Katastrofmedicinskt Centrum verksamhetsplan 2011 inklusive årsbudget

Katastrofmedicinskt Centrum verksamhetsplan 2011 inklusive årsbudget 1

Innehållsförteckning 1. Vision (och verksamhetsidé) 3 2. Medborgar - kundperspektivet 5 3. Processperspektivet 7 4. Medarbetarperspektivet 9 5. Ekonomiperspektivet 11 6. Årsbudget 12 7. Förslag till beslut 12 BILAGOR Bilaga 1 Resultaträkning, kassaflödesanalys och balansräkning 2011 Bilaga 2 Investeringsplan 2011-2013 Bilaga 3 Kompetensförsörjningsbehov och analys Bilaga 4 MB-protokoll 2

1. VISION (OCH VERKSAMHETSIDÉ) BRA VÅRD OCH BÄTTRE HÄLSA Detta innebär att östgötarna ska ges bästa möjliga förutsättningar att få uppleva en god hälsa och känna en trygghet i att en effektiv hälso- och sjukvård finns tillgänglig när den behövs. Katastrofmedicinskt centrum, KMC, är en enhet som bedriver forskning, utveckling och undervisning inom ämnet katastrofmedicin. Enheten ska fortsatt ha en stark lokal och regional förankring samtidigt som ett nationellt och internationellt perspektiv blir allt mer tydligt. Detta är sannolikt ett krav för fortsatt utveckling av verksamheten då varken Sverige eller något annat land står fritt från påverkan av övriga nationer. KMC ska fortsatt vara det centrum kring vilket såväl regionala som nationella myndigheter vill bygga sin kunskap och kunskapsframtagande på. Framtiden kommer troligen att medföra en ökad efterfrågan på den spetskompetens som finns inom enheten och de organisatoriska och administrativa kompetenser som finns. Enheten ska fortsätta att tydligt framställa ett patientperspektiv inom ämnet och en annan ledstjärna skall vara att god beredskap och hantering av katastrofer och allvarliga händelser måste byggas på befintlig organisation och kompetens. Enheten ska fortsatt driva utvecklingsfrågor där framtida möjligheter att förbättra och kvalitetssäkra såväl insatser som utbildning och forskning får en tydlig plats. Den kunskap som genereras ska delges på de sätt som anses lämpliga. Men betoningen på ett förhållningssätt baserat på etablerade forskningsmetoder kommer sannolikt att bli alltmer tydligt. En förutsättning på vår resa i detta, ofta oprövade område, är att medarbetarna känner sig trygga i sina roller, på sin arbetsplats och med de uppgifter som finns och ligger i framtiden. Alla ska ha möjlighet att utvecklas inom ämnesområdet, med sina egna personliga färdigheter och som människor. Möjligheten att påverka ska fortsatt vara stor och det måste betraktas som ett starkt önskemål, på gränsen till krav, att alla bidrar med sina idéer, erfarenheter och kunskap på ett sätt som gör resan in i framtiden både spännande och utmanande. Under 2007 gjordes en sammanslagning av verksamheterna regionala beredskapsenheten för Landstinget i Östergötland och internationella medicinska programmet (IMP) med KMC. Jag känner att detta var en bra åtgärd eftersom verksamheterna har många gemensamma nämnare och binder teori och praktik samman på ett tydligt sätt. Dessutom har KMC tagit över rikskansliet för det internationella traumautbildningskonceptet ATLS (ATLS-SWEDEN) från Göteborg, vilket innebär att KMC och landstinget i Östergötland ytterligare stärker sin position såväl regionalt, nationellt som internationellt. 3

Vision Katastrofmedicinskt centrum ska fortsätta att utvecklas som en regional, nationell och internationell forsknings- utvecklings- och utbildningsenhet i syfte att öka kunskap inom ämnet katastrofmedicin på ett sätt där patientperspektivet alltid är tydligt. KMC ska även vara en enhet där medarbetarna känner trygghet och har möjlighet att utvecklas både för egen del och för enhetens bästa. 4

