkallats av resultaten från den markinventering sm Miljöförvaltningen gjrt i mrådet ch sm redvisas i en rapprt (Möller, 2002). 1.2 Syfte Syftet med undersökningen är att, med utgångspunkt från tillgängligt arkivmaterial, intervjuer ch platsbesök identifiera eventuella förrenade mråden. <;> O e Bayer AB, Bayer CrpScience 6 (43) p:\ 1224\ 1275544\ 1OO\riginal\u2-text\ra_silv _OO6-sv.dc SWECO
1.3 Avgränsningar Några undersökningar i fält har inte genmförts. I denna rapprt redvisas således inga resultat från egna mätningar eller fältundersökningar. Undersökningen mfattar inte utredning av juridiska aspekter gällande ansvarsfrågr för eventuellt förekmmande förreningar i mark eller grundvatten. ASTM standard E 1527 har i all väsentlighet följts i arbetet med denna rapprt. Även m standarden är framtagen för förhållanden i USA är den ändå applicerbar på förhållanden i andra länder. Awikelser från standarden är undvikliga när den används utanför USA, men standardens intentiner har följts. 1.4 Definitiner För att undvika sammanblandning mellan gegrafiska namn ch företagsnamn benämns platser enligt följande:. Silvervik, sammanfattande benämning på de tre separata mråden (nrra, södra ch östra mrådena) i stadsdelen Gullvik där Gullviks Fabriks AB bedrivit verksamhet på ch sm behandlas i denna rapprt (Figur 3). Helitrpen, det mråde i stadsdelen Jhanneslust till vilket Gullviks överförde verksamhet 2 Metdik ch källr 2.1 Dkument Alla refererade dkument redvisas under avsnittet "Referenser". Följande dkument har dck särskild betydelse varför de kmmenteras speciellt:. e. Miljöförvaltningens inventering av Gullviks industrimråde (Möller, 2002), sm är en bedömning av förekmst av markförreningar i mrådet ch riskklassificering av dessa. Den följer Naturvårdsverkets metdik för inventering av förrenade mråden (MIFO, Naturvårdsverket 1999). Källmaterialet till den utförda inventeringen utgörs av de i mrådet verksamma Bayer AB, Bayer CrpScience 7 (43) p:\ 1224\ 1275544\ 1OO\riginal\u2-text\ra_silv _OOB-sv.dc SWECO
ch tidigare verksamma företagens arkiv, infrmatin från kmmunala förvaltningar ch statliga verk, platsbesök eller telefnkntakt med företag sm har verksamhet i mrådet samt intervjuer av persner sm tidigare arbetat på företag i Gullviks industrimråde. Intervjuade persner har fått annymitetsskydd, ch källr anges inte i rapprten.. Malmö stads adress- chfastighetskalendrar för åren 1930-1977. Genm dessa har infrmatin m vilka företag sm verkat på mrådet under lika tidsperider.. Gullvikskalendern för åren 1933-1977 med undantag för år 1935. Trligen gavs den inte ut det året. Utifrån prduktförteckningar har infrmatin erhållits m vilka ämnen ch när de har hanterats av Gullviks. tu c.zl I S- I!> :J '/ Figur 3. Detalj av Gul/viks industrimråde med nuvarande bebyggelse. Med röda linjer markerar nrra, södra ch östra mrådena vilka i rapprten mfattas av benämningen "Silvervik". 6 0 e Bayer AB, Bayer CrpScience (43) p:\ 1224\ 1275544\ 1OO\riginal\u2-text\ra_silv _DOG-sv.dc SWECO
2.2 Arkiv Följande arkiv har kntaktats eller besökts. Vilket material sm erhållits ch dess värde redvisas ckså.. Gullviks Fabriks AB:s arkiv. Recept på prdukter samt Gulivikskalendern för åren 1933-1977 har gåtts igenm för att ta reda på vilka prdukter ch ämnen sm hanterats under lika perider. Den erhållna infrmatinen bedöms vara mycket värdefull med avseende på hanterade ämnen under dessa perider.. Riksarkivet. Härifrån har prduktinsstatistik för Gullviks Fabriks AB beställts för åren 1930, 1940, 1950, 1960, 1970 ch 190. Statistik för åren 1930 ch 190 hittades dck inte. Den erhållna infrmatinen bedöms värdefull för infrmatin m prduktinsvlymer.. SGU:s (Sveriges Gelgiska Undersökning) brunnsarkiv. Infrmatin m brrade brunnar i mrådet. Infrmatinen bedöms värdefull för bedömningen av mrådets gelgi ch hydrgelgi.. Malmö Stadsbyggnadskntrs arkiv. Ritningar ch bygglvshandlingar har erhållits härifrån. Värdefull infrmatin m vem sm beviljats byggnadslv ch när sådana har erhållits.. Miljöförvaltningens ch Miljönämndens i Malmö stad arkiv. Prtkll från utförda inspektiner av Miljöförvaltningen ch beslut i Miljönämnden samt viss bakgrundsinfrmatin har erhållits. Värdet av infrmatinen bedöms vara begränsad för bedömning av hur ch när verksamheten bedrivits i mrådet.. PRV:s (Patent- ch registreringsverket) arkiv. Härifrån har verksamhetsberättelser för Gullviks Fabriks AB beställts för åren 1930, 1940, 1950, 1960, 1970 ch 190. Dessa innehåller dck endast eknmisk infrmatin, vilken inte tillfört någt till undersökningen.. Stadsarkivet i Malmö. Saknar infrmatin m Gullviks.. Landsarkivet i Lund. Saknar infrmatin m Gullviks. g 0 g Bayer AB, Bayer CrpScience 9 (43) p:\ 1224\ 1275544\ 1OO\riginal\u2-text\ra_silv _OO6-sv.dc SWECO
