Affektiva faktorer, attityder, kön och social bakgrund i högskolans matematikundervisning. Översikt. Matematik väcker känslor

Transkript

1 Affektiva faktorer, attityder, kön och social bakgrund i högskolans matematikundervisning Föreläsning i kursen Matematikdidaktik för högskolan Matematikcentrum, Lunds universitet Gerd Brandell Översikt Matematik väcker starka känslor Matematikängslan Att lyckas och misslyckas - förklaringsmodeller Självtillitens roll för matematiklärandet Attityder till matematik och matematiklärande Att stötta självtilliten Hur påverkas prestationer i matematik och deltagande i matematikutbildning av andra faktorer? Jämställdhet i matematikutbildningen Flickor, pojkar och lärare i klassrummet Jämställdhetsprojekt Matematiken - en manlig domän Matematik väcker känslor Matematik är ett ämne som många - både vuxna och barn - har uttalat positiva eller negativa känslor till I tidiga skolår är matematik ett populärt skolämne som de flesta barn tycker om I 10-årsåldern och framåt utvecklas mer blandade känslor och matematik börjar uppfattas som tråkigt av många I tonåren finns också en annan utveckling - att elever börjar finna matematik mer intressant och roligt Bland elever på gymnasiet och bland grundskolans äldsta elever kommer alltfler elever också att uppfattar matematik som svårt Många behåller sin inställning till matematik när de blir vuxna och matematiken kan väcka starka känslor även hos vuxna Det finns intressanta exempel på personer som kommit över sina negativa känslor i vuxen ålder (ex Kristin Dahl) 1

2 Matematikängslan Begreppet matematikängslan (math anxiety) introducerades på 80-talet som en förklaring till elevers blockeringar och misslyckanden (Sheila Tobias) Matematikängslan innebär starka känslor av osäkerhet och otillräcklighet som uppkommer i situationer när man ställs inför en matematisk uppgift, när man kommer in i ett matematikklassrum, när man sätts i provsituationer Matematikängslan eller starkt negativa känslor inför matematik kan förekomma i vissa situationer även bland matematikstudenter på högskolan Att lyckas eller misslyckas i matematik Olika förhållningssätt till framgång och misslyckande i matematik Jag klarar mig bra för att jag är smart (alltså behöver jag inte plugga) Jag misslyckas för att jag har otur, det är fel på uppgifterna (eller något annat som jag inte är ansvarig för) Jag hade tur som fick så bra resultat Det gick så bra för att jag har pluggat mycket Jag missade för att jag inte hade pluggat tillräckligt Jag misslyckas för att jag inte är tillräckligt begåvad Ond cirkel - självtilliten minskar (a) Eleven arbetar enligt egen uppfattning ganska/mycket bra (b) Eleven misslyckas i ett prov (c) Eleven förlägger orsaken till misslyckandet till sin oförmåga/obegåvning (d) Elevens tro på ansträngningens kraft att övervinna svårigheter minskar (e) (c) och/eller (d) leder till inget eller ineffektivt arbete i nästa fas (f) Eleven misslyckas igen 2

3 Attityder till matematik Det finns många attityder till matematik som troligen påverkar lärandet och som är hinder vid högskolestudier (och i skolan) i matematik. Exempel: Man måste ha en särskild sorts begåvning för att förstå matematik Det är OK att medge att man inte förstår matematik Det är OK att medge att man är dålig i matematik Matematikförmåga ses som ett mått på intelligens Antingen klarar man ett matematiskt problem snabbt eller inte alls (en plötslig insikt ska komma som från ingenstans) Alla matematiska uppgifter har en enda riktig lösning - man måste komma på det enda rätta sättet att tänka Alla uppgifter ska gå att lösa på ett par rader Att stötta självtilliten Uppmuntran av goda försök Realism: peka på svagheter, men samtidigt på sätt att arbeta med svagheterna (vad öva mer på, hur jobba ) Realism: sikta på godkänt, dra ner ambitionen att förstå allt Förmedla på olika sätt att Olika personer har visserligen olika lätt för matematik, men det betyder bara att vissa måste lägga ner mer tid De grundläggande kurserna hos oss är inga intelligenstest - alla normalbegåvade och motiverade personer som är beredda att jobba och ta ansvar kan klara dem Diskutera olika attityder till matematik och framgång i matematikstudier Prestationer och deltagande Man mäter resultat i matematikutbildning i två dimensioner: Prestationer (achievment): betyg och resultat på prov Deltagande: (participation) val av att läsa matematikkurser och utbildningar med matematikinnehåll Det visar sig att Prestationer i matematik påverkas av affektiva faktorer och attityder Val av att fortsätta studier (deltagande, participation) i matematik påverkas av attityder och affektiva faktorer 3