2. MEDBORGAR - KUNDPERSPEKTIVET Med våra kunder menar vi de enheter, myndigheter, medborgarna eller andra som beställer den kunskap som genererats från KMC samt de som uppdrar eller köper utbildning av oss. Med denna definition kommer vår kundkrets att vara varierande över året och inte alltid se lika ut från år till år. Kunderna ska känna förtroende för att den kunskap som finns inom KMC är relevant, tydlig, tillämpbar och kan tillgodogöras med inte alltför stora medel. Kunskapen ska dessutom vara förankrad i ett större perspektiv av nationella och internationella erfarenheter och forskningsresultat. Grundpelaren är, och kommer att förbli patientperspektivet. Vårt sjukvårdsperspektiv måste hela tiden vara tydligt och kommer inte att överges. Om vi dessutom kan bidra till en ökad kunskap inom närliggande områden i krishanteringen så är detta att betrakta som en bonuseffekt. Med detta förhållningssätt till våra uppdrag och våra kunder anser vi att vi bidrar till resultat som kan komma medborgarna till del. Ytterst är det trots allt för dessa vi arbetar. Inom den egna regionen finns önskemål om ett utvidgat åtagande bl a vad gäller utbildning för personal inom den katastrofmedicinska beredskapen och personal inom kirurgi och akutsjukvård, vilket är positivt och ska tillgodoses. Ett exempel är samarbetet med Clinicum. Utbildning på mer avancerad nivå för det egna universitetet löper och uppstartande av ERASMUS-projekt startar vårterminen 2011. På nationell nivå har KMC på Socialstyrelsens uppdrag genomfört nationella stabsoch ledningsutbildningar. KMC anlitas även som expertkompetens utav Socialstyrelsen, Myndigheten för Samhällsskydd och beredskap (MSB), Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) samt övriga landsting. Även de nationella specialistutbildningskurserna inom traumatologi: ATLS och SKtrauma för läkare, ATLS instruktörsutbildning och PHTLS för prehospital personal anordnas vid KMC. KMC:s målgrupper/kunder kan indelas i: 1. Landstinget i Östergötland (uppdragsutbildningar, konsultinsatser och kompetensstöd) 2. Nationella uppdragsgivare (uppdragsutbildningar åt Socialstyrelsen samt åt enskilda sjukhus och landsting, konsult- och kompetensstöd åt myndigheter och enskilda landsting) 3. Internationella uppdragsgivare 4. Universitetet 5

KMC s roll har blivit tydligare i landstinget. Resultat från vår katastrofmedicinska forskning och utvecklingsarbeten har kommit till användning i form av metoder och instrument för kvalitetssäkring exempelvis risk- och sårbarhetsanalys och mätbara kvalitetsindikatorer. Detta har blivit en hörnsten och används i både vardagssjukvården och allvarlig händelse. Efterfrågan från andra landsting på expertis inom det katastrofmedicinska området har ökat de sista åren där KMC har drivit ett flertal implementeringsprojekt i syfte att förbättra landstingens förmåga att hantera allvarlig händelse. Forskning och utbildning har redovisats som nationella uppdrag eftersom den egentliga uppdragsgivaren är staten, även om uppdragen kanaliseras genom Linköpings Universitet. Uppdragen i samarbete med andra institutioner har ökat och vår bedömning är att detta kan komma att stärka vår roll i universitetsvärlden såväl regionalt och nationellt som internationellt. Vårt samarbete med andra länder i både forskning och utbildning fortsätter. Det senaste landet som söker samarbete med oss och vårt utbildningskoncept är Kina där höga representanter från Sun Yat Sen universitetet besökte oss under 2009 och där vi nu förbereder ett uppföljande besök under vintern. Internationellt förväntas en ökad efterfrågan av såväl lärarutbildning som kompetensstöd vid etablering av nationella undervisningscentra i andra länder. Efterfrågan av vårt pedagogiska koncept, kopplat till Emergo Train System ökar. Strategiskt mål: Hög kvalitet och mätbara resultat. Framgångsfaktor Nyckelindikator/annan uppföljning Ingångsvärde Nöjda uppdragsgivare Fortsatta/nya uppdrag. 2009 /kunder. Bra utvärdering. Ja Dokumenterat kunskapsresultat. Implementering Antal Landsting. 2009 18 st Forskning/utveckling/ Publikationer/rapporter 2009 evidens. 7 st Målvärde Regionala, Nationella och Internationella uppdrag 21 st 5 st Ökad efterfrågan på vår kompetens Nya samarbetspartners 2 st 1 st 6