2.3 Intervjuer Infrmatin m den tidigare verksamheten på platsen ch eventuella förreningsförhållanden har erhållits genm intervjuer med persner sm varit direkt delaktiga eller haft gd inblick i de verksamheter sm bedrivits av Gullviks på Silverviksmrådet. Följande persner har intervjuats: Före detta anställda. Sven-Åke Ydhammar. Säkerhetsansvarig. Anställningsperid 1967-2002.. Rune Elamzn. Kemist ch ansvarig för uppbyggnaden av verksamheten på Helitrpen, avancerade sedan till VD under 190-talet. Anställningsperid från 194 till 190-talet.. Knrad Olfssn. Reparatör m.m. Anställningsperid 1946-193.. Börje Sandström. Sn till Philip Sandström sm grundade Gullviks. Född 1933 ch bdde på Silverviksgatan 1933-1934. Arbetade på Gullviks under ferieperider i prduktinen.. Claes Magnussn. Född på 1940-talet. Sn till Gustav Magnussn sm var vice VD på Gullviks Fabriks AB fram till 1974. Bdde på Silverviksgatan fram till 1973 ch arbetade under ferieperider på Gullviks, på flygavdelningen ch sm chaufför. Entreprenörer. Peter Tillberg, Carl F (anläggningsentreprenör).. Jan Friberg. Anställd på Carl F under periden 1951-1994, där han bl.a. arbetade sm transprtchef.. Gösta Jönssn. Grundare av entreprenadfirman E&G Jönssn.. Mikael Karlssn. Miljöansvarig på entreprenadfirman PNB. 0 e Bayer AB, Bayer CrpScience 10(43) p:\ 1224\ 1275544\ 1OO\riginal\u2-text\ra_silv_OO6-sv.dc SWECO
Myndighetspersner. Tmas Nilsn, Malmö stads Miljöförvaltning.. K-G Möller, Malmö stads Miljöförvaltning Övriga. Gunnar Anderssn, bende på Småviksgatan 1922-1953. 2.4 Kartmaterial Flygbilder(Lantmäterietsrtftn)över det aktuellamrådetför åren 1950,1955,195,1970,1973,197samt 199. Sm kartmaterial, för nuvarande situatin, har Malmö stads primärkarta använts. 2.5 Platsbesök Ett platsbesökgenmfördes2003-04-02tillsammansmed Sven-Åke Ydhammar. 2.6 Begränsningar hs använda källr Den infrmatin sm erhållits från Gullvikskalendern ch från Gullviks Fabriks AB:s arkiv är inte nödvändigtvis heltäckande. Ytterligare prdukter ch ämnen kan ha hanterats ch under längre tidsperider än vad sm framkmmit genm dem. De utgör dck ändå det i särklass säkraste materialet när det gäller att identifiera använda ämnen ch tidsperider. Malmö stads adress- ch fastighetskalendrar ger heller ingen heltäckande infrmatin. Fram till slutet av 1950-talet gavs de ut årligen, därefter endast spradiskt fram till 1977, då de lades ner. SGU:s brunnsarkiv är för närvarande inte helt uppdaterat. Skälet är det stra antal brunnar, främst energibrunnar, sm brrats i Sverige de senaste åren. Detta har lett till att man på SGU ligger efter med registreringen. $ 00 O Många av de genmförda intervjuerna har varit tillfört relevant infrmatin. Det är dck uppenbart att man kan minnas fel med tanke på Bayer AB, Bayer CrpScience 11 (43) p:\ 1224\ 1275544\ 1OO\riginal\u2-text\ra_silv _OOB-sv.dc SWECO
att infrmatin har efterfrågats m skeenden ch förhållanden för mellan 25 ch 0 år sedan. Den mest säkra infrmatinen bedöms ha erhållits av de persner sm vistats mycket på platsen, d.v.s. de sm arbetat i mrådet, vuxit upp där eller kunnat stödja sig på anteckningar eller liknande. Eftersm muntlig infrmatin med tiden förvanskas har endast förstahandsuppgifter använts. Då någn intervjuad uttalat uppgifter sm inte är egna upplevda har källan till uppgifterna sökts ch intervjuats. De använda flygbilderna ger infrmatin sm måste tlkas. Endast i undantagsfall har detaljinfrmatin eftersökts, ch då för att verifiera infrmatin sm erhållits via andra kanaler, t.ex. intervjuer. 3 3.1 Omgivningsförhällanden Fastighets- ch fastighetsägarförhållanden Fastigheternainm Silvervik (Figur 4) ägdes av Gullviks fram till 1974.De köptesdå av P NilssnsByggAB (nuvarandepnb). De såldes sedan vidare till Bra Bstad AB, sm byggde bstäder på dem ch därefter genmförde en fastighetsmbildning varvid de nuvarande fastighetsgränserna erhölls. Fastigheterna såldes därefter till enskilda persner. Samtliga bebyggda fastigheter på Silvervik utgörs idag av småhusbebyggelse. 3.2 Markanvändning ch planförhållanden Den tidigare stadsplanen angav markanvändningen till småindustri för de delar sm mfattade Silvervik samt fastigheten Silvervik 10 ch i övrigt bstadsändamål. Den gällande stadsplanen sm bl.a. mfattar Silvervik (PL 1317 antagen 197-02-21) anger markanvändningen till bstadsändamål. (') 6. e Bayer AB, Bayer CrpScience 12(43) Uppdrag 1275544-100: clat p:\ 1224\ 1275544\ 1OO\riginal\u2-text\ra_silv _OOS-sv.dc SWECO,
! / Figur 4. Nuvarande bebyggelse med fastighetsgränser ch -beteckningar på Silvervik. 3.3 Gelgiska förhållanden Infrmatin m de gelgiska förhållandena har samlats in från de brunnsbrrningar sm finns i SGU:s brunnsarkiv (Figur 5) ch jrdartskartr över mrådet (Ringberg 1975 ch 190). Området är beläget i Malmös södra delar på nivån ca 22 m.ö.h. Terrängen är flack.men lutar svagt mt nrr eller nrdnrdväst. g 6 OJ f!i l'! De naturliga jrdlagren utgörs överst aven lerig sandig mrän (övre mrän) med inslag av sand ch grus ner till ca 6 m djup. Därunder bedöms en lerig eller siltig mrän förekmma med en mäktighet på ca 7 m. Denna undre mrän är direkt avsatt på den underliggande kalkberggrunden. Kalkberget är sm regel uppsprucket i sina övre delar. Bayer AB, Bayer CrpScience 13 (43) p:\ 1224\ 1275544\ 1OO\riginal\u2-text\ra_silv _OO6-sv.dc SWECO
Figur 5. Brunnar (röda streckade cirklar) på Silvervik ch dess mgivning enligt SGU:s brunnsarkiv. Siffrrna anger brunnarnas nummer i arkivet. Läget ch cirklarnas strlek mtsvarar de sm anges på tryckta kartr. Över de naturliga jrdlagren kan lika typer av fyllnadsmaterial förekmma. Uppgifter m mäktigheten har inte framkmmit. "' 00 e Mellan de två mränerna kan det ställvis förekmma intermräna sediment sm utgörs av silt, sand eller grus. På Silvervik har dck inga intermräna sediment påträffats vid brunnsbrrningar. Däremt förekmmer det nrdväst m Silvervik ett mindre mråde med sand, sm kan utgöras av intermräna sediment. Jrdlagerföljden är typisk för reginen. Bayer AB, Bayer CrpScience 14(43) p:\ 1224\ 1275544\ 1OO\riginal\u2-text\ra_silv _OO6-sv.dc SWECO
