LÄROPLAN FÖR FÖRSKOLAN I RASEBORG 2011 Godkänd av bildningsnämnden 16.6.2011 59/1
Reviderad läroplan för förskolan i Raseborgs stad träder i kraft 1.8.2011 och upphäver tidigare läroplaner. Läroplanen har utarbetats av följande arbetsgrupp: Ordförande: Märta Wikström dagvårdschef Övriga representanter: Jaana Tasanko daghemsföreståndare Janet Zweigberg daghemsföreståndare Ulla Backman specialbarnträdgårdslärare Hanna Sundblom specialbarnträdgårdslärare Anna-Greta Svanbäck specialbarnträdgårdslärare Heidi Nyström-Leppänen specialbarnträdgårdslärare Vid reviderandet av förskolans läroplan har arbetsgruppen utgått från: Grunderna för förskoleundervisningens läroplan 2010. Föreskrifter och anvisningar 2010: 64/011/2000 Utbildningsstyrelsen Läroplan för förskolan i Ekenäs Shvn 5.3.2002 Läroplan för förskolan i Karis Förskoleundervisningsplan för Pojo kommun Grundtrygghetsnämnden 23.5.2002 Stoor, M. & Grenner, L. 2011: Mobbningsförebyggande arbete inom småbarnsfostran. Paavola, H. & Taliob, M-T. 2010: Kulttuurinen moninaisuus päiväkodissa ja koulussa. JUVA. I läroplansarbetet har även beaktats Ändringar och kompletteringar i läroplaner för den grundläggande utbildningen i Raseborgs stad 2011, Bldn 17.3.2011.
Innehållsförteckning 1 Verksamhetsidé för förskolan... 1 2 Anordnandet av förskola... 1 3 Förskolemiljön... 2 3.1 Raseborg som uppväxtmiljö... 2 3.2 Den pedagogiska miljön i förskolan... 2 4 Mål för fostran, utveckling och lärande i förskoleundervisningen... 3 4.1 Allmänna mål... 3 4.2 Kunskaps- och inlärningssyn... 4 5 Det pedagogiska förverkligandet i förskolan... 4 5.1 Helhetssyn och centrala ämnesområden... 4 5.2 Arbetsmetoder... 5 6 Stöd för växande och lärande i förskoleundervisningen... 6 6.1 Det allmänna stödet i förskolan... 6 6.2 Det intensifierade stödet i förskolan... 7 6.3 Det särskilda stödet i förskolan... 7 7 Former av stöd för växande och lärande i förskoleundervisningen... 9 7.1 Elevvård... 9 7.1.1 Organisering av elevvården... 10 7.1.2 Styrgrupp för elevvården... 12 7.1.3 Elevvårdsgrupp i förskolan... 12 7.2 Det yrkesövergripande samarbetet... 16 7.3 Observationsblankett... 17 7.4 Elevtransporter och bespisning... 17 8 Anordnande av förskoleundervisning för barn från olika språkliga och kulturella miljöer 17 9 Samarbete... 19 9.1 Samarbete med hemmen... 19 9.2 Samarbete med den övriga småbarnspedagogiken och den grundläggande utbildningen... 19 9.3 Övriga samarbetspartners... 20 9.4 Samarbete mellan den personal som genomför förskoleundervisningen i Raseborg... 20 10 Anordnandet av förskoleundervisning... 20
11 Uppgörande av verksamhetsplan... 21 12 Intyg över deltagande... 21 13 Uppföljning av barns utveckling och inlärning... 21 14 Fortgående utvärdering av förskolan... 21 Bilagor: Bilaga 1: Mål och centrala ämnesinnehåll Bilaga 2: Plan för barnets lärande Bilaga 3: Instruktioner för uppgörande av den pedagogiska bedömningen Bilaga 4: Plan för barnets lärande i förskola inom intensifierat stöd Bilaga 5: Förslag om särskilt stöd i förskolan Bilaga 6: Individuell plan för hur undervisningen skall ordnas i förskolan (IP) Bilaga 7: Plan för förebyggande av och ingripande i mobbning i förskolan Bilaga 8: Blankett för överföring av information till skolan Bilaga 9: Förslag om särskilt stöd (skolan)
1 1 Verksamhetsidé för förskolan Förskolan skall sträva efter att stärka barns sunda självkänsla genom att erbjuda dem positiva inlärningserfarenheter samt möjligheter till mångsidig interaktion med andra människor. Förskolan skall fostra barnen till självständiga, kreativa individer med social kompetens och ett fortlöpande intresse att söka ny kunskap. Samarbetet med hemmen betonas. 2 Anordnandet av förskola I Raseborg har 6 åringar haft möjlighet att delta i förskoleundervisning alltsedan början av 1970- talet. Denna förskoleverksamhet har skett inom ramen för dagvården där det finns färdigt utarbetade verksamhetsförutsättningar för detta ändamål. De flesta barn har även ett vårdbehov utöver förskolan vilket gör det naturligt att förskola och eftermiddagsvård/dagvård erbjuds så långt detta är möjligt på samma verksamhetsställe. Ur barnens synvinkel bildar dagen då en naturlig helhet. I Raseborg verkar förskolan inom bildningsväsendet. Fysiskt sett kan förskola och eftermiddagsvård/dagvård vara belägna i anslutning till grundskolan eller fungera tillsammans med annan dagvård i daghemslokaliteter. Anmälan till förskolan sker vanligtvis i början av mars månad i samband med anmälningar till dagvård. Förskoleundervisning ges vid samtliga daghem, om med beaktande av områdets särdrag, ett tillräckligt antal förskolebarn anmäler sig (min. 7). Oberoende av var barnet bor, så kan föräldrarna ansöka om förskoleplats för sitt barn till det daghem de själva önskar. Kommunen förbehåller sig dock rätten att enligt eget omdöme omfördela förskolebarnen utgående från platsantal och personalresurser. Rätt till förskoletransport kan beviljas till närmaste förskola i enlighet med grundskolelagen. Förskoleundervisning ges på svenska eller finska utgående från vårdnadshavarnas val av kommande skolspråk. Om valet avviker från barnets modersmål bör beslutet alltid föregås av en diskussion mellan föräldrar och expertis, t.ex. förskolläraren och specialbarnträdgårdsläraren.