5. PROCESSPERSPEKTIVET De processer som löper vid KMC kan indelas i: 1. Utbildning, träning och examination (grund-, vidare- och efterutbildning). 2. Kunskapsstöd (konsultverksamhet). 3. Utveckling och forskning (initiativtagande till, bedrivande och samordning av utveckling/ forskning inklusive utbildning och examination av forskarstuderande på olika nivåer). 4. Medverkande i forskningsmiljö LiU 5. Handledning 6. Marknadsföring KMC har även valt att som kvalitetsmått använda måluppfyllelse, d.v.s. hur kursdeltagarna vid kursens avslutning och vid uppföljning anser att kursinnehållet motsvarat initialt angiven, detaljerad målbeskrivning. En annan möjlig parameter är hur kursdeltagarna värderar "kursen som helhet". Av olika skäl är det olika skalor vid olika typer av utbildningar/uppdragsgivare. Ett kvalitetsmått som i detta sammanhang är kanske det viktigaste är validiteten i kursinnehållet, d.v.s. hur innehållet överensstämmer/svarar upp mot verksamhetens krav. Ett omfattande metodutvecklingsarbete pågår vid KMC där vi tagit fram mätmetoder för detta. Ett mer vetenskapligt angreppssätt är definition av mätbara kriterier för en god beredskap och god hantering av stora olyckor och katastrofer. Detta startade i ett av KMC:s forskningsprojekt inom ramen för uppdraget som kunskapscentrum, se Anders Rüters avhandling, (ISBN 91-85643-55-6) och har fortsatt i flera andra projekt bl. a Heléne Nilssons doktorandprojekt. Under året kommer vi fortsätta att använda våra kvalitetsindikatorer för examinationer och kursutvärderingar. Vi har för närvarande åtta forskare som handleds från KMC. Vi är aktiva i den process för inrättande av ett lektorat vid universitetet i responssystem som planeras inrättas under 2011 (ämneskunskap, headhunting och tvärvetenskapligt synsätt). Det blir allt mera tydligt att vår strategi att använda ett vetenskapligt synsätt på alla våra aktiviteter genererar kunskap och uppmärksammas av universitetet i Linköping. All undervisning ska i görligaste mån bygga på vetenskap. KMC anlitas som experter både för Socialstyrelsen, SBU, MSB och SIS. Någon generell handlingsplan kan man inte prestera eftersom verksamheten består av så många komponenter. Resultatredovisning per kvartal är inte meningsfullt på grund av verksamhetens karaktär, varför mättidpunkt måste vara minst helår (Strategi 1-2). 7

Strategiskt mål 1: Kvalitetssäkring och dokumentation av examinationer och kursutvärdering Framgångsfaktor Nyckelindikator Ingångsvärde Målvärde /annan uppföljning Kvalitetssäkrad datahantering. Dokumentation från 2009 85 % 100% examinationer Relevans, bärighet, nytta Kursutvärdering 2009 90 % 80% Strategiskt mål 2: Tydliggöra och sprida evidensbaserad kunskap Framgångsfaktor Kompetens Nyckelindikator/ annan uppföljning Fortsatta uppdrag som ämnesexperter Ingångsvärde Målvärde 2009 JA JA Strategiskt mål 3: Arbeta för en bättre miljö Framgångsfaktor Miljöanpassade verksamhetsprocesser Nyckelindikator/ annan uppföljning Uppfylla landstingets krav för miljöarbete (RH-check Miljö) Ingångsvärde Uppdaterat under 2009 Målvärde Uppdateras årligen 8

