Datum BILDNINGSFÖRVALTNINGEN Förvaltningskontoret 2014-09-22 Vår beteckning 1 (13) Vår handläggare Ert datum Er beteckning Ann-Marie Thedéen tele: 0150-573 79 Likabehandlingsplan för Julita skola, enligt diskrimineringslagen tillika årlig plan mot kränkande behandling, enligt 6 kap. skollagen Likabehandlingsplan_Julita_skola_år_2014 KATRINEHOLMS KOMMUN Besöksadress: Drottninggatan 19 Bildningsförvaltningen Telefon: 0150-572 70 Förvaltningskontoret, 641 80 KATRINEHOLM Telefax: 0150-48 82 00 Org.nummer 212000-0340 www.katrineholm.se bildningsforvaltningen@katrineholm.se
Inledning Det demokratiska värdet skall utgöra grunden för all verksamhet i förskolan, skolan och fritidshemmet. All planering och alla aktiviteter skall genomsyras av ett gemensamt förhållningssätt som präglas av respekt, solidaritet och tolerans. Utgångspunkten för arbetet i Bildningsförvaltningen är att alla barn och ungdomar i förskola, skola och fritidshem ska behandlas likvärdigt. Alla ska ha samma möjligheter och rättigheter att fullgöra sin skolgång. 2 Skollagen 6 kapitlet Enligt 6 kapitlet i ligger det i huvudmannens ansvar att se till att det inom ramen för varje enskild verksamhet: bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av barn och elever genomförs åtgärder för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för kränkande årligen upprättas en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som avses att påbörjas eller genomföras under det kommande året. En redogörelseför hur de planerade åtgärderna har genomförts ska tas in i efterföljande års plan. Dessutom ska barn och elever engageras i arbetet med att ta fram planen. I skollagens 6 kap. 9 finns ett förbud mot att huvudmannen eller personal inte får utsätta ett barn eller en elev för kränkande behandling. Enligt skollagen 6 kap. 10 är lärare, förskollärare eller annan personal som får kännedom om att ett barn eller elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till förskolechefen eller rektorn. En förskolechef eller rektor som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till huvudmannen. Huvudmannen är skyldig att skyndsamt utreda omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden.
3 Diskrimineringslagen (SFS 2008:567) Enligt diskrimineringslagen, som trädde i kraft 1 januari 2009, ska den som äger verksamheten se till: att arbeta målmedvetet för att aktivt främja lika rättigheter och möjligheter för barn och elever oavsett - kön - etnisk tillhörighet - religion eller annan trosuppfattning - funktionshinder - sexuell läggning - könsöverskridande identitet - ålder Det innebär att skolorna ska göra allt för att ingen ska bli diskriminerad eller trakasserad. att göra allt de kan för att förebygga och förhindra att något barn eller någon elev utsätts för trakasserier som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. att varje år upprätta en likabehandlingsplan som innehåller en översikt över det som behövs göras för att främja lika rättigheter och möjligheter för barn och elever, dels förebygga och förhindra sexuella trakasserier. Om en elev eller barn blivit utsatt för kränkande behandling, diskriminering eller trakasserier och berättar det för någon vuxen i verksamheten, så måste verksamheten göra allt för att ta reda på vad som hänt och förhindra att det händer igen. Om så inte sker kan verksamheten bli skadeståndskyldig. Uppdraget att motverka kränkande behandling är en del av det demokratiska uppdraget. Detta hänger i sin tur samman med hela skolans, förskolan och fritidshemmets verksamhet. Arbetet mot kränkande behandling bör ses i ett vidare sammanhang och skall omfatta alla på verksamheten, dvs. barn, elever och vuxna som deltar i verksamheten, vilket också omfattar föräldrar/vårdnadshavare. Ansvaret för att motverka kränkande behandling finns i ett antal styrdokument utöver skollagen och diskrimineringslagen. Dessa är läroplanerna, arbetsmiljölagen, brottsbalken samt FN:s konvention om barns rättigheter. Kränkande behandling handlar om såväl individen som den miljö som hon eller han befinner sig i. Orsaker till att kränkningar uppkommer kan sällan enbart kopplas till individer eller miljön. Det handlar istället om samspelet mellan individ och miljö. Allt det vi utsätts för i vår arbetsmiljö påverkar hur vi mår och hur vi uppträder mot varandra. Genom att i större utsträckning fokusera på faktorer i miljön och i verksamhetens arbetssätt ges vi som arbetar i verksamheterna fler verktyg att arbeta mot kränkande behandling. (Wester, Modigh, Eilard 2004)