2 3 Förskolemiljön 3.1 Raseborg som uppväxtmiljö Raseborg är en tvåspråkig stad där majoriteten talar svenska som modersmål. Raseborg är en naturnära stad med unika natur- och kulturmiljöer. Med sin särpräglade skärgård, en levande landsbygd samt en omväxlande och rik fauna, erbjuder staden oanade möjligheter till upplevelser. De gamla brukssamhällena i Pojo och Svartå och deras historia är närvarande i vardagen. Staden är även känd för sina hantverksmiljöer - speciellt i Fiskars. Staden har många gamla kulturhistoriska anor, vilket bland annat den välkända stadsdelen Gamla stan i Ekenäs vittnar om. Det mest iögonenfallande för Karis - området är järnvägsstationen där järnvägsspåren erbjuder möjligheter att resa på upptäcksfärder. Raseborg kan även stoltsera med att vara en skolstad. Både förenings- och musiklivet har ett mycket rikt utbud i staden. I Raseborg finns med andra ord fina möjligheter till att utforska, göra själv, uppleva och experimentera i sin egen närmiljö. Då förskoleverksamheten planeras bör dessa möjligheter beaktas och utnyttjas i verksamheten. 3.2 Den pedagogiska miljön i förskolan Fysisk miljö Den fysiska miljön skall vara hälsosam och trygg och uppmuntra till utforskning. Det är viktigt att barnen har tillräckligt med utrymme att röra sig på för att kunna utveckla sin grovmotorik och kroppsuppfattning. Miljön skall vara estetiskt tilltalande och ge barnen möjligheter att naturligt utveckla sin begrepps- och rumsuppfattning. Atmosfär Atmosfären skall vara positiv och glad, öppen, uppmuntrande och utan stress. Förskolemiljön skall väcka barnens intresse, nyfikenhet och lust att lära och stöda deras aktivitet och förmåga till självständigt arbete och logiskt tänkande. Barnets sunda självkänsla skall sträkas. Det är inte den vuxne som sitter inne med alla svar, utan barnen uppmuntras att lösa problemen själv. Den vuxne skall vara medveten om sina egna attityder och värderingar och att hon fungerar som modell för barnet, exempelvis då det gäller att lösa konflikter eller i förhållsningssätt till vissa arbetsuppgifter eller till bemötande av sina medmänniskor. Språkmiljö Språkmiljön skall vara levande och rik på impulser så att barnens språkliga medvetenhet stöds och utvecklas. Det centrala i den språkliga miljön är interaktionen mellan såväl läraren och barnen som barnen sinsemellan.
Kognitiv miljö Barnen skall ges möjligheter till lek, aktivitet och forskande, men också till lugn och ro och till reflektion över sina egna upplevelser. Barn och vuxna kan utföra vardagliga sysslor tillsammans. Dessa sysslor hjälper barnen att lära sig ta egna initiativ och bli självständiga och handlingskraftiga. Förskolan skall erbjuda möjlighet till olika erfarenheter, tillvägagångssätt och problemställningar. Barnet är det centrala, vilket betyder att läraren skall fungera som handledare och utgå från barnens erfarenhetsvärld då verksamheten planeras. Läraren skall ge en handledande fostran, sätta upp gränser för barnet och ställa förväntningar och krav på barnet. Utrustning och material Utrustning och undervisningsmaterial skall vara pedagogiskt genomtänkt så att det stöder barnens utveckling. Barnen skall erbjudas möjligheter till naturupplevelser och uppmuntras att utveckla alla sina sinnen, syn, hörsel, känsel, smak och lukt. 3 4 Mål för fostran, utveckling och lärande i förskoleundervisningen 4.1 Allmänna mål Förskolan skall tillsammans med hemmen befrämja en balanserad utveckling av barnens personlighet. Målen för förskoleundervisningen bestäms dels utgående från varje barns individuella utvecklingsmöjligheter och förutsättningar för lärande, dels utgående från samhällets behov. Delmål för förskoleundervisning är: att förstärka barnens positiva självuppfattning och intresse för och förmåga att inhämta kunskaper att stöda barnen att bli självständiga och klara sig i vardagen att barnen lär sig reflektera över vad som är rätt och fel att barnen utvecklar sin ansvarsförmåga att barnen utvecklar sin förmåga att behärska sig själva att barnen blir medvetna om konsekvenserna av sitt handlande att barnen utvecklar sin sociala kompetens och lär sig fungera i grupp; ta emot instruktioner, ta hänsyn, vänta på sin tur, lösa konflikter på ett konstruktivt sätt att lära barnen förstå spelregler i mänskligt umgänge och att respektera dem att barnen lär sig goda seder och bruk s.s. att tacka, att hälsa, bordsskick att barnen lär sig förstå människors lika värde och acceptera att människor är olika att barnen lär sig förstå betydelsen av god hälsa
4 att barnens språkliga och kulturella identitet samt deras förmåga att uttrycka sig förstärks och utvecklas att barnen lär sig förstå sin egen och gruppens betydelse i lärandeprocessen att barnen bekantar sig med olika konstformer samt med den lokala och nationella kulturen och i mån av möjlighet med andra kulturer att barnens intresse och ansvar för naturen och miljön fördjupas 4.2 Kunskaps- och inlärningssyn Inlärning är en livslång process, den sker överallt och sträcker sig genom hela livet. Barn lär sig bäst om de får utgå från sina egna erfarenheter, tankar och känslor samt genom att leka sig till kunskap. I förskolan ses barnets lärande som en aktiv, målinriktad process som bygger på tidigare kunskapsstrukturer och som ofta innebär problemlösning. Kunskap kan således inte direkt överföras till barnen, utan de måste själva aktivt bygga upp ny kunskap utifrån sina tidigare erfarenheter och det nya som de har lärt sig. Det är därför viktigt att läraren ger barnen möjligheter och tid att utforska, tänka, pröva själv, jämföra och experimentera. På så sätt erhåller barnen erfarenheter till vilka de kan referera i nya situationer. Den vuxnes roll blir att uppmuntra, stöda och skapa inlärningsmöjligheter. Inlärningen sker kontinuerligt som en ständig process i den sociala interaktionen. I grupp lär sig barnen med och av vardagen genom att ge varandra impulser som stimulerar tänkandet och fantasin. I samverkan med andra, åskådliggörs och förstärks inlärningen. Om inlärningssituationen dessutom är lustbetonad, har barnen högre motivation och därmed bättre möjligheter att lära sig. För att kunna bemöta barnen mera individuellt är det viktigt att ibland kunna dela in barngruppen i mindre grupper. I en inlärningsprocess är det vanligtvis inte produkten som är den viktiga, utan själva processen då man reflekterar och uppnår någon form av ny insikt och förståelse. 5 Det pedagogiska förverkligandet i förskolan 5.1 Helhetssyn och centrala ämnesområden Helhetssyn Förskoleundervisningen bygger på en helhetssyn. Undervisningen utgår från helheter, som å ena sidan anknyter till barnets liv och närmiljö och å andra sidan till olika teman, som hjälper barnet att vidga och strukturera sin världsbild.