6. MEDARBETARPERSPEKTIVET Alla medarbetare behövs för att bedriva den verksamhet som idag finns på KMC eller görs i KMC:s regi. En process eller produkt blir inte bättre än dess svagaste länk. Därför är det viktigt att alla känner att de bidrar till verksamhetens framgång oavsett om man står på scenen och undervisar, producerar forskning eller om man bidrar med att skapa gynnsamma förutsättningar för kärnverksamheten. Med tanke på att vi ständigt måste utvecklas och ofta bryter ny mark måste därför medarbetarnas kompetens utvecklas. Detta är en förutsättning för att övriga processer ska kunna fungera och även en förutsättning för trivsel på arbetsplatsen. KMC:s mål avseende medarbetarperspektivet är: 1. Personalutvecklingssamtal med samtliga medarbetare minst en gång per år. 2. Personalutvecklingsplan (kompetenssteg) för all personal, kopplat till löneutveckling. 3. Avsatta medel och stöd för personal för vidareutbildning och kompetensökning efter behov. 4. Medbestämmande och delaktighet genom dels protokollförda sammanträden med medverkan av all personal en gång varannan vecka där verksamheten planeras och utvärderas, dels internat för strategidiskussioner och formulering och uppföljning av mål, minst en gång per år. 5. Arbetsmiljöförbättrande åtgärder under ledning av arbetsmiljöombud, bl.a. stöd till hälsofrämjande aktiviteter, social samvaro och god arbetsmiljö. 6. Intern personalenkät en gång per år för utvärdering av målkännedom, delaktighet, arbetsmiljö och ledning. 7. Brainstorming (all personal) för ämnet eller organisatoriska /planeringsmässiga frågor. KMC planerar att genomföra ovanstående punkter årligen. Arbetet kring medarbetarskap och konflikthantering fortskrider tillsammans med HR-konsult. Resultatet av detta är en ökad teamkänsla och ökad förståelse för att arbeta mot kända gemensamma mål. Medarbetare erbjuds extern eller intern kompetenshöjande vidareutbildning. KMC är en enhet med jämförelsevis få fast heltidsanställda (17 st). Enskilda medarbetares sjukfrånvaro har därför haft en stor påverkan på den totala sjukfrånvaron i % för hela produktionsenheten. Höga poäng för nyckelindikatorerna öppet uttryck för trivsel samt spontana idéer och yttringar om förbättringar. 9

Strategiskt mål: Utifrån sitt uppdrag ska medarbetare motiveras att göra goda arbetsinsatser Framgångsfaktor God och hälsofrämjande arbetsplats Nyckelindikator/annan uppföljning Total sjukfrånvaro uttryckt i procent för aktuell period. Andel sjukskrivna som efter en månads sjukskrivning har en handlingsplan för återgång i arbete. Ingångsvärde 2009 4,7% 1) se nedan Målvärde 0 % 100 % Öppet uttryck för trivsel 2009 100 % 100 % Spontana idéer och yttringar om förbättringar 2009 50 % 100 % Andel medarbetare som har en individuell utvecklingsplan 2009 85 % 100 % 10

