Skolorna och social stratifiering: normer, praxis, strukturer

Skolorna och social stratifiering: normer, praxis, strukturer Juho Härkönen Sociologiska institutionen Stockholms universitet juho.harkonen@sociology.su.se 1

Innehåll Utgångspunkt för denna presentation: skolor och social stratifiering Varför finns det systematiska skillnader i elevers prestation och utbildningsuppnåelse? Först kommer jag ge en överblick av forskning kring skolor och social stratifiering Sedan kommer jag att diskutera exempel på mekanismer som kan skapa skillnader i prestation Stereotyphot Födelsemånadseffekten Summer learning gap 2

Utbildning och social stratifiering Utbildning både reproducerar och kan möjliggöra försvagning av social stratifiering Å ena sidan reproducerar utbildning social stratifiering genom prestationsskillnader samt skev rekrytering Å andra sidan kan utbildning ge chans till klassresa Socialvetare har länge varit intresserade av frågor kring skolor och ojämlikhet: varför finns det systematiska skillnader i skolprestation och utbildningsuppnåelse? 3

Primära och sekundära effekter Den social klassbakgrundens inverkan på utbildning kan analyseras genom så kallade primära och sekundära effekter Med primära effekter menas skillnader i skolprestation (betyg) och dess effekt på senare utbildningsval Med sekundära effekter menas skillnader i utbildningsval oberoende av skolprestation (betyg) 4

Primära och sekundära effekter Elever vars föräldrar har hög utbildning (eller klassposition) presterar bättre i skolan (primära effekter) och har högre sannolikhet till fortsatta på gymnasium samt universitet (sekundära effekter) Primära effekter dominerar 5

Primära och sekundära effekter Elever med utländsk bakgrund tenderar generellt sett att prestera sämre. Dock är ambitionsnivån vad gäller hög bland många immigrantgrupper varför dessa har ökad sannolikhet till fortsatta studier Primära/sekundära effekter påverkar motsatta håll Flickor presterar bättre och har högre ambitioner jämfört med pojkar 6

Primära effekter Va r f ö r f i n n s d e t k l a s s k i l l n a d e r i e l e vers skolprestation? Två klassiska förklaringsmodeller: Humankapital: högutbildade föräldrarna har större möjligheter att stöda sina barn i utbildningssystemet Kulturellt kapital: barn med hög klassbakgrund har lärt sig kunskaper och normer som belönas i skolvärlden Barn från högre SES-familjer kan enklare anpassa sig till skolornas (kulturella) krav 7

Sekundära effekter Varför finns det klasskillnader i elevers skolval (t.ex. valet att fortsätta till gymnasiet/universitetet)? Föräldrar med hög SES vet mer om skolsystemet De vet mer om utbildningens (generellt sett positiva) ekonomiska effekter och kan stöda sina barn ekonomiskt De och deras barn kan också ha högre ambitioner och/eller tro på barnets förmåga att klara utbildningen 8

Skolsystem och primära och sekundära effekter Skolsystem kan påverka hur primära och sekundära effekter påverkar olika elevers skolval samt uppnådd utbildning Skolsystem som betonar fria skolval (sekundära effekter) förstärker klasskillnader men kan minska etniska skillnader Skolsystem som betonar betyg (eller lärarnas roll) minskar klasskillnader men kan förstärka etniska skillnader 9

Normer och praxis Vad har det här med skolors normer och praxis att göra? Kritisk pedagogik har länge argumenterat att skolornas borgerlig kultur gynnar elever från rätta familjer Bourdieu och kulturellt kapital: föräldrar med hög SES kan överföra normer, praxis och kunskaper till sina barn som belönas av lärarna Kulturellt kapital har en effekt på prestation i alla västländer (och troligen i andra också) 10

Normer och praxis Vad har allt här med skolornas normer och praxis att göra? Skolornas normer och praxis kan även betyda att vita heterosexuella elever med hög SES-bakgrund känner sig mer hemma i skolvärlden Andra elever kan skapa motkulturer som reaktion till detta Lärarna kan fokusera mer på elever som de tycker kan anpassa sig bättre till skolornas kulturella krav 11

Normer och praxis Alla dessa frågor har studerats aktivt i sociologi och utbildningsvetenskap Nedan ger jag ett exempel på en annan typ av forskning som relaterar stereotyper och förväntningar till elevers prestationer, nämligen stereotyphot Detta kan delvis förklara skillnader i elevers prestation Är kopplat till skolors praxis och normer 12

Stereotyphot Stereotyphot (stereotype threat) är ett av de mest utforskade ämnena inom socialpsykologi under de senaste decennierna Eleven är rädd för att bekräfta negativa stereotyper om gruppen han/hon tillhör vilket skapar ångest och stress Denna ångest kan leda till att eleven faktiskt presterar sämre Stereotyphotet kan därför innebära att fördomar om vissa gruppernas sämre prestationer blir självuppfyllande 13

Stereotyphot Klassiskt exempel (Steele et al. 1996): svarta elever (i USA) presterar sämre när de, inför provet, blir påminda om svartas generellt sett lägre prestationsnivåer Flickor presterar sämre i prov i ämnen som matematik och naturvetenskap om man innan påpekar att flickorna tenderar prestera sämre i sådana prov 14

Exempel Källa: Osbourne (2007) 15

Stereotyphot i praktiken Hur fungerar stereotyphotet i praktiken? Psykologiska mekanismer Stress (sämre informationsupphämtning) Fokus på prestation (sämre uppmärksamhet) Försök att förtränga negativa tankar och känslor 16