4 Vad står begreppen för? Diskrimineringsgrunder Kön Könsöverskridande identitet eller uttryck, att någon inte identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger utryck för att tillhöra ett annat kön än sitt fysiska Etnisk tillhörighet, nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande Religion eller annan trosuppfattning ( Lagen gäller dock inte politisk uppfattning) Funktions hinder, att någon har varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av sin funktionsförmåga som uppstått till följd av en skada eller en sjukdom Sexuell läggning, att någon har en homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning Ålder Typer av kränkande behandling När skolan på osakliga grunder behandlar en elev sämre än andra elever och missgynnandet har samband med kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller ålder. Direkt diskriminering Att en elev missgynnas och det har en direkt koppling till de sju diskrimineringsgrunderna Indirekt diskriminering Man kan också diskriminera genom att behandla alla lika. Det är det som kallas indirekt diskriminering. Det sker när skolan tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar vara neutralt, men som i praktiken missgynnar en elev på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck samt ålder. Mobbning Definitionen på mobbning är att en person blivit utsatt för kränkningar vid upprepade tillfällen. Det råder en obalans i makt mellan den som mobbar och den som utsätts för mobbning. Trakasserier och kränkande behandling Gemensamt för kränkande behandling är att det handlar om ett uppträdande som kränker en elevs värdighet. Trakasserier och kränkande behandling kan vara; Fysiska (slag, knuffar) Verbala (hot, svordomar, öknamn) Psykosociala (utfrysning, grimaser, alla går när man kommer) Texter och bilder (teckningar, lappar, sms, mms, fotografier, msn, och meddelande på olika webbcommunities/sociala medier).
5 Trakasserier Uppträdande som kränker en elevs värdighet och som har samband med kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning och ålder. Både skolpersonal och elever kan göra sig skyldiga till trakasserier. Kränkande behandling Uppträdanden som kränker en elevs värdighet, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund. Det kan vara: retas, mobbas, frysa ut någon eller knuffas. Både skolpersonal och elever kan göra sig skyldiga till kränkande behandling. Skolans personal måste ibland tillrättavisa en elev för att skapa en god miljö för hela klassen. En befogad tillrättavisning är inte en kränkning i lagens mening, även om eleven i fråga kan uppleva det som kränkande. Målsättning med arbetet mot kränkningar och diskriminering Likabehandlingsplanen gäller för alla som arbetar i Katrineholms kommuns Bildningsförvaltning, barn och ungdomar såväl som vuxna. Flera undersökningar visar att barn och ungdomar, i olika omfattning, utsätts för kränkande behandling av kamrater eller vuxna i de pedagogiska verksamheterna. Kränkande behandling drabbar också vuxna i verksamheterna. Det är viktigt att vuxna i förskolan/skolan/fritidshemmet är ett föredöme för barn och ungdomar i verksamheterna. Målsättningen för samtliga skolområden är att: Alla som arbetar i kommunens pedagogiska verksamheter, barn och elever såväl som vuxna, skall mötas med respekt för sitt människovärde. Ingen skall känna sig rädd på väg till, från eller i verksamheten/på arbetsplatsen och inte heller på fritiden. Alla skall känna sig trygga i verksamheterna och på arbetet. Alla vuxna skall ges möjlighet till kontinuerlig kompetensutveckling. Det handlar om kompetens om hur kränkningar förebyggs, upptäcks och motverkas. Sådana kunskaper är basen att utgå ifrån när verksamheten planerar sitt arbete.