7. EKONOMIPERSPEKTIVET KMC:s verksamhet finansieras till en mindre del med ett koncernbidrag från landstinget i Östergötland (2,5 Mkr). Det forsknings- och utvecklingsarbete som bedrivs genom Hälsouniversitetet finansieras av sökta anslag från Socialstyrelsen. Resterande kostnader för uppdragens fullföljande täcks av intäkter från regional, nationell och internationell undervisnings- och konsultverksamhet. Internationella Medicinska Programmets (IMP) verksamhet är till 95 % finansierad med del av intäkter från 34 förordningen (1990:927) om statlig ersättning för flyktingmottagning. För att kunna utföra alla uppdrag krävs att de processer som utförs är kostnadseffektiva. Även forskning och utveckling ska bedrivas kostnadseffektivt för att möjliggöra flera forskningsprojekt. Samtidigt ska KMC ha full kostnadstäckning vid prissättning av uppdrag och produkter. Detta är förutsättningar som måste uppfyllas för att möjliggöra en ekonomi i balans. Strategiskt mål 1: Kostnadseffektiva processer. Framgångsfaktor Kostnadseffektiv forskning och utveckling. Nyckelindikator/annan uppföljning Hålla tidsramar och budget för varje forsknings och utvecklingsprojekt. Ingångsvärde 2009 0-resultat Målvärde 0-resultat Strategiskt mål 2: Full kostnadstäckning vid prissättning av uppdrag och produkter. Framgångsfaktor Efterfrågade tjänster och produkter. Nyckelindikator/annan Ingångsvärde uppföljning Produktkalkyler. 2009 Ja Målvärde Positivt täckningsbidrag Strategiskt mål 3: Ekonomin i balans vilket ger handlingsfrihet. Framgångsfaktor Ekonomiskt utfall överensstämmer med budget. Nyckelindikator/annan uppföljning Månadsbokslut och helårsbedömningar. Ingångsvärde 2009 0 Mkr Målvärde Positivt resultat Verksamheten är anpassad efter intäktsutvecklingen. Lönekostnadsutveckling i procent jmf med motsvarande period föregående år. 2009 0,0 % 2 % 11

8. ÅRSBUDGET Inför 2011 ser vi en fortsatt god efterfrågan regionalt, nationellt och internationellt på undervisnings- och konsultverksamheten. Även forsknings- och utvecklingsarbetet som bedrivs genom Hälsouniversitetet med sökta anslag från Socialstyrelsen antas fortsätta med liknande omfattning. Det pågår en nationell process där statsbidragen för landstingens utbildningar kan komma att dras in. Budgeten förutsätter att LiÖ även fortsättningsvis ekonomiskt kommer att stödja de för verksamheten så viktiga lokala katastrofmedicinska utbildningarna. IMP väntar på beslut från Migrationsverket för återsökta kostnader med 27 Mkr enligt 34 förordningen (1990:927) om statlig ersättning för flyktingmottagning. Därtill har MV avslagit återsökta kostnader med ca 8 Mkr. Samtliga dessa ärenden är överklagade till Regeringen. Landstinget finner ingen anledning att tvivla på att regeringen i majoriteten av dessa ärenden går på landstingets linje. Genom etablerande av rutiner och samarbete med länets kommuner förväntar vi oss en ytterligare ökning av statsbidragsberättigade ersättningar för kommunplacerade flyktingar under år 2011. 9. FÖRSLAG TILL BESLUT Katastrofmedicinskt Centrum föreslår landstingsdirektören besluta att godkänna verksamhetsplanen. Katastrofmedicinskt Centrum Tore Vikström Centrumchef 12

Katastrofmedicinskt Centrum - 039 Bilaga 1 Resultaträkning (tkr) Budget 2011 Helårsbedömn 2010 Bokslut 2009 Intäkter Försäljning sjukvård/tandvård 10 100 10 000 6 341 Försäljning utbildning 11 469 11 516 9 198 Försäljning övriga tjänster 2 248 2 395 1 863 Statsbidrag 0 0 0 Övriga bidrag 3 850 4 229 3 237 Försålt mtrl varor övr intäkt 3 856 3 479 4 093 Summa Intäkter 31 523 31 619 24 732 Personalkostnader Lönekostnader -8 790-8 145-6 984 Arbetsgivaravgifter -3 797-3 625-3 100 Övriga personalkostnader -389-348 -176 Summa Personalkostnader -12 976-12 118-10 260 Övriga kostnader Kostnader för köpt verksamhet -8 271-7 586-5 767 Verksamhnära material o varor -1 656-1 857-1 269 Övriga verksamhetskostnader -8 541-9 468-7 430 Summa Övriga kostnader -18 468-18 911-14 466 Avskrivningar Avskrivningar -69-58 -61 Summa Avskrivningar -69-58 -61 Verksamhetens finansiella kostnader/intäkter Finansiella intäkter 10 0 26 Finansiella kostnader 0-5 -14 Summa Verksamhetens finansiella kostnader/intäkter 10-5 12 Årets resultat 20 527-43 13