SWECOVIAK 3.4 Grundvatten- ch ytvattenförhållanden Inm Silverviksmrådet bedöms två akvifärer (grundvattenmagasin) finnas, ett i kalkberget (undre akvifär) ch ett i de övre jrdlagren (övre akvifär). Den undre mränen fungerar sm en barriär mellan akvifärerna. Uttagsmöjligheterna i den undre akvifären bedöms sm mycket gda (>3000 l/h). Detta berr på att kalkberget är uppsprucket. Trycknivån står över kalkbergets överyta, sannlikt flera meter. Strömningsriktningen är mt nrr. Bedömningarna baseras på kännedm m det primära magasinet från andra delar av Malmö ch infrmatin från SGU. I den övre akvifären bedöms uttagsmöjligheterna vara mycket små, eftersm mränen har låg hydraulisk knduktivitet. Eventuell förekmst av sandiga ch grusiga jrdarter i den övre mränen bedöms inte påverka uttagsmöjligheterna nämnvärt då deras utbredning sannlikt är ringa. De kan däremt ha betydelse sm transprtvägar för t.ex. förreningar. Generellt bedöms strömningsriktningen i jrdlagren sammanfalla med markytans lutning vilket skulle ge en nrdlig strömningsriktning. Detta kan påverka grundvattnet i den övre akvifären inm hela eller delar av Silvervik, men ändrar inte strömningsriktningen.. Uppgifter m djupet till grundvattenytan i den övre akvifären har inte framkmmit, men bedöms ligga på 2-4 m djup under markytan. Ytvatten förekmmer inte i Silverviksmrådet eller dess närhet. 3.5 Vattentäktsförhållanden Silvervik ch angränsande mråden har idag kmmunalt vatten. Tidigare hade varje fastighet en egen brunn. Uppgifter m när övergången gjrdes har inte kunnat erhållas. Enligt SGU:s brunnsarkiv har ett antal brunnar brrats på ch runt SiIvervik (Figur 5). När brrningarna utförts anges inte för samtliga av dessa i arkivet, men utifrån registreringsåret framgår att samtliga brrats före 1969. Ändamålet för brunnarna anges heller inte. 6 OJ e Någn brunnsinventering i fält har inte genmförts varför uppgifter m vilka av brunnarna i Figur 5 sm frtfarande existerar ch används Bayer AB, Bayer CrpScience 15 (43) p:\1224\1275544\1oo\riginal\u2-taxt\ra_silv_dos-sv.dc SWECO
(t.ex. bevattningsändamål) saknas. Det kan dessutm förekmma ytterligare brunnar än de sm anges i Figur 5. Vid samtal med K-G Möller har det framkmmit att det finns en nyanlagd brunn (efter 197) på fastigheten Löwik 26. K-G Möller utesluter inte att det kan finnas ytterligare nyanlagda brunnar i mrådet. 3.6 Avlppssystem Säkra uppgifter m tidigare avlppssystem har inte kunnat tas fram, men någn frm av samfällighet har tidigare funnits enligt Gunnar Anderssn. Vid denna tidpunkt hade fastigheterna trrtaletter ute på gården..' Enligt Knrad Olfssn lades nya avlppsledningar någn gång 1965-1967. Det är inte känt huruvida det sammanföll med att kmmunalt avlpp installerades. Idag har mrådet kmmunalt avlpp men uppgifter m när det installerats har inte kunnat fås fram. 3.7 Uppvärmning Tidigare sörjde de enskilda fastigheterna runt Silvervik för sin uppvärmning sm har skett med fasta bränslen (kl ch kks) ch lja. Till mrådet har fjärrvärme dragits fram, men uppgifter m vilka sm är anslutna har inte kunnat erhållas, då infrmatin m detta betraktas sm knfidentiell av fjärrvärmeleverantören. 3. Vägar ch parkering Några förändringar av vägsträckningar på ch mkring Silvervik de senaste 60 åren har inte identifierats annat än att Silverviksgatan tidigare var en genmfartsgata idag är en återvändsgata. Detta inträffade när krsningen över järnvägen i dess södra del stängdes vilket gjrdes efter 197. Vägarna är allmänna. Parkeringsplatser annat än på garageuppfarter ch gatuparkering saknas. 6 0 3.9 Skyddsvärda bjekt ch miljöer Skyddsvärdabjekt ch miljöer på Silvervikhar inte kunnat identifieras. Bayer AB, Bayer CrpScience 16(43) Uppdrag1275544-100; clat p:\1224\1275544\1oo\riginal\u2-text\ra_silv_oo6-sv.dc SWECO
SWECO VIAK 4 4.1 Anläggningar ch verksamheter Verksamhet på Silvervik före Gullviks tid Säkra uppgifter m tidigare verksamheter saknas. Enligt vad Gunnar Anderssns brtgångne far berättat har ett garveri ha legat på östra mrådet. Ett tarmrenseri låg på fastigheten Silvervik 33, d.v.s. nrra delen av södra mrådet enligt uppgift från Möller, 2002. Gunnar Anderssn har emellertid inte kännedm m att ett tarmrenseri skulle ha legat där. Enligt hnm använde Gullviks södra mrådet sm lager för tmfat innan mrådet bebyggdes av Gullviks på 1930-talet. Eventuella tarmrenserier bedöms inte ha betydelse för situatinen på Gullviks. Däremt kan garveriet ha hanterat tungmetaller sm kan ha rsakat markförreningar. Ytterligare infrmatin m dessa verksamheter har inte varit möjligt att få fram. 4.2 4.2.1 Gullviks verksamhet Histrisk tillbakablick Gullviks grundades 1920 av Philip Sandström sm fram till dess drev firman Philip Sandström & C. Verksamheten var redan från början belägen på Silvervik. Området var beläget i dåvarande Fsie kmmun, sm inkrprerades med Malmö stad 1930. Gullviks köptes av Bayer AB 1976. Bayer AB sålde delar av sin verksamhet, inklusive den del sm mfattade Gullviks, till Berner Oy år 2002 sm idag driver den under namnet Gullviks AB. "', " Den ursprungliga verksamheten mfattade tillverkning av remvax ch smörjljr till kunder inm lantbruket. Verksamheten utvecklades ch prdukterna km att mfatta (utan inbördes rdning) mineralfder, knstgödsel, förpackning ch hantering av bekämpningsmedel samt färger, främst för utmhusbruk. ",' Verksamheterna mfattade inköp av råvarr sm sedan blandades ch såldes vidare sm färdiga prdukter till användarna. Det förekm även att färdiga prdukter såldes vidare direkt. Någn egen tillverkning av de ingående råvarrna i försäljningsprdukterna förekm inte. Bayer AB, Bayer CrpScience 17 (43) p:\ 1224\1275544\ 1OO\riginal\u2-text\ra_silv _OO6-sv,dc SWECO