4 Studieval beror på kön och social bakgrund Exempel: civilingenjörsutbildningen Cirka 30% är kvinnor Cirka 40% har förälder/drar som är högre tjänsteman (jfr 20% i befolkningen) Cirka 15% har föräldrar som är arbetare (jfr 33% i befolkningen) Den sociala bakgrunden (föräldrars jobb, utbildningsnivå och ekonomi) slår igenom mer och mer ju högre upp man kommer i utbildningssystemet Det finns en grupp elever med god matematikförmåga i år 6 och arbetarbakgrund som förloras i systemet, dvs inte går raka vägen vidare till naturvetenskap och teknik (Reuterberg och Svensson) Studieresultat beror på kön Flickor har bättre betyg i grundskolan och på gymnasiet än pojkar i alla ämnen utom fysik och idrott Kvinnor skaffar mer poäng (högre prestationsgrad) på högskolestudier Elevens uppfattning om Självtillit Föräldrarnas förväntningar Lärarens inställning Minnen av pos/neg känslor förknippade m matematik Förväntningar på framgång Uppfattn om vikten av ma Orsaker till framgång/ misslyckanden Val av fortsatta mastudier 4

5 Tre betydelser av jämställdhet inom utbildning Equal opportunities - samma formella och reella möjligheter att delta i utbildning Equal treatment - samma bemötande och behandling i undervisningssituationen Equal educational outcome - samma resultat i lärande/kunnande (Syftar på jämställdhet mellan könen men samma begrepp kan översättas till social tillhörighet och etnicitet Fennema (1993) Två kriterier: Deltagande (participation) Resultat (achievment) Samhällets mål för jämställdhet inom utbildning Målsättning - samma deltagande av kvinnor och män på alla nivåer av (matematik)utbildningen Kan motiveras utifrån samhällets behov av välutbildad arbetskraft eller utifrån rättviseskäl Läroplaner, kursplaner, undervisning och utvärdering ( curriculum ) ses som väsentliga instrument för att uppnå jämställdhet Fyra perspektiv på utveckling av curriculum för ökad jämställdhet enligt Willis (1996) Fyra perspektiv (Willis) Underskottsperspektiv: Brist/underskott söks hos kvinnorna - som behöver ges stöttning (deficit/remedial perspective) Get the girls right! Icke-diskriminerande perspektiv: Undervisningen passar flickor/pojkar sämre/bättre. Ändra undervisningen. Get the teacher and the book right! Inkluderande perspektiv: Ge alla elever ett innehåll som passar för deras intressen, erfarenheter och som inte enbart avspeglar den dominerande gruppens (den manliga) kultur. Get the mathematics right! Socialt kritiskt perspektiv: Skolmatematiken bidrar till att konstruera och återskapa under- och överordning - synen på matematiken och på vem som är den goda matematikeleven behöver ändras (Walkerdine). Get the mathematics more right 5

6 Interventionsprojekt Calle Jacobsson o Ylva Elwin-Nowak. Kvinnor i matematiken - ett trevligt inslag eller på lika villkor? 1994, Högskolans gr.utb.råd Inger Wistedt. Recruiting Female Students to Higher Education in Mathematics, Physics and Technology Högskoleverket Litteratur Brandell, G, Nyström P., Staberg E. (2004). Matematik på gymnasieskolan könsneutralt ämne eller inte? Atematikcentrum. Lunds universitet Bengt Gustafsson (2004). Mathematics and teaching some comments on joys and dangers. I Straesser, R., Brandell, G., Grevholm, B, Helenius, O (red). Educating for the future. KVA. Sid Elisabeth Öhrn (2002). Könsmönster i förändring? Forskningsöversikt, Skolverket Kvinnor och matematik, 5 rapportböcker från lika många konferenser 1990, 93, 96, 99, 2002, 05 Walkerdine, Valerie (1998). Counting girls out. Girls and Mathematics. New Edition. Falmer Press Fennema, Elizabeth (1993). Justice, equity and mathematics education in Fennema, Leder (1993). Mathematics and gender, Brisbane, University of Queensland Press Willis, Sue (1996). Gender Justice and the mathematics Curriculum: Four perspectives. In Parker, Rennie and Fraser (eds) (1996). Gender, Science and Mathematics. Kluwer 6