Kassaflödesanalys Budget 2011 DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Årets resultat 20 Justering för av- och nedskrivningar 69 Justering för gjorda avsättningar pensioner Justering för övriga avsättningar Justering för ianspråktagna avsättningar Justering för övriga ej likviditetspåverkande poster Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital 89 Ökning/minskning kortfristiga fordringar -1 000 Ökning/minskning förråd och varulager 0 Ökning/minskning kortfristiga skulder 1 100 Kassaflöde från den löpande verksamheten 189 INVESTERINGSVERKSAMHETEN Investering i immateriella anläggningstillgångar Försäljning av immateriella anläggningstillgångar Investering i materiella anläggningstillgångar -300 Försäljning av materiella anläggningstillgångar Investering i finansiella anläggningstillgångar Försäljning av finansiella anläggningstillgångar Kassaflöde från investeringsverksamheten -300 FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Nyupptagna lån Amortering av skuld Ökning långfristiga fordringar Minskning av långfristiga fordringar Kassaflöde från finansieringsverksamheten 0 Justering av ingående eget kapital Årets kassaflöde -111 Likvida medel vid årets början 2 954 Likvida medel vid årets slut 2 843 14

Investeringsredovisning Nettoinvestering Budget 2011 Helårsbedömn 2010 Bokslut 2009 Immateriella tillgångar Byggnader Mark Inventarier 120 Datorutrustning Medicinteknisk apparatur 180 Byggnadsinventarier Bilar och andra transportmedel Jord-, skogs- och trädgårdsmaskiner Konst Aktier, andelar, bostadsrätter Summa 300 0 0 15

Katastrofmedicinskt Centrum 039 Balansräkning (tkr) Budget 2011 Helårsbedömn 2010 Bokslut 2009 TILLGÅNGAR Inventarier 100 Datautrustning 0 0 17 Medicinteknisk apparatur 218 87 127 Summa Anläggningstillgångar 318 87 145 Förutbet kostn upplupna intäkt 6 000 5 000 8 252 Kassa och bank 2 843 2 954 1 425 Summa Omsättningstillgångar 8 843 7 954 9 677 SUMMA TILLGÅNGAR 9 161 8 041 9 822 EGET KAPITAL, AVSÄTTN o SKULDER Balanserat eget kapital 3 041 2 514 2 557 Årets resultat 20 527-43 Summa Verksamhetens eget kapital 3 061 3 041 2 514 Semlöneskuld okomp övertid mm 600 500 649 Upplupna kostn förutbet intäkt 5 000 4 000 6 660 Övriga kortfristiga skulder 500 500 0 Summa Skulder 6 100 5 000 7 308 SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTN o SKULDER 9 161 8 041 9 822 16

INVESTERINGSPLAN 2011-2013 (tkr) Produktionsenhet: Katastrofmedicinskt Centrum (KMC) 039 Uppgiftslämnare: Mats Holtström BILAGA 2 Objekt 2011 2012 2013 Nettoinvest. per projekt Kommentarer Objekt > 1 000 tkr: Övriga objekt < 1 000 tkr 300 300 300 Tidigare beslutade objekt: Summa 300 300 300 0 17