lilljl ' -- ' N A 30 60 ' meter ',-, ",/. I '0.if J s " ljjå, / Figur 6. Gul/viks verksamheter på Silvervik. Streckade mråden mtsvarar från flygbild (1950) tlkad utbredning av upplagsplatser. Befintliga byggnader 1950 (grå mråden). Grå linjer utgör dagens fastighetsgränser.,',:, 6 0 ' Verksamheterna på Silvervik utvidgades ch bygglv beviljades år 1932 för byggandet av fabriken på södra mrådet, se Figur 6. Gullviks köpte 1947 eller 194 den fastighet sm idag heter Helitrpen 6 på Jhanneslust, där Mataki bedrivit verksamhet sedan åtminstne början på 1900-talet. I samband med köpet av fastigheten flyttades verksamheten avseende bekämpningsmedel m.m. från Silvervik till Helitrpen. Exakt hur överflyttningen gjrdes har inte gått att få klarhet i, men genmfördes under periden 1949-1951. De uppgifter sm erhållits anger att all hantering av fder, knstgödsel ch bekämpningsmedel hade flyttat till Helitrpen i vart fall vid slutet av 1951. Verksamheten Bayer AB, Bayer CrpScience 1(43) p:\ 1224\ 1275544\ 1OO\riginal\u2.text\ra_silv _OOS-sv,dc SWECO
avseende tillverkning av färg behölls på Silvervik (Claes Magnussn, Knrad Olfssn). Tillverkningen av färg trde från början av 1950- talet ch fram till 1973 eller 1974 ha bedrivits på det södra mrådet. Mellan flygftt från 1950 (Figur 7) ch senare flygftn (Figur ch Figur 9) kan en tydlig förändring i verksamheten ses på det östra mrådet, vilket stödjer den angivna tidpunkten för flyttningen. I Gulivikskalendern från 1950 skriver man på försättsbladet: " Vårt huvudkntr har flyttat till vår nya fabriksanläggning på Jhanneslustgatan (intill Bulltfta flygfält). Detta innebär att vår verksamhet kncentreras till rymligare ch ändamålsenligare arbetslkaler." g 0 ' Figur 7. Flygbild från 1950 sm ligger till grund för tlkningen av upplagsplatsernas utbredning i Figur 6. Ntera förekmsten av material på innergården på östra mrådet. Bayer AB, Bayer CrpScience 19 (43) p:\ 1224\ 1275544\ 1OO\riginal\u2-text\ra_silv _Oe-sv.dc SWECO
Figur. Flygbild från 1955. Förekmst av material på inner gården på östra mrådet saknas helt eller nästan helt. 4.2.2 Prduktin ch prduktinslkaler Verksamheter sm bedrivits av Gullviks på Silvervik redvisas i Figur 6. Enligt vad sm framgått av tidigare påbörjades verksamheten på södra mrådet först i början av 1930-talet. Ursprungligen smältes tjärch beckprdukter här. Senare tillkm hantering av bekämpningsmedel, först med betningsmedel 1933. OJ 00 g: Byggnaden på södra mrådet utgjrdes aven långsmai stalliknande byggnad placerad centralt på mrådet. Glvet var av betng. Senare tillkm, men klart när, skärmtak öster ch väster m byggnaden så Bayer AB, Bayer CrpScience 20 (43) Uppdrag 1275544"100; clat p:\ 1224\ 1275544\ 1OO\riginal\u2-text\ra_silv _OOS-sv.dc SWECO
att hela södra mrådet låg under tak utm en mindre del längst i söder. Under skärmtaket fanns inget hårdgjrt glv. Betningsmedel baserat på rganiska kvicksilverföreningar preparerades på södra mrådet. Fenylkvicksilveracetat köptes in sm flingr ch blandades med talk före paketering ch försäljning (Rune Elamzn). Andra prdukter av bekämpningsmedel, färdiga för användning, köptes in, lagerhölls, ch, vid behv, paketerades m före försäljning. Paketeringen utfördes på södra mrådet (Knrad Olfssn). el> Figur 9. Flygbild från 1973. Förekmst av material på innergården på östra mrådet saknas helt eller nästan helt. 0 e Bayer AB, Bayer CrpScience 21 (43) p:\1224\1275544\ 1OO\riginal\u2.text\ra_silv_OO6-sv.dc SWECO
Bekämpningsmedel frmulerades aldrig på Silvervik utan endast paketering förekm. Utrustning för frmulering av fenxisyrr m.m. köptes in när verksamheten flyttade till Helitrpen ch mnterades upp i de nya lkalerna (Knrad Olfssn, Rune Elamzn). Färgtillverkningen flyttade från östra till södra mrådet när övrig verksamhet flyttade till Helitrpen 1949-1951 (Claes Magnussn, Knrad Olfssn). Färgtillverkningen frtsatte på södra mrådet fram till 1973 eller 1974 (Claes Magnussn, Rune Elamzn). Bekämpningsmedelsprutr mnterades i en mekanisk verkstad på nrra mrådet (Figur 6). Exakt när detta gjrdes har inte gått att få klarhet i, men började trligen ca 1960 ch frtsatte sannlikt fram till 1974. Verksamheten flyttade därefter till Helitrpen. Före verksamheten med sprutrna påbörjades hyrdes lkalerna ut till en äggpulverprducent för tillverkning av äggpulver (Claes Magnussn, Rune Elamzn, Knrad Olfssn). När det gäller annan verksamhet än Gullviks på Silvervik efter 1950 redvisas i Malmö stads adresskalender inga andra firmr än Gullviks på de aktuella adresserna på Silverviks- ch Lillviksgatan fram till 1961 års utgåva. Nästa utgåva, sm är 1973-74, finns Örestads kntrsservice ch INAC - Internatinella Ackumulatr AB på Silverviksgatan 16 (östra mrådet). I utgåvan därefter, från 1977, saknas helt uppgifter m adressater på de aktuella adresserna. Enligt Claes Magnussn bedrevs följande verksamheter på östra mrådet, av lika hyresgäster, efter Gullviks flyttning av verksamheterna till Helitrpen:.,1951-1957:Tillverkare av belysningsarmaturer hyrde lkaler på mrådet (vilket även berättats av Knrad Olfssn). Ytbehandlingsverksamhet kan ha förekmmit men detaljerade uppgifter m verksamheten ch använda kemikalier etc har inte framkmmit.. Slutet 1950-talet eller i början 1960-talet: Tillverkare av kylare hyrde lagerlkaler på mrådet för att förvarar färdigtillverkade prdukter. 6 g OJ 00 OJ f!. 1957 ch några år framåt: Ett åkeri hyrde innergården sm uppställningsplats för sina frdn. Bränslehantering eller verkstadsverksamhet förekm inte. Bayer AB, Bayer CrpScience 22 (43) p:\ 1224\ 1275544\ 1OO\riginal\u2-text\ra_silv_OO6-sv.dc SWECO