Förskoleundervisningen indelas inte i särskilda läroämnen, utan innehållet integreras i ett helhetsperspektiv/sammanhang för att ge barnen mening och förståelse. Indelningen av förskoleverksamheten i olika temaområden skall främst fungera som ett hjälpmedel för läraren. Social kompetens I förskolan bör man fästa stor vikt vid att utveckla barnens sociala kompetens. Med detta avses att barnen bör stödas i att klara olika gruppsituationer och samvaro med andra barn och med vuxna. De sociala färdigheterna övas bl.a. genom att barnen uppmuntras att visa hänsyn, respekt för andra, att vänta på sin tur, lyssna, lösa konflikter konstruktivt, ta emot instruktioner i grupp, visa intresse för andras tankar och göromål, att lära sig att förlora i spel, att hjälpa varandra att samarbeta och samsas. Centrala ämnesområden För samtliga ämnesområden framgår mål och innehåll ur bilaga 1. Undervisningens mål och syfte bör styra valet av arbetssätt. 5 Språk och interaktion Matematik Etik och livsåskådning Natur och miljö Hälsa Fysisk och motorisk utveckling Konst och kultur 5.2 Arbetsmetoder Fri och strukturerad lek Leken har traditionellt sett haft stor betydelse för inlärning för barn under skolåldern. Även i förskoleverksamheten betonas leken som en av de bästa inlärningsmetoderna. Leken är barnets sätt att inhämta kunskaper och att undersöka, bearbeta och lära sig att behärska omvärlden. I leken gestaltar och behandlar barnet den nya kunskapen genom att relatera till sina tidigare erfarenheter och därmed erhålls ny kunskap. I leken skapar barnen ordning i sin tankevärld. De tränar också sina sociala färdigheter samt bearbetar och uttrycker sina känslor. Leken övar upp barnens kreativitet och fantasi. Den vuxnes roll blir att skapa spontana och pedagogiska möjligheter till lek. I förskolan skall det finnas möjligheter till både fri och strukturerad lek. Den fria leken utvecklar fantasin och ger barnen möjligheter att bearbeta sina erfarenheter. Med strukturerad lek avses i förskolan sådan lek som har ett planerat mål och som leds av läraren. Läraren skall vara lyhörd för barnens intressen och reflektioner och bemöta barnen på ett positivt och stimulerande sätt.
Experiment och forskning Då barnen själva får experimentera och ta reda på hur saker förhåller sig, lär de sig bäst och de uppnår även en djupare förståelse för sammanhanget. Erfarenheterna barnet får används framöver för att förstå nya sammanhang. Utforskande av närmiljön och studiebesök Genom att låta barnen uppleva sin närmiljö erhåller de nya erfarenheter och lär sig att uppskatta det som finns omkring dem. Upptäckterna hjälper barnen att nå förståelse för vardagssituationer och sin närmiljö. Grupparbeten Grupparbeten tränar barnen bl.a. i att öva upp sin sociala kompetens samtidigt som de utvecklar sina språkliga färdigheter. Grupparbeten ger även barnen möjligheter att lära av varandra. Om gruppsituationerna görs lustbetonade sker inlärning bäst. Interaktion och språkstimulans Det är viktigt att erbjuda barnen så många tillfällen som möjligt att öva upp sina språkfärdigheter och sin språkliga medvetenhet. Detta kan ske bl.a. med hjälp av sagor, rim och ramsor, sagotering, rytmik, rörelse och sånglekar. Barnens egen aktivitet I förskolan skall barnen erbjudas möjligheter och uppmuntras till att själva vara aktiva, att reflektera, lösa vardagliga problem, dra slutsatser och ta ansvar. Förskolan skall m.a.o. uppmuntra till självständighet och utvecklande av initiativ- samt problemlösningsförmåga. Hemuppgifter I förskolan ges inte några regelrätta läxor. Man kan dock ge barnen små uppgifter för att exempelvis träna deras minne och ansvarskänsla. 6 6 Stöd för växande och lärande i förskoleundervisningen 6.1 Det allmänna stödet i förskolan Det allmänna stödet i förskolan ges inom ramen för den dagliga verksamheten där man följer grunderna för förskolans läroplan samt den plan för barnets lärande i förskola som görs upp för varje barn (blankett, bilaga 2). Förskolläraren ansvarar för uppgörande av planen. Den baserar sig på föräldrarnas tankar om sitt barn samt på barnets individuella plan för småbarnsfostran (VASU) och görs upp i början av höstterminen. Ur planen för barnets lärande framgår de områden där barnet kan behöva ett extra stöd. Behovet av stöd framgår också via observation av barnet. Det allmänna stödet kan förverkligas genom differentiering av undervisningen, t.ex. via smågruppsverksamhet.
7 Som ett arbetsredskap för förskolläraren finns den observationsblankett som ifylls höst och vår. Förskolläraren samarbetar också med barnets vårdnadshavare och sakkunniga samt med elevvårdsgruppen. Specialbarnträdgårsläraren kan konsulteras vid behov. Under vårterminen gör specialbarnträdgårdsläraren en utvärdering av skolfärdigheterna. Barn med ett annat modersmål än svenska eller finska uppmärksammas särskilt inom det allmänna stödet. 6.2 Det intensifierade stödet i förskolan Om det allmänna stödet inte är tillräckligt kan barnet överföras till ett intensifierat stöd. Överföringen görs på basen av en pedagogisk bedömning av barnet. Initiativtagare till överföringen kan vara förskolläraren och/eller föräldrarna. Den pedagogiska bedömningen görs av förskolläraren, vid behov tillsammans med specialbarnträdgårdsläraren och andra sakkunniga. Den formuleras egenhändigt utgående från instruktioner (bilaga 3). Om barnet har varit i kommunal dagvård och man vet att barnet är i behov av ett intensifierat stöd, gör den tidigare gruppens barnträdgårdslärare den pedagogiska bedömningen, innan barnet börjar i förskolan, vid behov tillsammans med specialbarnträdgårdsläraren. Det intensifierade stödet utgörs av ett regelbundet stöd eller flera olika former av stöd som ges i gruppen, i smågruppsverksamhet eller individuellt. I gruppen kan finnas en assistent om undervisningsarrangemangen så kräver. Barnet kan ha individuella hjälpmedel såsom bilder, tecken som stöd etc. Inom det intensifierade stödet ska barnet ha en plan för sitt lärande inom intensifierat stöd i förskolan (blankett, bilaga 4). Daghemsföreståndaren informeras om de barn som överförts till intensifierat stöd. Inom det intesifierade stödet får barnet och förskolläraren ett regelbundet stöd av specialbarnträdgårdsläraren. I stödet ingår också ett intensifierat samarbete med barnets vårdnadshavare samt samarbete med elevvårdsgruppen (terapeuter, psykolog, m.fl.). 6.3 Det särskilda stödet i förskolan Överföring till det särskilda stödet inom förskolan sker på basen av en pedagogisk utredning som göra av specialbarnträdgårdsläraren och förskolläraren, samt vid behov på utlåtanden av sakkunniga. Utlåtandena kan vara utfärdade av psykologisk eller medicinsk expertis. Förslag om särskilt stöd i förskolan riktas till dagvårdschefen som också besluter om beviljandet av stödet (blankett, bilaga 5). Förslaget ges också daghemsförståndaren till kännedom. Inom det särskilda stödet ska barnet ha en individuell plan för sitt lärande (IP) (blankett, bilaga 6). För uppgörandet av denna plan (IP) ansvarar specialbarnträdgårdsläraren.