6 Julita skolas vision På vår skola har vi nolltolerans, d v s inget barn ska bli diskriminerad, trakasserad eller utsatt för annan kränkande behandling. Alla, både barn och vuxna ska mötas av respekt för sitt människovärde. Alla barn och vuxna ska känna sig trygga i skolan samt ha en god arbetsmiljö. Elevers rätt till stöd vid kränkning Eleven har rätt att få stöd och hjälp när hen känner sig kränkt. Det är den utsatte eleven som avgör om ett beteende eller handling är oönskad eller kränkande. Elevers upplevelser av kränkningarna får inte avfärdas. Vem eleven än kontaktar så har hen rätt att bli tagen på allvar och få stöd. För att skolan ska kunna göra något måste någon i personalen få vetskap om de inträffade. Åtgärder ska i möjligaset mån ske i samråd med eleven. Skolpersonal har dock alltid ett vuxenansvar att skydda elever från att fara illa. Ansvarsfördelning Rektor Rektor ansvarar enligt lag att -se till att all personal, alla elever och vårdnadshavare känner till att diskriminering och annan kränkande behandling inte är tillåten på skolan. -se till att det bedrivs ett målinriktat arbete för att främja elevers lika rättigheter samt att motverka diskriminering enligt diskrimineringsgrunderna samt annan kränkande behandling. -årligen upprätta, utvärdera och revidera en likabehandlingsplan i samarbete med personal och elever (om möjligheter finns, även vårdnadshavare). -om skolan får kännedom om att diskriminering eller annan kränkande behandling förekommer, se till att utredning görs och att åtgärder vidtas. -vid allvarliga incidenter omgående informera förvaltningen via telefon. Rektor ska även -se till att skolpersonalhar ett gemensamt system för hur de dokumenterar på incidentrapporter anmäld/upptäckt diskriminering och annan kränkande behandling och de åtgärder som vidtagits. -se till att personal har kompetens och arbetar aktivt för att motverka diskriminering och annan kränkande behandling. -ha rutiner för att incidentrapporterna diarieförs på skolenheten och därefter fortlöpande en gång i veckan rapportera in till förvaltningen. All skolpersonal Det är all skolpersonals ansvar att -följa skolans likabehandlingsplan. -ifrågasätta och reflektera över de normer och värderingar som hen förmedlar genom sin undervisning och sträva efter likabehandling. -se till att åtgärdet vidtas då diskriminering eller annan kränkande behandling misstänks/anmäls/upptäcks. -dokumentera misstänkt/anmäld/upptäckt diskriminering och annan kränkande behandling och de åtgärder som vidtas på incidentrapporter.