. 1964 till början av 1970: Firma sm bedrev imprt av knstgjrda blmmr, ljus m.m. från Italien hyrde lager på mrådet. Claes Magnussns uppgifter awiker från dem sm erhållits från Malmö stads adresskalendrar. Varför adresskalendrarna saknar infrmatin m de hyresgäster Claes Magnussn anger har inte kunnat förklaras. Sm nämnts van förblev fastigheterna på Silvervik i Gullviks äg fram till 1974 då P Nilssns Bygg AB köpte dem. Uppgifter m det bedrevs någn verksamhet på Silvervik efter försäljningen har inte kunnat erhållas. Prduktinsstatistik för Gullviks för år 1940 från Riksarkivet presenteras i ett sammandrag i Tabell 1. Erhållen prduktinsstatistik för senare år skiljer inte på huruvida prduktinen skett på Silvervik eller Helitrpen. Tabell 1. prduktinen har skett. Vlymer i tn av lika prduktgrupper sm försålts berende av var 4.2.3 Kemikalier Resultaten från genmgången av arkivmaterial från Gullviks redvisas i Tabell 2. Där listas de aktiva substanser i frmulerade bekämpningsmedel sm hanterats av Gullviks 1951 ch tidigare samt startår. Med startår avses första årtet det finns dkumentatin på att ämnena hanterats av Gullviks. Tabellen baseras på uppgifter i recept ch Gullvikskalendern. 6 00 Bayer AB, Bayer CrpScience 23 (43) p:\ 1224\ 1275544\ 1OO\riginal\u2-text\ra_silv _OO6-sv.dc SWECO
Tabel/2. Aktiva substanser i frmulerade prdukter sm hanterats av Gul/viks 1951 ch tidigare samt startår för hanteringen. Fenylkvicksilveracetat I 1933 DNOC/Dinseb") 193 Natriumrtfenylfenlat 1939 Kpparxiklrid 1941 DDT 1947 2,4-D 194 2,4,5-T 1949 MCPA 1950 ")Osäkert m det är dinseb eller DNOC sm började användas 193. För övriga prdukter har detaljerad infrmatin m vilka ämnen sm hanterats inte kunnat erhållas. För följande kemikalier eller bränslen finns det dck kännedm m att Gullviks hanterat på Silvervik:. Tjärr ch ljr, inklusive eldningsljr. Zinkvitt. Kpparsulfat. Lösningsmedel, trligen xylen Det är möjligt att även andra färgpigment baserade på metallföreningar ch.klrerade lösningsmedel hanterats av Gullviks på Silvervik, men dkwmentatin sm visar det har inte påträffats. För de verksamheter sm bedrivits på östra mrådet efter att Gullviks verksamheter upphört, 1949-1951, har uppgifter m vilka kemikalier sm kan ha använts inte kunnat erhållas. Om ytbehandling bedrivits på mrådet kan klrerade lösningsmedel ha använts vid avfettning. OJ @ Bayer AB, Bayer CrpScience 24 (43) p:\ 1224\ 1275544\ 1OO\riginal\u2-text\ra_silv _OO6-sv.dc SWECO
4.2.4 Energiförsörjning Uppvärmning av byggnaderna gjrdes med lja utm för byggnaden på södra mrådet sm saknade särskild uppvärmning. Här smältes beck med hjälp av kkseldade ugnar. Oljecisternernas placering framgår av Figur 10. Lägena för den västligaste liksm för den sm var placerad i nrra änden av kntrsbyggnadens källare är säkra. Samtliga ljecisterner var placerade van mark. Oljecisternen i kntrsbyggnadens källare byttes i början på 1970- talet ut mt en cistern placerad utmhus van mark öster m kntrsbyggnaden. På en flygbild från 1973 kan en cistern på detta läge ses (Figur 11). Gullviks bedrev dck ingen verksamhet på denna del av Silvervik vid tidpunkten för bytet av ljecistern, men levererade värme till hyresgäster. '-, '-, N A 30 60 meter "" '-, / /. I.,,. """ I, IJ!l; /, /;P/ ;il ) / //"'''''''' "- lj1c} "-,Z M g OJ. e Figur 10. Läge för ljecisterner (blå mråden) på Silvervik ch befintliga byggnader 1950. Cisternlägen efter beskrivning av Knrad Olfssn. Bayer AB, Bayer CrpScience 25 (43) p:\ 1224\ 1275544\ 1OO\riginal\u2-text\ra_silv _OOS-sv.dc SWECO
il. J J.. SWECO VIA K J ' ' ::,. O-". -'_, ': :: :-j Figur 11. Flygbilder från 1970 ch 1973. I början av 1970-talet placerades ut i det inringade mrådet. Cisternen syns på bilden från 1973 men inte 1970. en cistern 4.2.5 Vattenförsörjning Gullviks hade en egen brunn vars läge framgår av Figur 12 (mtsvarar brunn 166 i Figur 5). Denna brunn försörjde hela Silvervik samt en fastighet, sm inte ägdes av Gullviks, söder m östra mrådet (se Figur 12). Brunnen användes fram till dess att kmmunalt vatten drgs fram, men när detta gjrdes har inte kunnat fastställas. 4.2.6 Avlppsbehandling Hur avlppsvatten från Silvervik hanterades innan anslutningen till kmmunalt avlpp skedde har inte gått att få klarhet i, liksm inte heller när kmmunalt avlpp installerades. Avlppsvatten med eventuellt innehåll av kemikalier från prduktinen var av små vlymer (Rune Elamzn), t.ex. fanns inget behv av kylvatten ch någt prcessvatten förekm inte. Vätskr från rengöring av utrustning för färgtillverkning kan emellertid ha tillförts avlppssystemet liksm avlppsvatten från fattvätten (Rune Elamzn, Knrad Olfssn). g! " @I e Bayer AB, Bayer CrpScience 26 (43) p:\ 1224\ 1275544\ 1OO\riginal\u2-text\ra_silv_OO6-sv.dc SWECO