Det särskilda stödet kan förverkligas i en liten grupp eller i en förskolegrupp. I gruppen kan finnas assistent. Inom det särskilda stödet utgår barnets förskoleundervisning från barnets individuella plan (IP). Barnet kan överföras till särskilt stöd med eller utan föräldrarnas medgivande. 8 Bild 1. Beskrivning av processen och ansvarsfördelningen för de olika stödformerna ALLMÄNT STÖD Plan för barnets lärande Förskolläraren INTENSIFIERAT STÖD Plan för barnets lärande för intensifierat stöd SÄRSKILT STÖD Förvaltningsbeslut: Dagvårdschefen Pedagogisk bedömning Förskolläraren och specialbarnträdgårdsläraren och elevvårds-gruppen (mångprofessionell arbetsgrupp) Pedagogisk utredning Individuell plan för barnets lärande (IP) Specialbarnträdgårds -läraren, förskolläraren, elevvårdsgruppen (mångprofessionell arbetsgrupp) På initiativ av: Förskolläraren, föräldrarna Ansvarig för att den pedagogiska bedömningen görs: Förskolläraren På initiativ av: Specialbarnträdgårdsläraren, förskolläraren, elevvårdsgrupp (mångprofessionell arbetsgrupp) Ansvarig för att den pedagogiska utredningen görs: Specialbarnträdgårdsläraren
9 7 Former av stöd för växande och lärande i förskoleundervisningen 7.1 Elevvård Med elevvård avses främjande och upprätthållande av barnets goda lärande, goda fysiska och psykiska hälsa och sociala välbefinnande samt verksamhet som ökar förutsättningarna för dessa. Målet är att skapa en sund, trygg och säker inlärnings- och uppväxtmiljö, att värna om den mentala hälsan samt förebygga utslagning och främja välbefinnandet i förskolan. Elevvården omfattar elevvård i enlighet med läroplan samt sådana elevhälsotjänster som i Hälsooch sjukvårdslagen (1326/2010) samt Statsrådets förordning om rådgivningsverksamhet, skol- och studernadehälsovård samt förebyggande mun- och tandvård för barn och unga (338/2011) avses med skolhälsovård och i barnskyddslagen (417/2007) avses med stöd för deltagandet i förskolan. I denna läroplan används termen elevvård för den gemensamma elevvården samt lagens begrepp elevhälsa för individuellt riktade tjänster. Elevvården hör till alla som arbetar i förskolan samt till de myndigheter som ansvarar för elevhälsotjänster genomförs i samarbete med barnet och vårdnadshavaren innebär både kollektivt och individuellt stöd ska ordnas genom yrkesövergripande samarbete mellan bildningsväsendet och stadens social- och hälsovårdsväsende Elevvårdens uppgift är att som en del av verksamhetskulturen i förskolan utveckla en inlärningsmiljö som stödjer välbefinnandet och stärker gemenskapen i förskolan främja en positiv interaktion och en atmosfär av inbördes omsorg vid behov ingripa i problemsituationer utveckla, följa upp och utvärdera välbefinnandet i hela förskolegemenskapen följa upp varje barns helhetsmässiga välbefinnande och att vid behov i samarbete med vårdnadshavaren stödja barnet och ingripa i eventuella förändringar i välbefinnandet sörja för att behov i anslutning till barnets individuella växande, utveckling och hälsa beaktas i förskolans vardag
10 7.1.1 Organisering av elevvården Det elevvårdande arbetet genomförs på tre nivåer. 1. Inom en styrgrupp som tillsatts av Raseborgs stads bildningssektor, Raseborgs elevvårdsteam 2. Inom en gemensam elevvård som handhas av elevvårdsgruppen i förskolan 3. Inom individuell elevhälsa; rådgivningstjänster, psykolog- och rådgivningstjänster som ges barnet samt yrkesövergripande elevvård som gäller ett enskilt barn
11 Bild 2. Organisering av elevvården i Raseborg YRKESÖVERGRIPANDE SAMARBETE INOM ELEVVÅRDEN (Raseborgs stads elevvårdsteam) Uppdrag: planering, utveckling, styrning och utvärdering av elevvården i staden GEMENSAM ELEVVÅRD (förskolans elevvårdsgrupp) Elevvårdsplan för stadens förskolor (utbildningsanordnaren ansvarar för uppgörandet) Främjar lärande interaktion välmående delaktighet hälsa säkerhet och tillgänglighet social ansvarskänsla Den centrala uppgiften för den gemensamma elevvården är det förebyggande arbetet. Verksamhetskulturen och arbetssätten i förskolan är viktiga element i det förebyggande arbetet. Alla som arbetar i förskolan och som svarar för elevvårdstjänsterna har ansvar för det förebyggande arbetet. Förskolans föreståndare leder arbetet i elevvårdsgruppen. det totala behovet av elevvård i förskolorna samt tillgängliga elevvårdstjänster förfaringssätt inom den gemensamma elevvården (planer som förutsätts i grunderna för läroplanen) ordnandet av den individuella elevvården samarbetet med barnen och deras vårdnadshavare inom elevvården genomförande och uppföljning av elevvårdsplanen INDIVIDUELL ELEVHÄLSA Innebär elevvårdens hälsovårdstjänster elevvårdens psykolog- och kuratorstjänster individuell elevvård inom ramen för tillsatt expertgrupp Bygger alltid på barnets och i regel vårdnadshavarens samtycke. Målet är att följa och främja barnets helhetsmässiga utveckling, hälsa, välmående och lärande. Rådgivningens granskningar är en del av den individuella elevhälsan, men ger också information om uppgifter för den gemensamma elevvården. Barnet, för vilket man har oro. HÄNVISAS (Vårdnadshavaren ges i regel information om att barnet hänvisats till elevhälsotjänster. Barnet kan vägra anlita elevvårdstjänster.) Enskilt samtal med kurator, psykolog eller hälsovårdare senast Kuratorn, psykologen eller hälsovårdaren för dokumentation i eget register. Individuell elevvård inom ramen för en yrkesövergripande expertgrupp sammansättning i enlighet med barnets/hens representants samtycke representanter för undervisningspersonal, skolhälsovård, samt psykolog- och skolkuratorstjänster gruppen utser inom sig en ansvarsperson som ansvarar för dokumentation av gruppens arbete med barnets/hens representants specifika skriftliga samtycke kan även behövliga samarbetspartners eller barnets närstående delta dokumentation i barnets elevhälsoregister nödvändig information om ordnandet av elevhälsa kan överföras till ansvarig myndighet
12 7.1.2 Styrgrupp för elevvården Raseborgs stads elevvårdsteam Raseborgs stads elevvårdsteam är den styrgrupp som handhar det övergripande ansvaret för planering, utveckling, styrning och utvärdering av arbetet med elev- och studerandevården och hälsan i stadens förskolor. Arbetet i elevvårdsteamet leds av bildningsdirektören. Till sin sammansättning består elevvårdsteamet av: bildningsdirektören dagvårdschefen undervisningscheferna ledande skolkuratorn grundtrygghetsdirektören enhetschefen för förebyggande hälsovård och rådgivning enhetschefen för social service koordinatorn för barn- och ungdomsteamet vid mentalvårdsenheten ungdomssekreteraren koordinatorn för morgon- och eftermiddagsverksamhet Raseborgs elevvårdsteam deltar inte i elevvårdsarbetet i enskilda förskolor eller i arbetet med enskilda barn. Elevvårdsteamet följer upp hälsa och välbefinnande hos stadens barn inom ramen för regelbunden utvärdering av utbildningen. 7.1.3 Elevvårdsgrupp i förskolan Varje förskola har tillgång till en elevvårdsgrupp som sammankallas och leds av en utsedd daghemsföreståndare som leder och ansvarar för det gemensamma elevvårdsarbetet i förskolan som stödjer förskoleverksamheten och barnets fysiska, psykiska och sociala växande och utveckling i vardagen genom förebyggande elevvårdsarbete vars medlemmar kan vara skolkurator, rådgivningshälsovårdare, representant för lärarkåren, speciallärarna, studiehandledare, psykolog, socialarbetare men den fasta sammansättningen kan i övrigt variera utgående från förskolans storlek och förutsättningar. Gruppens sammansättning bestäms årligen i förskolans läsårsplan. Grunden för en inlärningsmiljö som stödjer välbefinnandet och sträker gemenskapen i förskolan läggs i relationerna mellan barnen och de vuxna.