-se till att utreda fall av diskriminering och annan kränkande behandling följs upp. Elever Det är elevers gemensamma ansvar att -ta avstånd från att människor utsätts för förtryck och kränkande behandling, samt medverka till att hjälpa andra människor. -aktivt delta i de erbjudna forum som finns, t ex klassråd och elevråd och diskutera skolans värdegrund. 7 Kartläggning Mål för kartläggning Vi ska få kunskapen om förekomsten av diskriminering och kränkande behandling för att kunna utforma relevanta åtgärder. Åtgärd: Trygghet och trivsel tas upp på utvecklingssamtal och föräldramöten. Tidpunkt för samtal/möte: Utvecklingssamtal minst en gång/termin och föräldramöte i början av höstterminen och vid behov. Ansvarig: Klasslärare och representant från antimobbingkommittén. Åtgärd: Trygghet och trivsel tas upp på hälsosamtal. Tidpunkt för hälsosamtal: En gång per läsår i förskoleklass och årskurs 4 Ansvarig: Skolsköterska Åtgärd: Varje klass har likabehandlingsarbete inom den ordinarie verksamheten. Tidpunkt för trygghetstid: Under lektionstid Ansvarig: Rektor, klasslärare och personalens representant från antimobbingkommittén. Åtgärd: Antimobbingsteamet har samtal med elevrepresentanterna. Tidpunkt för samtal/möte: Minst tre gånger per termin Ansvarig: Antimobbingsteamet och elevrepresentanterna. Mål för utredning och dokumentation Att få en övergripande bild av den eventuella kränkningen och dess karaktär. Att kunna se om elever har blivit kränkta vid tidigare tillfällen och se vilka åtgärder som vidtagits. Åtgärd: Personalen fyller i i incidentrapporterna. Personal som fått kännedom om händelsen ser till att en utredning påbörjas och lämnar rapporterna till antimobbingskommittén för kännedom eller vidare utredning. Antimobbingskommittén samlar och sparar dokumentationen. Originalen sätts in i pärm i arkivskåpet, kopia ges till rektor som skickar dem kontinuerligt till huvudman. Att ha samtal med berörda parter. Tidpunkt: Så snart som möjligt Ansvarig: All personal
8 Enkäter Genom utvecklingssamtalet kan eleverna ta upp frågor om stämningen i verksamheten och om händelser och situationer av betydelse för skolans uppdrag att främja likabehandling och motverka diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Vi använder oss även av elev och föräldraenkät som administreras av Bildningsförvaltningen en gång per läsår i skolår F- 6. Frågorna lyfts även när vi har klassråd, elevråd och på kamratstödjarmötena. Elever och föräldrar ska delta vid utformning och utvärdering av likabehandlingsplanen. Barnens/elevernas vårdnadshavare deltar i verksamhetens likabehandlingsarbete genom att svara på brukarenkäter och genom deltagande i utvecklingssamtal och andra samtal i verksamheten (se ovan ). Personalen diskuterar regelbundet varje vecka stämningen i verksamheten och om händelser och situationer av betydelser för verksamhetens uppdrag att främja likabehandling och motverka diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Personalen deltar vid utformning och utvärdering av likabehandlingsplanen. Incidentrapporter Rektor eller den rektor delegerat till ansvarar för att incidentrapport upprättas i samband med att en elev upplever sig kränkt. Rapporterade kränkningar och vidtagna åtgärder dokumenteras på kommungemensam incidentrapport. I samtliga fall ska det ske en utredning av vad som skett och utvärdering av det inträffade. Incidentrapporterna diarieförs, samlas i en pärm på expeditionen och gås igenom av Trygghetsteamet samt att rektor informeras. Rapportering sker i samtliga fall till Bildningsförvaltningen genom statistisk rapportering. Om incidenten anses allvarlig informeras huvudmannen genast. Nulägesanalys Vi kan se på de enkäter som vi genomfört med våra elever visar att de flesta barn trivs och känner sig trygga i skolan. Flera elever upplever miljön i omklädningsrummen som mindre inbjudande och det måste vi se över. Resultatet på Bildningsförvaltningens enkät, till barn och föräldrar i år 3 och 6 i Julita skola vad gäller de frågor som rör trygghet och trivsel, visar att våra elever känner sig trygga i skolan. Föräldrarnas svar visar att det upplever att deras barn är trygga i skolan. Föräldrarna och elevernas uppfattning om likabehandling av pojkar och flickor ligger bra till resultatmässigt. Resultatet visar att barn och föräldrar upplever att vuxna på skolan sätter stopp för diskriminering och annan kränkande behandling.
