Inlärningssvårigheter, utbildningsval och skolavbrott i andra stadiets utbildning. Seminarium Vasa

HTML
DOWNLOAD

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Inlärningssvårigheter, utbildningsval och skolavbrott i andra stadiets utbildning. Seminarium Vasa"

Katarina Gustafsson
för 6 år sedan
Visningar:

1 Inlärningssvårigheter, utbildningsval och skolavbrott i andra stadiets utbildning Seminarium Vasa

2 Inlärningssvårigheter och utbildningsval Inlärningssvårigheter ökar risken för att inte komma in på den utbildning man tänkt sig och dessa studerande tenderar att välja yrkesutbildning (Savolainen, 2001; Svens-Liavåg, Korhonen, & Linnanmäki, in press) Läsning och stavning predicerar starkt skolframgång och andra stadiets utbildningsval (Savolainen, Ahonen, Aro, Tolvanen & Holopainen, 2008)

3 Inlärningssvårigheter och drop-out Studerande med inlärningssvårigheter löper större risk att avbryta sina studier, speciellt efter grundskolan (Murray, Goldstein, Nourse, & Edgar, 2000) Svårigheter inom både läsning och matematik är kopplat till låg utbildningsnivå, arbetslöshet och sämre lön (Bynner & Parsons, 2005)

4 Drop-out siffror Finland: Grundskolan: 0,23% (n=150) Andra stadiet gymnasium 3,9% yrkesutbildning 8,6%

5 Forskningsfrågor Studie 1 (Korhonen, Linnanmäki, & Aunio, in preparation a ) Hur påverkar läsning, stavning och matematikfärdigheter elevers utbildningsval? Följer flickorna starkare en läs-stig och pojkarna starkare en matte-stig då de väljer andra stadiets utbildning? Studie 2 (Korhonen, Linnanmäki, & Aunio, in preparation b ) Avbryter elever med inlärnigssvårigheter i högre grad andra stadiets utbildning? Skiljer sig drop-out elever (med inlärningssvårigheter) från andra ungdomar med inlärningssvårigheter i avseende på emotionella faktorer, specialundervisning, beteendeproblem, hembakgrund och grad av svårighet?

6 Deltagare & mätinstrument 1152 elever i årskurs 9 från 14 Finlandssvenska 7-9 skolor Mätinstrument: KTLT (Räsänen & Leino, 2005) (matematik) LS-test (Johansson, 2005) (läsning) enkät

7 Statistiska analyser (studie 1) Strukturekvationsmodeller användes i analyserna (mer specifikt Multigroup Confirmatory Factor Analysis) Tar mätfel i beaktande (latenta variabler) och kontrollerar statistiskt om den teoretiska modellen beskriver datat bra. Kan testa om modellen fungerar för både pojkar och flickor Kan jämföra parameter estimaten för pojkar och flickor

8 Parcel 1 Teoretisk modell för hur stavning, läsning och matematik påverkar utbildningsval Parcel 2 stavning Parcel 3 Modersmål vitsord WC läsning Andra stadiet RC Parcel 1 Matte vitsord Parcel 2 matte Parcel 3

9 .28/.34 Parcel 1.85/.81 Slutlig modell (pojkar/flickor).37/.42.22/.29 Parcel 2 Parcel 3.80/.76.88/.84 stavning.50/.40.64/.71.73/.66 R²=.51/.46 Modersmål vitsord.49/.54.17/.30.29/.34 WC.84/.81.38/.27.53/.48 RC.69/.72 läsning.84/.74.25/ns..46/.31 Matte vitsord.18/.19 Andra stadiet R²=.53/.47.23/.28 Parcel 1.88/.85.46/.78 R²=.47/.53.53/.47.27/.32 Parcel 2.86/.82 matte.84/.81.30/.34 Parcel 3 χ²(81)=86.591, p=.315, CFI=.998, TLI=.997, RMSEA=.011

10 Diskussion Vår hypotes om att pojkarna skulle ha en tydligare matte-stig och flickorna en tydligare läs-stig stämde inte. Läsning är den starkaste prediktorn för val av andra stadiets utbildning Stavning påverkar inte utbildningsval

11 Statistiska analyser (studie 2) Preliminära analyser med traditionella metoder: t-test, χ² Planen är att använda Latent Profil Analys (latent mixture modeling) för att skapa olika grupper av elever med inlärningssvårigheter

12 Drop-out & inläringssvårigheter NA RD MD MDRD Totalt I utbildning Drop-out 5 (0,9%) 5 (5%) 4 (3,2%) 14 (11,3%) 28 (3%) Totalt Största delen av drop-out ungdomarna har inlärningssvårigheter (82,1%) 21 pojkar 15 flickor Drop-out ungdomarnas andel av dem som inte gjort alla test och inte därför finns med i tabellen ovan är 3,5%

13 Drop-out & Inlärningssvårigheter Skiljer sig drop-out ungdomarna från andra ungdomar med inlärningssvårigheter? Läsfärdigheter t(347)=3,49, p<.05 Matematikfärdigheter t(347)=2,31, p<.05 Akademisk självkänsla t(284)=1,35, p=.18 Skoltrötthet t(279)=,32, p=.75 Upplevda inlärningssvårigheter t(279)=,32, p=.75 Mängden specialundervisning χ²(1, N=302)=5,63, p<.05 Uppförandevitsord t(315)=3,49, p<.01 Föräldrarnas utbildningsnivå t(234)=,18, p=.85

14 Diskussion Resultaten i linje med t.ex. Lundetræ, 2011 där basfärdigheter har betydligt större betydelse än hembakgrund i de Nordiska länderna (jämför Norge-USA) I grundskolan får ca 25% av eleverna specialundervisning medan motsvarande siffra på andra stadiet är ca 5%. Kunde vi motverka drop-out genom att förbättra det stöd som eleverna får i sina studier?

Relevanta dokument

Skoltrötthet och skoavbrott ur ett specialpedagogiskt perspektiv. Karin Linnanmäki

Skoltrötthet och skoavbrott ur ett specialpedagogiskt perspektiv Karin Linnanmäki karin.linnanmaki@abo.fi Nationella dagar för elev- och studerandevård Med fokus på lösningar yrkesövergripande samarbete