Samtliga som arbetar i förskolan oavsett primär uppgift har ett elevvårdsansvar och är i första hand själva skyldiga att uppmärksamma behovet av gemensam elevvård respektive tjänster för individuell elevhälsa hos barn och föra ärendet vidare till förskolans elevvårdsgrupp eller till behörig personal. För barn i behov av intensifierat eller särskilt stöd fästs särskild uppmärksamhet vid behovet av elevvårdstjänster då planen för barnets lärande eller den individuella planen för hur undervisningen ska ordnas görs upp. Respektive daghemsföreståndare ansvarar för att personalen, barnen, vårdnadshavarna och samarbetsparterna informeras om organiseringen och beskrivningen av elevvårdsarbetet i den lokala läroplanen och tillämpning i förskolan. Vårdnadshavarna ska särskilt informeras om hur ett elevhälsoärende, som gäller det enskilda barnet, inleds och bereds. Daghemsföreståndaren ansvarar för att en elevvårdsplan för respektive förskola uppgörs och utvärderas. Planen uppgörs i läsårsplanen och granskas årligen. 13 Samarbete och information Stadens elevhälsopersonal deltar aktivt i arbetet vid de olika övergångsskedena i utbildningen, dvs. från förskolan till nybörjarundervisningen, övergångar inom den grundläggande utbildningen samt vid övergången från grundskolan till andra stadiets utbildning. Strukturer och principer för elevvårdsarbetet presenteras årligen för vårdnadshavarna på höstens föräldramöten gemensamma för hela förskolan. Stadens elevhälsopersonal deltar i de allmänna föräldramötena för att presentera sig och sin verksamhet. På stadens hemsidor finns information om elevvårdens organisation och årliga samtal med vårdnadshavarna. Vårdnadshavarna kontaktas alltid då personal upplever oro för ett barns hälsa eller välmående. Förebyggande arbete i förskolans elevvårdsgrupp Förskolans elevvårdsgrupp ansvarar för det förebyggande arbetet för trivsel och trygghet i den egna förskolan. Detta görs genom uppgörandet och uppföljninen av förskolans planer för: samarbetet i anslutning till elevhandledning och övergång från förskola till skola samarbetet i anslutning till undersökningar av förskolmiljön och välbefinnandet i förskolan samarbetet i anslutning till hälsorådgivning stadens ordningsregler samt förskolans egna trivselregler förfaringssätt vid plötsliga kriser och hotfulla eller farliga situationer att skydda barnen mot våld, mobbning och trakasseri organisering av trygg och trivsam bespisning i förskolan organisering av övervakning av väntetider i anslutning till förskoletransporter
Det totala behovet av elevvård och tillgängliga elevvårdstjänster Elevhälsan ska främst vara förebyggande elevhälsa med generell inriktning som stöder hela förskoleverksamheten. Barnen ska dessutom ha rätt till individuellt inriktad elevhälsa. Fördelningen av elevvårdstjänster mellan den gemensamma elevvården respektive den individuella elevhälsan sker inom ramen för kontinuerlig uppföljning av behovet av tjänster. 14 Skolkuratorstjänster Inom stadens bildningssektor arbetar sammanlagt 6 skolkuratorer. Skolkuratorerna fördelar inom sig kuratorstjänsterna i stadens för- och grundskolor, gymnasier och övriga andra stadiets enheter. Fördelningen kan variera i enlighet med behov i enheterna. Arbetet leds av en ledande skolkurator med förmansansvar. Stadens ansvariga kurator är utsedd inom personalen skolkuratorer. I varje förskolas elevvårdsgrupp ingår en skolkurator som medlem. Barnet har rätt till personligt samtal med skolkurator senast inom 7 arbetsdagar efter att barnet eller barnets vårdnadshavare tagit kontakt. Rådgivningstjänster Inom stadens grundtrygghetssektor arbetar sammanlagt 11 hälsovårdare med uppgifter inom skolhälsovård och rådgivningstjänster. I varje förskolas elevvårdsgrupp ingår en hälsovårdare. Barnet ska ha möjlighet att besöka hälsovårdarens mottagning också utan tidsbeställning. Psykologtjänster I Raseborgs stad sköts skolpsykologverksamheten av 7 psykologer anställda på hälsovårdscentralens mentalvårdsenhet, barn- och ungdomsteamet. Psykologerna ansvarar för det totala behovet av mentalvårdstjänster i staden för barn under 18 år och deras familjer. I arbetsbilden för psykologerna ingår ansvar för tillhandahållandet av psykologtjänster i stadens förskolor och skolor. Psykologerna fördelar inom sig psykologtjänsterna. Fördelningen kan variera i enlighet med behov i förskolor och skolor. I varje elevvårdsgrupp ingår en psykolog. Barnet har rätt till personligt samtal med psykolog senast inom 7 arbetsdagar efter att barnet eller barnets vårdnadshavare tagit kontakt. Individuell elevhälsa Med individuell elevhälsa avses de hälsovårdstjänster som enligt hälso- och sjukvårdslagen ordnas som rådgivningstjänster för åldersgruppen samt psykolog- och kuratorstjänster. Utnyttjandet av individuella elevhälsotjänster förutsätter alltid barnets och i regel vårdnadshavarens samtycke. Barnets delaktighet, egna önskemål och åsikter om åtgärder och lösningar som gäller honom eller henne ska beaktas enligt barnets ålder, utvecklingsnivå och förutsättningar. Kommunikationen ska vara öppen och präglas av respekt och förtroende. Då en expertgrupp samlas tillsammans med barnet och hans eller hennes vårdnadshavare eller annan närstående, utser gruppen inom sig en ansvarig. Den ansvariga ska representera personal inom förskolans elevvård eller elevhälsa. Den ansvariga dokumenterar behandlingen av barnets ärende.