9 Mål med konkreta åtgärder för 2014/2015 Mål 1 för 2014/2015 Vi vill fortsätta vårt arbete med att hålla likabehandlingsplanen och dess arbete aktuellt och levande med eleverna i alla åldrar Åtgärd: Detta kommer att ske under hela läsåret genom samtal och gemensamma aktiviteter i de olika grupperna. Tidpunkt: Under hela läsåret 2014/2015 Ansvarig: Lärare och övrig skolpersonal Mål 2 för 2014/2015 Vi vill stärka sammanhållningen på skolan genom att arbeta i åldersblandade tvärgrupper för att få fler olika variabler till gruppen samt ge elever flera infallsvinklar på vår värdegrund. Åtgärd: Vi träffas i åldersblandade grupper vid flera tillfällen under läsåret. I grupperna uppmärksammar vi bland annat FN-dagen, vi belyser aktuella händelser samt jobbar med värdegrundsfrågor. Tidpunkt: Under hela läsåret 2014/2015 Ansvarig. Lärare och övrig skolpersonal Förebyggande arbete och åtgärd vid upptäckt diskriminering, trakasseri eller annan kränkande behandling Främjande åtgärder Vi ger pojkar och flickor lika stort inflytande och utrymme i verksamheten Vi använder böcker i skolan som belyser olika typer av familjebildningar eller olika minoriteter. Vi tillämpar ett normkritiskt förhållningssätt i undervisningen då vi exempelvis visar flera olika synsätt att se på olika händelser i våra tvärgrupper Vi uppmärksammar elevers flerspråkighet på ett positivt sätt och använder oss av det i undervisningen. I syfte att skapa religiös och kulturell samexistens tillämpa undervisningsmetoder som betonar det gemensamma inom olika religioner.
10 Anpassa gemensamma aktiviteter så att alla elever kan delta, exempelvis i åldersblandade tvärgrupper vid aktivitetesdagar. Se till att det finns många olika alternativ för social gemenskap och aktiviteter där elever i olika åldrar och från olika årskurser umgås och samarbetar. Träna elevernas förmåga till empati och respekt för allas lika värde oavsett utseende, ekonomisk status, kroppsstorlek och personlig stil Använder vi ett trevligt språk och hälsar på alla. är vi goda kamrater och tar hand om varandra är alla raster uteraster lämnar vi inte skolområdet utan tillstånd av vuxen är snöbollskastning tillåten på en särskild plats som beslutas av elevrådet På skolan har vi en grupp som heter AMK (Antimobbingkommitté) från skolår 3-6. Det finns alltid vuxna ute på skolgården under rasterna och dessa ska ha på sig reflexvästar för att tydligt synas. Trygghetsteamet ger kamratstödjarna stöd i sina roller för att vara goda förebilder på skolan. Åtgärder vid diskriminering och kränkande behandling Alla vuxna säger ifrån vid kränkande beteende. Det sker direkt och inför dem som har hört kränkningen. Händelsen rapporteras vidare till mentor, trygghetsteam och EHT. Skolan åtgärdar kränkningar enligt utarbetad plan. Det innebär: - utredning och dokumentation - enskilda samtal med berörda barn - information till berörda föräldrar/vårdnadshavare - uppföljning genom nya samtal - ev. uppföljningssamtal elev, föräldrar, personal och rektor. - ev. extra bevakning av mobbaren - vid behov upprättande av åtgärdsprogram för den som kränker och/eller för den som blir kränkt - det drabbade barnet erbjuds stödsamtal. Om det trots alla åtgärder inte skulle gå att stoppa kränkningarna vidtas vidare åtgärder som t.ex. kontakter med kurator, socialtjänst eller polis. I undantagsfall kan förövaren flyttas till en annan skola. Vid misstanke om att personal kränker och diskriminerar elev Rektor ansvarar för utredning och eventuella åtgärder. Åtgärder vid kränkningar, diskriminering och trakasserier. Alla vuxna säger ifrån vid kränkande beteende. Det sker direkt och inför dem som har hört kränkningen.