N A 30 60?;;-- I\.<:i,..- Figur 12. Läget för Gul/viks brunn (blå cirkel). Fastigheten söder m östra mrådet sm försörjdes med vatten från Gul/viks brunn har streckmarkerats. Vid fattvätten användes inga lösningsmedel. Endast kallvatten ch ånga, sm blandades för att få hetvatten, användesnär faten tvättades(knradolfssn). 4.2.7 Avfallshantering Avfall sm uppstd från verksamheten utgjrdes främst av tmemballage (Rune Elamzn). Allt avfall mhändertgs genm att det kördes med Gullviks egna bilar till den kmmunala avfallshanteringen på Sjölunda. Ingen infrmatin har erhållits m att avfall på någt sätt skulle ha mhändertagits på Silvervik (Knrad Olfssn, Rune Elamzn). g 0 e ',',', Bayer AB, Bayer CrpScience 27 (43) p:\ 1224\ 1275544\ 1OO\riginal\u2-text\ra_silv_OO6-sv.dc SWECO
4.2. Övriga iakttagelser Gunnar Anderssn har berättat att han sett tunnr grävas ner i de nrdligaste delarna av östra mrådet i samband med andra världskrigets utbrtt. Han vet däremt inget m deras innehåll eller m de senare grävdes upp. Några andra uppgifter m dessa tunnr har inte framkmmit. På försöksgården Riseberga utanför Ljungbyhed gömdes under andra världskriget tunnr från Gullviks med innehåll av ljr eller bensin. Tunnrna, sm lades i skgen direkt på marken ch övertäcktes med ris, utgjrde ett slags beredskapslager (Börje Sandström). Faten sm grävdes ner på Silvervik trde ha gjrts av samma skäl. 4.3 4.3.1 Andra verksamheter Industrier etc på närliggande fastigheter En lådfabrik (vars namn är känt) har varit belägen i ett bstadshus på fastigheten Silvervik 11 (för fastighetens läge se Figur 4). När verksamheten expanderade byggdes en separat byggnad på Silvervik 10. Ytterligare detaljer m lådfabriken har inte tagits fram. Bstadshuset på Silvervik 11 brann ner i december 199. Huset var då bebtt. I räddningstjänstens insatsrapprt (där adressen felaktigt anges till Lillviksgatan 1c).nämns att "uppgifter m att brandfarlig vara fanns i käl/areri'. Enligt Möller (2002) ska Miljöförvaltningen gjrt en inspektin av huset, men av vilket skäl ch när den gjrdes anges inte, ch då "befanns käl/arg/vet vara bemängt med någt bekämpningsmede/sdftandei'. Det finns emellertid inte någt prtkll från en sådan inspektin i Miljöförvaltningens arkiv. På fastigheten Bladvik har, enligt Möller 2002, ett tarmrenseri legat "i gamma/ tid'. Gunnar Anderssn har ingen kännedm m sådan verksamhet bedrivits på den eller andra mkringliggande fastigheter. Ytterligare detaljer m tarmrenseriet har inte eftersökts då verksamheten inte anses vara av betydelse för den här rapprten 0. I kvarteret sm ligger öster m södra änden av Silverviksgatan bedrivs eller har bedrivits följande verksamheter av tredje part (Möller, 2002): mekanisk verkstad, trädgårdsmästeri, tillverkning av plast, metallytbehandling, snickeri, glasmästeri, flyttfirma, plåtslageri ch lackering (klart m denna sista verksamhet bedrevs på platsen). Bayer AB, Bayer CrpScience 2 (43) Uppdrag 1275544-100; cia! p\1224\ 1275544\ 1OO\riginal\u2-text\ra_silv_OO6-sv.dc SWECO
Kemikalier sm hanterats på detta mråde är enligt Möller (2002) zink, färger, lösningsmedel ch krm. Trädgårdsmästeriet kan ha använt sig av bekämpningsmedel, men det är inget Möller (2002) anger. Nrr m Östra Hindbyvägen bedrivs eller har bedrivits ett strt antal verksamheter sm hanterat eller kan ha hanterat följande prdukter (Möller 2002):. Petrleumprdukter (lja, diesel, bensin). Färger (lösningsmedel, tungmetaller). Impregneringsmedel för virke. Bekämpningsmedel, såväl tillverkning sm användning (inm trädgårdsmästeri) Möller (2002) preciserar emellertid inte vad han avser med tillverkning av bekämpningsmedel. Läget för vissa av dessa verksamheter redvisas i Figur 13. Enligt Möller (2002) ska ett trädgårdsmästeri ha legat på det nrra mrådet fram till 1960-talets mitt. Den uppgiften har varken bekräftas av dem sm intervjuats eller genm flygbilder. Däremt anger Gunnar Anderssn att ett trädgårdsmästeri legat väster m nrra mrådet, vilket kan ses på flygbilderna från 1950-talet. Läget för trädgårdsmästeriet, sm det kan ses på flygbilderna, redvisas i Figur 13. Infrmatin m kemikalier ch andra prdukter av miljömässig betydelse sm har hanterats på detta mråde har inte erhållits. Det är dck tänkbart att pesticider använts: Dessutm har med all sannlikhet uppvärmning skett med eldningslja. 4.3.2 Järnväg Längs den järnväg sm löper väster m Silvervik har gräsbekämpningsmedel använts enligt Möller (2002). Vilka prdukter sm använts, när de använts eller mfattning anges inte. 6 ġ Bayer AB, Bayer CrpScience 29 (43) p:\ 1224\ 1275544\ 1OO\riginal\u2-text\ra_silv_OO6-sv.dc * SWECO
Figur 13. Vissa av tidigare verksamheter (grå mråden) nrr m Silvervik enligt Möl/er, 2002, ch söder m Östra Hindbyvägen enligt Gunnar Anderssn. Byggnader på kartan utgörs av dagens befintliga ch är inte kpplade till de mnämnda verksamheterna. 4.4 Observatiner gjrda vid rivning ch byggnatin p Nilssns Bygg AB beviljades rivningslv av byggnaderna på fastigheten 1977. Året därefter beviljades Bra Bstad AB byggnadslv för att uppföra villr på mrådet... Mikael Karlssn på PNB (dagens mtsvarighet till P Nilssns Byggnads AB) har tillfrågats m kännedm m infrmatin m byggnatinen. Dkumentatin sm kan vara av betydelse för att bedöma förreningssituatinen på Silvervik saknas ch man har inte kunnat spåra persnal från PNB sm arbetat på mrådet ch sm frtfarande är i livet. Mikael Karlssn har även talat med Percy Nilssn (grundare ch delägare av PNB), sm inte säger sig minnas att det varit några prblem vid rivning eller byggnatin på Silvervik rsakat av markförreningar. Bayer AB, Bayer CrpScience 30 (43) p:\ 1224 \ 127 5544\ 1OO\riginal\u2-text\ra_si Iv- 006-sv. dc SWECO