15 Då ett ärende som gäller ett enskilt barn behandlas i en expertgrupp ska följande antecknas: barnets namn, personbeteckning, hemkommun och vårdnadshavare vem som deltagit i mötet och deras profession/ställning var ärendet gäller vem som inlett ärendet tidigare stödåtgärder samt beslut om vidare åtgärder med motivering vem som ansvarar för genomförande och uppföljning Anteckningarna ska göras upp så att ett eget personregister skapas för varje barn som behandlats i en expertgrupp. Expertgruppens ansvariga beslutar om tillgången till registret för expertgruppens övriga medlemmar. Personregistret ska behandlas så att sekretessbestämmelserna följs. Förfaringssätt vid oro för enskild elev 1. Då en lärare i förskolan upplever oro för ett barns välmående talar hon eller han som regel direkt med vårdnadshavaren om sin oro. 2. I samtal med vårdnadshavaren kan läraren i förskolan hänvisa barnet till hälsovårdaren, kuratorn eller psykologen. * Läraren i förskolan dokumenterar med datum att barnet hänvisats till elevvårdstjänster. * Om barnets vårdnadshavare nekar till kontakt med elevhälsans personal dokumenteras detta. 3. Barnet besöker hälsovårdaren, kuratorn eller psykologen. * Hälsovårdaren, kuratorn eller psykologen dokumenterar barnets besök i sitt eget klientregister. 4. I samtalet med barnet och vårdnadshavaren bedömer hälsovårdaren, kuratorn eller psykologen behovet av elevhälsotjänster utöver det egna ansvarsområdet och initierar i samråd med vårdnadshavaren att en expertgrupp sammankallas till stöd för barnets välmående. Med barnets och vårdnadshavarens samtycke (se blankett) sammankallas en expertgrupp. I samråd med barnet och i regel vårdnadshavaren bestäms om vilka de övriga medlemmarna i expertgruppen ska vara. Med barnets och vårdnadshavarens samtycke kan även utomstående behövliga samarbetspartners eller barnets närstående delta. * Expertgruppen utser inom sig en ansvarsperson som sammankallar gruppen och dokumenterar gruppens elevhälsoarbete.
16 7.2 Det yrkesövergripande samarbetet All personal som arbetar i förskoleundervisningen samt de som ansvarar för elevvårdstjänsterna har ett ansvar inom elevvården. Förskolans personal bär det primära ansvaret. Yrkesövergripande samarbete kring elevhälsa Kuratorns uppgifter inom elevhälsa Kuratorn är förskolans socialarbetare och använder olika metoder inom socialt arbete för att främja trivsel, trygghet och välbefinnande för alla i förskolan. Arbetet sker på olika plan: arbete med enskilda barn och deras vårdnadshavare, med grupper av barn, med förskolan och i samarbete med andra instanser. Kuratorsarbete skall i främsta hand vara ett förebyggande arbete som stöder barnens deltagande i förskolan och på sikt förhindrar utslagning. Arbetet sker utifrån en helhetssyt med fokus på barnets situation och relation till sin omgivning, familj och förskola. Rådgningshälsovårdarens uppgifter inom elevhälsan Hälsovårdaren planerar och ansvarar för skolhälsovården i respektive förskola i samarbete med rådgivningsläkaren. Hälsovården verkar i nära samarbete med barn, vårdnadshavare, elevvårdspersonal, föreståndare och olika aktörer inom social- och hälsovård. Hälsovården i förskolan är i första hand förebyggande och kan delas in på följande sätt: individinriktad hälso- och sjukvård miljöinriktad hälsovård med inriktning på sanitära förhållanden och arbetshälsa hälsofostran och förebyggande upplysningsverksamhet både individuellt och i grupp Psykologens uppgifter inom elevhälsan Psykologen arbetar inom elevvården som sakkunnig på sitt område i samarbete med andra yrkesgrupper. Psykologen är medlem i förskolornas elevvårdsgrupper och deltar i elevvårdsmötena. Psykologen deltar i uppföljningen av enskilda barns psykiska mående och inlärning, samt vid behov i planerandet av lämpliga stödåtgärder. Största delen av psykologens arbetsuppgifter handlar om direkt arbete med enskilda barn och deras familjer, ofta i samarbete med lärare i förskolan. Psykologen gör också undersökningar för att klargöra svårigheter med inlärning eller för att få ökad förståelse för barnets mentala hälsa, oroväckande eller avvikande beteende. Vid behov hänvisar psykologen vidare för tilläggsutredningar. Psykologen kan också konsultera och fungera rådgivande i elevvårdsgruppen eller direkt till lärare i förskolan.
17 Överig yrkesövergripande samarbete Inom elevvårdsarbetet samarbetar man i förskolorna med flera olika samarbetsparter, så som grundskolorna, barnskyddet, specialsjukvården och tredje sektorn. Då det är ändamålsenligt inkallas samarbetsparter till diskussioner i förskolans elevvårdsgrupp. 7.3 Observationsblankett För att kunna följa upp varje barns framgångar har förskolläraren till sin hjälp en observationsblankett som kan fyllas i höst och vår. Blanketten kan lätt användas vid föräldrasamtal redan på hösten. I januari- februari gör specialbarnträdgårdsläraren för varje förskolebarn en utvärdering av skolberedskapen. Utgående från denna utvärdering diskuterar specialbarnträdgårdsläraren vid behov med föräldrarna till de barn som har behov av en individuell undersökning hos psykolog. Uppgifterna från observationsblanketten förs under våren över till den blankett för överföring av information som, efter att föräldrarna gett sitt samtycke, går vidare till skolan (blankett, bilaga 8). För de barn som bedöms vara i behov av särskilt stöd i skolan, gör specialbarnträdgårdsläraren tillsammans med förskolläraren en pedagogisk bedömning. Till bedömningen bifogas psykologoch/eller läkarutlåtande. I samråd med föräldrarna ifylls blanketten Förslag om särskilt stöd (blankett, bilaga 9). Blanketten jämte bilagor skickas till undervisningschefen. 7.4 Elevtransporter och bespisning Förskolebarn har rätt till transport till och från förskolan i enlighet med lagen om grundläggande utbildning. Till elevvårdens uppgifter hör tryggheten och säkerheten under transporterna till och från förskoleundervisningen samt vid väntan på transport. Förskolans personal följer barnen till och från transporten. Förskolläraren bör diskutera med vårdnadshavarna om barnets mognad och om förutsättningarna för att garantera en trygg transport till och från förskolan. Till elevvården hör också anordnandet av bespisning. Under förskoledagen serveras en avgiftsfri och övervakad lunch bestående av näringsriktig och omväxlande kost. 8 Anordnande av förskoleundervisning för barn från olika språkliga och kulturella miljöer I förskolan skall man värna om alla barns rättighet till samma utgångsläge och möjlighet till fostran och inlärning oberoende av etnisk, socioekonomisk eller språklig bakgrund eller oberoende av kön.