Stereotyphot i praktiken Hur fungerar stereotyphotet i praktiken? Stereotyphotet kan ha speciellt starka effekter om Uppgiften är svår Individen tror att uppgiften mäter deras förmåga Den negativa stereotypen är särskild relevant för uppgiften 17

Stereotyphotet i praktiken Hur fungerar stereotyphotet i praktiken? Konsekvenser Självhandikapp Bristande intresse Undvikande av situationer som ses som hotande Avidentifiering (t.ex. jag är ingen matteperson ) 18

Stereotyphotet i praktiken Hur fungerar stereotyphotet i praktiken? (Skol)miljöer som ofta påminner om individers samt gruppers sämre prestation Kan var icke-direkt: t.ex. närvaro av elever från en bättre presterande grupp kan framkalla hotet (Skol)miljöer där vissa elever (t.ex. från lägre SES- familjer) inte känner sig hemma (och inte identifierar sig med skolvärlden) Återkommande negativa prestationserfarenheter 19

Motstrategier Hur kan man motverka stereotyphot? Kom ihåg att stereotyphot uppkommer i bestämda situationer! Undvik negativa exempel som förstärker stereotyper; ge positiva exempel P å m i n n o m a t t p r e s t a t i o n s a m t prestationsskillnaderna är inte stabila utan kan ändras Be att eleverna innan prov skriver eller säger positiva saker om sig själva Stärk elevers självförtroende 20

Andra diskrimerande strukturer Ovan har jag pratat mest om strukturer och praxis som kan förstärka ojämlikheter enligt klassiska sociologiska variabler som klass, kön, och etnicitet ( stratifierings heliga treenighet ) Det finns även andra, mindre diskuterade strukturer och rutiner, som gynnar vissa elever och försvårar för andra Elevers födelsemånad och sommarlov till exempel 21

Födelsemånadseffekten De flesta finska barn börjar i grundskolan det kalenderår de fyller sju år I praktiken betyder detta stor variation i elevers ålder: de äldsta barnen är ett år äldre än de yngsta barnen Dessa skillnader visar sig även som skillnader i elevers prestationer: de yngsta presterar sämst (i genomsnitt) 22

Genomsnittliga matematikresultat, PISA 2012 Källa: Shafeek (2014), svensk data 23

Födelsemånadseffekten Dessa skillnader har ingenting med årstid att göra: i England börjar barn skolan baserat på faktiska ålder (och inte födelseår) och resultat visar att barn födda i augusti presterar sämst Dessutom, effekter kan variera efter föräldrarnas SES (högre SES-bakgrund kan kompensera) Födelsemånadseffekter är ett exempel på hur institutionaliserade regler skapar ojämlikhet i barns skolprestation 24

Summer learning gap Och sist, dåliga nyheter Långa sommarlov förstärker prestationsskillnader enligt social bakgrund Detta sommarrelaterade inlärningsgap ( summer learning gap ) har dokumenterats i flera studier Elever från högre SES-familjer lär sig kontinuerligt (eller i alla fall glömmer mindre), även under sommarmånaderna Elever från lägre SES-familjer lär sig mindre (eller glömmer bort mer) under sommaren Skillnaderna minskar under skolåret 25

Summer learning gap (klass 1 till 5) Källa: Alexander et al (2007), amerikansk data, läsning, standardiserad 26

Summer learning gap Summer learning gap är ytterligare ett exempel på hur utbildningssystemets regler och praxis, som är avsett att anpassa elever till samhällets krav, kan förstärka sociala ojämlikheter 27

Slutligen Socialvetare har länge forskat om frågor kring sociala ojämlikheter i skolorna Forskning har identifierat flera faktorer bakom dessa ojämlikheter, som dels kan kopplas till föräldrarnas resurser, men också till utbildningssystemets struktur och skolors praxis Vissa är välkända, andra kanske mindre så (även om de systematiskt gynnar vissa elever) 28

Frågor att tänka på Hur kan man skapa en skolmiljö som stöder alla elever, oberoende av elevens klassbakgrund, kön, eller etnicitet? Finns det situationer i era skolor som kan kopplas till stereotyp -hot? Hur kan man motverka dessa? Kan ni tänka på andra strukturer som förstärker (eller försvagar) ojämlikheter i skolprestation mellan olika grupper av elever? Vad skulle man göra åt sådana strukturer? 29

Litteratur Alexander, K., Entwisle, D.R. & Olson, L.S. 2007. Lasting consequences of the summer learning gap. American Sociological Review, 72, 167-180. Bernardi, F. 2014. Compensatory advantage as a mechanism of educational inequality: A regression discontinuity based on month of birth. Sociology of Education, 87, 74-88. Boudon, R. 1974. Education, Opportunity and Social Inequality. New York: Wiley. Eriksson, R. & Jonsson, J.O. 1996. Can Education Be Equalized? Boulder: Westview Press. Bourdieu, P. & Passeron, J. 1970. La Reproduction. Paris: Editions de Minuit. Heyns, B. 1972. Summer Learning and the Effects of Schooling. New York: Academic Press. Jonsson, J.O. & Rudolphi, F. 2011. Weak performance strong determination: School achievement and educational choice among children of immigrants in Sweden. European Sociological Review, 27, 487-508. Osbourne, JW. 2007. Linking stereotype threat and anxiety. Educational Psychology, 27, 135-147. Schmader, T. 2008. An integrated process model of stereotype threat effects on performance. Psychological Review, 115, 336-356. Steele, C. & Aronson, J. 1995. Stereotype threat and the intellectual test performance of African Americans. Journal of Personality and Social Psychology, 69, 797-811. 30