11 Skolan och fritidshemmet åtgärdar kränkningar enligt utarbetad plan: 1. Incidentrapport skrivs. Utredning påbörjas. 2. Samtal med den utsatte för insamling av fakta. Vad har hänt, vem gjorde vad, när och var hände det? Detta samtal utförs av kurator, rektor eller mentor. 3. Samtal med den/de som utsatt. 4. Vårdnadshavare kontaktas. 5. Uppföljningssamtal med den utsatta eleven dagligen den närmaste veckan. 6. Samma personer som punkt två har uppföljningssamtal med den/de som utsatt. 7. Uppföljning med vårdnadshavare. 8. Dem utsatte eleven erbjuds stödsamtal hos kuratorn och vid behov även den som utsatt. 9. Om kränkningarna trots ovanstående åtgärder inte upphört eller återkommer kontaktas rektor igen för utvidgad utredning. Disciplinära åtgärder enligt skollagen träder i kraft. Polisanmälan eller anmälan till socialtjänsten görs om utredningen visar att sådant behov finns. Uppföljning och utvärdering Resultatet av våra åtgärder för att främja likabehandling och motverka diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling mäts genom nästkommande brukarundersökning och genom sammanställning av statistik över incidentrapporter. Dessa resultat diskuteras i både elev- och personalgrupperna och förslag till förbättringsåtgärder tas fram. Revidering Likabehandlingsarbetet följs upp varje år i verksamhetens systematiska kvalitetsarbete. I det systematiska kvalitetsarbetet föreslås förbättringsåtgärder. Nästa år skrivs en ny likabehandlingsplan utifrån den nulägesanalys och behovsinventering som görs då. Kommunikation Vid läsårsstart: - Genomgång av likabehandlingsplanen med eleverna genomförs av klasslärare vid läsårsstart. - Likabehandlingsplanen skickas hem till samtliga vårdnadshavare för diskussion med det egna barnet. Innan revidering: - Likabehandlingsplanen och resultat av kartläggningsmaterialet diskuteras med föräldrar i områdesrådet samt med samtliga elever 1gång/ läsår och i elevrådet. Nya elever:
- Nytillkomna elever och föräldrar får hem likabehandlingsplanen vid start på vår skola. 12
13 Tillsyn över diskrimineringslagen och skollagen Diskrimineringsombudsmannen (DO) har tillsyn över diskrimineringslagen (SFS 2008:567). Barn- och elevombudet (BEO) och Skolinspektionen har tillsyn över 6 kap. i skollagen (2010:800) om åtgärder mot kränkande behandling. Diskrimineringsombudsmannen, DO, arbetar mot diskriminering på grund av kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. DO tar emot och utreder anmälningar om diskriminering och kan ytterst företräda en enskild i domstol. DO ger också råd om hur man kan förebygga diskriminering. Diskrimineringsombudsmannen Box 3686, 103 59 Stockholm Besöksadress: Torsgatan 11 Tel: 08-120 20 700 Texttel: 08-120 20 820 Fax: 08-120 20 800 Webbplats: www.do.se Barn- och elevombuden (BEO) är en del av Skolinspektionen och ska ta tillvara barna och elevers rättigheter. Det innebär att BEO utreder anmälningar om kränkande behandling. BEO kan kräva skadestånd för ett barns eller elevs räkning och företräda barnet i domstol. BEO informerar också om 6 kap. i skollagen och ger råd och stöd om hur bestämmelserna ska tillämpas. Skolinspektionen granskar skolor och bedömer ansökningar om att driva fristående skola. Målet är en skola med hög kvalitet och elevens kunskap i fokus. Barn- och elevombuden (BEO) Tel: 08-586 080 00 Fax: 08-586 080 10 Webbplats: www.skolinspektionen.se/beo Skolinspektionen Bos 23069, 104 35 Stockholm Besöksadress: Sveavägen 159 Tel: 08-586 080 00 Fax: 08-586 080 10