Schaktningsarbetena på Silvervik utfördes av Carl F enligt Mikael Karlssn. Peter Tillberg på Carl F bedömde att den numera pensinerade Jan Friberg var den sm hade bäst kunskap m arbeten sm Carl F utförde vid slutet på 1970-talet. Jan Friberg hade dck inget minne av att Carl F skulle ha utfört några arbeten på Silvervik. I Möllers rapprt från 2002 redvisas iakttagelser från grävarbeten sm gjrts på Silvervik (huvudsakligen vid byggnatinen 197) sm tyder på att vissa delar var förrenade. Iakttagelserna ska ha gjrts av mkringbende ch byggplatschefen (muntlig infrmatin från Möller). Möllers infrmatin redvisas per fastighet, ch ger därför inga uppgifter m mer exakta lägen för var bservatinerna gjrts. Uppgifterna sm presenteras i Möller (2002) har sammanställts i Figur 14. Figur 14. Områden på Silvervik där bservatiner av förreningar gjrts vid grävarbeten enligt Möl/er 2002. Byggnader på kartan är de i dag befintliga. 6 0 Bayer AB, Bayer CrpScience 31 (43) p:11224112755441100iriginallu2-textlra_silv_oo6-sv.dc SWECO
Figur 15. Flygbild från 197 sm visar pågående byggnadsarbeten på Silvervik. Var vattenmassrna sm anges i Figur 14 skulle kmma från anges inte av Möller (2002). Husen är byggda utan källare, varför det inte brde ha funnits anledning att schakta ner till grundvattnet. En flygbild från pågående byggnadsarbeten visas i Figur 15. I den centrala delen av det östra mrådet syns ett mörkfärgat mråde, vars ursprung är känt men kan indikera förekmst av förrenad jrd. Andra eventuella indikatiner på förekmst av markförreningar kan inte ses. Bilden visar dck att det nrra mrådet byggdes först. Figur 16 visar dagens bebyggelse. 6 OJ 00 OJ Flygbilden i Figur 15 ger inte stöd för Möllers (2002) uppgifter. Dessutm visar flygbilden att fastigheten öster m östra mrådet där "blåfärgade jrd- ch vattenmassr" ska ha påträffats inte alls mfattas av byggnatinen. Det bör pängteras att Möller (2002) inte anger namnen på de sm lämnat uppgifter m förekmst av förreningar eftersm de erhållit Bayer AB, Bayer CrpScience 32 (43) Uppdrag 1275544-100; clal p:\1224\1275544\1oo\riginal\u2-text\ra_silv_oos-sv.dc SWECO
annymitetsskydd. Deras berättelser har därför inte kunnat kntrlleras inm arbetet för den föreliggande rapprten. Dessutm redvisar inte Möller m några bende inte funnit tecken på förreningar. Inte heller anger Möller huruvida mtsägelsefulla uppgifter framkmmit (tex. m någn lämnat uppgifter m förreningsförekmst i ett mråde ch någn annan istället menat att detsamma mråde inte varit förrenat). 4.5 Uppgifter m spill eller läckage Det har inte framkmmit dkumentatin eller hågkmster av spill eller läckage utm i ett fall - ljecisternen i källaren på nrra delen av kntrsbyggnaden. Att ljecisternen i källaren läckt har bekräftats av både Knrad Olfssn ch Claes Magnussn. g OJ 0 [j Figur 16. Flygbild från 199 med den nuvarande bebyggelsen på Silvervik. Bayer AB, Bayer CrpScience 33 (43) p:\ 1224\ 1275544\ 1OO\riginallu2-text\ra_silv _OOB-sv.dc SWECO
Läget mtsvaras av den fastighet där ägaren angivit förekmst av jrd med lukt av lja eller bensin (fastigheten Löwik 27). Den utförda undersökningen visar på förekmst av klväten, men Miljöförvaltningen anser inte att förekmsten utgör någn fara (se avsnitt 4.6). Minnen av fläckar på marken hävdas av Claes Magnussn för det östra mrådet. Ursprunget till fläckarna är känt, men tlkas sm resultat av spill. Knrad Olfssn har beskrivit att han sett spill av lje- ch tjärprdukter på marken på vissa av de delar av det södra mrådet sm saknade betngglv. Uppgifter m några mfattande spill eller läckage har inte framkmmit. Media har rapprterat att bende klagat på lukt av lja ch lösningsmedel från marken. Sydsvenska Dagbladet har i intervjuer med bende på Silvervik (redvisat i en artikel 2002-09-2 av Claes FOrstenberg)varken träffat någn sm känt liknande lukter eller hört talas m någn i mrådet sm känt sådana lukter på Silvervik. Baserat på dessa uppgifter bedöms det inte trligt att någt mfattande utsläpp av kemikalier i marken har skett. De förreningar sm har bserverats var sannlikt begränsad till de ytliga jrdlagren. Ett undantag från detta är den vannämnda ljecisternen där det verkar sm att ett läckage kan ha skett direkt till djupare liggande jrdlager. 4.6 Tidigare undersökningar, prvtagningar, saneringar ch riskklassningar I sambandmed byggnatinenav Silvervik197saneradesden sydöstradelenav östramrådeti Figur 14enligtvad sm beskrivsi Möller, 2002. Två billastermedjrd fördesdå brt. Skälettill angivna"saneringen"anges inte, liksminte heller syftet med den eller vilka resultatåtgärdernagav. 13?;: 0 g: e En markundersökning har utförts på fastigheten Löwik 27 1995 (samma fastighet sm markerats med "Olja i mark" i Figur 14). Den utfördes efter att fastighetsägaren (sm bdde på fastigheten), i samband med schaktningsarbeten sm utfördes "för en utbyggnad', påträffat jrd sm luktade lja eller bensin ch har redvisats i ett brev till Miljöförvaltningen 1996 (diarienummer 413:5-96). Uppgifter m var, hur ch av vem undersökningen utfördes redvisas inte, men "6-7 hål' brrade med "jrdbrr". Fastighetsägaren bedömde att det inm Bayer AB, Bayer CrpScience 34 (43) : p:\ 1224\ 1275544\ 1OO\riginal\u2-text\ra_silv _OO6-sv.dc SWECO