Målet bör vara en kulturell mångfald där vars och ens kultur är närvarande samtidigt som alla blir integrerade i majoritetskulturen. Barn med annat modersmål än svenska eller finska integreras i vanliga förskolegrupper. I undervisningen strävar man efter att uppnå förskolans allmänna mål inom ramen för de lokala resurser som finns att tillgå. För att få kännedom om och lära sig om olika kulturer bör den mångkulturella fostran riktas till hela förskolegruppen, inte endast till minoriteterna. För att barnen skall nå framgång och för att de skall utveckla ett sunt självförtroende är det synnerligen viktigt att personalen har höga förväntningar på och en positiv inställning till varje barn. Barnens och familjernas olikheter skall ses som en positiv mångfald och inte som en stämplande olikhet. Om fostraren i sin interaktion visar respekt för varje barn, påverkas barnets identitetsutveckling positivt och därigenom påverkas även barnets kognitiva utveckling. För att kunna förverkliga mångkulturella principer och mål i vardagen och i undervisningen, bör alla fostrare och lärare godkänna dessa. I undervisningen för invandrarbarn skall barnens bakgrund beaktas. Vidare skall även utvecklingen av svenskan/finskan och i mån av möjlighet också barnets modersmål samt möjligheten att växa in i två kulturer stödjas. I förskolan skall sådana läromedel och material väljas så att de beaktar mångfald i stället för att de upprätthåller gamla stereotyper. Målet för undervisningen i svenska/finska som andra språk (R/S2-undervisning) är, att barnen under den grundläggande utbildningen erhåller på språkets alla delområden så funktionella kunskaper som möjligt. Förutsättningar för att barnet skall utveckla och behärska det nya språket bra (svenska eller finska) och för att barnet skall utveckla en positiv identitet, är att barnet behärskar sitt modersmål och att inlärningen är målinriktad. Modersmålet är tecken för en etnisk och kulturell samhörighet när barnet lär sig sitt modersmål, lär hon sig samtidigt sin kultur. Samarbete med föräldrarna skapar förtroende och för att undvika konflikter bör man upprätthålla en ständig diskussion mellan föräldrarna och förskolläraren. Föräldrarna berättar om sin kultur och förskolläraren berättar om förskolan och om den finska kulturen. Även i förskolan bör man komma ihåg att invandrarbarn i första hand är individer, barn och att deras föräldrar är mammor och pappor. 18
19 9 Samarbete 9.1 Samarbete med hemmen Det främsta ansvaret för barnets fostran ligger hos vårdnadshavarna. Med tanke på barnets utveckling är det dock viktigt att vårdnadshavare och förskolepersonal har regelbundna samtal kring barnets inlärning och utveckling. Detta kan ske på ett naturligt sätt då vårdnadshavarna avlämnar och avhämtar sina barn från förskolan. Föräldramöten och olika evenemang kan även ordnas dagtid. För övrigt skall det ordnas föräldrakvarter (samtal) minst en gång per år, helst dock en gång på höst- och en gång på vårterminen. Det är viktigt att man som personal följer upp varje barns utveckling och är uppriktig och professionell i sina uttalanden. Genom ett sakligt bemötande får man förtroende. 9.2 Samarbete med den övriga småbarnspedagogiken och den grundläggande utbildningen Utgående från synsättet om ett livslångt lärande, har dagvård, förskola och skola många beröringspunkter. Alla dagvårdsbarn blir småningom skolbarn. För barns helhetsutveckling är det viktigt att skapa kontinuitet och en positiv inlärningsmiljö. Dagvård, förskola och skola bör samarbeta i frågor som hänför sig till barns utveckling och inlärning. Samarbetsformerna kan vara gemensamma seminarier, skolnings- och temadagar för respektive sektorers pedagoger, studiebesök i dagvård/förskola/skola och informationsmöten. Målet med samarbetet är att varje barn garanteras en lyckad övergång från förskola till skola samt kontinuitet i vård och undervisning. Samarbetsformerna varierar inom kommunen beroende på avståndet mellan förskola och skola. Vid övergång från förskola till nybörjarundervisning hör dock följande förfaringssätt till samtliga förskolor/skolor: Barnen bekantar sig med sin egen närskola under förskolåret o skolbesök o skolan informerar de blivande elevernas föräldrar i maj o väneleverna stöder nybörjarna i skolstarten Specialbarnträdgårdsläraren kartlägger förskolelevernas skolfärdigheter Klassläraren och specialläraren bekantar sig i slutet av vårterminen med förskolebarnen och förskolans verksamhet Förskolans lärare deltar i en överföringspalaver med klassläraren i årskurs 1 För kontinuitet i stödåtgärderna för en elev sker vid behov en återkoppling under höstterminen. Initiativet till återkopplingen tas av klassläraren. Det är viktigt att sträva efter att läroplanerna för dagvård, förskola och skola bildar kontinuitet.
