Piteås kunskapsresultat jämfört med Sveriges kommuner 2015/2016

Transkript

1 1 Piteås kunskapsresultat jämfört med Sveriges kommuner 2015/2016 Utbildningsförvaltningen

2 2 Syfte Syftet med rapporten är att ge ett övergripande jämförelse mellan Piteås resultat och resultaten från Sveriges resterande kommuner för årskurs 3, 6 och 9 i grundskolan samt årskurs 1-3 i gymnasieskolan. Källan för statistiskt underlag är skolverkets sida Siris ( Fokus Fokusen ligger främst på de nationella proven eftersom det handlar om standardiserade tester som inte skiljer sig regionalt samt att det finns tydliga instruktioner för bedömning. Piteå har sedan länge presterat bra inom kunskapsresultat och låg oftast över genomsnitten. Som rapporten Utveckling och Kunskaper 2016 visade, så förbättras oftast resultaten år efter år. Eftersom dessa förbättringar/försämringar kan bero på flera orsaker är det bättre att jämföra kommunens resultat i en kontext, i detta fall jämförs Piteå med andra kommuner i Sverige. Genomsnittet och hur mycket över/under en skola/kommun ligger ger begränsad information, oftast eftersom vi inte vet hur mycket ifrån genomsnittet andra skolor avviker. Fördelningskurvan ger oss en bättre överblick men gör det svårare att visuellt jämföra flera av dem. För att få en bättre överblick och för att lättare kunna jämföra resultaten kommer lådagram att användas (eng. box-and-whisker plot). I bilden nedan ses jämförelsen mellan lådagram och en fördelningskurva. Strecket Q1 (första kvartilen) skiljer 25% av populationen med lägre resultat från resterande population. Medianen ( Q2, andra kvartilen) skiljer populationen i två halvor, alltså finns det lika många enheter på varje sida av den. Q3 är tredje kvartilen, den skiljer 25% av populationen med högsta resultat från resten av populationen. Strecken till höger av Q3 representerar 15% av populationen med högre resultat än Q3. Ligger man utanför strecken så är man inom 10% av populationen med högst värde. Det samma gäller för strecket mot vänster, bara att det då handlar om enheter med lägst resultat. I denna rapport kommer lådagram att användas, men de kommer att vara lodräta istället för vågräta.

3 3 Grundskola Årskurs 3 ÅK 3 Svenska I grafen ovanför ser vi 3 lådagram. Dessa lådagram visar fördelningen av kommunernas genomsnittliga resultat. Med det menas genomsnittet på alla delprov. Bredvid varje lådagram finns det ett streck som representerar Piteå kommunens genomsnitt. Det som lådagram visar för oss är att Piteå kommun i alla tre kategorier (genomsnittlig andel godkända, genomsnittlig andel godkända flickor, genomsnittlig andel godkända pojkar) presterar bättre en 75% av Sveriges kommuner.

4 4 I grafen ovanför kan vi igen se olika lådagram, var och en av dessa representerar ett delprov inom nationella proven i Svenska, åk 3. Bredvid varje lådagram finns det ett streck som representerar Piteå kommunens genomsnitt. Som vi kan se är Piteå kommunens resultat bättre än 75% av Sveriges kommuner i alla delprov förutom Tala: muntliga uppgifter. Just detta fall är lite speciellt. Som lådagrammet visar, är 75% av kommuner koncentrerade mellan 98,5% och 100%. Det kan förklaras med att de flesta barn i årskurs 3 använder språket dagligen och lär sig på så sätt det redan har goda förkunskaper som de förbättrar i skolan. De flesta andra färdigheter som mäts i de nationella proven lär de sig främst i skolan. Som följd har kommunerna med högre andelar av elever som inte har Svenska som sitt modersmål större chans att få sämre resultat i just detta delprov. Samtidigt så syns det att Piteås resultat är den samma som det genomsnittliga resultatet.

5 5 ÅK 3 Matematik Som i de tidigare graferna så syns det i grafen till höger och i grafen nedanför att Piteå konsekvent får bättre resultat än 75% av Sveriges kommuner. Delproven Rumsuppfattning och Geometriska objekt samt Skriftliga räknemetoder var delproven där Piteå låg närmast den tredje kvartilen (som separerar 25% av kommunerna med bäst betyg från resterande 75% av kommunerna).

6 6 Årskurs 6 Åk 6 Svenska I åk 6 är Piteås resultat lite över medianen vilket innebär att Piteå är bättre än 50% av kommunerna.