KOMPETENSFÖRSÖRJNINGSBEHOV OCH ANALYS BILAGA 3 Svar från Katastrofmedicinskt Centrum Fråga 1: Hur har utvecklingen av antalet medarbetare (heltidsmått, anställda mer än 3 månader) varit för er produktionsenhets 4-5 största yrkesgrupper under de senaste 4 åren och vilken prognos gör ni fram till 2015? 2007 2008 2009 2010-11-02 2015 prognos Lärare/läkare 2 2 2 2 3 Lärare/ssk 3 1 50 % 1/7 Administration 2 1 1/7 Övrig adm/annat 2 1 50 % 1 50 % 1/7 1 20 % 1/7 4 1/7 2 1 50 % 2 1 1/9 1 50 % 1 25 % 2 1 50 % 1 75 % tom 31/8 sen 25 % 1 50 % 1 50 % 1/9 3 3 4 3 7 2 50 % 1 20 % 3 1 60 % 1 50 % 1 20 % 1 50% 1/9 1 1/9 5 2 50 % 1 20 % Lärarassistenter 2 2 2 2 2 Forsking/projekt qs qs qs 1 50 % 1/9 qs 3 Kombination Lär/adm Lär/teknik Kommentera enskilda yrkesgrupper/specialiteter: Fråga 2: Tillgodoser utbildningsväsendet ert centrums behov av nyutbildad personal samt kompetensutveckling? Om inte, utveckla vilka yrkesgrupper och speciella kompetensutvecklingsbehov som berörs? Hur ser er strategi ut för att möta situationen? Svar: Ja (plus omfattande internutbildning) Fråga 3: Har migrationen betydelse för ert centrums tillgång på presumtiva medarbetare (arbetskraftsutbud)? Om ja, på vilket sätt och inom vilka yrkesgrupper? Hur ser er strategi ut för att möta situationen? Svar: Nej Fråga 4: Påverkar intresset för specifika utbildningar ert centrums tillgång på presumtiva medarbetare (arbetskraftsutbud)? Om ja, på vilket sätt och inom vilka yrkesgrupper? Hur ser er strategi ut för att möta situationen? Svar: Vi är ingen vårdenhet. Utbildning/forskning är beroende av anslag och efterfrågan på vår kompetens i landstinget, nationellt och internationellt. 18

Fråga 5: Fyll i bifogade mall gällande pensionsavgångar (antal medarbetare) för de yrkesgrupper ni väljer att redovisa: Pensionsavgångar PE 2011-2020 Yrkesgrupp 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 Tot. 5 år Lärare/läkare 1 1 0 2 Lärare/Ssk 1 1 1 Administrativ 1 1 2 2 personal Lärarassistenter 1 0 1 Yrken (alla) Tot. 10 år Utifrån ovanstående redovisning ser ni några svårigheter som ni vill lyfta fram? Hur ser er strategi ut för att möta situationen? Svar: Ange produktionsenhetens genomsnittliga personalomsättning för åren 2008-2009 för de yrkesgrupper ni väljer att redovisa och kommentera omsättningen: Information om antal avgångna hämtas från HR-datalagret och kuben Personalrörlighet: Avgångar. Yrkeskategori Antal tillsvidareanställda, extern avgång inkl pensionsavgång Läkare/lärare 2 Antal tillsvidare anställda totalt inom PE Omsättning i procent Ssk/lärare 4 Administrativ personal 8 Yrkeskategori Antal tillsvidareanställda, extern avgång exkl pensionsavgång Läkare/lärare 2 Antal tillsvidare anställda totalt inom PE Omsättning i procent Ssk/lärare 3 Administrativ personal 8 19

