Byggkonjunkturen 2015 Oroligt i omvärlden och stökigt i inrikespolitiken - Hur påverkas byggandet? FASADDAGEN, MALMÖ BÖRSHUS, 2015-02-05 Fredrik Isaksson Chefekonom
Fasaddagen 2015 Makroekonomiska förutsättningar
SVERIGES BYGGINDUSTRIER 3 Utvecklingen i omvärlden USA har lagt krisen bakom sig Asien och EM blandar och ger Europa snubblar vidare Sammanhållningen i -området under stark påfrestning efter valutgången i Grekland. Oljepriset årets frälsare? Rysare i Ryssland
SVERIGES BYGGINDUSTRIER 4 Barometerindikator- EU Index Balans Economic Sentiment Indicator (ESI) OECD:s indikator för industrin Källa: Macrobond
SVERIGES BYGGINDUSTRIER 6 Utvecklingen i Sverige Den svenska ekonomin blir alltmer beroende av utvecklingen i omvärlden då hushållens konsumtion och bostadsbyggandet dämpas. Penningpolitiken mycket expansiv. Finanspolitiken svårbedömd nedröstad statsbudget helt unikt. Integrationsfrågan allt hetare och bostadsförsörjningen allt mer avgörande. Samtidigt stryps hushållens möjligheter att finansiera bostadsinvesteringarna.
SVERIGES BYGGINDUSTRIER Index Inköpschefsindex 7 Sverige USA Källa: Macrobond
SVERIGES BYGGINDUSTRIER Hushållens konfidensindikator (CCI) 8 Index, medelvärde= 100 + starkare än normalt Normalläge - Svagare än normalt Källa: Macrobond/ KI
SVERIGES BYGGINDUSTRIER Byggkonjunkturen nr 4-2014 9 Försörjningsbalans och nyckeltal Mdkr och årlig procentuell förändring (fasta priser) Mdkr 2013 Utfall 2013 Prognos 2014 2015 Hushållens konsumtionsutgifter 1 761 1,9 2,6 2,0 Offentliga konsumtionsutgifter 988 0,7 1,2 1,0 Fasta bruttoinvesteringar 834-0,4 5,0 3,8 därav bygginvesteringar 328-2,6 11,1 3,6 Export 1 660-0,2 2,5 4,8 Import 1 470-0,7 4,4 5,0 BNP 3 775 1,3 2,0 2,2 KPI 0,0-0,1 0,6 Real disponibel inkomst 1,9 2,9 1,8 Arbetade timmar 0,3 1,3 0,9 Reporänta, nivå per 31/12 0,75 0,00 0,00 10-årig statsobligation, nivå per 31/12 2,49 1,00 1,30 Källa: SCB, BI
SVERIGES BYGGINDUSTRIER 10 Sveriges BNP Kvartal jämfört med kvartal föregående år och BNP till marknadspris (i fasta priser, kv.) Procent Mdkr (2013 års pris) Källa: Macrobond/ SCB
SVERIGES BYGGINDUSTRIER 11 Inflation enligt KPI, KPIX samt KPIF Procent KPIF KPI KPIX? Källa: Macrobond/ SCB
SVERIGES BYGGINDUSTRIER 12 Reporänta och 10-årig obligationsränta Procent 7 6 5 10-årig obligationsränta 4 3 2 Reporänta Prognos 1 0 1999 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 Källa: Macrobond, BI
Byggandets utveckling
SVERIGES BYGGINDUSTRIER Byggkonjunkturen nr 4-2014 14 Konfidensindikatorn, Bygg och anlägg (SNI 41-42) Index, medelvärde= 100 + starkare än normalt Normalläge - Svagare än normalt Källa: Macrobond/ KI
SVERIGES BYGGINDUSTRIER Byggkonjunkturen nr 4-2014 15 Utsikterna på byggmarknaden på ett års sikt Nettotal Källa: Macrobond/ KI
SVERIGES BYGGINDUSTRIER 16 Småhusprisernas utveckling K/T- tal 1,7 1,6 1,5 1,4 1,3 1,2 1,1 1,0 0,9 0,8 2004 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 Not: K/T är köpeskillingen (priset) i förhållande till taxeringsvärdet vid en viss tidpunkt. K/T-talet är alltså kvoten mellan priset och taxeringsvärdet (i detta fall 2012 års fastighetstaxering). Det är med köpeskillingskoefficienten (K/T-talet) som prisförändringar bör uppskattas. Källa: SCB, BI
SVERIGES BYGGINDUSTRIER Byggkonjunkturen nr 4-2014 17 Bostadsbeståndets utveckling i Norden Land Antal invånare* tusental Befintligt Bostadsbestånd* Antal miljoner lägenheter Antal lgh/ 1 000 inv. Antal påbörjade lgh i genomsnitt per år 2000-2013 Totalt Lgh/1 000 inv. Sverige 9 645 4,63 480 25 400 2,8 Danmark 5 627 2,78 493 21 200 3,9 Finland 5 451 2,91 533 30 000 5,7 Norge 5 109 2,48 485 27 000 5,7 Island 326 0,13 411 2 100 6,8 *1/1 2014 För att Sverige ska hamna på samma nivå i antal lgh per 1 000 inv. som resp. grannland behöver vi bygga: För att Sverige ska få balans behövs 200 000 lägenheter ytterligare, dvs minst 50 000 lägenheter om året i minst 10 årstid. Finland 507 000 Danmark 123 000 Norge 44 000