ett mråde på 50-70 m2fanns förrenad jrd. Denna överlagrades av ett ca 1 m mäktigt lager med ren jrd. Två jrdprv tagna på 1 respektive 2 m djup analyserades på labratrium för alifatiska, armatiska ch plyarmatiska klväten samt klrfenler. Klväten kunde påvisas men inte klrfenler. I ett svar till fastighetsägaren, daterat 1996-07-19, ansåg Miljöförvaltningen att förreningen av klväten trligen inte rsakar någn lägenhet annat än eventuellt minskat värde på fastigheten, men knstaterade att förreningen inte var avgränsad. Inte heller såg Miljöförvaltningen skäl att förelägga fastighetsägaren ytterligare undersökning eller sanering. Vad gäller kännedm m förreningar på Silvervik ch närliggande mråden skriver Tmas Nilsn i ett tjänsteutlåtande från Miljöförvaltningen 2002-11-19 följande: "Förreningar har tidigare ckså påträffats längre söderut på Silverviksgatan [än Löwik 27] där det enligt uppgift har sanerats för lösningsmedel ch metallförreningar." Vid en intervju med Tmas Nilsn i arbetet med den föreliggande rapprten, framkm att dkumentatin av påträffade förreningar eller genmförda saneringsåtgärder sm stödjer Tmas Nilsns utlåtande saknas. Det är heller inte känt huruvida den mnämnda platsen ligger inm eller utanför Silvervik. Lunds universitet har genm institutinen för analytisk kemi tagit jrdprv inm ramen för en universitetskurs sm letts av Erland Björklund. Syftet var dels rent utbildningsmässigt, dels att hitta ett mråde där persistenta klrerade ämnen kan finnas. Platsen, sm föreslgs av Miljöförvaltningen, är belägen på den nuvarande lekplatsen medelbart söder m Silvervik på Silverviksgatans östra sida (mtsvarar fastigheten sm försörjdes av vatten från Gullviks brunn i Figur 12). Prvtagningen genmfördes 2002-10-11 ch gjrdes med spadbrr. Ett jrdprv taget på ca 0, m djup analyserades endast kvalitativt för PCB, DDT, aldrin, hexaklrbensen ch dieidrin. Av dessa kunde hexaklrbensen ch dieldrin påvisas, men halterna är inte kända. I Miljöförvaltningens inventering (Möller 2002) har även en riskklassning gjrts enligt MIFO-mdellen fas 1 (Naturvårdsverket 1999). Klassindelning har gjrts enligt följande: ọ., 0 e. Klass1: Mycket str risk. Klass 2: Str risk Bayer AB, Bayer CrpScience 35 (43) Uppdrag 1275544-100; cia! p:112241 127 55441 10010rl91nallu2-textlra_sllv _DOS-sv.dc SWECO
. Klass 3: Måttlig risk. Klass 4: Liten risk I inventeringen har ingen fastighet placerats iriskklass 4. Klassindelningen följer MIFO-mdellen. Dessutm har Miljöförvaltningen gjrt följande tlkning avseende åtgärdsbehv:. Klass1: Undersöka/analysera riskerna i detalj. Efterbehandling ch/eller skyddsåtgärder behövs avsett markanvändningen.. Klass 2: Undersöka nggrant. Möjligt åtgärdsbehv, framförallt vid förändrad markanvändning.. Klass 3: Undersöka ch bedöma riskerna. Omfattande åtgärder trligen inte nödvändiga.. Klass 4: Utifrån vad sm nu är känt endast en enkel undersökning ch inga skyddsåtgärder. För Silvervik redvisas Miljöförvaltningens riskklassning i Figur 17. Det nrra mrådet på Silvervik har inte riskklassats p.g.a. att "uppgifter m förrenande verksamhet ej inkmmif' (Möller, 2002). Den riskklass ett mråde placeras i, enligt MIFO-mdellen, styrs i första hand av hur farliga ämnena är sm har, eller misstänks ha hanterats inm mrådet. I fallet med Möllers (2002) inventering har inga fältundersökningar gjrts, inga försök har gjrts att avgöra m ch var förreningar finns, ingen bedömning är gjrd av möjliga expneringsvägar av hälsfarliga ämnen för människr ch ingen bedömning är gjrd av ptentiella hälsrisker. Följaktligen brde den tillhandahållna riskklassningen betraktas sm ytterst preliminär. Det är därför klart på vilka grunder Miljöförvaltningen, enligt Möller (2002), anser att efterbehandling behövs för mråden sm hamnar i klass 1 innan det har påvisats förekmst av förreningar ch innan riskerna har bedömts. 0 @j Det bör ckså framhållas att gränserna för riskklassade mråden av Möller (2002) följer de nuvarande fastighetsgränserna istället för att mfatta de mråden där Gullviks tidigare haft verksamhet. Detta har lett till en berättigad utökning av mråden med hög riskklass. De fastigheter sm delvis ligger inm det södra mrådet har alla till sin helhet hamnat iriskklass 1. Detta trts att den västra halvan av detta Bayer AB, Bayer CrpScience 36 (43) p;\ 1224\ 1275544\ 1OO\riginal\u2-text\ra_silv _OOS-sv.dc SWECO
riskklass 1-mråde utgjrdes aven fastighet med bstadshus före byggnatinen 197. I den delen av detta riskklass 1-mråde har Gullviks inte haft verksamhet, ch ägde, så vitt känt, inte heller fastigheten sm tidigare låg här. Avslutningsvis så bedömer Möller (2002) att strömningsriktningen i den övre akvifären är mt söder. Följaktligen har fastigheter söder m Silvervik placerats iriskklass 2 ch 3 baserat på en möjlig spridning av förreningar med grundvattnet. I den föreliggande undersökningen bedöms dck grundvattnet istället ha en mtsatt strömningsriktning (se avsnitt 3.4), varför grunden till riskklassningen av dessa fastigheter ifrågasätts. Teckenförklaring Fastighetsgränser TillhörandeGulMksFabriksAB - fram till 1974 - Nuvarande Byggnader t'zzä ind: AB [J;2J Rivnabyggnader,andra --- Nuvarandebyggnader Riskklassning 1IIIIIIIIRiskklass1!IIii!J. Rislddass2 [::=J Riskklass3 Figur 17. Resultat av riskklassningen av Silvervik samt närliggande fastigheter. Nrra mrådet av Silvervik har inte riskklassats. Observera att de riskklassade mrådena följer fastighetsgränserna samt att både nuvarande ch tidigare byggnader redvisas. OJ 0 OJ 'i Bayer AB, Bayer CrpScience 37 (43) p:\1224\1275544\1oo\riginal\u2-text\ra_silv_oos-sv.dc SWECO