Fråga 6: Hur planerar ni i budget för att möta ert behov av kompetensförsörjning på kort och lång sikt? Svar: Vi är ingen vårdenhet. Utbildning/forskning är beroende av anslag och efterfrågan på vår kompetens i landstinget, nationellt och internationellt. Fråga 7: På vilket sätt påverkar utvecklingen inom den medicinsk-tekniska delen efterfrågan på vård och således även efterfrågan på arbetskraft för er produktionsenhet? Svar: Frågan inte tillämpbar för KMC. Fråga 8: På vilket sätt påverkar förändringar i vårdbehovet hos medborgarna er produktionsenhets krav på kompetensförsörjning? Svar: Behovet av kompetenshöjning inom akutsjukvård, traumatologi och katastrofmedicin är påtaglig i dag och kommer att öka i framtiden. Ökning av verksamheten på KMC både vad gäller forskning och utbildning. Fråga 9: På vilket sätt påverkar er produktionsenhets utvecklingsarbete (t ex. organisations-förändringar, vårdflöden, processarbete, arbetet med ständiga förbättringar, yrkesgruppers sätt att införliva ny kunskap, samverkansformer med kommuner och andra aktörer) kompetensförsörjningen? Svar: Vi har i dag ett väl utvecklat samarbete med sjukvården inklusive ambulanssjukvården, universitetet, räddningstjänsten och polisen på utbildningssidan. Detta är naturligt och nödvändigt när myndigheterna ska samverka i samhället. Vi har också en roll som sakkunniga/experter för centrala myndigheter såsom Socialstyrelsen, MSB, SBU och UD. Vår roll är att vara kompetenshöjare/försörjare i hela kedjan, forskningutbildning implementering kvalitetskontroll samt utbilda utbildare. Fråga 10: Ange specifika delar inom forskningen och regionsamarbetet som ställer ytterligare krav på er produktionsenhets kompetensförsörjning framöver? Svar: Se svar fråga 9. Övrigt ni vill nämna: 20

Bilaga 4 PROTOKOLL Förhandling enligt MBL ( 11) Katastrofmedicinskt Centrum Datum och tid: 1 november 2010 Plats: Hugin, KMC Närvarande arbetsgivare: Närvarade samverkansgrupp: Närvarade fackliga representanter: Frånvarande: Tore Vikström Linda Johansson Katarina Svenhammar, HR-konsult Anders Rüter Anita Mohall Carl-Oscar Jonson Eva Bengtsson Heléne Nilsson Ingrid Björklund Johan Hornwall Leif Gustafsson Maria Lampi Mats Holtström Rickard Lundin Stephanie Björk Birgitta Olls, SKFT Nils Ahlberg, Jusek (Jusek) Anna Törnvall Anna Stenberg Dan Linghammar Valborg Jansson Åke Björn Förhandlingsfråga: Budget och verksamhetsplan 2011 Budgeten skickades med kort varsel till personalen. Underlag till MB-möte ska skickas ut minst 7 dagar i förväg. Mats presenterar budgeten för 2011. Han går igenom intäkter och kostnader. För att se hur respektive kurs är beräknad får alla även ta del av samtliga kurskalkyler. Resultatet för 2011 är budgeterat till ett överskott på 11 000 kr. Ersättningen för de utbildningar KMC gör för LiÖ kommer eventuellt att minska då diskussion pågår att vissa utbildningar ska se lokalt med stöd från KMC. MSB kommer att införa ett nytt finansieringssystem 2013 med nya förhållanden och nya ekonomiska villkor. En utredning pågår om hur detta ska se ut. Troligen kommer landstingen själva att få bekosta utbildning. Detta påverkar inte budgeten för 2011. 21

KMC har inlett ett samarbete med Abu-Dabi. Ev. intäkter ligger inte med i budget för 2011. Personalkostnaderna 2011 är högre. Lärar- och forskningssidan kommer att stärkas upp. Arbetsgivaravgifterna är sänkta till 43,20%. Hyreskontraktet går ut 1/8 2011. Vi vet hyran för september-december nästa år. SKTF efterfrågar verksamhetsplanen samt hur personalförsörjningen ser ut. Linda skickar verksamhetsplanen till SKFT och Jusek i efter mötet. Verksamhetsplanen presenteras för personalen vid ett senare möte. Jusek tycker att presentationen var bra. Det är en fördel att hela personalgruppen kan delta och att man har möjlighet att kommentera under dragningen. Representanter från Vårdförbundet, Läkarförbundet, Lärarnas Riksförbund, SULF, ST och SSR deltog ej vid förhandlingen. Bilaga till protokollet: Budget och verksamhetsplan för 2011 Vid protokollet 2010-11-03 Arbetsgivare Linda Johansson Tore Vikström SKTF Lärarnas Riksförbund Vårdförbundet SULF Läkarförbundet ST Jusek SSR 22