SVERIGES BYGGINDUSTRIER 18 Antal påbörjade lägenheter- Storstadsområden 4 kv. glidande summa, 1 kv. 1997 3 kv. 2014 25 000 20 000 Stor-Stockholm Stor-Göteborg Stor-Malmö Övriga riket 15 000 10 000 5 000 0 Källa: SCB, BI
SVERIGES BYGGINDUSTRIER Byggkonjunkturen nr 4-2014 Nyproduktion av bostäder 19 Antal påbörjade lägenheter i 1 000-tal år 2001-2013 och prognos 2014-2015 År Flerbostadshus Småhus Totalt 2001 12,4 7,1 19,5 2002 11,7 7,4 19,1 2003 12,8 9,3 22,1 2004 16,9 10,6 27,5 2005 19,6 12,4 32,0 2006 31,8 13,8 45,6 2007 14,2 13,7 27,9 2008 11,3 10,2 21,5 2009 9,4 8,3 17,7 2010 18,0 9,4 27,4 2011 18,5 8,2 26,7 2012 15,8 5,5 21,3 2013 23,6 6,5 30,1 * 2014 p 27,0 7,2 34,2 2015 p 26,5 8,0 34,5 *BI:s uppräkning av SCB:s preliminära statistik Källa: SCB, BI
SVERIGES BYGGINDUSTRIER Byggkonjunkturen nr 4-2014 Bostadsinvesteringar 20 Mdkr 2013 års priser 100 90 80 70 Nybyggnad 60 50 40 30 Ombyggnad 20 10 0 Prognos 1993 94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 Källa: SCB, BI
SVERIGES BYGGINDUSTRIER Byggkonjunkturen nr 4-2014 21 Privata lokaler Nivå och procentuell volymförändring jämfört med motsvarande period ett år tidigare Investeringar Mdkr 2013 Procentuell förändring 2013 Procentuell förändring Kv1-3 2014 Fastighetsbolag m.m. 58,1-10 7 Handel 2,8 1-24 Industri 7,5-9 -4 Övrigt 10,4-1 6 Totalt 78,7-8 4 Källa: SCB, BI
SVERIGES BYGGINDUSTRIER Byggkonjunkturen nr 4-2014 22 Lokalinvesteringar Mdkr 2013 års priser 110 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Privat Offentligt Prognos Källa: SCB, BI
SVERIGES BYGGINDUSTRIER Byggkonjunkturen nr 4-2014 23 Anläggningar Nivå och procentuell volymförändring jämfört med motsvarande period ett år före Investeringar Procentuell Procentuell Privat Mdkr förändring förändring 2013 2013 Kv.1-3 2014 El-, gas- och värmeverk 18,3-3 8 Vatten/reningsverk 7,5 24-7 Transport, kommunikation 5,6 12 16 10 Post och Tele 8,8-9 25 Övrigt 0,4 1 1 Offentligt Vägar och gator 21,4-9 5 Övriga anläggningar 12,8-14 -5 1 Totala anläggningar 74,7-4 6 Källa: SCB, BI
SVERIGES BYGGINDUSTRIER Byggkonjunkturen nr 4-2014 24 Mdkr 2013 års priser 50 Anläggningsinvesteringar 40 Privat 30 20 Offentligt 10 0 Prognos Källa: SCB, BI
SVERIGES BYGGINDUSTRIER Byggkonjunkturen nr 4-2014 25 Byggandets utveckling Procentuell förändring jämfört med föregående år Investeringsvolym, Mdkr Procentuell förändring i fasta priser Utfall Prognos Sektor 2013 2013 2014 2015 Bostäder 132,7 2 19 5 Nybyggnad 56,4 7 40 7 Ombyggnad 60,8 1 10 3 Fritidshus 5,8-25 0-1 Transaktionskostnader 9,7 4 8 1 Lokaler 120,2-6 6 2 Privat 78,7-8 3 4 Offentligt 41,5-2 11 0 Anläggningar 74,7-4 5 3 Privat 40,6 2 9 1 Offentligt 34,2-11 1 5 Summa bygginvesteringar 327,6-3 11 4 Källa: SCB, BI
SVERIGES BYGGINDUSTRIER 26 Antalet anställda, Bygg Nettotal Källa: Macrobond/ KI
SVERIGES BYGGINDUSTRIER 27 Sammanfattningsvis Stor osäkerhet framöver - vart leder vägen med deflationstendenser och negativ ränta? USA har tillfrisknat. Kraftig penningpolitisk stimulans från ECB. Halverat oljepris är en rejäl vitamininjektion för världsekonomin. Risk för uppblåsta tillgångspriser... Svensk ekonomi mindre beroende av inhemska faktorer men konsumtion och investeringar fortsatt viktig drivkraft. Bostadsbyggandet planar ut. Investeringar i kommersiella lokaler stiger medan offentliga sektorn bromsar. Anläggningsinvesteringarna växlar över från privata till offentliga. 2015 blir ett genomsnittsår trots att en starkare utveckling skulle behövas för en tydlig fortsatt återhämtning. Bilden innehåller dock både risker och möjligheter ta vara på de senare!
Fasaddagen 2015 Tack för uppmärksamheten!
SVERIGES BYGGINDUSTRIER IPSUM DEL TROUVO 2013 29