20 9.3 Övriga samarbetspartners Utöver elevvårdsgruppen är församlingen och olika kommunala aktörer så som biblioteket, idrottsväsendet, invandrarbyrån samt olika privata aktörer, förskolans naturliga samarbetspartners. 9.4 Samarbete mellan den personal som genomför förskoleundervisningen i Raseborg För att kunna garantera en jämn kvalitet i förskolan är det viktigt att alla lärare i förskolan samarbetar. Det bör ske en gemensam, regelbunden genomgång och revidering av läroplanen. Personalen kan hålla gemensamma träffar där man diskuterar och utvecklar förskolans innehåll, metoder samt övriga arrangemang gällande förskoleverksamhet. 10 Anordnandet av förskoleundervisning I detta skede ordnas förskoleundervisning i Raseborg endast inom dagvården. Det kan dock finnas olika lösningsmodeller framöver, exempelvis i samband med den grundläggande utbildningen. Heldagsgrupp Förskoleundervisning kan ges i enskilda eller i sammansatta grupper i dagvården. Strävan är att det i sammansatta grupper vari ingår även heldagsbarn i åldern 3-5 år, finns minst en person med behörighet för förskoleverksamhet samt en annan person med barnträdgårdslärarbehörighet och en tredje person med behörighet på minst skolnivå för vårduppgifter. Halvdagsgrupp Då förskoleundervisning ges i sammansatta halvdagsgrupper vari ingår även halvdagsbarn i åldern 3-5 år, strävar man efter att det finns minst en person med behörighet för förskoleverksamhet samt en annan person med behörighet på minst skolnivå för vårduppgifter. Verksamheten i sammansatta hel- eller halvdagsgrupper kan verkställas så att alla barn delvis har samma program. Gemensamma verksamhetsformer kan då vara sång, musik, gymnastik, skapande, forskande, sagoläsning och vardagliga sysslor och samtalsämnen. Verksamheten och förväntningarna/kraven på barnen skall då vara anpassade efter barnens olika ålder och utvecklingsstadier. Utöver gemensamma aktiviteter skall barnen delas in i mindre grupper där förskolebarnen vissa delar av dagen eller för vissa särskilda uppgifter bildar en egen grupp. Förskolebarnen skall följa sin läroplan.
21 11 Uppgörande av verksamhetsplan För varje förskolegrupp skall finnas en verksamhetsplan. Planen uppgörs terminsvis och godkänns av dagvårdschefen. Planen skall utgå från läroplanen och från barnens/gruppens intressen och behov. Barnen skall tillfrågas och ha möjligheter att aktivt delta i planeringen av de teman man tar upp i förskolan. 12 Intyg över deltagande För genomförd förskola ges inte några betyg eller annan bedömning. För att ge ett positivt minne av förskolan, kan man ge ett trevligt utformat dokument/intyg till barnen. 13 Uppföljning av barns utveckling och inlärning Lämpliga metoder för uppföljning av barns utveckling och inlärning är observation och regelbunden dokumentation av barnens dagliga aktiviteter. Den s.k. Portfoliometoden, där barnen själva aktivt får vara med i dokumentationen, kan med fördel användas för detta ändamål. Utöver detta kan barnens utvecklings- och inlärningsprocess följas upp med hjälp av olika uppföljningsuppgifter. Det är viktigt att föräldrarna tas med i uppföljningen av sitt barns utveckling. Föräldrasamtal (kvarter) ger tilläggsinformation till bägge parter. 14 Fortgående utvärdering av förskolan Utvärderingen av förskoleundervisningen bör vara en fortgående process, där barn, föräldrar och personal kan delta. Ett sätt utvärdera är att tillsammans med föräldrarna föra regelbundna samtal, där man ger och får respons utgående från aktuella händelser i förskolan. Enkäter är ett annat alternativ till utvärdering. I en enkätförfrågan som är anpassad för denna åldersgrupp (TAK), får förskolebarnen årligen uttrycka sin åsikt om förskolan. I fostrarteamet utvärderar man hur man har lyckats ta hänsyn till barnens utvecklingsnivå, ålder och individuella behov. Personalen bör också tillsammans analysera sin egen verksamhet och bedöma hur väl man nått läroplanens mål. Utgående från läroplanen görs regelbundet en utvärdering av verksamheten, där man bedömer hur innehållet och de uppställda målen förverkligats.
Utvärdering av förskolan bör ske regelbundet och personalen bör ges möjlighet och uppmuntras till kontinuerlig fortbildning. 22
23 Bilaga 1. MÅL OCH CENTRALA ÄMNESINNEHÅLL Språk och interaktion Matematik Etik och livsåskådning Natur och miljö Hälsa Fysisk och motorisk utveckling Konst och kultur SPRÅK OCH INTERAKTION Mål Innehåll Stöda en mångsidig språklig utveckling samt användandet av språket som kommunikationsmedel. Utveckla den sociala förmågan. Utveckla barnets språkliga medvetenhet. Berika ordförrådet. Väcka och stöda intresset för språket samt lägga grunden till läs- och skrivinlärning. Uppmuntra barnet att koncentrera sig, lyssna, minnas och försöka förstå. Uppmuntra barnet till en positiv attityd till det egna modersmålet och till andra språk. Förebyggande av läs- och skrivsvårigheter. diskussioner, instruktioner samtala, lyssna, ställa frågor, svara, dra slutsatser erbjuda erfarenheter, upplevelser rim och ramsor gåtor förklara händelseförlopp studera böcker, läsa tillsammans sagor, dikter, sånger lek med ord, bokstäver, uttryck, texter och språkljud i sammanhang som är bekanta för barnet hitta på egna sagor och berättelser samt illustrera dessa (sagotering) återge sagor logiskt berättande lek med språkrytmer, ljud, stavelser gestaltningsövningar, pussel läsriktning
24 MATEMATIK Mål Innehåll Utveckla och uppmuntra till självständigt tänkande, förmåga att reflektera och lösa olika frågeställningar och problem. Utveckla minnesförmågan. Utveckla förmågan att förstå orsak och verkan. Utveckla förståelsen av matematiska begrepp. Uppmärksamgöra barnet på matematiska fenomen som förekommer i vardagliga situationer. Öva koncentrationsförmågan och förmågan att ta emot instruktioner enskilt och i grupp. lekar, spel, sånger, berättelser, diskussioner, arbetsuppgifter konkretisera och utforska genom att klassificera, jämföra, ordna och sortera antal, färger, former, ämnen, material, fenomen och andra egenskaper reflektera över sitt eget tänkande, möjlighet att lösa problem experiment och laborerande matematiska begrepp t.ex. först, sist, på ena/andra sidan, under, utanpå, ovanför, i mitten, bakom, framför, storlek, längd, vikt, hel/halv, vänster/höger bekanta sig med tidsbegrepp t.ex. natt/dag, dagar, månader, år, timmar, idag, igår, i morgon ETIK OCH LIVSÅSKÅDNING Mål Innehåll Utvecklar förmågan att värdera, motivera och ansvara för sina handlingar. Utvecklar förmågan till empati Lär sig betydelsen av ärlighet och rättvisa. Vett och etikett, att följa regler, gränser. Bekantar sig med och utvecklar förståelsen för andra kulturer. Att tillsammans med barnet söka svar på barnets frågor kring livet, känslor och värderingar. Att lära känna till kyrkoårets högtider och kyrkliga förrättningar. rätt/fel, god/ond ärlighet, jämlikhet och rättvisa ta ansvar lösa konflikter konstruktivt respektera olikheter, vänlighet, tolerans följa regler och acceptera gränssättningar bemötande av andra barn och vuxna vanliga etikettsregler möjlighet till stillhet bekanta sig med religiösa högtider och traditioner, kyrkobesök beröra kyrkliga förrättningar s.s. dop, bröllop, begravningar den vuxne skall bemöta barnens frågor på ett sakligt, professionellt och äkta sätt familjens religiösa åskådning skall beaktas