7 7 Det intressanta i grafen ovanför är att Piteå hamnar under den första kvartilen i delprov A, Tala, vilket återspeglas i resultaten i ÅK 3. I grafen till höger kan vi sedan se att både pojkar och flickor hamnar under den första kvartilen.

8 8 Åk 6 Matematik I Matematiken verkar det som att Piteå kommun ligger ovanför den tredje kvartilen vilket innebär att kommunen ligger bland de bästa 25% av kommuner i Sverige.

9 9 Åk 6 Engelska I engelska ÅK 6 ligger Piteå en bra bit ovanför medianen och medelvärdet, kommunen ligger på den tredje kvartilen.

10 10 Som det syns i grafen ovanför så finns det utrymme för förbättring inom delprov C (Skriva) och speciellt i delprov A (Tala).

11 11 Vi ser att både pojkar och flickor bidrar till det något lägre resultatet.

12 12 Årskurs 9 Åk 9 Engelska Som vi ser ligger Piteå kommun bra till i all delprov. Flickornas resultat är det enda under den tredje kvartilen.

13 13 Av alla delprov är det igen delprov A (Tala) där Piteå presterar sämst, dock är resultatet ganska nära tredje kvartilen.

14 14 När man sedan delar upp resultatet efter kön ser man att det är flickor som drar ner resultatet något. Åk 9 Matematik

15 15 Piteå återigen presterar bra inom Matematik.

16 16 v Resultatet är igen bra, pojkar drar resultatet lite neråt.

17 17 När vi jämför de tre delprov ser vi att det är just delprov C (Skriva) som resultatet är lite sämre på än resten.

18 18 Som grafen visar finns det utrymme för att förbättra flickornas och pojkarnas skriftfärdigheter samt pojkarnas talförmåga.

19 19 Gymnasieskolan Gysk Engelska 5 I bägge fall befinner sig Piteå ovanför den tredje kvartilen.

20 20 Engelska 6 I Engelska 6 befinner sig Piteå också ovanför tredje kvartilen.

21 21 Matematik 1A och 1B Vi ser att Högskoleförberedande program befinner sig under medianen men ovanför medelvärdet.

22 22 Matematik 1B Som vi kan se i grafen ovan kan den något sämre prestationen bland högskoleförberedande program förklaras med det låga resultatet på Estetiska programmet. Samtidigt ser vi att ekonomiprogrammet presterar högt.

23 23 Svenska 1 Högskoleförberedande program presterar genomsnittlig medan yrkesprogram presterar högt i respektive kategori.

24 24 Inom Svenska 1 befinner sig Estetiska programmet otroligt högt, bland de 10% med högsta betyg i landet. Samtidigt befinner sig Teknik programmet under den första kvartilen, alltså bland de 25% med lägre betyg.

25 25 Det intressanta fyndet i den ovanstående grafen är att eleverna som gick yrkesprogrammet hade ett högre medelvärde än de som gick högskoleförberedande program. Här kan man påpeka att det handlar om ett fåtal elever som bestämde sig för att ta Svenska 3 för att bli högskolebehöriga. Vi ser också att högskoleförberedande program presterade något lägre än medianen.

26 26 Estetiska, naturvetenskapliga och Teknikprogrammet är de som bidrar till det lägre resultatet.

27 27 Kunskapsresultat gymnasieskolan 2014/2015 (diarienr 16BUN34)

28 28 Med hänsyn till rapporten Kunskapsresultat gymnasieskolan 2014/2015 från februari 2016 (diarienr 16BUN34) jämförde jag Piteås (2015/2016) resultat med Sveriges. Som det syns i ovanstående grafer så är det bara religionskunskap hos högskoleförberedande program som sticker ut.

29 29 Sammanfattning Eftersom syftet med rapporten var att skapa en övergripande bild av skolornas prestation jämfört med riket, vore det intressant att göra en fördjupad analys inom områdena man anser behöver utveckling. Här är det viktigt att nämna att många av resultaten går att förklara på ett eller ett annat sätt, men det är osäkert vilken förklaring som stämmer. Grundskola Övergripande kan man hävda att Piteå kommun presterar bra inom Engelska, Matematik och Svenska i grundskolan. Det mest intressanta tycks vara de något sämre resultat inom delprovet som mäter talförmåga, både i Engelska och också i Svenska. Detta återspeglas i fler årskurser och är oftast oberoende av kön. Flickor lyckades i årskurs 9 att höja resultatet inom detta delprov, de ligger till och med på tredje kvartilen. Gymnasieskola I gymnasieskolan finns det inga tydliga mönster. Flera gånger överraskar yrkesprogrammet positivt i jämfört med andra kommuner. Den övergripande bilden är ganska positiv.